Förfarande : 2018/0091(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0366/2018

Ingivna texter :

A8-0366/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 14
CRE 11/12/2018 - 14

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 12.6
CRE 12/12/2018 - 12.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0504

REKOMMENDATION     ***
PDF 429kWORD 70k
9.11.2018
PE 627.597v02-00 A8-0366/2018

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan

(07964/2018 – C8-0382/2018 – 2018/0091(NLE))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Pedro Silva Pereira

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE I FORM AV EN SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan

(07964/2018 – C8-0382/2018 – 2018/0091(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07964/2018),

–  med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (07965/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 91, artikel 100.2, artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0382/2018),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den ...(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet i form av en skrivelse från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8‑0366/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Japan.

(1)

Antagna texter, P8_TA(0000)0000.


MOTIVERING

Förhandlingarna mellan EU och Japan om ett avtal om ekonomiskt partnerskap, som inleddes den 25 mars 2013, slutfördes den 8 december 2017. Den 17 juli 2018 undertecknade EU och Japan avtalet om ekonomiskt partnerskap, samt det strategiska partnerskapsavtalet, vid toppmötet mellan EU och Japan i Tokyo.

Europaparlamentet lade fram sina förhandlingsprioriteringar i sin resolution från oktober 2012. Dessa prioriteringar återspeglas i förhandlingsresultatet. Europaparlamentet har hållits informerat under processen och utskottet för internationell handel övervakade noga förhandlingarna från förberedelseskedet till undertecknandet av det slutgiltiga avtalet. Efter begäran från Europaparlamentet offentliggjorde rådet sitt förhandlingsmandat i september 2017.

Förhandlingar med Japan om ett separat avtal om investeringsskydd pågår fortfarande. Europaparlamentet kommer även i fortsättningen att noggrant följa dessa förhandlingar och har redan tydliggjort att den gamla, privata mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat är oacceptabel.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan är av strategisk betydelse. Detta avtal är det viktigaste bilaterala handelsavtal som någonsin ingåtts av EU. Det täcker nästan en tredjedel av världens bruttonationalprodukt (BNP), nästan 40 % av världshandeln och omfattar mer än 600 miljoner människor.

I en turbulent tid för den globala handelsordningen utgör detta avtal en signal till stöd för regelbaserad, fri och rättvis handel, samtidigt som det bidrar till att främja unionens värden och höga standarder.

EU och Japan delar grundläggande värden såsom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen samt ett starkt engagemang för en hållbar utveckling, multilateralism och ett regelbaserat världshandelssystem.

Japan är världens tredje största konsumentmarknad men endast den sjätte största handelspartnern för EU. Detta avtal kommer att stärka den nuvarande bilaterala handeln och de politiska förbindelserna.

I 2016 års konsekvensanalys för handel och hållbar utveckling uppskattas att avtalet skulle ge positiva effekter i termer av BNP, inkomst, handel och sysselsättning för både EU och Japan, i linje med målsättningen att uppnå ”smart och hållbar tillväxt för alla”.

De verkliga fördelarna med ett internationellt avtal förutsätter inte desto mindre att dess bestämmelser genomförs korrekt och till fullo av alla parter. Att övervaka genomförandet av de beslutade åtagandena är därför avgörande.

Handel med varor: Genom det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan kommer tullarna på över 90 % av EU:s export till Japan att avskaffas från och med att avtalet träder i kraft. När avtalet är helt genomfört kommer Japan att ha avskaffat tullen på 97 % av de varor som importeras från EU. Återstående tullpositioner kommer att delvis vara föremål för liberalisering genom tullkvoter eller tullsänkningar. För personbilar kommer EU att avveckla sina tullar på 10 % på bilar under en sjuårsperiod. För traktorer och bussar kommer EU:s tullar att ha avvecklats efter 12 år. Enligt vissa uppskattningar kommer avtalet att ge besparingar för EU:s exportörer på omkring 1 miljard euro i tullavgifter per år.

Icke-tariffära åtgärder: Förhandlingarna mellan EU och Japan behandlade många icke-tariffära åtgärder, vilka har utgjort en viktig fråga för företag inom EU, särskilt när det gäller bilsektorn, livsmedelstillsatser, livsmedelsmärkning, kosmetika, medicintekniska produkter och märkning av textilier. Japan gick med på att ytterligare anpassa sina standarder för bilindustrin till de internationella standarder (Uneceföreskrifter) som används av EU:s biltillverkare. Avtalet innehåller en skyddsklausul för en tioårsperiod, som ger EU rätt att återinföra tullar om Japan upphör att tillämpa Uneceföreskrifterna eller återinför avskaffade icke-tariffära åtgärder.

Jordbruk och geografiska beteckningar: Tullsänkningarna är mest påtagliga för EU:s jordbrukssektor, samtidigt som avtalet skyddar de mest känsliga produkterna. Viner, spritdrycker och andra alkoholhaltiga drycker kommer att kunna införas tullfritt från dag ett. Höga tullar på hårdost kommer att tas bort och tullfria kvoter för färskost kommer att fastställas. För nötkött kommer avgifterna att successivt minskas (från 38,5 % till 9 % över en 15-årsperiod). EU kommer att ha tullfritt tillträde för bearbetat fläskkött och nästan tullfri handel för färskt fläskkött. Efter en övergångsperiod kommer tullar på bearbetade jordbruksprodukter, såsom pasta, choklad och kex att tas bort. Det ekonomiska partnerskapsavtalet behandlar även skydd av 205 europeiska geografiska beteckningar, vilket är av särskild vikt för små och medelstora företag.

Offentlig upphandling: Japan godtog ett åtagande gällande upphandlingen för 48 kärnstäder (som står för omkring 15 % av Japans befolkning) samt många oberoende lokala administrativa organ (universitet, sjukhus och offentliga energibolag). Japan åtog sig också att senast ett år efter avtalets ikraftträdande undanröja den så kallade klausulen om operationell säkerhet, vilken hittills i praktiken har hindrat EU:s leverantörer inom järnvägsindustrin från att få tillgång till den japanska marknaden. Avtalet bygger på det plurilaterala avtalet om offentlig upphandling och maximerar transparensen vid offentlig upphandling.

Handel med tjänster: Avtalet bibehåller rätten för EU-medlemsstaternas myndigheter att fastställa, tillhandahålla och reglera offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå, trots att det tillämpar ett system med negativ förteckning. Det ekonomiska partnerskapsavtalet hindrar inte regeringar från att återföra privatiserade tjänster till den offentliga sektorn. Avtalet bevarar även den suveräna rätten att reglera finansbranschen och banksektorn av tillsyns- och regleringsskäl. Liberaliseringen omfattar områden såsom e-handel, internationella sjötransporter, posttjänster och telekommunikation, men audiovisuella tjänster är undantagna. Avtalet om ekonomiskt partnerskap behandlar även tillfällig gränsöverskridande rörlighet för yrkesverksamma (det så kallade leveranssätt 4), vilket innebär ett åtagande för båda parter att genomföra företagsinterna förflyttningar av personal inom ca 40 sektorer och för oberoende yrkesutövare inom ca 20 sektorer.

Små och medelstora företag: Detta är första gången som ett särskilt kapitel om små och medelstora företag ingår i ett EU-handelsavtal. Kapitlet föreskriver en offentligt tillgänglig webbplats samt kontaktpunkter för små och medelstora företag, som ska tillhandahålla information som är relevant för små företag beträffande tillgången till varandras marknader. 78 % av de EU-företag som exporterar till Japan är små och medelstora företag.

Hållbar utveckling: Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan bekräftar båda parternas åtagande gällande en bred uppsättning multilaterala avtal på området arbete och miljö, samt för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling. Båda parterna åtar sig även att effektivt genomföra Parisavtalet för att bekämpa klimatförändringar och andra multilaterala miljöavtal, inklusive avtal om att bevara och hållbart förvalta naturresurser (fiske, biologisk mångfald och skogsbruk). Avtalet föreskriver särskilt utökat samarbete i kampen mot olaglig avverkning och olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Medan Japan dessvärre ännu inte har ratificerat två av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, innehåller avtalet åtaganden att fortsätta med ratificering av alla ILO:s grundläggande konventioner. Kapitlet erkänner även rätten att reglera och inkluderar en särskild översynsklausul som kan och bör användas för att stärka arbets- och miljöbestämmelsernas verkställbarhet och verkan.

Dataflöden: Det ekonomiska partnerskapsavtalet innehåller inte några allmänna bestämmelser om dataflöden men en rendez-vous-klausul, varigenom parterna ska bedöma frågan om gränsöverskridande dataöverföringar inom tre år från avtalets ikraftträdande.

Regleringssamarbete: Kapitlet om regleringssamarbete är frivilligt och respekterar varje parts suveräna rätt att reglera sina egna skyddsnivåer i strävan att uppnå offentligpolitiska mål. Avtalet innehåller också bestämmelser om inrättandet av ett forum om finansiell reglering för att stärka samarbetet mellan EU och Japan i syfte att öka stabiliteten och förbättra det globala finansiella systemet. Kapitlet om regleringssamarbete nämner även tydligt att de principer som fastlagts i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste respekteras till fullo, inklusive försiktighetsprincipen.

Genomförande och civilsamhället: Avtalet föreskriver en gemensam dialog med civilsamhället och sektorskommittéer, såsom kommittén för regleringssamarbete, där civilsamhället också kan delta. Såsom alla de övriga avtalen i den nyaste generationen av EU-handelsavtal, kommer det ekonomiska partnerskapsavtalet att innebära inrättandet av en inhemsk rådgivande grupp, som garanterar civilsamhällets deltagande i genomförandet och övervakningen av kapitlet om hållbar utveckling.

Slutsats

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan har stor strategisk betydelse. Avtalet representerar ett balanserat och brett resultat av betydande ekonomiskt värde för EU, dess medborgare och dess företag. Avtalet ger nya marknadsmöjligheter, särskilt för sektorer som vanligtvis inte tillhör dem som främst gynnas av handelsavtal (såsom jordbruk). Det finns ett antal nyheter i detta ekonomiska partnerskapsavtal, såsom åtagandet att följa Parisavtalet om klimatförändringar och särskilda kapitel om bolagsstyrning och små och medelstora företag. Avtalet respekterar också fullt ut rätten att reglera och det skyddar offentliga tjänster. Detta avtal har potential att bidra till att generera hållbar tillväxt och anständiga arbetstillfällen samtidigt som unionens värderingar främjas och höga standarder upprätthålls på områden såsom livsmedelssäkerhet, miljöskydd och arbetstagares rättigheter.

Föredraganden rekommenderar därför att parlamentet godkänner detta avtal.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (17.10.2018)

till utskottet för internationell handel

över rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan

(07964/2018 – C8-0382/2018 – 2018/0091(NLE))

Föredragande av yttrande: Adina‑Ioana Vălean

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott rekommendera att parlamentet godkänner rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan

Referensnummer

07964/2018 – C8-0382/2018 – COM(2018)01922018/0091(NLE)

Ansvarigt utskott

 

INTA

 

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

10.9.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Adina-Ioana Vălean

17.10.2018

Tidigare föredragande av yttrande

Joëlle Mélin

Behandling i utskott

29.8.2018

 

 

 

Antagande

10.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

11

10

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, György Hölvényi, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Joëlle Mélin, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Bolesław G. Piecha, Julia Reid, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian-Silviu Buşoi, Jørn Dohrmann, Eleonora Evi, Christophe Hansen, Norbert Lins, Tilly Metz, Younous Omarjee, Gabriele Preuß, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Linnéa Engström, Kati Piri

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ALDE

Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries, Nils Torvalds

ECR

Jørn Dohrmann, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha

EFDD

Eleonora Evi

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Christophe Hansen, György Hölvényi, Peter Liese, Norbert Lins, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Adina-Ioana Vălean

11

-

EFDD

Julia Reid

ENF

Sylvie Goddyn, Joëlle Mélin

GUE/NGL

Lynn Boylan, Kateřina Konečná, Younous Omarjee

VERTS/ALE

Marco Affronte, Linnéa Engström, Tilly Metz, Michèle Rivasi, Bart Staes

10

0

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Rory Palmer, Gilles Pargneaux, Kati Piri, Gabriele Preuß

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE I FORM AV EN SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR JORDBRUK OCH LANDSBYGDENS UTVECKLING

Bernd Lange

Ordförande för utskottet för internationell handel

Altiero Spinelli-byggnaden 12G205

IPOL-COM-AGRI D (2018) 42313

Till ordföranden:

Utskottet för internationell handel har i enlighet med artikel 99.2 i arbetsordningen bemyndigats att utarbeta ett förslag till betänkande med ett förslag till resolution som inte avser lagstiftning om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (07964/2018 – C8–0382/2018 – 2018/0091M(NLE)).

Vid sitt sammanträde den 10 juli 2018 beslutade AGRI-samordnarna att inte avge något formellt yttrande om förslaget till resolution, utan att i stället överlämna allmänna överväganden i frågan i form av denna skrivelse till det ansvariga utskottet.

Efter ett samråd inom utskottet framkom det att en stor majoritet av AGRI-utskottets ledamöter är för det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan (nedan kallat avtalet). I alla tillgängliga studier dras i själva verket slutsatsen att EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor skulle gynnas avsevärt av avtalet.

EU exporterar för närvarande mycket mer jordbruksvaror till Japan än vice versa, även om jordbruksprodukternas andel av EU:s totala export till Japan är relativt liten (5,4 % år 2017). Japans jordbruksmarknader är relativt skyddade (det enkla medelvärdet för tullsatsen för mest gynnad nation uppgår till 10,6 % för animaliska produkter och 63,4 % för mejeriprodukter), men denna andel kan dock öka avsevärt till följd av avtalet. EU:s viktigaste livsmedelsexport till Japan skulle gynnas av betydande tullsänkningar. Detta gäller t.ex. griskött (4,3 % till 0 % under 10 år för styckningsdelar med högt värde), vin (15 % till 0 % vid ikraftträdandet), nötkött (38,5 % till 9 % under 15 år), pasta och choklad (från upp till 24 % och upp till 30 % respektive 0 % under 10 år). För ostar (för närvarande mellan 30 % och 40 %) skulle avtalet innebära en fullständig avreglering för hårdostar och tillhandahålla tullkvoter med tullfritt tillträde för färskost, smältost och mjukost.

Även om vissa känsliga produkter (särskilt ris) inte omfattas av avtalet är de totala fördelarna för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn till följd av minskade tullar och även icke-tariffära hinder (i synnerhet förenklingen av förfarandena för godkännande och klarering för sanitära och fytosanitära åtgärder) klart positiva.

Dessutom vill jag påpeka att ledamöterna i AGRI-utskottet är mycket nöjda med den höga skyddsnivå för europeiska geografiska beteckningar som skulle uppnås enligt avtalet (fler än 200 livsmedel och vin- och spritdrycker från EU skulle skyddas), vilket i hög grad skulle förbättra möjligheterna för de berörda EU-producenterna att sälja dessa högkvalitativa produkter på den japanska marknaden med sina 127 miljoner konsumenter.

Slutligen ser vi också positivt på avtalets övergripande avsnitt om ömsesidigt underlättande av export av vin med en förteckning över oenologiska metoder som ska godkännas av EU och Japan i tre etapper.

Jag vore tacksam om INTA-utskottet kunde ta hänsyn till de ovannämnda idéerna när det utarbetar förslaget till betänkande med förslaget till resolution som inte avser lagstiftning, och under det därpå följande godkännandeförfarandet.

Naturligtvis står jag helt och hållet till förfogande om föredraganden eller du själv vill föra ytterligare diskussioner med oss i denna fråga.

Med vänlig hälsning

 

Czesław Adam Siekierski


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan

Referensnummer

07964/2018 – C8-0382/2018 – COM(2018)01922018/0091(NLE)

Datum för samråd/begäran om godkännande

18.7.2018

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

INTA

10.9.2018

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

10.9.2018

TRAN

10.9.2018

AGRI

10.9.2018

 

Inget yttrande avges

       Beslut

TRAN

14.5.2018

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Pedro Silva Pereira

16.5.2018

 

 

 

Behandling i utskott

29.8.2018

27.9.2018

 

 

Antagande

5.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

10

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, Salvatore Cicu, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Karoline Graswander-Hainz, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Jude Kirton-Darling, Patricia Lalonde, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Syed Kamall, Sajjad Karim, Sander Loones, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Ramon Tremosa i Balcells, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Norbert Lins

Ingivande

9.11.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

25

+

ALDE

Nadja Hirsch, Patricia Lalonde, Ramon Tremosa i Balcells

ECR

Syed Kamall, Sajjad Karim, Sander Loones

EFDD

Tiziana Beghin

NI

David Borrelli

PPE

Georges Bach, Salvatore Cicu, Christofer Fjellner, Christophe Hansen, Norbert Lins, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler

S&D

Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández

10

-

ENF

France Jamet

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz

NI

Emmanuel Maurel,

S&D

Maria Arena, Karoline Graswander-Hainz, Joachim Schuster

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Yannick Jadot

1

0

S&D

Jude Kirton-Darling

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 29 november 2018Rättsligt meddelande