Förfarande : 2017/2283(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0369/2018

Ingivna texter :

A8-0369/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 18
CRE 11/12/2018 - 18

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 19.3
CRE 12/12/2018 - 19.3

Antagna texter :

P8_TA(2018)0518

BETÄNKANDE     
PDF 598kWORD 75k
16.11.2018
PE 622.304v02-00 A8-0369/2018

om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina

(2017/2283(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Michael Gahler

ERRATA/ADDENDA
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

För fyra år sedan undertecknade EU tre associeringsavtal som omfattade ett djupgående och omfattande frihandelsområde med Moldavien, Georgien och Ukraina. När nu två år har förflutit sedan dessa avtal fullständigt trädde i kraft har Europaparlamentet beslutat att utvärdera i vilken utsträckning de har genomförts. Detta ligger i linje med parlamentets starka engagemang för sina närmaste östliga partnerländer och för allt djupare förbindelser mellan dessa länder och EU.

Förberedelserna i utskottet för utrikesfrågor inför detta betänkande omfattade regelbundna och täta möten med ukrainska myndigheter, oppositionsledare och företrädare för civilsamhället. Dessutom genomförde utskottet ett undersökningsuppdrag i Ukraina i april 2018 och beställde tre expertstudier som publicerats under det senaste halvåret: om valreformer, om framstegen med genomförandet av associeringsavtalet och om den institutionella ramen för genomförandet.

De resultat som utskottet för utrikesfrågor kommit fram till ger en positiv bild av genomförandet av associeringsavtalet med Ukraina, trots att det fortfarande finns ett antal brister att åtgärda för de ukrainska myndigheterna.

Positiv utveckling har skett på många områden, framför allt med rättsväsendet, decentralisering, energi, hälsa, pension och utbildning.

I detta betänkande lyfter utskottet för utrikesfrågor särskilt fram sina betänkligheter angående följande områden:

1) En välfungerande rättslig ram för att bekämpa korruption, inklusive institutioner, finansiell insyn och revision.

2) Slutförande av decentraliseringsreformen.

3) Bristande insatser för övergång från oligarki och för privatisering.

I betänkandet uppmanas de ukrainska myndigheterna att åtgärda dessa problem i enlighet med associeringsavtalet och andra bilaterala åtaganden. Dessutom beskrivs Europaparlamentets ståndpunkt om pågående reformer:

1) Kraven på att avskaffa e-deklarationer för aktivister från icke-statliga organisationer.

2) Fullständigt oberoende för riksåklagaren.

3) Snabbt inrättande av en högre domstol för korruptionsbekämpning som ska förses med lämpliga medel för att kunna fungera väl.

Slutligen behandlas den befintliga institutionella ramen för genomförandet av associeringsavtalet, på både Ukrainas och EU:s sida. Tonvikten ligger vid kapacitet i fråga om personalresurser och expertkunskap för att säkerställa ett fullständigt genomförande av relevant lagstiftning och övervakning av detta. I synnerhet föreslås ett utökat fokus på att bygga upp administrativ kapacitet i det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada, samt mer insatser för att övervaka och följa upp genomförandet av associeringsavtalet på såväl Ukrainas som EU:s sida.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina

(2017/2283(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, samt den tillhörande associeringsagendan,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 14 november 2017 om rapporten om genomförandet av Ukrainas associering (SWD(2017)0376),

–  med beaktande av resultaten från det undersökningsuppdrag som utskottet för utrikesfrågor utförde i Ukraina den 4–6 april 2018,

–  med beaktande av de expertstudier som utarbetats på uppdrag av utskottet för utrikesfrågor, däribland studien The electoral reforms in three association countries of the Eastern Neighbourhood – Ukraine, Georgia and Moldova and their impact on political developments in these countries som publicerades den 26 oktober 2017, studien Institutional Architecture for the Implementation Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine som publicerades i juni 2018 och den jämförande studien The Development of an Institutional Framework for the Implementation of the Association Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine som publicerades i juli 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor samt yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0369/2018), och av följande skäl:

Allmän reformmiljö – krig, säkerhetshot och nationella problem

A.  Ukraina har förvisso gjort framsteg på vägen mot europeisk integration, med viktiga landvinningar under den första valperioden efter Värdighetsrevolutionen, men svårare uppgifter behöver fortfarande hanteras och allmänhetens stöd för modernisering och reform har skadats till följd av befolkningens besvikelse över de försämrade sociala förhållandena, ovissheten om framtiden, missnöjet med regeringens reformpolitik, oligarkernas obrutna makt och den fortsatt endemiska korruptionen inom statliga myndigheter. De ukrainska medborgarnas stöd för närmare band till EU är fortfarande starkt, men en stor andel av befolkningen är likväl missnöjd med landets allmänna utveckling.

B.  Omkring fem miljoner ukrainare arbetar nu utomlands, både som långtidsmigranter och genom kortfristiga anställningar och säsongsanställningar, med Ryssland och i allt större utsträckning Polen som de främsta destinationerna, och deras remitteringar är en viktig faktor för ekonomisk stabilitet.

C.  Mot denna bakgrund bör man välkomna de betydande resultat som gjorts i relationerna mellan EU och Ukraina, som att systemet med viseringsfrihet trädde i kraft den 11 juni 2017 och associeringsavtalet den 1 september 2017.

D.  Ukraina förtjänar särskilda lovord för reformer på områdena för energi, hälsa, pensioner, utbildning, offentlig förvaltning, decentralisering, offentlig upphandling, försvar och säkerhet samt banksektorn och för att säkra makroekonomisk stabilisering. Dessa reformer åtföljdes av drastiska prisökningar, nedskärningar i sociala förmåner och en försämring av tillgången till sociala trygghetssystem. Det kvarstår betydande utmaningar, särskilt på områden som korruptionsbekämpning, privatisering och reform av rättsväsendet. Det djupgående och omfattande frihandelsavtal som är en del av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, och som har varit officiellt gällande från och med den 1 januari 2016, utgör en stabil grund för Ukrainas ekonomiska utveckling och modernisering. De senaste fyra åren har Ukrainas ekonomi inte bara stabiliserats utan även visat vissa tecken på förbättring. Sedan associeringsavtalet undertecknades 2014 har Ukraina gjort fler proeuropeiska reformer än under alla de föregående åren av ukrainsk självständighet.

E.  Arven från det förflutna, nämligen juridisk osäkerhet och ett stort antal delvis motsägelsefulla lagar, motstånd från oligarkers intressen och andra egenintressen, korruption, nepotism, svaga offentliga institutioner och en brist på tydliga processer och samordnande institutioner i genomförandet av associeringsavtalet, hämmar de institutionella reformerna i Ukraina. Ukrainas reformagenda bör vara inriktad på tvärgående temaområden som decentralisering, reform av den offentliga förvaltningen, avreglering och övergång bort från oligarkin.

F.  Europeiska unionen håller stadigt fast vid sitt orubbliga stöd till och åtagande för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom sina internationellt erkända gränser, och vid sitt stöd till de internationellt samordnade sanktionerna mot regeringar och aktörer som undergräver Ukrainas territoriella integritet.

G.  Att stärka statsinstitutioners administrativa kapacitet är nyckeln till att genomföra associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och säkerställa att reformer är ändamålsenliga.

H.  Samtidigt som man bör fördöma de fortsatta ryska angreppen i östra Ukraina, den olagliga ockupationen av den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol, Rysslands ockupation av vissa områden i oblasten Donetsk och Luhansk, som alla bryter mot internationell rätt och Rysslands åtaganden och skyldigheter genom dess medlemskap i internationella organisationer, och dess deltagande i europeiska avtal som både Ryssland och Ukraina har undertecknat, framför allt FN-stadgan, Helsingforsslutakten och samförståndsavtalet från Budapest samt 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap mellan Ukraina och Ryska federationen, bör man vara medveten om att Ukraina står inför omvandlande utmaningar i en miljö som präglas av krigföring och destabiliseringsförsök.

I.  I samband med den ryskledda aggressionen mot Ukraina har restriktiva åtgärder från EU mot Ryska federationen införts och regelbundet utökats. Det är önskvärt med ett bredare engagemang från EU för att lösa konflikten, till exempel genom att utse ett särskilt EU-sändebud för konflikten i östra Ukraina och Krim. Europaparlamentet har upprepade gånger uppmanat till ett internationellt format för förhandlingar om en avslutning av ockupationen av Krimhalvön, med deltagande av EU. Sanktionerna mot Ryssland bör förlängas och utökas, särskilt de mot individer och företag som gynnas av olagliga situationer, tills Ryska federationen tillåter Ukraina att helt återställa sin suveränitet och territoriella integritet.

J.  Det mycket instabila säkerhetsläget i Azovska sjön, som lätt skulle kunna trappas upp till en öppen konflikt, ger skäl till mycket allvarlig oro. Uppförandet av bron över Kertjsundet, som förbinder den olagligt annekterade Krimhalvön med det ryska fastlandet och som har utförts utan Ukrainas samtycke och uppenbart i strid med landets suveränitet och territoriella integritet, bör fördömas. De överdrivna åtgärderna från Ryska federationens sida i Azovska sjön är djupt förkastliga, i den utsträckning som de strider mot internationell sjörätt och Rysslands egna internationella åtaganden. Det överdrivna stoppandet och inspekterandet av kommersiella fartyg, både ukrainska fartyg och fartyg som seglar under tredjestatsflagg, däribland fartyg som seglar under olika EU-medlemsstaters flagg, bör fördömas.

K.  Insatser för att kommunicera för medborgarna att associeringsavtalet är dynamiskt och under utveckling, och de tillhörande reformernas karaktär, innehåll och fördelar, måste förbättras och intensifieras för att säkerställa att allmänheten accepterar och litar på de nödvändiga stegen på Ukrainas väg mot Europa.

Institutionell ram för reformgenomförande

1.  Europaparlamentet lyfter fram fem viktiga områden som Ukraina behöver inrikta sig på för att stärka genomförandeprocessen för associeringsavtalet: samordning, ägarskap, prioritering, tillsyn och kommunikation. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang regeringens nyligen antagna kommunikationsstrategi och kommunikationskampanjen ”Moving Forward Together” från EU:s delegation till Ukraina. Parlamentet framhåller det förslag om ett ”östligt partnerskap plus” som förespråkas av parlamentet för att öppna upp för ytterligare möjligheter.

2.  Europaparlamentet understryker sin övertygelse om att betydande framsteg när det gäller genomförandet av associeringsavtalet och reformansträngningarna endast är möjliga om den så kallade processen för en övergång från oligarki förs framåt och leder till en permanent upplösning av det djupt rotade system där den ekonomiska, politiska och mediala makten koncentreras till ett fåtal individer som stärker varandra, ett problem som fortsätter att utöva ett starkt inflytande över och alltmer hämma framstegen med reformer. Parlamentet är kritiskt mot att övergången från oligarki hittills främst har använts som ett instrument för att strama upp marknaden och återupprätta balansen mellan de olika oligarkgrupperna, som rubbades väsentligt 2014. Parlamentet är oroat över kvarstående intressekonflikter inom tillsyns- och övervakningsmyndigheterna, som har antagit proportionerna av öppna strider mellan myndigheter.

3.  Europaparlamentet påpekar det brådskande behovet av större politisk tillsyn, synergi och samordning av den europeiska integrationsprocessen på högsta politiska nivå och av ett större fokus på reformer som medför konkreta fördelar för medborgarna.

4.  Europaparlamentet välkomnar den färdplan för lagstiftning som utformats för att bemöta den ambitiösa omfattningen av associeringsavtalet, och betonar att det fortfarande är nödvändigt med både lagstiftning av god kvalitet och fortsatt vilja till och kapacitet för ordentligt genomförande för att göra verklig skillnad för medborgarna.

5.  Europaparlamentet understryker att framsteg med genomförandet av avtalet bara kan ske om det politiska ledarskapet engagerar sig för reformer, om den politiska eliten engagerar sig i och prioriterar europeisk integration, och om ministerier, verkställande organ och oberoende tillsynsorgan har tillräcklig kapacitet.

6.  Europaparlamentet noterar med oro att regeringen hittills inte har gjort tillräckligt för att avväpna de alltjämt beväpnade konstellationerna inom Högra Sektorn och andra högerextrema grupperingar. Parlamentet uppmanar regeringen att få ett slut på klimatet av strafflöshet i fråga om högerradikala krafters våldsamma angrepp på minoriteter och oliktänkande, hot mot domare eller påverkan av val och att konsekvent åtala förövare av sådana kriminella handlingar. Parlamentet förväntar sig att domstolsväsendet och åklagarmyndigheten agerar på ett tydligt och självständigt sätt.

7.  Europaparlamentet betonar att det interna beslutsfattandet i Ukrainas parlament, Verchovna Rada, behöver förbättras så att antagandet av lagförslag om genomförandet av associeringsavtalet strömlinjeformas och prioriteras. Parlamentet anser i detta avseende att kommittén för europeisk integration bör få en förstärkt roll och att kommittén bör kunna blockera lagstiftning som strider mot de åtaganden som gjorts enligt associeringsavtalet. Parlamentet betonar att dessa reformer bör göras innan den nuvarande lagstiftningen upphör.

8.  Europaparlamentet är oroat över att det saknas verktyg och resurser vid regeringens byrå för europeisk integration och regeringens kontor för europeisk och euro-atlantisk integration, däribland den formella status, personal och budget som krävs för att hantera ett uppdrag av denna storlek och komplexitet. Parlamentet framhåller bristen på kriterier för att utvärdera graden av överensstämmelse mellan inhemska rättsakter och EU-rätten.

9.  Europaparlamentet välkomnar Ukrainas insatser med att inrätta institutions- och övervakningssystemet för genomförande av associeringsavtalet, däribland regeringens handlingsplan.

10.  Europaparlamentet noterar att man i det ”nationella manifest” som nyligen antogs av partiet Svoboda, Högra Sektorn och flera andra högerradikala grupperingar tydligt motsätter sig Ukrainas associering till EU och kräver en ”ny geopolitisk inriktning mot öst och väst”. Parlamentet understryker att regeringens tveksamma ståndpunkt i fråga om denna utveckling riskerar att anstränga förbindelserna med relevanta EU-grannar och EU som helhet samt undergräva det politiska utrymmet för att överbrygga landets politiska klyftor och lösa konflikten i Donbass.

11.  Europaparlamentet betonar att det finns ett brådskande behov av vidare tekniskt och ekonomiskt stöd och expertstöd med inriktning på att bygga upp kapaciteten inom Verchovna Rada och de viktigaste ministerierna. Parlamentet välkomnar Europaparlamentets samarbete med Verchovna Rada om kapacitetsuppbyggnad samt processen med Jean Monnet-dialogen.

12.  Europaparlamentet påpekar att det förekommer ett seglivat silotänkande inom vissa ministerier, vilket förhindrar en konsekvent hållning i frågor om europeisk integration. Parlamentet efterfrågar i detta avseende mer samarbete inom regeringen och i Verchovna Rada om EU-relaterade frågor.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över att samspelet mellan kabinettet och parlamentet inte har reglerats genom en särskild mekanism i samband med genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet.

14.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en ny handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och ansträngningarna för att konsolidera ståndpunkter och samarbete mellan kabinettet och parlamentet på grundval av färdplanen för genomförandet av associeringsavtalet. Parlamentet betonar att det finns ett direkt samband mellan de förberedande skedena inom politiskt beslutsfattande och lagstiftning och hur effektivt reformer genomförs. Parlamentet betonar att processen med planerad tillnärmning av Ukrainas lagstiftning och regelverk behöver påskyndas och förbättras, med inriktning på lagstiftningens kvalitet. Parlamentet konstaterar att det viktiga instrumentet offentligt samråd, liksom vetenskapligt underbyggda beslut och kvalitetskontroller av lagstiftning saknas i den politiska beslutsfattandeprocessen. Parlamentet betonar att valkampanjen inte bör inverka menligt på den pågående reformprocessen.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar rekommendationerna i rapporten från Europaparlamentets uppdrag om interna reformer och kapacitetsuppbyggnad för tillnärmning av Ukrainas lagstiftning till EU:s regelverk, som till största delen ännu inte har antagits i lag.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar Ukraina att inrikta sig på tre huvudsakliga prioriteringar på sin reformagenda: i) upprättande av en effektiv rättslig ram för att bekämpa korruption, inklusive institutioner, finansiell insyn och revision, ii) decentraliseringsreformer, iii) övergång från oligarki samt privatisering.

17.  Europaparlamentet understryker att associeringsavtalet inte är slutmålet för förbindelserna mellan EU och Ukraina och välkomnar Ukrainas europeiska strävanden. Parlamentet stöder utvecklingen av nya former av förbättrat samarbete med EU, såsom Ukrainas gradvisa tillnärmning till tullunionen, energiunionen och den digitala inre marknaden.

18.  Europaparlamentet påpekar att Ukraina har ett europeiskt perspektiv enligt artikel 49 i EU-fördraget, och kan ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att landet ansluter sig till Köpenhamnskriterierna och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteternas rättigheter samt garanterar rättsstaten.

Politisk dialog

19.  Europaparlamentet välkomnar och stöder den mycket intensiva dialog som förts mellan EU och Ukraina på många olika nivåer, inte minst mellan Europaparlamentet och Verchovna Rada, genom bland annat den parlamentariska associeringskommittén EU-Ukraina, även om många kontroversiella frågor.

20.  Europaparlamentet välkomnar de första resultaten av Jean Monnet-dialogen mellan Europaparlamentet och Verchovna Rada i form av inrättandet av en arbetsgrupp om reformer, genomförandet av institutionell kapacitetsuppbyggnad och antagandet av den första lagstiftningen inriktad på institutionella reformer.

21.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den interparlamentariska församlingen för Georgien, Moldavien och Ukraina och dess första sammanträde som hölls den 8 och 9 juni 2018 i Kiev. Parlamentet uppmuntrar denna församling att noga granska genomförandet av associeringsavtalen.

22.  Europaparlamentet välkomnar det ändamålsenliga och säkra genomförandet av det viseringsfria systemet med Ukraina och dess positiva följder för kontakter mellan människor i Ukraina och EU.

23.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att göra vidare framsteg och fördjupa en kultur av parlamentär dialog som ett avgörande steg för att göra Verchovna Rada till ett mer ändamålsenligt, öppet och effektivt lagstiftande organ.

Rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

24.  Europaparlamentet betonar att kampen mot korruption bör fortsätta prioriteras och bedrivas på ett konsekvent och trovärdigt sätt, inte bara för att genomföra associeringsavtalet utan även för att locka nya investeringar och ge mer livskraft åt den ukrainska ekonomin, vilket är en förutsättning för att skapa arbetstillfällen och inkomster till hushållen.

25.  Europaparlamentet välkomnar alla framgångsrika åtgärder och steg för att stänga utrymmet för korruption och olagligt tillskansande av rikedom, exempelvis på området offentlig upphandling och handel med gas.

26.  Europaparlamentet välkomnar den pågående och omfattande reformen av rättsväsendet, men beklagar att det befintliga rättsväsendet i Ukraina i så stor utsträckning fortfarande är ineffektivt, korrupt och politiskt beroende. Parlamentet understryker vikten av att genomföra utfrågningsprocessen för domare i linje med de högsta internationella standarderna, och av att inrätta en öppen och mycket tillförlitlig urvalsprocess som kommer att stärka domares och åklagares integritet och professionalitet och höja medborgarnas tillit till rättsväsendet. Parlamentet begär att den oberoende högre domstolen för korruptionsbekämpning snarast inrättas på ett öppet och trovärdigt sätt. Parlamentet välkomnar inrättandet av den nya högsta domstolen.

27.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som redan utförts av den nationella byrån för korruptionsbekämpning, men påpekar riksåklagarens problematiska inblandning och försöken att undergräva den rättsliga ramen för korruptionsbekämpning. Parlamentet betonar den absoluta nödvändigheten av att skydda oberoendet för den nationella byrån för korruptionsbekämpning. Parlamentet understryker vikten av oberoende för den särskilda åklagaren för korruptionsmål och att hans eller hennes ämbete får de nödvändiga medlen och tillräckliga resurserna för sitt arbete. Parlamentet efterfrågar en effektiv utredning av anklagelserna mot den högste åklagaren för korruptionsmål gällande störandet av utredningar vid den nationella byrån för korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att öka sina insatser för att effektivt utreda, åtala och bekämpa korruption på alla nivåer, och visa upp stabila resultat i detta avseende. Parlamentet efterfrågar en övergripande reform av den allmänna åklagarmyndigheten för att stärka åklagarnas kapacitet, effektivitet, opartiskhet, objektivitet och oberoende av sina överordnade.

28.  Europaparlamentet påminner om att regeringen har åtagit sig att genomföra ytterligare ändringar av konstitutionen i överensstämmelse med rekommendationerna från Venedigkommissionen, inbegripet att respektera befintliga rättigheter för minoriteter. Parlamentet uppmanar till skyndsamt antagande av den nya vallagen, som bör säkerställa lika möjligheter till representation och kandidatur för kandidater av alla nationaliteter som bor i Ukraina, och av lagen om finansiering av partier. Parlamentet välkomnar förnyandet av Ukrainas centrala valkommission, som är avgörande för trovärdigheten i Ukrainas valprocess och de mycket viktiga val som ska äga rum 2019. Parlamentet uppmanar regeringen att före valet fastställa regler för att förhindra snedvridning av den politiska konkurrensen och manipulering genom koncentrationen av politisk, ekonomisk och medial makt i händerna på ett fåtal personer.

29.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att ge största prioritet åt att upphäva kraven på e-deklarationer för aktivister från icke-statliga organisationer och att säkerställa ändamålsenlig och öppen granskning av deklarationer från politiska tjänstepersoner och offentliganställda. Parlamentet fördömer kraftigt det ökande antalet fysiska attacker mot medborgarrättsaktivister och journalister.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt bristen på effektiva utredningar av fall av brutala angrepp mot människorättsaktivister och journalister, vilket framgår av mordet på Kateryna Gandzyuk som dog den 4 november 2018 efter en syraattack. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att anstiftarna till och förövarna av sådana attacker ställs inför rätta och att sätta stopp för strafflösheten för dessa brott.

31.  Europaparlamentet vill se att större uppmärksamhet ägnas åt områden som påverkar det civila samhällets handlingsutrymme, vid utarbetande och genomförande av lagstiftning, så att det säkerställs att det civila samhällets organisationer inte drabbas av oproportionella bördor eller diskriminerande konsekvenser och att civilsamhällets handlingsutrymme inte minskar. Parlamentet understryker behovet av att offentlig finansiering görs tillgänglig för civilsamhällsorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, däribland övervaknings- och påverkansorganisationer, små gräsrotsorganisationer och de som arbetar med minoritetsgrupper eller marginaliserade grupper. Parlamentet anser att det civila samhällets organisationer bör vara fria att ta emot medel från andra donatorer, såsom privata donatorer, internationella organisationer, organ eller byråer.

32.  Europaparlamentet efterlyser beslutsamma insatser för att fortsätta decentraliseringsreformen och påskyndad sammanslagning av regionala samhällen inför de kommande allmänna och lokala valen.

33.  Europaparlamentet anser att nya kommuner bör kunna åtnjuta ekonomisk stabilitet och en välgrundad rättslig status, och att även större städer bör kunna delta i sammanslagningsprocessen. Parlamentet anser det viktigt att Ukrainas politik för korruptionsbekämpning omfattar även regionerna och lokala institutioner. Parlamentet beklagar att det tidigare öppna och konkurrensutsatta urvalsförfarandet för offentliganställda förvaltningschefer och biträdande chefer på distrikts- och länsnivå nu har avskaffats och att presidenten har fått befogenhet att tillsätta och avskeda dessa chefer, eftersom detta riskerar att allvarligt undergräva de framsteg som redan har gjorts genom politisk decentralisering och genom decentraliseringsreformen i allmänhet.

34.  Europaparlamentet noterar att den ukrainska regeringen i kapitel 13 i associeringsavtalet har åtagit sig en effektiv tillämpning av ILO:s grundläggande arbetsnormer och en tillnärmning till den motsvarande EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar regeringen att fullgöra detta åtagande och framhåller att det är oförenligt med genomförandet av ILO:s konvention nr 87 (artikel 3.2) att ålägga arbetsgivare att rapportera strejker eller andra kollektiva åtgärder till den statliga säkerhetstjänsten eller ställa fackföreningsledare och fackföreningsaktivister under övervakning från den statliga säkerhetstjänsten. Parlamentet efterlyser en förbättring av de rättsliga grunderna utifrån vilka arbetstagare på ett juridiskt effektivt sätt kan göra löneanspråk på arbetsgivare för det arbete som de utfört.

35.  Europaparlamentet rekommenderar att det arbete med lagen om arbetsplatsinspektioner som avbröts 2017 ska återupptas i syfte att avsevärt höja arbetsmiljöstandarderna och göra arbetsplatsinspektionerna oberoende av företagsägarnas tillståndskrav och förse dem med tillräckliga resurser och starka verkställande befogenheter. Parlamentet understryker vikten av att aktivt involvera arbetsmarknadsparterna i detta.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

36.  Europaparlamentet förblir djupt oroat över det växande antalet olagligt kvarhållna ukrainska medborgare från de tillfälligt ockuperade områdena som har arresterats, dömts och fängslats av de ryska myndigheterna, och begär att Ryska federationen omedelbart och villkorslöst släpper 2018 års Sacharovpristagare Oleg Sentsov och alla andra olagligt kvarhållna ukrainska medborgare, däribland människor från religiösa och etniska minoriteter, aktörer i det civila samhället och människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna och det internationella samfundet att använda alla tillgängliga medel för att få dem frisläppta.

37.  Europaparlamentet påminner om att situationen för mänskliga rättigheter på Krimhalvön har försämrats avsevärt, att kränkningarna av yttrandefriheten, övergreppen mot medierna och de påtvingade antagandena av ryskt medborgarskap har blivit systematiska och att grundläggande mänskliga rättigheter och friheter inte garanteras på Krim.

38.  Europaparlamentet efterlyser mer samordnade insatser för att genomföra Ukrainas strategi för mänskliga rättigheter, däribland politiska strategier för att förbättra situationen för den romska minoriteten och andra minoritetsgrupper.

39.  Europaparlamentet beklagar att utredningen av de dödsfall som inträffade under demonstrationerna på Självständighetstorget och i Odessa och av morden på journalister visar sig vara långsamma och har inte gett några påtagliga resultat. 

40.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om saknade personers rättsliga ställning.

41.  Europaparlamentet är oroat över ett ökat antal brottmål mot journalister som har avslöjat korruptionsfall inom de statliga institutionerna eller har framfört kritik mot regeringens reformpolitik eller politik gentemot östra Ukraina. Parlamentet påminner regeringen om dess åtagande att fullt ut upprätthålla internationellt erkända mänskliga rättigheter, såsom yttrandefriheten och den offentliga spridningen av åsikter.

42.  Europaparlamentet efterlyser en ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och slutförande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder.

43.  Europaparlamentet efterlyser en ratificering av Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor. Parlamentet tar i detta avseende hänsyn till antagandet av lagen om förebyggande och bekämpning av våld i hemmet. Parlamentet välkomnar att det nyligen inrättats en befattning som regeringskommissionär för jämställdhetspolitik.

44.  Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna – även om parlamentet tydligt understryker att Ryska federationen och de separatister landet stöder har det primära ansvaret – att utföra ytterligare insatser för att lindra lidandet för de människor som drabbas av konflikten, däribland stöd till internflyktingar och krigsveteraner och genom enkel tillgång till pensioner och sociala förmåner och tjänster för dem som bor i de områden som just nu ligger utanför regeringens kontroll.

45.  Europaparlamentet understryker behovet av oberoende medier och mediemångfald för att trygga säkerheten för mediearbetare och journalister, och begär att möjligheterna för mediekällor på minoritetsspråk inte begränsas, så att det säkerställs att medborgare av alla etniska ursprung kan ha jämlik tillgång till information.

46.  Europaparlamentet efterfrågar en revidering av Ukrainas strategi för integrering av den romska nationella minoriteten i det ukrainska samhället, så att övervakning av säkerheten blir en huvudprioritering och så att den ordentligt genomförs på alla nivåer. Parlamentet begär att det inrättas statliga program som syftar till att förebygga hatbrott och andra former av diskriminering, som en del i genomförandet av den nationella strategin för mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer den djupt rotade stigmatiseringen och sociala exkluderingen av romer till följd av antiziganism. Parlamentet är djupt oroat över de senaste fallen av våld mot romer och hbti-grupper och uppmanar myndigheterna att omedelbart och ändamålsenligt utreda dessa och regeringen att ljudligt och offentligt fördöma dessa handlingar och förövarna.

47.  Europaparlamentet noterar Ukrainas avsikt att ändra lagen om utbildning i överensstämmelse med Venedigkommissionens rekommendationer, och efterfrågar en snabb omsättning av detta i konkreta åtgärder. Parlamentet efterfrågar att lagen genomförs helt och hållet på grundval av en verklig dialog med representanter för personer från nationella minoriteter, inbegripet lagstiftning som förlänger övergångsperioden till 2023 och som reglerar undantag för privata skolor.

48.  Europaparlamentet uttrycker oro över domen nyligen i en ukrainsk domstol, som ger tillgång till en undersökande RFE/RL-reporters mobiltelefonuppgifter, och betonar den grundläggande vikten av mediefrihet och av skydd för journalisters källor, framför allt i kampen mot korruption.

49.  Europaparlamentet efterlyser en konsekvent och snabb utveckling av public service-medier som är politiskt och ekonomiskt oberoende, med åtagande att tillhandahålla fri opinionsbildning fristående från statlig kontroll, för att uppväga dominansen av privata oligarkiska monopol.

50.  Europaparlamentet fördömer kraftigt utlämningen och bortförandet av turkiska medborgare nyligen på grund av deras påstådda kopplingar till Gülenrörelsen, i strid med rättsstatsprincipen och grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar ukrainska myndigheter att säkerställa att alla begäranden om utlämning från tredjeländer handläggs på ett öppet sätt och med vederbörlig respekt för juridiska förfaranden helt i linje med europeiska principer och standarder, och att alla åtgärder som vidtas av lokala myndigheter till fullo måste uppfylla rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet betonar att godtyckliga förfaranden i fråga om gripanden, förvar eller utlämning strider mot dessa principer. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att skydda alla asylsökande och utreda deras begäranden i enlighet med internationella konventioner. Parlamentet uppmanar enträget EU att stödja och hjälpa länderna i det östliga partnerskapet att stå emot de påtryckningar som utövas av Turkiet.

51.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det civila samhällets minskade utrymme på Krim, inte minst nedstängningen av medieföretag, ett agerande som i oproportionellt hög grad påverkar den krimtatariska befolkningen, däribland dess rätt till information och rätt att upprätthålla sin kultur och identitet.

52.  Europaparlamentet betonar att yttrandefriheten och pressfriheten i Ukraina måste garanteras, och uttrycker oro över rapporter om juridiska trakasserier och övervakning av journalister och människorättsförsvarare.

53.  Europaparlamentet uttrycker oro över det höga antalet barn och vuxna som är smittade med mässling i Ukraina. Parlamentet välkomnar de svarsåtgärder som genomförts men understryker att det fortfarande finns många utsatta barn och vuxna i landet. Parlamentet upprepar i detta avseende att det behövs Europaomfattande insatser för att öka antalet vaccinerade barn och vuxna.

Samarbete inom handel och ekonomi

54.  Europaparlamentet välkomnar den ekonomiska stabiliseringen i Ukraina och framstegen med att genomföra det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja Ukraina när det gäller att identifiera områden som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering och när det gäller att prioritera dem i processen för att genomföra avtalet.

55.  Europaparlamentet ser positivt på att handelsvolymerna ökar mellan EU och Ukraina och att den ukrainska exporten till EU diversifieras. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja Ukraina när det gäller att identifiera de områden som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering och när det gäller att prioritera dem i processen för att genomföra avtalet. Parlamentet påpekar att exporten till Ryssland under samma period minskat.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att frihandelsavtalet verkligen genomförs och att dess bestämmelser efterlevs. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart kontakta parten i fråga om en bestämmelse inte respekteras och att använda alla de instrument den har till sitt förfogande för att hantera eventuella problem.

57.  Europaparlamentet uppmanar Ukraina att så snart som möjligt utse sin inhemska rådgivande grupp för att säkerställa att genomförandet av avtalet övervakas ordentligt av organisationer i det civila samhället.

58.  Europaparlamentet är medvetet om Ukrainas ekonomiska tillväxt och införande av reformer, men noterar den ökande oron hos stora delar av befolkningen när det gäller de stigande konsumentpriserna och priserna på allmännyttiga tjänster, och uppmuntrar till att reformagendan prioriteras på områden som hör närmare ihop med landets produktionsstruktur och exportmöjligheter, i syfte att generera ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning och inkomst. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över den pågående omfördelningen av rikedomar så att de hamnar i händerna på oligarkiska strukturer eller familjer, och över den växande fattigdomen bland stora delar av befolkningen. Parlamentet begär därför att större uppmärksamhet ägnas åt landets sociala situation.

59.  Europaparlamentet anser att det kommer att krävas avsevärt ökade investeringar för att konsolidera Ukrainas ekonomi och bemöta angelägna sociala utmaningar såsom arbetslöshet, undersysselsättning och den grå ekonomin. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att genomföra de nödvändiga reformerna för att dra till sig nya investeringar, framför allt utländska direktinvesteringar. Parlamentet välkomnar mot denna bakgrund det nyligen överenskomna reformavtalet för investeringar, och uppmanar kommissionen att trappa upp sin strategi för att minska riskerna för den privata sektorn att investera i Ukraina. Parlamentet inbjuder medlemsstaterna att gå samman med kommissionen i detta avseende och främja Ukraina som ett mål för investeringar bland sina näringslivsgrupper.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram en ingående utvärdering av associeringsavtalet, på grundval av utvecklingen hittills, i och med att händelseutvecklingen lett till att konsekvensbedömningen från 2007 sedan länge blivit föråldrad. Här bör framför allt följande finnas med:

  –  En djupgående, sektorsvis och regionvis fördelad redogörelse för handelsbalansen med Ukraina.

  –  En beskrivning av hur de små och medelstora företagen utvecklats och en redogörelse för den lånemekanism som inrättats enligt avtalet och 2015 fått 200 miljoner euro, för att hjälpa små och medelstora företag i det östliga grannskapet.

  –  En redogörelse för marknadsandelarna.

  –  En redogörelse för den socioekonomiska situationen.

  –  En redogörelse för arbetsmarknadsläget, den dolda ekonomin och den informella sysselsättningen.

  –  Aktuella analyser av Ukrainas makroekonomiska situation, medräknat skatteintäkter och -utgifter, skatteflykt och skatteundandragande.

61.  Europaparlamentet påminner om att det i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1566 om införande av tillfälliga autonoma handelsåtgärder till förmån för Ukraina som komplement till de handelsmedgivanden som är tillgängliga inom ramen för associeringsavtalet ingår ett rättsligt krav på att kommissionens årliga rapport om genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet ska innehålla en detaljerad utvärdering av de autonoma handelsåtgärderna, även om deras påverkan på samhället.

62.  Europaparlamentet anser att tillnärmningen av regelverket mellan EU och Ukraina inom ramen för det djupgående och omfattande frihandelsområdet är ett grundläggande instrument för att föra Ukraina närmare EU och bidra till förenklade handelsprocedurer, ett bättre affärs- och investeringsklimat och en hållbar ekonomisk utveckling i Ukraina. Parlamentet anser att man bör gå varsamt fram vid handelsliberaliseringen, för att minimera kostnaderna och samtidigt maximera nyttan för företagen och samhället i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att överväga ytterligare autonoma handelsförmåner och andra medel. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att prioritera genomförandet av reformagendan inom områden med närmare anknytning till landets produktionsstrukturer och möjligheter att exportera till EU, för att övergångskostnaderna ska minimeras och den potentiella nyttan maximeras. Parlamentet uppmanar Ukraina att så snart som möjligt utse sin inhemska rådgivande grupp för att säkerställa övervakning av genomförandet av avtalet från civilsamhällesorganisationers sida. Parlamentet ser med oro på den ökande fattigdomen bland befolkningen.

63.  Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i avtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reformer i mycket hög grad är beroende av korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den stora utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd. Parlamentet lovordar det arbete som gjorts av stödgruppen för Ukraina och uppmanar gruppen att avge flera rapporter till parlamentet om vad för slags stöd som ges, framför allt till införlivandet och genomförandet av EU:s regelverk.

64.  Europaparlamentet anser att det skulle vara nyttigt att göra de ukrainska myndigheterna delaktiga i beredningen av relevant lagstiftning för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Ukraina. Kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja mekanismer för informationsdelning på förhand.

65.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nationella transportstrategin och uppmanar till rättsliga och institutionella reformer som behövs för dess faktiska genomförande.

66.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några framsteg vid tillnärmningen till EU:s djurskyddsnormer, och uppmanar Ukraina att skyndsamt anta en strategi för att infria denna utfästelse.

67.  Europaparlamentet noterar den höga andelen ianspråktagna förmåner och välkomnar den kontinuerliga ökningen av tullpositioner där förmåner har utnyttjats.

68.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av det djupgående och omfattande frihandelsområdets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma områdets genomförande, med särskild uppmärksamhet ägnad åt införlivande och genomförande av EU:s regelverk samt åt påverkan på det ukrainska samhället, och att tillhandahålla offentlig och omfattande årlig rapportering, däribland om tekniskt och ekonomiskt stöd från EU.

69.  Europaparlamentet förväntar sig att Ukraina utser skiljemän för tvistlösningssystemet och inrättar organ och utser representanter enligt kapitlet om handel och hållbar utveckling.

70.  Europaparlamentet välkomnar att Verchovna Rada vid första behandlingen den 20 mars 2018 antagit lagförslag nr 5495 om bevarande av Ukrainas skogar och förebyggande av olaglig export av råvirke. Parlamentet anser att all liberalisering av trävaruhandeln bör förutsätta att det inrättas en rättslig ram för förhindrande av och förbud mot olaglig export.

71.  Europaparlamentet noterar Ukrainas åtagande enligt associeringsavtalet att bekämpa och förebygga olaglig handel, och uppmanar landet att vidta åtgärder för att kriminalisera den.

72.  Europaparlamentet påpekar att tyngdpunkten inom det östliga partnerskapet hittills framför allt legat på bilateral handel och investeringar mellan EU och de övriga deltagande länderna. Parlamentet efterlyser ett enhetligare tillvägagångssätt gentemot alla stater i det östliga partnerskapet och ett förstärkt samarbete med Eurasiska ekonomiska unionen när det gäller handelslättnader, viseringsfrihet och tekniska standarder.

Samarbete på energi-, säkerhets- och försvarsområdena

73.  Europaparlamentet berömmer Ukraina för gott samarbete inom energisektorn, inte minst för de framsteg som landet har gjort när det gäller energieffektivitet. Parlamentet betonar att förbättrad energieffektivitet och utveckling av förnybar energi har viktiga roller även som drivkrafter för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet påpekar att fortsatta reformer behövs, framför allt för att slutföra reformen av gas- och elmarknaderna så att de helt kan integreras i EU:s energimarknad, och för att avskaffa befintliga och förhindra nya monopol, vilket kommer att medföra långsiktiga ekonomiska fördelar för näringslivet och för konsumenterna. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att säkerställa att alla rörledningsprojekt överensstämmer med EU:s förordningar. Parlamentet efterlyser stärkt energisamarbete inom det östliga partnerskapet i syfte att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar från 2015. Parlamentet understryker vikten av en nationell myndighet som är oberoende av politik och privata intressen, för att reglera gas- och elmarknaden, som vid prissättningen måste ha en socialt rättvis balans mellan leverantörernas och slutkonsumenternas intressen, och som måste säkerställa att prissättningen är rättfärdigad.

74.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av ett stort antal lagar på miljöområdet, framför allt lagarna om strategisk miljöanalys och om miljökonsekvensbedömningar, och uppmärksammar behovet av genomförande och av viktiga medvetandekampanjer för allmänheten. Parlamentet välkomnar framstegen om klimatpolitiken i och med att strategin för koldioxidsnål utveckling har antagits och lämnats in till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Parlamentet uppmuntrar till ett tidigt antagande av den statliga miljöpolitiska strategin och den nya lagstiftningen om avfallshantering och klimatpolitik, i linje med EU:s regelverk.

75.  Europaparlamentet erinrar om att miljöförvaltning är en viktig del av kraven i associeringsavtalet. Parlamentet ber myndigheterna att ompröva avtalet och eventuella framtida planer gällande vattenkraftskomplexet i Dnestr, så att de överensstämmer med internationella konventioner och EU-standarder, genom att säkerställa att alla berörda parter från Moldavien och Ukraina ingår i offentligt samråd, inklusive det civila samhället, och skydda ekosystemet och miljön i floden Dnestr.

76.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den försämrade ekologiska situationen i östra Ukraina och på Krim till följd av konflikten, och framför allt problemen med vattenförsörjningen, som kan få förödande konsekvenser för hela regionen och leda till en oåterkallelig katastrof. Parlamentet uppmanar enträget alla berörda parter att förhindra ett sådant scenario och arbeta med alla medel för att säkerställa ordentligt underhåll och vattenpumpning, även i gruvorna.

77.  Europaparlamentet är medvetet om Ukrainas insatser för att skapa en verklig digital marknadsekonomi, inbegripet framsteg med utvecklingen av öppna data, och en utvidgning av tillträdet till system med villkorad tillgång till digitala televisions- och virtuella nättjänster, vilket ökar antalet elektroniska kommunikationstjänster för medborgarna och offentliga register såsom ProZorro. Parlamentet betonar att ytterligare arbete måste göras för att säkerställa att rättigheterna och behoven för ukrainska medborgare som använder internet skyddas och för att fullt ut genomföra kraven för den digitala inre marknaden.

78.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om elektroniska betrodda tjänster, samt de prioriteringar som definieras i konceptet för utveckling av den digitala ekonomin och det digitala samhället i Ukraina för 2018–2020, som utgör viktiga steg på Ukrainas väg till integrering i EU:s digitala inre marknad.

79.  Europaparlamentet upprepar Ukrainas avgörande roll i det europeiska energiförsörjningsnätet. Parlamentet fördömer konstruktionen av gasledningen Nord Stream 2, eftersom det är ett politiskt projekt som utgör ett hot mot säkerheten i Europa och insatserna för att diversifiera energiförsörjningen. Parlamentet begär att projektet ställs in.

80.  Europaparlamentet är oroat över den systematiska olagliga exploateringen av naturresurser, såsom bärnsten, kol, sand och timmer, som i många fall skyddas och organiseras med hjälp av lokala eller regionala förvaltningar och brottsbekämpande organ, och som skadar landskap och habitat såsom skogar och floder, försätter dem i fara och förhindrar en ekologiskt och ekonomiskt hållbar förvaltning av landets resurser till förmån för dess medborgare.

81.  Europaparlamentet beklagar djupt utarmningen av ukrainska skogar, ett problem med kopplingar till korruptionssystem som gynnar hävdvunna intressen i Ukraina och företag i EU. Parlamentet begär att ändamålsenliga regelverk utarbetas och snabbt genomförs och verkställs för att förhindra olaglig avverkning och korruption kopplad till skogsindustrin i Ukraina och inrätta en hållbar skogsförvaltning för att kunna skydda och bevara Ukrainas skogar och resurser.

82.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som har vidtagits för att modernisera Ukrainas armé och marina styrkor i Svarta havet och Azovska sjön som starka garantier för Ukrainas stabilitet och territoriella integritet, men vill dock samtidigt uppmuntra till akut nödvändiga reformer av försvarsindustrin.

83.  Europaparlamentet anser och betonar att Ukraina, förutsatt att landet förbinder sig att genomföra associeringsavtalet och efterleva principerna om demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande friheter, bör (liksom de andra associerade staterna Moldavien och Georgien) beviljas särskilda stödmekanismer av EU, även inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2020, i linje med den modell om ett ”östligt partnerskap plus” som förespråkas av Europaparlamentet.

84.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att stärka samarbetet med Ukraina på olika nivåer, däribland inom säkerhet och försvar. I detta avseende välkomnar parlamentet Ukrainas intresse av att ytterligare engagera sig i försvarsprojekt, inbegripet det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) om säkerhet och försvar.

85.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att proaktivt sprida information till de ukrainska medborgarna om de konkreta fördelarna och målen med det östliga partnerskapet.

86.  Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa Rysslands falska nyheter och propaganda, inklusive dess förväntade inblandning i valen i Ukraina och även i hela Europeiska unionen. Parlamentet begär att samarbetet mellan Ukraina och EU i denna fråga utökas.

87.  Europaparlamentet uppmuntrar Ukraina och EU att fortsätta utveckla sitt samarbete på områdena rättvisa, frihet och inrikes frågor.

Institutionella bestämmelser

88.  Europaparlamentet efterlyser bättre övervakning och uppföljning av genomförandet av reformer från såväl Ukrainas som EU:s sida, på grundval av enhetliga och mätbara indikatorer. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen och utrikestjänsten att oftare översända detaljerade skriftliga rapporter om genomförandet av avtalen till parlamentet och rådet.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma områdets genomförande, och ägna särskild uppmärksamhet åt införlivande och genomförande av EU:s regelverk och åt påverkan på det ukrainska samhället, och att tillhandahålla offentlig och omfattande årlig rapportering, däribland om tekniskt och ekonomiskt stöd från EU.

90.  Europaparlamentet är fast beslutet att ta fram årsrapporter om genomförandet av associeringsavtalen.

°

°  °

91.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Ukrainas president, regering och parlament.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (21.6.2018)

till utskottet för utrikesfrågor

över genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina

(2017/2283(INI))

Föredragande av yttrande: Jarosław Wałęsa

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet ser positivt på att handelsvolymerna ökar mellan EU och Ukraina och att den ukrainska exporten till EU diversifieras. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att hjälpa Ukraina med att identifiera vilka områden som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering och att prioritera dem i processen för att genomföra det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Parlamentet påpekar att exporten till Ryssland under samma period gått tillbaka.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentet lägga fram en ingående utvärdering av associeringsavtalet, på grundval av utvecklingen hittills, i och med att händelseutvecklingen lett till att konsekvensbedömningen från 2007 sedan länge blivit föråldrad. Här bör framför allt följande finnas med:

–  En djupgående, sektorsvis och regionvis fördelad redogörelse för handelsbalansen med Ukraina.

–  En beskrivning av hur de små och medelstora företagen utvecklats och en redogörelse för den lånemekanism som inrättats enligt avtalet och 2015 fått 200 miljoner euro, för att hjälpa små och medelstora företag i det östliga grannskapet.

–  En redogörelse för marknadsandelarna.

–  En redogörelse för den socioekonomiska situationen.

–  En redogörelse för arbetsmarknadsläget, den dolda ekonomin och den informella sysselsättningen.

–  Aktuella analyser av Ukrainas makroekonomiska situation, medräknat skatteintäkter och -utgifter, skatteflykt och skatteundandragande.

3.  Europaparlamentet påminner om att det i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1566 om införande av tillfälliga autonoma handelsåtgärder till förmån för Ukraina som komplement till de handelsmedgivanden som är tillgängliga inom ramen för associeringsavtalet ingår ett rättsligt krav på att kommissionens årliga rapport om genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet ska innehålla en detaljerad utvärdering av de autonoma handelsåtgärderna, även om deras påverkan på samhället.

4.  Europaparlamentet anser att tillnärmningen av regelverket mellan EU och Ukraina inom ramen för det djupgående och omfattande frihandelsområdet är ett grundläggande instrument för att föra Ukraina närmare EU och bidra till förenklade handelsprocedurer, ett bättre affärs- och investeringsklimat och en hållbar ekonomisk utveckling i Ukraina. Parlamentet anser att man bör gå varsamt fram vid handelsliberaliseringen, för att minimera kostnaderna och samtidigt maximera nyttan för företagen och samhället i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att överväga ytterligare autonoma handelsförmåner och andra medel. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att prioritera genomförandet av reformagendan inom områden med närmare anknytning till landets produktionsstrukturer och möjligheter att exportera till EU, för att övergångskostnaderna ska minimeras och den potentiella nyttan maximeras. Parlamentet uppmanar Ukraina att så snart som möjligt utse sin inhemska rådgivande grupp för att säkerställa övervakning av genomförandet av avtalet från civilsamhällesorganisationers sida. Parlamentet ser med oro på den ökande fattigdomen bland befolkningen.

5.  Europaparlamentet påminner om att det djupgående och omfattande frihandelsområdet är ett led i en reformprocess som grundar sig på god samhällsstyrning och bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet välkomnar antagandet av lagen om den högsta domstolen för korruptionsbekämpning. Parlamentet är dock fortfarande oroat när det gäller ytterligare framsteg i kampen mot korruption. Parlamentet konstaterar att ett fritt och kritiskt civilsamhälle är viktigt för detta reformarbete, och uppmanar Ukrainas regering att befria civilsamhällesorganisationerna från skyldigheten att avge e-deklaration. Ukrainas regering uppmanas att garantera att den nationella myndigheten mot korruption, NABU, förblir oavhängig och att genomföra en motsvarande reform av underrättelsetjänsten. Parlamentet påminner Ukrainas regering om vad den utfäst sig i ingressen till associeringsavtalet, nämligen att bygga upp en mer djupgående, hållbar demokrati. Parlamentet ser gärna att landet före parlamentsvalet 2019 reformerar vallagen i enlighet med rekommendationerna från Europarådets parlamentariska församling, Venedigkommissionen och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Ukraina uppmanas att försäkra att sammansättningen av den centrala valkommissionen i Ukraina återspeglar en politisk balans som representerar alla relevanta politiska krafter, och betonar att rättsstatsprincipen är en central förutsättning för ett bra och effektivt genomförande av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet.

6.  Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i avtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reformer i mycket hög grad är beroende av korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den stora utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Ukraina, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd. Parlamentet lovordar det arbete som gjorts av stödgruppen för Ukraina och uppmanar gruppen att avge flera rapporter till parlamentet om vad för slags stöd som ges, framför allt till införlivandet och genomförandet av EU:s regelverk.

7.  Europaparlamentet anser att det skulle vara nyttigt att göra de ukrainska myndigheterna delaktiga i beredningen av relevant lagstiftning för göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Ukraina. Kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja mekanismer för informationsdelning på förhand.

8.  Europaparlamentet lovordar regeringens och parlamentets lagstiftningsmässiga färdplan för genomförandet av avtalet och Ukrainas anslutning till WTO-avtalet om offentlig upphandling. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att inrikta genomförandet av reformagendan på områden såsom tekniska, sanitära och fytosanitära standarder, immateriella rättigheter och tullbestämmelser.

9.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några framsteg vid tillnärmningen till EU:s djurskyddsnormer, och uppmanar Ukraina att skyndsamt anta en strategi för att infria denna utfästelse.

10.  Europaparlamentet noterar den höga andelen ianspråktagna förmåner och välkomnar den kontinuerliga ökningen av tullpositioner där förmåner har utnyttjats.

11.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av det djupgående och omfattande frihandelsområdets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma områdets genomförande, med särskild uppmärksamhet ägnad åt införlivande och genomförande av EU:s regelverk samt åt påverkan på det ukrainska samhället, och att tillhandahålla offentlig och omfattande årlig rapportering, däribland om tekniskt och ekonomiskt stöd från EU.

12.  Europaparlamentet förväntar sig att Ukraina utser skiljemän för tvistlösningssystemet och inrättar organ och utser representanter enligt kapitlet om handel och hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet välkomnar att Verchovna Rada vid första behandlingen den 20 mars 2018 antagit lagförslag nr 5495 om bevarande av Ukrainas skogar och förebyggande av olaglig export av råvirke. Parlamentet anser att all liberalisering av trävaruhandeln bör förutsätta att det inrättas en rättslig ram för förhindrande av och förbud mot olaglig export.

14.  Europaparlamentet noterar att en samordnad strategi mellan EU och Ukraina för sanktioner med koppling till Krimhalvön och östra Ukraina skulle bidra till starkare påtryckningar för att säkra en fredlig lösning på Ukrainas territoriella utmaningar. Parlamentet påminner om att man enligt artikel 9 i associeringsavtalet förbundit sig att lösa regionala konflikter på ett fredligt sätt.

15.  Europaparlamentet påpekar att tyngdpunkten inom det östliga partnerskapet hittills framför allt legat på bilateral handel och investeringar mellan EU och de övriga deltagande länderna. Parlamentet efterlyser ett enhetligare tillvägagångssätt gentemot alla stater i det östliga partnerskapet och ett förstärkt samarbete med Eurasiatiska ekonomiska unionen när det gäller handelslättnader, viseringsfrihet och tekniska standarder.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.6.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

5

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Tiziana Beghin, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Eleonora Forenza, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Elsi Katainen, Patricia Lalonde, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, David Martin, Emmanuel Maurel, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Reimer Böge, Klaus Buchner, Dita Charanzová, Danuta Maria Hübner, Sajjad Karim, Sander Loones, Lola Sánchez Caldentey

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Czesław Hoc, John Howarth, Dietmar Köster, Kosma Złotowski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

Dita Charanzová, Nadja Hirsch, Elsi Katainen

ECR

Czesław Hoc, Sajjad Karim, Sander Loones, Kosma Złotowski

PPE

Laima Liucija Andrikienė, Reimer Böge, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Danuta Maria Hübner, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Adam Szejnfeld

S&D

Goffredo Maria Bettini, John Howarth, Dietmar Köster, Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Yannick Jadot

5

-

EFDD

William (The Earl of) Dartmouth

ENF

France Jamet, Danilo Oscar Lancini

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur

4

0

ALDE

Patricia Lalonde

EFDD

Tiziana Beghin

GUE/NGL

Lola Sánchez Caldentey

S&D

Emmanuel Maurel

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

9

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Bas Belder, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Tunne Kelam, Wajid Khan, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Michel Reimon, Jean-Luc Schaffhauser, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Bocskor, Igor Gräzin, Rebecca Harms, Marek Jurek, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

41

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Igor Gräzin, Urmas Paet, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

ECR

Bas Belder, Marek Jurek

PPE

Michèle Alliot-Marie, Andrea Bocskor, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Anders Sellström, Jaromír Štětina

S&D

Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Wajid Khan, Arne Lietz, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato

VERTS/ALE

Rebecca Harms, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

9

-

EFDD

Aymeric Chauprade, Eleonora Evi

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

NI

James Carver, Georgios Epitideios

1

0

NI

Dobromir Sośnierz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 30 november 2018Rättsligt meddelande