Förfarande : 2018/2099(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0375/2018

Ingivna texter :

A8-0375/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 16
CRE 11/12/2018 - 16

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 12.16

Antagna texter :

P8_TA(2018)0514

BETÄNKANDE     
PDF 496kWORD 59k
22.11.2018
PE 625.376v02-00 A8-0375/2018

om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

(2018/2099(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Ioan Mircea Paşcu

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

(2018/2099(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel(1),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, den 26 juni 2015, den 15 december 2016, den 22 juni 2017 och den 28 juni 2018,

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (2018/0000(INI)),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken av den 25 november 2013, den 18 november 2014, den 18 maj 2015, den 27 juni 2016, den 14 november 2016, den 18 maj 2017, den 17 juli 2017 och den 25 juni 2018,

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016,

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna av den 8 juli 2016 och den 10 juli 2018 från Europeiska rådets respektive kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare,

–  med beaktande av det gemensamma paket med 42 förslag som godkändes av Europeiska unionens råd respektive Nordatlantiska rådet den 6 december 2016 och framstegsrapporterna av den 14 juni och den 5 december 2017 om genomförandet av dessa, och det nya paket med 32 förslag som godkändes av de båda råden den 5 december 2017,

–  med beaktande av diskussionsunderlaget om framtiden för ett europeiskt försvar av den 7 juni 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om en rymdstrategi för Europa(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(4),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 23 november 2016 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (baserat på årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken)(5) och av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018(8),

–  med beaktande av konceptet om förstärkning av EU:s medlings- och dialogkapacitet som antogs den 10 november 2009,

–  med beaktande av dokumentet Implementation Plan on Security and Defence (genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet) som lades fram av vice ordföranden/den höga representanten den 14 november 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om förbindelserna mellan EU och Nato(9),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 En europeisk försvarshandlingsplan (COM(2016)0950),

–  med beaktande av det nya försvarspaket som kommissionen lade fram den 7 juni 2017 i pressmeddelandet Ett EU som försvarar: EU-kommissionen inleder en debatt om en säkerhets- och försvarsunion,

–  med beaktande av årsrapporten om genomförandet av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik – år 2,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 december 2016 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(10) och av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(11),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för militär rörlighet, som offentliggjordes den 28 mars 2018,

–  med beaktande av rådets slutsatser om förstärkning av det strategiska partnerskapet mellan FN och EU för fredsfrämjande insatser och krishantering: prioriteringar 2019–2021 som antogs den 18 september 2018,

–  med beaktande av att Nobels fredspris tilldelades EU 2012 för att EU under mer än sex decennier har bidragit till utvecklingen av fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0375/2018), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna har föresatt sig att gradvis utforma en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel 42 i EU-fördraget skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och övriga delar av världen.

Unionens strategiska miljö

1.  Europaparlamentet noterar att den regelbaserade världsordningen utmanas i allt större utsträckning, i EU:s grannskap och utöver det, på både politisk och militär nivå och, på senare tid även på kommersiell och ekonomisk nivå. Parlamentet noterar att dessa systematiska utmaningar åtföljs av en strategisk internationell miljö som ständigt försämras och som konfronteras med konflikter mellan och inom stater samt våld, terrorism, statssammanbrott, och it- och hybridattacker mot grundpelarna i våra samhällen, klimatförändringarnas effekter och naturkatastrofer. Parlamentet erkänner att försvaret av den regelbaserade internationella ordningen, internationell rätt och de värden som försvaras av fria demokratier bör vara av yttersta prioritet och att det bör tas upp utan kompromisser.

2.  Europaparlamentet betonar att dessa utmaningar är alltför stora för att ett enskilt land ska kunna klara dem på egen hand. Parlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att EU reagerar på utmaningarna på ett snabbt, konsekvent, effektivt och samstämmigt sätt och i samförstånd med allierade, partner och andra internationella organisationer. Parlamentet noterar att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) är ett av de verktyg som kan användas för att ta itu med många av dessa utmaningar, men att det bör användas mer effektivt och i överensstämmelse med andra externa och interna instrument för att göra det möjligt för EU att bidra på ett avgörande sätt till hanteringen av internationella kriser och för att visa sin strategiska autonomi. Parlamentet påpekar att GSFP-institutionerna är på plats, liksom dess många instrument, och uppmanar medlemsstaterna att använda dem utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet påminner om att EU-medlemsstaternas säkerhet är djupt sammankopplad. Parlamentet betonar behovet att fastställa de risker som alla medlemsstater har identifierat. Parlamentet anser att utmaningarna är så komplexa, med olika hot som berör olika medlemsstater i olika grad, att utrymme ges för överenskommelser om hur sådana utmaningar ska hanteras kollektivt, i solidarisk anda.

4.  Europaparlamentet understryker att jihadistisk terrorism redan påverkar Mellanöstern, Sahel och Afrikas horn och sprider sig mot Västafrika, Centralasien och Sydostasien. Parlamentet framhåller att detta bestående hot kräver en varaktig och väl samordnad strategi på EU-nivå för att skydda EU:s medborgare och intressen och för att stödja drabbade regioner.

5.  Europaparlamentet konstaterar att Rysslands verksamhet på senare tid och politik har minskat stabiliteten och ändrat säkerhetsmiljön, och understryker att EU och medlemsstaterna måste åstadkomma ett mer gemensamt, strategiskt tillvägagångssätt när det gäller Ryssland.

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att användningen av nervgasen novitjok i Salisbury i mars 2018 var den första attacken av den sorten på europeisk mark sedan andra världskriget och resulterade i en EU-medborgares död. Parlamentet uppmanar rådet att vidta restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för användningen och spridningen av kemiska vapen.

7.  Europaparlamentet betonar att Rysslands ockupation i Ukraina fortfarande pågår, att Minskavtalen – utan vilka det inte kan finnas någon lösning på konflikten – inte har genomförts och att den illegala annekteringen och militariseringen av Krimhalvön fortsätter. Parlamentet är djupt oroat över att Rysslands överdrivna militära övningar och verksamhet och dess hybrida taktiker, inklusive cyberterrorism, falska nyheter och desinformationskampanjer samt ekonomisk och energirelaterad utpressning destabiliserar länderna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan och att de också drabbar västerländska demokratier och ökar spänningar inom dem. Parlamentet är bekymrat över att säkerhetsläget i EU:s närområde kommer att fortsätta vara mycket instabilt för flera år framöver. Parlamentet upprepar att västra Balkan är av strategisk betydelse för EU:s säkerhet och stabilitet och att EU:s politiska engagemang gentemot regionen behöver riktas om och stärkas, däribland genom att stärka mandatet för EU:s GSFP-uppdrag. Parlamentet är fast övertygat om att mer integration och samordning behövs för att övervinna EU:s sårbarhet.

8.  Europaparlamentet noterar att detta behov av samarbete har erkänts allt oftare under senare år, och välkomnar de framsteg som har gjorts i denna riktning, såsom upprättandet av ett permanent strukturerat samarbete (Pesco), även om konkreta resultat fortfarande måste utvärderas ordentligt. Parlamentet anser att EU också bör stärka dialogen och samarbetet med tredjeländer i sin region samt med regionala och subregionala organisationer.

9.  Europaparlamentet betonar dock att samarbetet hittills ännu befinner sig i utvecklingsskedet, och att mycket mer behöver göras för att EU och medlemsstaterna ska kunna skörda frukterna av ett fördjupat, varaktigt och långsiktigt samarbete på försvarsområdet.

10.  Europaparlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med ytterligare integrering av de europeiska försvarskapaciteterna. Parlamentet understryker att det genom omfattande och tillförlitligt arbete från alla berörda parter är möjligt att öka försvarsutgifternas omfattning och effektivitet utan att öka försvarsutgifterna i sig.

11.  Europaparlamentet konstaterar att EU-medlemsstaternas försvar främst beror på deras politiska vilja och deras militära förmåga att ta sitt ansvar i en osäker strategisk miljö. Parlamentet understryker betydelsen av de transatlantiska banden för de europeiska och nordamerikanska demokratiernas säkerhet och försvar. Parlamentet är dock bekymrat över den nuvarande situationen i relationerna, och uppmanar alla ansvarstagande politiska och samhälleliga krafter på båda sidor av Atlanten att ytterligare stärka snarare än att underminera detta mycket viktiga förhållande. Parlamentet understryker att man måste undvika att den senaste tidens svårigheter i handelsförbindelserna sprids till den transatlantiska säkerhetsrelationen. Parlamentet betonar att en väl definierad strategisk självständighet kommer att främja den europeiska säkerheten samt förbindelserna mellan EU och Nato. Parlamentet upprepar mot denna bakgrund att det finns ett ökat behov av försvarssamarbete på europeisk nivå och att resurser fokuseras på nyckelprioriteringar.

12.  Europaparlamentet understryker att den multilateralism som EU är djupt engagerat för alltmer ifrågasätts av de hållningar som USA och andra globala stormakter uppvisar. Parlamentet upprepar vikten av multilateralism för att upprätthålla fred och stabilitet, som ett medel för att främja rättsstatliga värden och ta itu med globala frågor.

GSFP – vägen framåt

13.  Europaparlamentet anser att ökade investeringar i säkerhet och försvar är en brådskande angelägenhet för medlemsstaterna och EU, och att försvarssolidariteten och försvarssamarbetet bör bli norm, i enlighet med vad som föreslagits i EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet välkomnar de framsteg som hittills har gjorts i genomförandet av säkerhets- och försvarsbestämmelserna i EU:s globala strategi. Parlamentet anser att dessa landvinningar öppnar upp perspektiv för viktiga strukturella förändringar i framtiden.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter att uppfylla målet att använda två procent av BNP till försvaret och 20 procent av sina försvarsbudgetar till utrustning som enligt Europeiska försvarsbyrån (EDA) är nödvändig, inbegripet relaterad forskning och utveckling.

15.  Europaparlamentet välkomnar skapandet av en särskild rubrik för försvar i kommissionens förslag till flerårig budgetram, och särskilt inrättandet av en budgetpost från vilken Europeiska försvarsfonden och projekt för militär rörlighet kommer att finansieras. Parlamentet anser att dessa beslut med största sannolikhet kommer att kräva en centraliserad förvaltning på kommissionsnivå av försvarsfrågorna. Parlamentet betonar att finansiering från den budgetposten bör användas exklusivt för försvarsändamål utan politisering, eftersom säkerhetsfrågan är odelbar och bör överensstämma med medlemsstaternas behov vad gäller kapacitet och infrastruktur och vara i linje med EU:s strävan efter strategiskt oberoende.

16.  Europaparlamentet noterar att den militära rörligheten blir en allt mer framträdande fråga på den europeiska försvarsagendan. Parlamentet betonar att militär rörlighet är ett centralt strategiskt verktyg i rådande hotmiljö, och av stor vikt för såväl den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som för medlemsstaternas andra multilaterala skyldigheter, inbegripet Nato. Parlamentet understryker vikten av att anpassa befintliga nätverk till behov vad gäller militär rörlighet. Parlamentet välkomnar därför att militär rörlighet inkluderas inte bara i förslaget till den nya fonden för ett sammanlänkat Europa utan även inom det permanenta strukturerade samarbetet, och dessutom har en framträdande roll i samarbetet mellan EU och Nato. Parlamentet betonar att dessa olika projekt måste samordnas ordentligt, inklusive med allierade, så att de ger önskade resultat. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att anslå 6,5 miljarder euro till projekt för militär rörlighet genom fonden för ett sammanlänkat Europa i nästa fleråriga budgetram (2021–2027).

17.  Europaparlamentet noterar dock att det kommer att vara av avgörande betydelse, om man ska få alla dessa olika delar att passa ihop, att man utvecklar ett väldefinierat övergripande strategiskt synsätt på det europeiska försvaret, vilket bäst skulle kunna ske genom en vitbok om säkerhet och försvar för EU.

18.  Europaparlamentet kräver att man upprättar precisa riktlinjer för att skapa väldefinierade ramar för framtida aktivering och tillämpning av artikel 42.7 i EU‑fördraget. Parlamentet kräver därför att man ska utarbeta och anta EU:s vitbok om säkerhet och försvar, så att det säkerställs att nuvarande och framtida processer för kapacitetsuppbyggnad baseras på unionens strategiska säkerhetsintressen.

19.  Europaparlamentet välkomnar också förslaget från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, vilket fått stöd av kommissionen, om en europeisk fredsbevarande facilitet som ska finansiera delar av kostnaderna för EU:s försvarsverksamhet såsom Afrikanska unionens fredsbevarande uppdrag, de gemensamma kostnaderna för egna militära insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och partners utbyggnad av militär kapacitet, som inte omfattas av budgetstöd enligt artikel 41.2 i EU-fördraget. Parlamentet bekräftar på nytt behovet av att undvika överlappning med andra befintliga instrument. Parlamentet noterar i synnerhet att Athenamekanismen ambitiöst föreslås inkluderas och utvidgas för att gemensamt finansiera uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, vilket länge efterfrågats av parlamentet. Parlamentet efterlyser bättre ekonomisk kontroll över alla framtida uppdrag och konsekvensbedömningar i rätt tid.

Kapacitet för unionens säkerhet och försvar

20.  Europaparlamentet understryker att EU måste tillämpa hela sin verktygslåda av tillgängliga styrmedel – från mjuk till hård makt och från kortsiktiga åtgärder för långsiktig politik. Parlamentet bekräftar vikten av att utveckla den civila och militära kapacitet som krävs för att hantera de övergripande säkerhetsutmaningar i och kring Europa och dess periferi, såsom beskrivs i den globala strategin. Parlamentet påminner om att den globala strategin uppmuntrar till ett djupt försvarssamarbete inom unionen.

21.  Europaparlamentet anser att EU:s medlemsstater måste täcka in hela spektrumet av land-, luft-, rymd-, sjö- och it-kapacitet, inbegripet strategiska stödresurser, för att göra unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik till en trovärdig styrka. Parlamentet betonar behovet av att investera i underrättelseverksamhet, övervakning och spaning, satellitkommunikation samt oberoende tillgång till rymden och permanent jordobservation för att bättre kunna bedöma inre och yttre hot.

22.  Europaparlamentet bekräftar EU:s roll som en global sjösäkerhetsaktör och understryker vikten av att utveckla relevant militär och civil kapacitet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang antagandet av EU:s reviderade strategi för sjöfartsskydd i juni 2018.

23.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att EU och Nato trappar upp utbytet av underrättelser för att göra det möjligt att formellt fastställa ursprunget till cyberattacker och följaktligen göra det möjligt att ålägga restriktiva sanktioner mot de ansvariga för cyberattackerna.

24.  Europaparlamentet erkänner rymdsektorns strategiska dimension för Europa och behovet att förbättra synergierna mellan dess civila aspekter och säkerhets- och försvarsaspekter. Parlamentet understryker behovet att utnyttja rymdkapaciteten, även med hänsyn till både den bredare geopolitiska miljön och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och betonar samtidigt att EU:s rymdprogram är civila till sin natur.

25.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtgärder för att konsolidera sin it-motståndskraft genom att inrätta en gemensam ram för it-säkerhetscertifiering, genom att stärka EU:s byrå för it-säkerhet, och genom att snabbt genomföra direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem(12) (it-säkerhetsdirektivet).

26.  Europaparlamentet anser att ingripande i andra länders val genom it-operationer undergräver eller kränker människors rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda representanter, så som det står i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och att sådan inblandning av andra stater utgör ett brott mot internationell rätt, även när det inte används militärt våld, hot mot den territoriella integriteten eller hot mot det politiska oberoendet.

27.  Europaparlamentet anser att kapaciteten för unionens säkerhet och försvar skulle kunna förbättras genom bättre användning av de befintliga ramarna för försvarssamarbete och militärt samarbete, till exempel högkvarteren för de europeiska multinationella högberedskapsstyrkorna och EU:s stridsgrupper, förstärkning och icke-duplicering av liknande initiativ inom Nato. Parlamentet menar att detta kommer att bidra till att de nationella arméerna fortsätter att omvandlas i riktning mot målet att bli mer driftskompatibla, mer hållbara och mer flexibla, och att de kan utplaceras och användas i flera sammanhang.

28.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri med 500 miljoner euro årligen fram till 2020. Parlamentet efterlyser dess snabba genomförande.

29.  Europaparlamentet anser att det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet kommer att bidra till att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovationskapacitet i EU:s försvarsindustri, som bland annat kommer att omfatta utformning, prototyputveckling, testning, kvalificering och certifiering av försvarsmateriel samt utveckling av teknik inom ett konsortium som omfattar små och medelstora företag, medelstora börsnoterade företag, forskningscentrum och universitet samt samarbete mellan medlemsstaterna, och alla kommer att bidra till EU:s strategiska oberoende och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet påpekar att såväl den inre som den yttre dimensionen av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik kan dra nytta av utvecklingen av en inre försvarsmarknad.

30.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till förordning om inrättande av en europeisk försvarsfond och den betydande finansiering som kommissionen föreslagit för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet efterlyser att hänsyn tas till de första lärdomarna från genomförandet av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, pilotprojekten och den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning. Parlamentet betonar att resultaten från det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet bör beaktas på vederbörligt sätt och uttrycker sin förhoppning om att förslaget kan antas så snart som möjligt i syfte att förbättra Europas försvarsindustri och dess förmåga att samarbeta med sina partner.

31.  Europaparlamentet betonar att EU:s strategiska säkerhets- och försvarsmål endast kan uppnås genom en mycket nära samordning av behoven och kraven i fråga om långsiktig kapacitetsuppbyggnad både av medlemsstaternas arméer och av deras försvarsindustrier. Parlamentet noterar att såväl den så kallade förmågeutvecklingsplanen som den samordnade årliga översynen av försvaret på ett betydelsefullt sätt kan bidra till att detta mål uppnås.

32.  Europaparlamentet betonar att Europeiska försvarsbyrån bör bli genomförandeorgan för unionens åtgärder inom den europeiska politiken för kapacitet och försvarsmateriel, när så föreskrivs i Lissabonfördraget. Parlamentet betonar att Europeiska försvarsbyråns administrativa och operativa utgifter bör finansieras via unionens budget. Parlamentet välkomnar de mindre justeringar som gjorts i försvarsbyråns budget, men betonar att Europeiska försvarsbyråns ökade ansvar bland annat inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, den samordnade årliga försvarsöversikten och Europeiska försvarsbyrån kräver adekvat finansiering.

33.  Europaparlamentet påminner om behovet att underlätta organiseringen av fler gemensamma utbildningar och övningar mellan de europeiska väpnade styrkorna, främja driftskompatibilitet, standardisering och beredskap för att möta ett brett spektrum av hot, både konventionella och okonventionella sådana.

34.  Europaparlamentet välkomnar senaste åtgärder för att stärka den civila gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som en viktig del av EU:s gemensamma strategi, särskilt utvecklingen av kapacitet och lyhördhet hos civila uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och tonvikten på att förbättra effektiviteten i att ta itu med utmaningar längs gränsen mellan inrikes- och utrikespolitik. Parlamentet betonar att rådet och kommissionen bör öka investeringarna i den kommande fleråriga budgetramen för förebyggande av civila konflikter, vilket bidrar till att EU:s roll som internationell aktör ökar. Parlamentet ser gärna att strukturerna och förfarandena för GSFP justeras så att civila och militära uppdrag och insatser kan sättas in och ledas snabbare och på ett effektivare och mer integrerat sätt.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att alltid prioritera medling som det första verktyget för att svara på framväxande kriser och för att stödja andra partners medlingsinsatser. Parlamentet betonar att EU aktivt måste främja fredliga förhandlingar och konfliktförebyggande bland sina internationella partner.

Permanent strukturerat samarbete

36.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet av ett inkluderande permanent strukturerat samarbete som ett avgörande steg mot ett närmare samarbete avseende säkerhet och försvar mellan medlemsstaterna. Parlamentet inser att det permanenta strukturerade samarbetet är ett rättsligt bindande långsiktigt projekt som omfattar en uppsättning mycket ambitiösa åtaganden och ett stort antal samarbetsprojekt. Parlamentet betonar att det måste råda full överensstämmelse mellan det permanenta strukturerade samarbetet, annan verksamhet inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt de GSFP-målen som fastställs i EU-fördraget, och verksamhet med Nato. Parlamentet anser att det permanenta strukturerade samarbetet bör utgöra en drivkraft för kapacitetsuppbyggnad för båda organisationerna.

37.  Europaparlamentet uppmanar deltagande medlemsstater att presentera projekt med en strategisk europeisk dimension, som svar på kapacitetsbrister som identifierats av EU och som förstärkning av europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet att visa större ambitioner och fullt ut ta hänsyn till omfattningen av det europeiska mervärdet när de lämnar in förslag till ytterligare projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet.

38.  Europaparlamentet framhåller den nära kopplingen mellan det permanenta strukturerade samarbetet och den samordnade årliga försvarsöversikten samt Europeiska försvarsbyrån för att förbättra medlemsstaternas försvarskapacitet.

39.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att fastställa en gemensam uppsättning styrningsregler för projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet, vilket klargör många av de kvarstående olösta frågorna om detaljerna för genomförandet av det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet noterar dock att eventuella ytterligare budgetanslag kommer att behövas för att täcka de administrativa utgifterna inom Europeiska utrikestjänsten och Europeiska försvarsbyrån för att de ska kunna fullgöra sina sekretariatsuppgifter inom det permanenta strukturerade samarbetet.

Uppdrag och insatser inom GSFP

40.  Europaparlamentet noterar bidraget från uppdrag och operationer inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken till internationell fred och stabilitet, men beklagar att dessa uppdrags effektivitet fortfarande kan äventyras av strukturella svagheter, ojämna bidrag från medlemsstaterna och olämplighet för den operativa miljön. Parlamentet noterar att utvecklingen av GSFP framför allt kräver en politisk vilja från medlemsstaterna, baserad på gemensamma intressen och prioriteringar, samtidigt som en stabil struktur för institutionellt samarbete måste upprättas. Parlamentet är starkt övertygat om att EU:s mångåriga GSFP-uppdrag, Eufor Bosnien och Hercegovina/operation Althea, fortfarande spelar en avskräckande roll och tydligt visar EU:s engagemang för landet och den större västra Balkanregionen. Parlamentet anser att det därför är nödvändigt att låta uppdragets verkställande mandat fortsätta och bibehålla dess nuvarande styrka (600 personer), eftersom den nuvarande tryggheten och säkerheten fortfarande kan destabiliseras genom ökade spänningar och den etno‑nationalistiska politiken.

41.  Europaparlamentet bekräftar den strategiska betydelsen av partnerskapet mellan EU och Afrika, baserat på deras nära historiska, kulturella och geografiska band. Parlamentet betonar behovet att stärka samarbetet, bland annat i fråga om säkerhet. Parlamentet understryker särskilt vikten av processen för regionalisering av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens åtgärder i Sahel, som kombinerar EU:s civila och militära verksamhet i syfte att öka kapaciteten för samarbete mellan Sahel G5-länderna.

42.  Europaparlamentet konstaterar att den geopolitiska situationen på Afrikas horn i allt högre grad präglas av konkurrens, på grund av områdets betydelse för den globala handeln och den regionala stabiliteten. Parlamentet välkomnar därför att insatserna Atalanta, Eucap Somalia och EUTM Somalia fortsätter sin verksamhet för att bidra till regionens stabilisering. Parlamentet betonar dock att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken endast kan vara en del av varje lösning på de många utmaningar som regionen står inför, och noterar att en övergripande strategi fortfarande behövs.

43.  Europaparlamentet välkomnar också verksamheten inom EU:s uppdrag och insatser i Sahelregionen – Eucap Sahel Mali, Eucap Sahel Niger och EUTM Mali – och deras bidrag till regional stabilitet, kampen mot terrorism och människohandel samt lokalbefolkningens säkerhet.

44.  Europaparlamentet noterar uppgifterna i Europeiska revisionsrättens senaste rapport om Eucap Sahel Niger och Eucap Sahel Mali, som beskrev problem med personalutbildning, obesatta tjänster, hållbarhets- och resultatindikatorer, vilket är problem som sannolikt också kommer att påverka andra civila uppdrag. Parlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens snabba svar som tog upp dessa frågor i syfte att stärka den civila säkerhets- och försvarspolitikens ändamålsenlighet. Parlamentet välkomnar Europeiska revisionsrättens engagemang när det gäller att granska uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och vill gärna se ytterligare specialrapporter om andra uppdrag och insatser.

45.  Europaparlamentet betonar det fortlöpande bidraget från Insatsen Eunavfor MED Sophias sida till bredare EU-ansträngningar för att störa affärsmodellen med människosmuggling och människohandel i södra centrala Medelhavsområdet och för att förhindra ytterligare förlust av människoliv till havs.

46.  Europaparlamentet välkomnar att den militära planerings- och ledningskapaciteten inrättats och fått full operativ kapacitet för EU:s icke-verkställande uppdrag och insatser (utbildningsuppdrag). Parlamentet understryker behovet att snabbt ge den militära planerings- och ledningskapaciteten mandat att planera och genomföra alla militära GSFP-operationer i framtiden, och att man måste undanröja vissa hinder för utplaceringen av EU:s stridsgrupper. Parlamentet efterlyser ökat samarbete mellan den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten, även inom ramen för den gemensamma samordningsenheten för stöd, för att maximera samordningen av civila och militära synergier och utbytet av sakkunskap, som en del av en mer integrerad och övergripande strategi för kriser och konflikter. Parlamentet efterlyser en förstärkning av den militära planerings- och ledningskapaciteten i syfte att öka dess lednings- och kontrollkapacitet för verkställande insatser och öka synergierna med civila uppdrag.

47.  Europaparlamentet betonar behovet att tillämpa ett genusperspektiv i EU:s åtgärder inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, med tanke på den roll som kvinnor spelar i krig, stabilisering efter konflikter och fredsskapande processer. Parlamentet understryker behovet att ta itu med könsrelaterat våld som ett vapen i krigföringen i konfliktområden. Parlamentet understryker att kvinnor påverkas mer negativt än män av krig. Parlamentet uppmanar EU och dess internationella partner att aktivt involvera kvinnor i freds- och stabiliseringsprocesser och att ta itu med deras specifika säkerhetsbehov.

48.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av initiativet kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling för att förbättra effektiviteten och hållbarheten av uppdrag och operationer inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt att göra det möjligt för EU att stärka sina partnerländers säkerhet och försvarskapacitet.

49.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och rådet att öka sina pågående insatser för att förbättra it-säkerheten, särskilt i samband med GSFP-uppdrag, bland annat genom att vidta åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå för att minska hot som GSFP konfronteras med, till exempel genom att bygga upp motståndskraft genom utbildning och övningar och strömlinjeforma utbildningen och utbildningslandskapet för it-försvar i EU.

50.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater står inför ett aldrig tidigare skådat hot i form av såväl statsunderstödda it-angrepp som it-brottslighet och terrorism. Parlamentet anser att it-angreppens karaktär gör dem till hot som kräver åtgärder på EU‑nivå. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla ömsesidigt stöd i händelse av att ett it-angrepp utförs mot en av dem.

Förbindelserna mellan EU och Nato

51.  Europaparlamentet understryker att det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är grundläggande för att ta itu med de säkerhetsutmaningar som EU och dess grannskap står inför. Parlamentet understryker, med beaktande av att 22 av EU:s 28 medlemsstater också är Natomedlemmar, att samarbetet mellan EU och Nato bör fungera kompletterande och att bådas specifika drag och roller bör respekteras. Parlamentet betonar att de båda organisationerna har klart skilda funktioner och att de bör samarbeta med full respekt för varandras förfaranden och beslutsprocesser, baserat på principerna om ömsesidighet, utan att det påverkar särdragen i varje medlemsstats säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet är övertygat om att ett starkare EU och Nato skulle förstärka varandra genom att skapa fler synergier och ökad effektivitet när det gäller alla partners säkerhet och försvar. Parlamentet betonar att det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är lika grundläggande för EU:s framväxande gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som för Atlantpaktens framtid och förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket efter brexit.

52.  Europaparlamentet välkomnar grundpelarna i den nya förklaring från EU och Nato som antogs vid Natos toppmöte i Bryssel den 12 juli 2018 och betonar att framgångsrikt genomförande av den gemensamma förklaringen är beroende av den politiska viljan hos samtliga medlemsstater genom hela processen. Parlamentet är medvetet om de konkreta resultat som uppnåtts i genomförandet av de 74 gemensamma åtgärderna, men anser att det krävs ytterligare insatser när det gäller det praktiska genomförandet av de många åtaganden som redan gjorts, särskilt när det gäller bekämpning av hybridhot, it-säkerhet och gemensamma övningar. Parlamentet noterar särskilt att Europeiska försvarsbyrån involveras i genomförandet av trettio åtgärder.

53.  Europaparlamentet betonar att insatser för militär rörlighet bör prioriteras och bidra till ett effektivt genomförande av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser och till alliansens försvarsställning. Parlamentet uppmanar därför båda organisationerna att fortsätta arbeta tillsammans kring militär rörlighet så nära som möjligt, bland annat genom att ta fram gemensamma krav för att underlätta snabba förflyttningar av styrkor och utrustning i hela Europa, med tanke på de mångfasetterade utmaningar som i första hand kommer från syd och öst. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja dessa ansträngningar med de investeringar och i förekommande fall den lagstiftning som behövs. Europaparlamentet betonar behovet att lindra de administrativa förfarandena för gränsöverskridande förflyttning av snabbinsatsstyrkor inom EU.

54.  Europaparlamentet poängterar i detta sammanhang att EU och Nato kompletterar varandra, och att man måste se till att de multinationella initiativen för kapacitetsutveckling i både EU och Nato kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete och integration inom it-säkerhet, inte bara mellan medlemsstaterna, huvudpartnerna och Nato utan också mellan olika aktörer i samhället.

GSFP-partnerskap

56.  Europaparlamentet betonar att partnerskap och samarbete med länder och organisationer som delar EU:s värden bidrar till en mer effektiv gemensam säkerhets- och försvarspolitik, Parlamentet välkomnar bidragen från olika GSFP-partner till EU:s pågående uppdrag och insatser för att hjälpa till att öka fred, regional säkerhet och stabilitet.

57.  Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att ytterligare stärka samarbetet med institutionella partner såsom FN, Nato, Afrikanska unionen och OSSE, liksom med strategiska bilaterala partner som Förenta staterna. Parlamentet rekommenderar att man satsar på partnerskap inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för förstärkning av partnerländernas motståndskraft och reform av säkerhetssektorn.

58.  Europaparlamentet betonar vikten av partnerskapet mellan EU och FN för att lösa internationella konflikter och för fredsskapande verksamhet. Parlamentet uppmanar både EU och FN att stärka den gemensamma rådgivande mekanismen inom EU:s och FN:s styrkommitté för krishantering och att använda sitt partnerskaps fulla potential genom att slå samman sin politiska legitimitet och operativa kapacitet.

59.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att EU bör upprätthålla tätast möjliga samarbete inom säkerhet och försvar med Storbritannien efter brexit.

Den parlamentariska dimensionen

60.  Europaparlamentet understryker den oerhörda vikten av parlamentarisk tillsyn över säkerhets- och försvarsfrågor på nationell och europeisk nivå, som en grundsten för att ytterligare framsteg ska kunna göras inom detta politikområde, och i detta sammanhang uppmanas aktörerna inom parlamenten att samarbeta mer nära, och kanske försöka finna nya eller förbättrade samarbetsformer, i syfte att säkerställa en smidig parlamentarisk tillsyn på alla nivåer. Parlamentet erinrar om vikten av att involvera det civila samhället och medborgarna i framtida debatter om europeisk säkerhet.

61.  Europaparlamentet välkomnar de övergripande framsteg som gjorts inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken sedan den globala strategin presenterades, men noterar samtidigt att de parlamentariska strukturerna på EU-nivå, som inrättades vid en tidpunkt då unionens ambitionsnivå och verksamhet i säkerhets- och försvarsfrågor var ganska begränsad, inte längre är tillräckliga för den parlamentariska tillsyn som behövs inom ett politikområde som snabbt förändras och kräver kapaciteten att reagera snabbt. Parlamentet upprepar därför sin tidigare uppmaning att omvandla underutskottet för säkerhet och försvar till ett fullfjädrat utskott, och ge det de befogenheter som krävs för att det ska kunna bidra till en övergripande parlamentarisk tillsyn över den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, inklusive permanent strukturerat samarbete, Europeiska försvarsbyrån och andra GSFP-åtgärder i enlighet med fördragen. Parlamentet anser att underutskottets uppgradering till utskott bör följa av det faktum att man på kommissionsnivå ersatt sin tidigare förvaltning av försvars- och säkerhetspolitiken med en mer specialiserad modell som tar hänsyn till den ökande komplexiteten i de insatser som ska hanteras.

62.  Europaparlamentet noterar att flera medlemsstater nyligen efterlyst ett säkerhetsråd inom EU, och anser att detta begrepp måste definieras ytterligare innan en bedömning av dess mervärde kan göras.

63.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att det ska inrättas ett mötesformat för försvarsministrarna inom rådet, som leds av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet inser att en fortsatt europeisk integration också bör medföra en ökad demokratisk granskning genom parlamentarisk kontroll. Parlamentet understryker därför behovet av att stärka Europaparlamentets roll på detta område, särskilt genom ett fullfjädrat utskott för säkerhet och försvar, som kompletteras med gemensamma interparlamentariska sammanträden mellan företrädare för de nationella parlamenten och ledamöter av Europaparlamentet.

64.  Europaparlamentet betonar att alla framtida konvent eller regeringskonferenser som förbereder en ändring av EU-fördragen bör överväga att inrätta en europeisk styrka med en effektiv försvarskapacitet som verkar för fredsbevarande, konfliktförebyggande och stärkt internationell säkerhet i enlighet med FN-stadgan och de uppdrag som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget.

°

°  °

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, EU:s byråer på rymd-, säkerhets- och försvarsområdena samt till medlemsstaternas nationella parlament.

(1)

EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

(2)

EUT C 93, 9.3.2016, s. 144.

(3)

EUT C 337, 20.9.2018, s. 11.

(4)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 18.

(5)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 50.

(6)

EUT C 369, 11.10.2018, s. 36.

(7)

EUT C 263, 25.7.2018, s. 125.

(8)

EUT C 334, 19.9.2018, s. 253.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2018)0257.

(10)

EUT C 238, 6.7.2018, s. 89.

(11)

EUT C 369, 11.10.2018, s. 47.

(12)

EUT C 194, 19.7.2016, s. 1.


RESERVATION

om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) (2018/2099(INI))

Utskottet för utrikesfrågor, föredragande: Mircea Paşcu

Reservation av Europaparlamentsledamöterna Sabine Lösing, Miguel Urban Crespo och Takis Hadjigeorgiou (GUE/NGL)

Betänkandet ställer sig bakom en militär union med ökad kapacitet och lovordar den senare tidens alla militära EU-program och instrument: det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, Europeiska försvarsfonden, den europeiska fredsbevarande resursen (en ny Athenamekanism), permanent strukturerat samarbete (Pesco), militär rörlighet – öppna gränser för fri rörlighet för trupper och utrustning. Det stöder alla slags stridande förband (stridsgrupper/brigader, en insatsberedd EU-styrka, en permanent ledningsstyrka för Europa). I betänkandet framhålls försvarspolitik och militär som en källa till den europeiska identiteten.

Vi motsätter oss betänkandet eftersom det

  efterlyser ett fördjupat försvarssamarbete, inbegripet underrättelseverksamhet och övervakning samt ett förstärkt samarbete med Nato,

  stöder ökade försvarsutgifter och ekonomiska bidrag från EU:s budget till en fullfjädrad försvarsbudget för EU, inklusive en försvarsfond i nästa fleråriga budgetram, till fördel för vinster inom försvarsindustrierna,

  kräver en bindande ram för klausulen om ömsesidigt försvar i artikel 42.7, som går längre än Natos artikel V,

  välkomnar den europeiska fredsbevarande resursen, som innebär att Athenamekanismen och det militära samarbetet med tredjeländer utvidgas. Den kommer att täcka alla kostnader för militära operationer, inbegripet utplacering, utrustning och överföring av vapen utan att parlamentet kan utöva någon kontroll, och ett sådant godkännande kommer att leda till fler konflikter och mer våld i stället för fred,

  förespråkar ett militärt Schengenområde (6,5 miljarder euro) på bekostnad av civila infrastrukturprojekt.

Vi kräver

  en strikt tolkning av artikel 41.2 i EU-fördraget som förbjuder att EU:s budget används för operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser,

  avslutandet av alla militära och försvarsrelaterade EU-program,

  radikal nedrustning (också av kärnvapen) på EU-nivå och global nivå.


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (2.10.2018)

till utskottet för utrikesfrågor

över årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

(2018/2099(INI))

Föredragande av yttrande: Paulo Rangel

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet välkomnar skapandet av det europeiska interventionsinitiativet, inrättandet av det permanenta strukturerade samarbetet och förstärkningen av Europeiska försvarsfonden som viktiga steg för att stärka unionens säkerhet och försvar, i nära samarbete och i full komplementaritet med Nato. Parlamentet noterar med intresse skapandet av det europeiska interventionsinitiativet som ett snabbt svar på kriser som skulle kunna hota säkerheten i Europa, samtidigt som det påpekas att initiativet inte får hindra att en europeisk försvarsunion inrättas, trots att det ligger utanför EU:s rättsliga ram.

2.  Europaparlamentet noterar att flera medlemsstater nyligen efterlyst ett säkerhetsråd inom EU, och anser att detta begrepp måste definieras ytterligare innan en bedömning av dess mervärde kan göras.

3.  Europaparlamentet begär att EU:s stridsgrupper utvecklas fullt ut och anser att kravet på enhällighet i rådet står i strid med deras syfte att utgöra en militär snabbinsatsförmåga som kan sättas in vid kriser och konflikter över hela världen.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka EU:s oberoende underrättelseförmåga ytterligare, i synnerhet genom att uppgradera EU:s underrättelse- och lägescentral (EU Intcen). Parlamentet stöder även inrättandet av en effektiv europeisk underrättelseenhet som möjliggör underrättelsesamarbete, i synnerhet om en gemensam strategi för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism, och där automatisk tillgång till uppgifter och interoperabilitet säkerställs för underrättelsetjänster och polisen, med full respekt för EU:s dataskyddskrav.

5.  Europaparlamentet välkomnar invigningen av ett permanent operativt högkvarter och ökningen av försvarsbyråns budget.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att det ska inrättas ett mötesformat för försvarsministrarna inom rådet, som leds av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet inser att en fortsatt europeisk integration också bör medföra en ökad demokratisk granskning genom parlamentarisk kontroll. Parlamentet understryker därför behovet av att stärka Europaparlamentets roll på detta område, särskilt genom ett fullfjädrat utskott för säkerhet och försvar, som kompletteras med gemensamma interparlamentariska sammanträden mellan företrädare för de nationella parlamenten och ledamöter av Europaparlamentet.

7.  Europaparlamentet betonar att alla framtida konvent eller regeringskonferenser som förbereder en ändring av EU-fördragen bör överväga att inrätta en europeisk styrka med en effektiv försvarskapacitet som verkar för fredsbevarande, konfliktförebyggande och stärkt internationell säkerhet i enlighet med FN-stadgan och de uppdrag som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget.

8.  Europaparlamentet påpekar att såväl den inre som den yttre dimensionen av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik kan dra nytta av utvecklingen av en inre försvarsmarknad.

9.  Europaparlamentet anser att denna marknad är en väsentlig del av EU:s säkerhetspolitik, vilket förutsätter att det finns tydliga riktlinjer för export av vapen och militär utrustning som utarbetats med stöd av EU:s budget.

10.  Europaparlamentet noterar att utanför ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan inrättandet av ett verkligt EU-organ för civilskydd och de behov som finns inom den europeiska gräns- och kustbevakningen främja utvecklingen av en sådan marknad för att utnyttja synergier, skapa stordriftsfördelar och minska överkapacitet.

11.  Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen i en föränderlig global säkerhetsmiljö måste ha egen förmåga att garantera EU-medborgarnas säkerhet, främst genom att tillräckliga resurser säkerställs av medlemsstaterna på försvarsområdet. Parlamentet noterar dock att ett nära samarbete mellan Europeiska unionen och dess närmaste allierade, såsom Förenade kungariket och Förenta staterna, fortfarande är av yttersta vikt, samtidigt som det betonar att man inte bör bortse från de relevanta institutionella följderna av ett sådant samarbete.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

1.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Elmar Brok, Richard Corbett, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Diane James, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Enrique Guerrero Salom, Cristian Dan Preda, Jasenko Selimovic

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ruža Tomašić

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

16

+

ALDE

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jasenko Selimovic

NI

Kazimierz Michał Ujazdowski

PPE

Elmar Brok, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Markus Pieper, Cristian Dan Preda, Paulo Rangel

S&D

Mercedes Bresso, Richard Corbett, Enrique Guerrero Salom, Ramón Jáuregui Atondo, Jo Leinen, Pedro Silva Pereira

4

-

ECR

Ruža Tomašić

GUE/NGL

Helmut Scholz, Barbara Spinelli

NI

Diane James

2

0

VERTS/ALE

Max Andersson, Pascal Durand

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

13

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Elmar Brok, James Carver, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Michael Gahler, Tunne Kelam, Wajid Khan, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Jean-Luc Schaffhauser, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Bocskor, Neena Gill, Igor Gräzin, Rebecca Harms, Marek Jurek, Othmar Karas, Juan Fernando López Aguilar, Antonio López-Istúriz White, Urmas Paet, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä, Marie-Christine Vergiat

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Rupert Matthews, Miroslav Mikolášik, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

40

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Igor Gräzin, Urmas Paet, Jozo Radoš, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

EFDD

Aymeric Chauprade, Eleonora Evi

PPE

Michèle Alliot-Marie, Andrea Bocskor, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Othmar Karas, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Miroslav Mikolášik, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Anders Sellström, Jaromír Štětina

S&D

Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Neena Gill, Wajid Khan, Arne Lietz, Juan Fernando López Aguilar, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Liliana Rodrigues, Flavio Zanonato

13

-

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Sabine Lösing, Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat

NI

James Carver, Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

VERTS/ALE

Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

5

0

ECR

Bas Belder, Marek Jurek, Rupert Matthews, Charles Tannock

VERTS/ALE

Rebecca Harms

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 6 december 2018Rättsligt meddelande