BETÄNKANDE om bedömningen av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn

22.11.2018 - (2018/2086(INI))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Brian Hayes

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om bedömningen av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn

(2018/2086(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av studien Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik 2016[1],

–  med beaktande av Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av EU:s nuvarande finansieringsperiod (2014–2020) och kommissionens förslag till den nya fleråriga budgetramen (2021–2028),

–  med beaktande av den överenskommelse som medlagstiftarna nådde i juli 2018 om öka budgeten för stödprogrammet för strukturreformer,

–  med beaktande av artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0378/2018), och av följande skäl:

A.  Den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna är grundläggande för genomförandet av EU:s budget och kan, när den fungerar effektivt, bidra till att tillhandahålla moderna system som ökar välståndet och välfärden i EU.

B.  Förslaget till den nya fleråriga budgetramen innehåller för närvarande inte något särskilt mål för den offentliga förvaltningen.

1.  Europaparlamentet noterar att befogenheterna när det gäller den offentliga förvaltningen är fördelade på olika avdelningar inom kommissionen och att detta försvårar en effektiv samordning av de behöriga tjänsterna, EU-finansierade program och initiativ. Parlamentet förespråkar en bättre samordning av alla program för tekniskt bistånd, i syfte att undvika överlappning och se till att åtgärderna inte är så ineffektiva att de undergräver kommissionens alla insatser för att främja en kombinering av medel i syfte att utnyttja synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sina system för utbyte av bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa bästa praxis utan att införa strategier för lönedevalvering och socialt ohållbara reformer.

2.  Europaparlamentet uppmanar nästa kommissionsordförande att ge ansvaret för frågor som rör bättre offentlig förvaltning och styrning till en kommissionsledamot.

3.  Europaparlamentet anser att en effektiv reform av den offentliga sektorn är avgörande för att hjälpa medlemsstaterna att anpassa sig till förändrade omständigheter, öka motståndskraften för att förhindra framtida kriser, utvidga e-förvaltning och förbättra tillhandahållandet av tjänster i hela EU, särskilt med avseende på ny teknik och it-system, samt att denna reform i hög grad skulle bidra till att minska mängden avfall och exponeringen för avfall och begränsa förlusten eller den bedrägliga användningen av unionsmedel. Parlamentet begär därför att man också i de framtida programplaneringarna förutser finansiering av åtgärder för att öka användningen av e-förvaltning i överensstämmelse med principerna och prioriteringarna i EU:s handlingsplan för e-förvaltning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det särskilt i mindre utvecklade regioner ofta är svårt att få tillgång till finansiering och att använda den, på grund av byråkrati, administrativa problem eller oriktigheter. Parlamentet hoppas därför att man inom medlemsstaterna främjar reformer som konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning och främjar snabba rättsliga förfaranden.

5.  Europaparlamentet noterar att EU:s budget tillhandahåller cirka 9 miljarder EUR i stöd till EU:s medlemsstater för reformen av den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att koppla detta ekonomiska stöd till det eftersträvade utbytet av kunskaper, erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet med medlemsstaterna för att stödja mindre utvecklade regioner, stärka kapaciteten och förbättra den administrativa styrningen.

7.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att främja genomförandet av program som främjar utvecklingen och genomförandet av personalstrategier, till exempel genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och också involvera ledare och andra högt uppsatta personer.

8.  Europaparlamentet betonar att det ofta har förekommit överlappningar mellan särskilda operativa program och andra EU-finansieringsresurser, och kräver att förslag läggs fram. Parlamentet efterlyser i detta syfte en förbättring av stödet för att främja samordning, komplementaritet och förenkling.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att de operativa programmen genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna avstår från att lägga till regler som gör det svårare för stödmottagaren att utnyttja medlen.

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionen varken har en standardiserad och delad bedömningsram för den offentliga förvaltningen eller någon metod för systematisk uppgiftsinsamling. Parlamentet noterar med oro att till följd av avsaknaden av dessa verktyg utarbetar kommissionen ofullständiga analyser av frågor i medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att det återinförs ett kapitel om offentlig förvaltning och styrning i den årliga tillväxtöversikten.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på förhand bedöma den administrativa kapaciteten hos de strukturer som ansvarar för genomförandet av utvecklingspolitik och att, när det gäller projekt av särskild strategisk betydelse, främja utnyttjandet av nationella organ och strukturer som kan förbättra och påskynda genomförandet av program och enskilda åtgärder.

12.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör användas för att ge incitament till program som förbättrar den offentliga förvaltningen och styrningen, särskilt för att hjälpa medlemsstaterna vid ekonomiska nedgångar, med tanke på att reformer på området för offentlig förvaltning under sådana omständigheter kan hjälpa de berörda medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet gläder sig över att förslag har lagts fram i nästa fleråriga budgetram för att undvika överlappningar i programmet och främja ytterligare förenkling.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en särskild bedömningsram som beaktar de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av en offentlig förvaltning av hög kvalitet och att bygga upp en egen analytisk kapacitet. Parlamentet betonar behovet av att utvärdera problemen för varje medlemsstat och att, inom ramen för de tillgängliga medlen, främja åtgärder för att lösa problem genom att förbättra kriteriet för förhandsvillkor och fastställa mål.

15.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen förstärker den politiska dialogen med medlemsstaterna genom att inrätta ett särskilt forum.

16.  Europaparlamentet föreslår att det ska avsättas tid i parlamentets kalender för en strukturerad dialog med de nationella parlamenten om frågor som rör förbättring av den offentliga förvaltningen i hela EU. Parlamentet uppmanar EU att förbättra övervakningen och utvärderingen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) inom det tematiska målet 11, genom särskilda indikatorer för att bedöma framstegen mot uppnåendet av EU:s mål och prioriteringar för reformen av den offentliga förvaltningen.

17.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av ett riktmärke för att bedöma om den offentliga förvaltningen i EU:s kandidatländer kan ta det ansvar som ett EU-medlemskap innebär. Parlamentet efterlyser att man inom medlemsstaterna främjar reformer som i ännu högre grad konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning.

18.  Europaparlamentet noterar att det europeiska priset för den offentliga sektorn (Epsa) samfinansieras av kommissionen och vissa medlemsstater, och sammanför de bästa, mest innovativa och effektivaste aktörerna inom den europeiska offentliga sektorn. Parlamentet anser att kommissionen bör säkerställa ett utökat lärande och informationsutbyte samt sträva efter en större räckvidd i hela Europa.

19.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom de offentliga förvaltningarna främja innovativa processer för att uppnå bättre konnektivitet, digitalisering och högkvalitativa digitala tjänster för medborgare, företag och offentliga myndigheter, och att samtidigt kontinuerligt följa med i den snabba utvecklingen av ny teknik inom de berörda områdena. Parlamentet välkomnar att det nya förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser ger framtida stödmottagare den information de behöver för att kunna använda systemen så snabbt som möjligt.

20.  Europaparlamentet konstaterar att ett engagemang från förvaltningar på lokal nivå är en förutsättning för att man ska kunna uppnå EU-målen på detta område. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid förslaget i Tallinnförklaringen om att förbättra de gemensamma styrningsstrukturerna med lokala och regionala myndigheter på nationell nivå[2].

21.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga nätverk[3] som för samman företrädare för medlemsstaterna – särskilt de som får EU-finansiering – för att förbättra den offentliga förvaltningen genom utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande.

22.  Europaparlamentet anser att de befintliga nätverken skulle kunna förbättra sina resultat avsevärt genom att fastställa mer ambitiösa mål och utveckla mer proaktiva strategier, såsom s.k. benchlearning, som kombinerar medlemsstaternas självbedömning med ett förstärkt system för inbördes granskning.

23.  Europaparlamentet anser att en högkvalitativ offentlig förvaltning är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna uppnå EU:s politiska mål inom den fleråriga budgetramen och i andra sammanhang. Parlamentet betonar vikten av god kommunikation och politisk medvetenhet för att skapa förtroende och stimulera positiva reformåtgärder och program.

24.  Europaparlamentet anser att man regelbundet måste utvärdera huruvida sammanhållningspolitiken stämmer överens med additionalitets- och komplementaritetsprincipen när det gäller åtgärder som finansieras med ordinarie medel, också för att förhindra att sammanhållningspolitiken ersätter ordinarie nationella medel.

25.  Europaparlamentet noterar att trots att ESI-fondernas medel till den regionala genomförandeplanen ökade under den senaste programplaneringsperioden, skulle övervakningen kunna förbättras i syfte att utvärdera hur denna finansiering påverkar den regionala genomförandeplanen.

26.  Europaparlamentet kräver att man fortsätter arbetet inom kommissionens arbetsgrupper med ansvar för att hjälpa medlemsstaternas nationella myndigheter att bättre genomföra sammanhållningsfonderna i de medlemsstater som släpar efter när det gäller utnyttjandet av ESI-fondernas resurser.

27.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödprogrammet för reformer och hoppas att programmet kommer att stärkas under nästa programplaneringsperiod, genom att man tydligt fastslår att dess roll är att underlätta snarare än att tillhandahålla tekniskt bistånd och genom att man förbättrar dess ändamålsenlighet och effektivitet, utan att minska sammanhållningsbudgeten med de belopp som kommissionen för närvarande föreslår i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

28.  Europaparlamentet konstaterar att EU, trots att det inte har direkt rättslig behörighet i den administrativa sektorn, har en positiv inverkan på de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna och spelar särskilt en indirekt roll genom att fastställa administrativa standarder i gemenskapens regelverk, som möjliggör utbyte av bästa praxis i hela unionen, och tillhandahålla budgetinstrument som syftar till att stödja och främja reformen av den offentliga förvaltningen, genom att stärka den administrativa kapaciteten och förvaltningens effektivitet samt genom att främja innovation inom den offentliga sektorn.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  Studie – Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor, 2016.
• [2]  https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration
• [3]  Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan), Thematic Network on Public Administration and Governance (PAG), och andra plattformar och nätverk, med särskilt fokus på rättvisa, korruptionsbekämpning, digitalisering, offentlig upphandling, osv.

MOTIVERING

Betänkandet är en följd av en studie från GD IPOL som offentliggjordes i augusti 2016 med titeln Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it och diskuterades i budgetkontrollutskottet (CONT) genom en offentlig utfrågning.

Studien betonade att EU-budgetens roll för att stödja administrativa reformer har stärkts sedan 2007. EU-initiativ och EU-budgetinstrument som syftar till att utveckla och förbättra reformen av den offentliga förvaltningen har dock varit splittrade och osammanhängande.

Studien visar att även om EU:s budget har haft en positiv inverkan på reformer av den offentliga förvaltningen i flera medlemsstater, finns det mycket utrymme för en bättre användning av EU:s budget på detta område. Studien visar att EU skulle kunna lägga en central vikt vid e-förvaltningslösningar i samband med reformer av den offentliga förvaltningen, eftersom de ger medborgarna lättare tillgång till offentliga tjänster.

Det finns ett antal brister i det principbaserade tillvägagångssättet i samband med reformer av den offentliga förvaltningen. Landspecifika rekommendationer identifierar inte konsekvent dåliga administrativa resultat eller särskilt problematiska administrativa brister, och detta skulle kunna förbättras.

Andra rekommendationer i studien omfattar följande:

–  Bättre utvärderings- och resultatindikatorer för strukturfonderna.

–  Anpassning av EU:s program för rättsliga frågor till de landspecifika rekommendationerna.

–  Utveckling av synergier och komplementaritet när det gäller e-förvaltning och tekniskt bistånd.

–  Främjande av kollegialt utbyte om reformer av den offentliga förvaltningen.

–  Uppnående av den fulla potentialen hos stödtjänsten för strukturreformer.

Studien på 114 sidor beställdes av Europaparlamentet och begärdes av CONT-utskottet. Det är inte mer än rätt att CONT-utskottet följer upp denna studie med sina egna politiska rekommendationer genom ett INI-betänkande.

Detta förslag har absolut ingenting att göra med privatisering av offentliga tjänster. Det handlar om att effektivisera den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna och att använda EU:s budget för detta ändamål. Det finns ett mycket större utrymme för medlemsstaterna att samarbeta för att utbyta bästa praxis och stor potential för EU att samordna reformerna av den offentliga förvaltningen.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (26.10.2018)

till budgetkontrollutskottet

över utvärdering av hur Europeiska unionens budget används för reformering av den offentliga sektorn
(2018/2086(INI))

Föredragande av yttrande: Raffaele Fitto

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet konstaterar att EU, trots att det inte har direkt rättslig behörighet i den administrativa sektorn, har en positiv inverkan på de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna och spelar särskilt en indirekt roll genom fastställande av administrativa standarder i gemenskapens regelverk, utbyte av bästa praxis i hela unionen, även genom budgetinstrument som syftar till att stödja och främja reformen av den offentliga förvaltningen, genom att stärka den administrativa kapaciteten och förvaltningens kapacitet samt genom att främja innovation inom den offentliga sektorn.

2.  Europaparlamentet noterar att trots att ESI-fondernas medel till den regionala genomförandeplanen ökade under den senaste programplaneringsperioden, skulle övervakningen kunna förbättras i syfte att utvärdera hur denna finansiering påverkar den regionala genomförandeplanen.

3.  Europaparlamentet gläder sig över att förslag har lagts fram i nästa fleråriga budgetram för att undvika överlappningar i programmet och främja ytterligare förenkling.

4.  Europaparlamentet betonar att det ofta har förekommit överlappningar mellan särskilda operativa program och andra EU-finansieringsresurser, och kräver att förslag läggs fram. Parlamentet efterlyser i detta syfte en förbättring av de åtgärder som syftar till att främja samordning, komplementaritet och förenkling.

5.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att de operativa programmen genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna avstår från att lägga till regler som gör det svårare för stödmottagaren att utnyttja medlen.

6.  Europaparlamentet anser att man regelbundet måste utvärdera huruvida sammanhållningspolitiken stämmer överens med additionalitets- och komplementaritetsprincipen när det gäller åtgärder som finansieras med ordinarie medel, också för att förhindra att sammanhållningspolitiken ersätter ordinarie nationella medel.

7.  Europaparlamentet förespråkar en bättre samordning av alla program för tekniskt bistånd, i syfte att undvika överlappning och säkerställa effektivare åtgärder i linje med kommissionens alla insatser för att främja en kombinering av medel i syfte att utnyttja synergier.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av att utvärdera problemen för varje medlemsstat och att, inom ramen för de tillgängliga medlen, främja åtgärder för att stödja de myndigheter som ansvarar för att lösa problem genom att förbättra kriteriet för nödvändiga villkor och uppfylla de fastställda målen.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på förhand bedöma den administrativa kapaciteten hos de strukturer som ansvarar för genomförandet av utvecklingspolitik och att, när det gäller projekt av särskild strategisk betydelse, främja utnyttjandet av nationella organ och strukturer som kan förbättra och påskynda genomförandet av program och enskilda åtgärder.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det särskilt i mindre utvecklade regioner ofta är svårt att få tillgång till finansiering och att använda den, på grund av byråkrati, administrativa problem eller oriktigheter. Parlamentet efterlyser därför att man inom medlemsstaterna främjar reformer som konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning och främjar snabba rättsliga förfaranden.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet med medlemsstaterna för att stödja mindre utvecklade regioner, stärka kapaciteten och förbättra den administrativa styrningen.

12.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom de offentliga förvaltningarna främja innovativa processer för att uppnå bättre konnektivitet, digitalisering och högkvalitativa digitala tjänster för medborgare, företag och offentliga myndigheter, och att samtidigt kontinuerligt följa med i den snabba utvecklingen av ny teknik inom de berörda områdena. Parlamentet välkomnar att det nya förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser omfattar finansiering av åtgärder för att öka användningen av e-förvaltning i överensstämmelse med principerna och prioriteringarna i EU:s handlingsplan för e-förvaltning, och samtidigt ger framtida stödmottagare den information de behöver för att kunna använda systemen så snabbt som möjligt.

13.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att främja genomförandet av program som främjar utvecklingen och genomförandet av personalstrategier, till exempel genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och också involvera ledare och andra högt uppsatta personer.

14.  Europaparlamentet kräver att man fortsätter arbetet inom kommissionens arbetsgrupper med ansvar för att hjälpa medlemsstaternas nationella myndigheter att bättre genomföra sammanhållningsfonderna i de medlemsstater som släpar efter när det gäller utnyttjandet av ESI-fonderna.

15.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödprogrammet för reformer och hoppas att programmet kommer att stärkas under nästa programplaneringsperiod, genom att man tydligt fastslår att dess roll är att underlätta snarare än att tillhandahålla tekniskt bistånd och genom att man förbättrar dess ändamålsenlighet och effektivitet, utan att minska sammanhållningsbudgeten med de belopp som kommissionen för närvarande föreslår i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	25.10.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Aleksander Gabelic, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Marc Joulaud, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Younous Omarjee, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniel Buda, Raffaele Fitto, Elsi Katainen, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Milan Zver

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35	+
ALDE	Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg
ECR	Raffaele Fitto, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić
EFDD	Rosa D’Amato
GUE/NGL	Martina Michels, Younous Omarjee, Ángela Vallina
PPE	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Daniel Buda, Tamás Deutsch, Marc Joulaud, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso, Milan Zver, Lambert van Nistelrooij
S&D	Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Aleksander Gabelic, Iratxe García Pérez, Michela Giuffrida, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan, Kerstin Westphal

1	-
NI	Konstantinos Papadakis

2	0
VERTS/ALE	Bronis Ropė, Monika Vana

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	20.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	16 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Tamás Deutsch, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Wolf Klinz, Bogusław Liberadzki, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Bart Staes, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Richard Ashworth, Caterina Chinnici, Julia Pitera, Miroslav Poche
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	John Howarth, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

16	+
ALDE	Nedzhmi Ali, Wolf Klinz
PPE	Richard Ashworth, Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Julia Pitera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Tomáš Zdechovský
S&D	Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Caterina Chinnici, John Howarth, Bogusław Liberadzki, Miroslav Poche, Tiemo Wölken
VERTS/ALE	Bart Staes

0	-

1	0
GUE/NGL	Luke Ming Flanagan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster