Förfarande : 2018/2097(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0392/2018

Ingivna texter :

A8-0392/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 16
CRE 11/12/2018 - 16

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 12.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0513

BETÄNKANDE     
PDF 302kWORD 62k
26.11.2018
PE 626.935v02-00 A8-0392/2018

om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

(2018/2097(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: David McAllister

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

(2018/2097(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 36 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av Helsingforsslutakten från 1975 från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),

–  med beaktande av Nordatlantiska fördraget,

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete av den 10 juli 2018,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om politisk ansvarighet,

–  med beaktande av den globala strategin från 2016 för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017 En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0392/2018), och av följande skäl:

A.  EU:s säkerhetsmiljö har inte varit så instabil, oförutsägbar, komplex och tvetydig som den är i dag sedan kalla krigets slut, med mellanstatliga konflikter, naturkatastrofer, terrorism, sönderfallande stater, it-angrepp och hybridkrigföring. EU:s nuvarande politik kommer kanske inte längre att räcka till för att främja ett stabilt och välmående grannskap. EU har ett allt större ansvar för att sörja för sin egen säkerhet och samtidigt försvara sina intressen och värden.

B.  EU:s yttre åtgärder har en direkt inverkan på EU-medborgarnas liv, både inom och utanför unionen, oavsett om det gäller att stödja fred, ekonomiskt samarbete, säkerhet och stabilitet inom och utanför EU:s gränser, förebygga kriser innan de sker, hantera kriser för att undvika negativa bieffekter eller främja fredlig konfliktlösning.

C.  EU:s befolkning minskar och beräknas utgöra endast 5 procent av världens befolkning omkring år 2050, vilket kan jämföras med 13 procent 1960.

D.  Mer än hälften av världens befolkningstillväxt fram till 2050 förväntas ske i Afrika, som väntas stå för 1,3 miljarder av de 2,4 miljarder människor som jordens befolkning kommer att öka med. Att denna befolkningstillväxt koncentreras till några av de fattigaste länderna medför ett antal nya utmaningar som, om vi inte snarast tar itu med dem, kan få ödesdigra konsekvenser både för de aktuella länderna och för EU.

E.  År 2050 kan Kina, Förenta staterna och Indien vara världens ledande ekonomiska makter och ha ännu större politisk tyngd. Denna omfördelning av ekonomisk och politisk styrka innebär på sikt att ingen av världens största ekonomier kommer att vara en EU-medlemsstat, och därmed kommer EU att ställas inför en kraftigt ändrad maktbalans i världen som kommer att kräva förnyade insatser för att stärka befintliga institutioner för global styrning.

F.  Den nya världsordningen kännetecknas alltmer av asymmetri, och flera icke-statliga aktörer har fått ett allt större inflytande under de senaste tio åren – allt från icke-statliga organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter, rättvis handel och hållbar förvaltning av naturresurser till transnationella företag som påverkar regeringspolitiken och aktivister som verkar via sociala medier och vill se demokratiska förändringar. Internationella organiserade kriminella grupper och terroristorganisationer försöker undergräva demokratiska principer. Den multilateralism som EU helhjärtat stöder ifrågasätts alltmer, men ingen framväxande stat eller icke-statlig aktör kan emellertid tvinga på någon en obestridlig världsuppfattning.

G.  Globaliseringen har ökat det ömsesidiga beroendet, vilket innebär att beslut som fattas i Peking eller Washington har en direkt inverkan på våra liv. Det ömsesidiga beroendet har i sin tur lett till att den globala allmänna opinionen blir medveten om behovet av transnationella lösningar för transnationella problem och effektiva multilaterala organisationer för att förbättra den globala styrningen.

H.  Närmare en fjärdedel av världens befolkning lever i bräckliga stater eller samhällen. Dessa håller på att bli en allt större grogrund för socioekonomisk ojämlikhet som tillsammans med klimatförändringarna utgör en omedelbar utmaning för stabilitet, demokrati och fred.

I.  EU:s strävan efter globalt ledarskap och inflytande har undergrävts av finanskrisen, hanteringen av den och en aldrig tidigare skådad migrations- och flyktingkris, ökad EU‑skepticism, utbredda kriser i vår omedelbara närhet, bristande sammanhållning i utrikespolitiken, en tilltagande skepsis bland den allmänna opinionen i Europa mot maktanvändningen utanför våra gränser och en avsaknad av ett effektivt strategiskt oberoende för EU, vilket har lett till en tendens att svara på händelser snarare än att forma dem. EU är dock fortfarande världsledande när det gäller tillsynsstandarder.

J.  En del av västvärldens demokratier har blivit mer sårbara, protektionistiska och inåtvända, och de går till ytterligheterna vid en tidpunkt då multilateralt samarbete är det enda sättet att reagera på globala utmaningar på ett effektivt sätt. Stormakter som Kina och Ryssland försöker fylla detta tomrum och strävar efter att utmana den nuvarande globala styrningen, som bygger på folkrätten, i stället för att anamma den. Dessa stater har en annorlunda inställning till utvecklingssamarbete som inte är kopplad till ökad rättsstatlighet eller andra demokratiska reformer.

K.  Den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran är en betydande multilateral bedrift på vägen mot ett stabilt och fredligt Mellanöstern. President Donald Trumps beslut att dra sig ur den gemensamma övergripande handlingsplanen och införa sekundära sanktioner mot europeiska företag som bedriver laglig handel med Iran är djupt beklagligt och undergräver den europeiska ekonomiska suveräniteten, vilket belyser EU:s problematiska beroende av dollarhandelssystemet. EU och medlemsstaterna har bekräftat sitt åtagande avseende den gemensamma övergripande handlingsplanen och vidtagit åtgärder för att skydda Europas berättigade ekonomiska intressen.

L.  IS, al-Qaida och andra internationella terroristorganisationer utgör fortfarande ett stort hot mot Europa och världens nationer.

M.  Europas säkerhet grundar sig på strävan efter ett gemensamt strategiskt oberoende, en strävan som understryks i unionens globala strategi. En ambitiös, trovärdig och effektiv gemensam utrikespolitik måste underbyggas av tillräckliga finansiella resurser och medel och bygga på ett enhetligt, snabbt och konsekvent förhållningssätt hos EU:s medlemsstater.

1.  Europaparlamentet betonar att tiden nu är inne för Europeiska unionen att ta sitt öde i egna händer. Parlamentet anser att EU bör inta rollen som fullfjädrad och suverän politisk och ekonomisk makt i internationella förbindelser som hjälper till att lösa konflikter i hela världen och formar den globala styrningen. Parlamentet betonar därför att det behövs en äkta, gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik, som bygger på strategiskt oberoende och dess integrering, även i fråga om kapacitet, i industrin och operationerna, för att främja våra gemensamma intressen samt våra principer och värden.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att ingen enskild EU-medlemsstat kan reagera effektivt på dagens globala utmaningar på egen hand. Parlamentet anser att medlemsstaterna genom gemensamma ansträngningar inom EU kan utöva ett inflytande i världen som de annars inte skulle ha. Parlamentet är övertygat om att 28 medlemsstater som arbetar tillsammans mot enhetliga och gemensamma ståndpunkter och som företräder 500 miljoner medborgare, har större inflytande i internationella förhandlingar, främjandet av mänskliga rättigheter och ansvarsskyldighet och fastställandet av internationella bestämmelser och politiska, demokratiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska normer. Parlamentet anser dessutom att globaliseringen under beskydd av EU:s sociala modell kan innebära en möjlighet för EU-medborgarna och inte ett hot, och att de europeiska och nationella ledarna måste upplysa om denna möjlighet i tydliga och positiva ordalag.

3.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna alltför ofta prioriterar sina nationella intressen, oberoende av vilka konsekvenser detta eventuellt kan ha på europeisk nivå. Detta undergräver EU:s enighet, konsekvens och effektivitet och därmed även dess trovärdighet som global aktör. Parlamentet vill se en bättre ansvarsfördelning, ökad solidaritet och bättre samordning mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet påminner om behovet av att unionens yttre politik ska vara sammanhängande och förenlig med andra politikområden med en extern dimension. Dessutom måste den samordnas med internationella partner. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att medlemsstaterna har ett gott samarbete med varandra för att värna om vår demokrati, våra gemensamma värden, vår frihet och våra sociala och miljömässiga normer. Parlamentet understryker att samarbetet mellan medlemsstaterna, partnerländerna och de internationella organisationerna behöver utökas.

4.  Europaparlamentet påminner om att EU, med alla sina 28 medlemsstater, utgör världens största ekonomi med över en halv miljard människor och att euron är den näst viktigaste reservvalutan. Parlamentet betonar att EU på grundval av de samlade bidragen från EU:s institutioner och enskilda medlemsstater också är världens största givare av utvecklingsbistånd.

5.  Europaparlamentet betonar att den europeiska strategin för yttre förbindelser kännetecknas av

–  främjande och skydd av universella värden som fred, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inbegripet minoriteters rättigheter,

–  ett engagemang för multilateralism och en regelbaserad internationell ordning, med stöd av FN-systemet och regionala organisationer som t.ex. OSSE,

–  en tonvikt på förebyggande och hantering av konflikter, medling, fredlig konfliktlösning, fredsbevarande åtgärder och institutionsuppbyggnad,

–  främjande av hållbar utveckling, bistånd och ekonomiskt samarbete, rättvis handel, klimatvänliga avtal och alternativa energikällor.

6.  Europaparlamentet betonar att EU bör stå fast vid sina principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten, som är förankrade i fördragen. Parlamentet betonar vikten av att bedöma huruvida främjandet av dessa principer i tredjeländer har varit framgångsrikt och att utvärdera vilket utrymme som finns för ytterligare förbättringar. Parlamentet betonar att EU:s rykte som främjare av dessa principer endast kan upprätthållas om det finns garantier för att exakt dessa principer värnas och följs i alla EU:s medlemsstater.

7.  Europaparlamentet anser dessutom att man bör överväga att tillämpa strategin med ”ge mindre, få mindre” för sådana länder som går bakåt i fråga om styrning, demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att EU bör använda sina utrikespolitiska instrument på ett effektivare sätt, bland annat handels- och utvecklingsinstrument som bilaterala avtal med tredjeländer, vid överträdelser av demokratiska normer och mänskliga rättigheter, för att i synnerhet säkerställa att inget avtal ratificeras förrän riktmärkena för mänskliga rättigheter har uppnåtts. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att anta beslut om oförklarliga förmögenheter för att motverka korruption i tredjeländer. Parlamentet påminner om att ekonomiska sanktioner är ett kraftfullt verktyg för tvingande diplomati. Parlamentet framhåller att utrikespolitiska ståndpunkter som parlamentet har antagit i vissa fall inte följs upp på unionsnivå, och kräver att rådet och Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) tar större hänsyn till dessa.

8.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen, rådet och de enskilda medlemsstaterna att agera strategiskt genom att följa en integrerad strategi och använda alla till buds stående medel, bland annat handel, utveckling och diplomatiska, civila och militära verktyg inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), samt strategisk kommunikation och offentlig diplomati för att stärka EU:s geopolitiska inflytande och allmänna bild i världen och skydda dess intressen, bland annat genom att stärka EU:s ekonomiska suveränitet och strategiska oberoende. Parlamentet betonar den komplementaritet som miljöinriktade, kulturella, akademiska och andra ”alternativa” former av diplomati kan ha i denna process.

9.  Europaparlamentet kräver att lämpliga finansiella resurser görs tillgängliga för EU:s yttre åtgärder inom nästa fleråriga budgetram (för perioden 2021–2027) och att EU koncentrerar sina resurser på strategiska prioriteringar. Parlamentet påminner om den viktiga betydelsen av EU:s instrument för finansiering av yttre åtgärder för att främja EU:s utrikespolitiska intressen, och understryker vikten av att stärka samstämmigheten, effektiviteten, lyhördheten och flexibiliteten för dessa externa finansieringsinstrument. Parlamentet måste involveras på lämpligt sätt i granskningen och den strategiska styrningen av dessa instrument. Parlamentet anser att de växande utmaningarna i och utanför EU:s grannskap kräver betydligt högre anslag för externa åtgärder och en betydande förstärkning av civila uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

10.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utveckla intressebaserade koalitioner med likasinnade länder för att stödja och främja en regelbaserad internationell ordning, multilateralism och fri och rättvis handel samt att sträva efter samarbetsinriktade lösningar på globala utmaningar, bland annat den ändrade maktbalansen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att samarbeta med framväxande stormakter i fråga om att tillhandahålla globala allmänna nyttigheter såsom fred och säkerhet, bland annat genom att samarbeta om krisförebyggande insatser och krishanteringsinsatser i hela världen, begränsning av klimatförändringar, inbegripet hållbar förvaltning av naturtillgångar, ren luft och rent vatten och oförorenad mark samt försvar och främjande av mänskliga rättigheter och finansiell stabilitet. Parlamentet påminner om vikten av interparlamentariska förbindelser för att stödja dessa mål.

11.  Europaparlamentet fördömer Rysslands upprepade användning av sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd och anser att detta underminerar de internationella ansträngningar som görs för fred och konfliktlösning. Parlamentet konstaterar att det förekommer blockeringar i FN:s säkerhetsråd som hindrar världssamfundet från att agera och lösa kriser. Parlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att stödja reformen av säkerhetsrådets sammansättning och funktionssätt. Parlamentet betonar att EU har åtagit sig att stärka FN:s internationella roll.

12.  Europaparlamentet konstaterar att EU har spelat en viktig roll för att trappa ned och lösa utrikespolitiska kriser, särskilt när en del medlemsstater har tagit ledningen under överinseende av hela unionen, t.ex. inom Normandieformatet eller E3+3-förhandlingarna med Iran. Parlamentet anser att, samtidigt som ett ökat säkerhets- och försvarssamarbete eftersträvas på lång sikt där det anses lämpligt, kan inrättandet av tillfälliga koalitioner av medlemsstater som kan ingripa för att snabbt reagera på internationella kriser göra EU:s yttre åtgärder mer flexibla och lyhörda på kort sikt för att svara mot föränderliga situationer, genom att minska trycket på medlemsstaterna att uppnå allmän enighet.

13.  Europaparlamentet välkomnar den allt större roll som EU har, bland annat dess civila och militära GSFP-uppdrag, för att upprätthålla fred, förebygga konflikter, stärka den internationella säkerheten och återuppbyggnaden efter olika konflikter för att säkra långvarig fred. Parlamentet påminner om de allt större framgångarna i konfliktlösning där kvinnor har en formell roll i processen och efterlyser ett ökat deltagande av dem i sådana uppdrag.

14.  Europaparlamentet inser att närliggande hot avgör de politiska prioriteringarna. Parlamentet uppmanar dock alla medlemsstater att respektera den princip om solidaritet som fastställs i fördragen (artikel 80 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och att vidta de åtgärder som krävs för att hantera migrationskrisen gemensamt, på samma sätt som alla medlemsstater med solidaritet har bemött de utmaningar som uppstått till följd av ett självsäkert Ryssland och Kina på ekonomi- och säkerhetsområdet. Parlamentet anser vidare att den nuvarande krisen har satt medlemsstaternas samarbetsvilja på prov i fråga om att mer effektivt ta itu med gemensamma utmaningar. Parlamentet efterlyser ytterligare humanitärt stöd och bistånd åt konfliktdrabbade befolkningsgrupper.

15.  Europaparlamentet noterar att den inre och yttre säkerheten flätas samman alltmer. Parlamentet understryker behovet av att stärka EU:s inre motståndskraft mot yttre inblandning och upprätta en gemensam strategi med internationella partner när det gäller att skydda såväl kritisk infrastruktur som grundläggande institutioner och kännetecken för våra demokratier. Parlamentet stöder kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten i arbetet med att som en del av en strategi för att minska olika risker ytterligare stärka EU:s förmåga att stå emot mot terrorattentat, särskilt jihadistisk terrorism, som för närvarande utgör en av de största utmaningarna för EU-medborgarnas säkerhet, radikalisering, olaglig migration, upprepad användning av kemiska vapen, propaganda, desinformationskampanjer såväl online som offline, ryska försök att genomföra it-angrepp och blanda sig i val- och folkomröstningskampanjer och andra hybridhot som alla fordrar snabba, beslutsamma och samordnade motåtgärder. Parlamentet understryker att alla tänkbara åtgärder bör vidtas för att undvika all form av inblandning i valet till Europaparlamentet 2019.

16.  Europaparlamentet framhåller att det transatlantiska partnerskapet står inför ansenliga utmaningar och splittringar på kort sikt, trots att det fortfarande är absolut nödvändigt för att skapa säkerhet och välstånd på båda sidor av Atlanten. Parlamentet beklagar Förenta staternas gradvisa tillbakadragande från den multilaterala, regelbaserade världsordningen, i synnerhet landets utträde ur Parisavtalet, den gemensamma övergripande handlingsplanen, avtalet om Stillahavspartnerskapet och FN:s råd för mänskliga rättigheter, och dess upphörande av finansiering till UNRWA och olika FN‑organ och multilaterala forum samt fredsbevarande insatser, liksom dess attacker mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Parlamentet uppmanar EU att visa enhet, fasthet och proportionalitet i sina svar på sådana beslut, att bekräfta sitt fulla stöd för den gemensamma övergripande handlingsplanen, att säkerställa påtagliga ekonomiska resultat med Iran och att skydda europeiska företag som investerar i Iran mot amerikanska sanktioner. Parlamentet uppmanar dessutom EU att intensifiera arbetet med klimatdiplomati och att inkludera respekten för Parisavtalet i alla handels- och investeringsavtal.

17.  Europaparlamentet betonar att investeringar i stabilitet och välstånd på västra Balkan måste fortsätta att vara en viktig prioritering för EU. Parlamentet upprepar att det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan måste leda till ett fullvärdigt medlemskap för de berörda länderna, under förutsättning att alla kriterier är uppfyllda. Parlamentet understryker att utvidgningsprocessen är meritbaserad, bygger på stränga och rättvisa villkor i enlighet med en strikt tillämpning av Köpenhamnskriterierna och måste vara avhängig av ingenting annat än de konkreta resultat som varje enskilt land har uppnått i frågor som korruption, praxis vid penningtvätt, insyn och rättsväsendets oberoende. Parlamentet upprepar vikten av att man under hela denna process främjar de reformer som krävs för en regelbaserad, samarbetsinriktad politisk och ekonomisk internationell ordning med fokus på rättsstaten, respekt för mänskliga rättigheter, särskilt minoriteters rättigheter, försoning och goda grannförbindelser, säkerhet och migration, socioekonomisk och hållbar utveckling, transport- och energiförbindelser, miljöskydd samt den digitala agendan.

18.  Europaparlamentet inser att stabiliteten i det östra grannskapet är viktig för unionens egen stabilitet och anser att man bör utveckla ännu närmare förbindelser med det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta använda EU:s omvandlande kraft vid unionens östra gränser, stärka de ekonomiska förbindelserna och konnektiviteten, använda handels- och associeringsavtal, ge tillträde till den inre marknaden och fördjupa de direkta personkontakterna, bland annat genom viseringslättnader och viseringsliberalisering när alla krav är uppfyllda, som incitament för att främja demokratiska reformer och antagandet av europeiska bestämmelser och normer. Parlamentet uppmanar även utrikestjänsten att övervaka de demokratiska processerna i dess direkta grannskap och se till att den demokratiska utvecklingen inte avstannar eller går tillbaka.

19.  Europaparlamentet upprepar EU:s åtagande att stödja sina partners suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med alla frusna konflikter i enlighet med folkrätten och internationella normer och principer, att öka stödet till konfliktdrabbade invånare, internflyktingar och andra flyktingar och att motverka tredjeländers, särskilt Rysslands, försök till destabilisering. Parlamentet fördömer än en gång Rysslands olagliga annektering av Krim och den militära interventionen i östra Ukraina. Parlamentet efterlyser fortsatta insatser för att säkerställa genomförandet av Minskavtalen och begär att EU:s sanktioner mot Ryssland förlängs till dess att landet följer dessa avtal. Parlamentet fördömer dessutom den fortsatta militariseringen och försämringen av säkerhetsläget och den humanitära situationen i de georgiska ockuperade territorierna Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien, och uppmanar Ryssland att fullgöra sina skyldigheter enligt det avtal om eldupphör som ingicks 2008 efter medling av EU.

20.  Europaparlamentet påminner om att Medelhavet utgör gränsen mellan de mest ojämlika regionerna i världen. Parlamentet upprepar det akuta behovet av att dels främja en rättvis ekonomisk och social utveckling i södra Medelhavsområdet och Afrika söder om Sahara, dels hjälpa länderna att ta itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet, såsom väpnade konflikter, odemokratisk och ineffektiv styrning, korruption och klimatförändringar, genom att skapa lokala ekonomiska möjligheter, särskilt för unga människor och kvinnor och särskilt i migranternas ursprungsländer, genom att samarbeta med relevanta aktörer på plats och involvera lokalsamhällena. I detta sammanhang noterar parlamentet dels förslaget från kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker om att bygga en ny allians för hållbara investeringar och arbetstillfällen mellan Europa och Afrika, dels hans initiativ till att utveckla de olika handelsavtalen mellan Europa och Afrika till ett enda interkontinentalt frihandelsavtal, vilket endast kan lyckas om det presenteras som ett ekonomiskt partnerskap mellan jämlikar och om en effektiv företagsvänlig och investeringsvänlig miljö kan skapas. Parlamentet uppmanar EU att använda andra mekanismer inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken till att ytterligare öka samarbetet mellan EU, partnerländerna i det södra grannskapet och regionala nyckelaktörer i regionala frågor som till exempel god samhällsstyrning, säkerhet, energi och kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet upprepar sitt stöd för EU:s stabiliseringsuppdrag inom ramen för GSFP och begär att det förstärks.

21.  Europaparlamentet betonar att EU måste inta en ledande roll i Mellanöstern och Persiska viken med hjälp av sin beslutsamma mjuka makt och ett fullständigt genomförande av alla befintliga associeringsavtal. Parlamentet beklagar djupt den amerikanska regeringens beslut att flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. Parlamentet uppmanar EU att vara pådrivande i återupptagandet av en verklig fredsprocess i Mellanöstern som syftar till en tvåstatslösning. Parlamentet bekräftar på nytt att den FN-ledda Genèveprocessen har företräde i lösningen av konflikten i Syrien, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254. Parlamentet fördömer Rysslands och Irans stöd till Assadregimen, dess krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och uppmanar EU och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att få slut på brotten mot det syriska folket och framför allt på användningen av kemiska vapen mot dem.

22.  Europaparlamentet betonar att stärkandet av den regionala säkerheten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet är av yttersta vikt för EU:s och dess medlemsstaters intressen. Parlamentet uppmanar alla berörda parter i regionen att lösa tvister med fredliga medel och att avstå från att vidta ensidiga åtgärder för att bryta dödläget, bland annat i Öst- och Sydkinesiska havet, för att trygga den regionala säkerheten. Parlamentet uppmuntrar ett snabbt återupptagande av de bilaterala samtalen mellan Kina och Taiwan och upprepar sitt stöd för Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer, mekanismer och aktiviteter. Parlamentet stöder åtgärder för att fördjupa förbindelserna mellan EU, dess medlemsstater och dess partner i Asien, och uppmuntrar ekonomiska, diplomatiska och säkerhetsmässiga samarbeten.

23.  Europaparlamentet bekräftar i efterdyningarna av de senaste president- och parlamentsvalen i regionen på nytt sitt åtagande att fortsätta att upprätta starka förbindelser med länderna i Latinamerika och främja försvaret av demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna som en hörnsten för djupare integration och samarbete. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över bristen på respekt för demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Kuba, Nicaragua och Venezuela. Parlamentet noterar med oro valutvecklingen i Brasilien och hoppas att den nya regeringen kommer att följa den inslagna vägen mot demokrati och rättsstatsprincipen. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av alla berörda parter i fredsprocessen i Colombia, och upprepar sitt helhjärtade stöd för denna fredsprocess och dess effektiva genomförande.

24.  Europaparlamentet anser att trots den betydelse mjuk makt och institutionsuppbyggnad kan ha, så är de i sig inte tillräckliga för att utöva inflytande i en värld där maktpolitik och hård makt blir allt viktigare. Parlamentet anser att genomslagskraften för EU:s utrikespolitik i slutändan i stor utsträckning kommer att vara beroende av en effektiv kombination av olika verktyg för hård respektive mjuk makt, inbegripet en öppen dialog, av dess förmåga att föregå med gott exempel och av de resurser och den kapacitet som bär upp den, bland annat tillräckliga ekonomiska resurser, effektiv multilateralism, en kombination av mjuk makt och trovärdig hård makt, sammanslagning av militär kapacitet och medlemsstaternas vilja att dels avstå från beslutsfattande i detta sammanhang, dels samarbeta med Nato och andra likasinnade länder.

25.  Europaparlamentet välkomnar ett ökat försvarssamarbete mellan EU:s medlemsstater och de åtgärder som vidtagits för att öka EU:s militära oberoende, nämligen inrättandet av en europeisk gemensam ledningscentral i Bryssel för EU:s militära utbildningsuppdrag och undanröjandet av hinder för utplaceringen av EU-stridsgrupper. Parlamentet anser att inrättandet av ett permanent strukturerat samarbete (Pesco) om försvarsprojekt och den samordnade årliga försvarsöversikten kommer att hjälpa medlemsstaterna att fördjupa sitt försvarssamarbete och använda sina försvarsbudgetar på ett effektivare sätt. Parlamentet välkomnar förslaget från vice ordföranden/den höga representanten om den europeiska fredsfaciliteten och den nya ramen för civila GSFP-uppdrag samt åtagandet att gå vidare med militär rörlighet för att främja EU:s strategiska oberoende, bland annat genom det europeiska interventionsinitiativet. Parlamentet anser att utvecklingen av en stark försvarsindustri stärker EU:s tekniska oberoende, bland annat genom främjandet av en inre marknad för it-säkerhetsprodukter, där EU:s kapacitet måste öka.

26.  Europaparlamentet anser att förmågan att sända civila experter och militära styrkor till konflikter runtom i världen i syfte att främja fred och stabilitet är en nödvändig förutsättning för att bli en trovärdig politisk makt som kan organisera förebyggandet av väpnade konflikter, genomdrivandet av fredsavtal och stabiliseringen av instabila situationer efter en konflikt. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att utveckla tillräcklig civil och militär kapacitet, som täcker hela spektrumet av land-, luft-, rymd-, havs- och it-kapacitet, och att arbeta för ett rättsligt bindande instrument om helt autonoma vapensystem för att försvara fördragets mål. Parlamentet betonar vikten av det pågående samarbetet mellan EU och Nato, vilket framhålls i EU:s globala strategi och EU:s och Natos gemensamma förklaring. Parlamentet betonar att vidareutvecklingen av försvarsunionen bör komplettera målen för EU:s yttre förbindelser.

27.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av nya format, till exempel ett säkerhetsråd inom EU, som förespråkas av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, och nya sätt för närmare samordning inom EU och med internationella myndigheter skulle kunna underlätta en effektivare beslutsprocess inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet anser att man utöver inrättandet av dessa strukturer även bör utveckla mekanismer för att se till att de omfattas av demokratisk kontroll.

28.  Europaparlamentet stöder en debatt inom EU om nya format, bland annat det förslag som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade fram i sitt tal om tillståndet i unionen den 12 september 2018, som handlade om att övergå till omröstning med kvalificerad majoritet på vissa områden inom Gusp där fördragen för närvarande kräver enhällighet, särskilt i frågor som rör mänskliga rättigheter, sanktioner och civila uppdrag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur de kan agera på ett effektivare sätt i frågor som rör Gusp och GSFP. Parlamentet anser att användningen av omröstning med kvalificerad majoritet skulle göra det möjligt för EU att agera mer beslutsamt, snabbare och effektivare. Europeiska rådet uppmanas att ta upp detta initiativ genom att tillämpa övergångsklausulen (artikel 31.3 i EU-fördraget). Parlamentet uppmanar dessutom Europeiska rådet att överväga att utvidga tillämpningsområdet för omröstning med kvalificerad majoritet till att även omfatta andra områden inom Gusp som en del av en bredare debatt om användningen av majoritetsbeslut för EU:s politik. Parlamentet inser behovet av att söka kreativa lösningar för det framtida samarbetet mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket på området för Gusp och GSFP, med beaktande av principerna i Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till medlemsstaterna.


RESERVATION

om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) 2018/2097(INI) – utskottet för utrikesfrågor, föredragande: David McAllister

Reservation framlagd av Europaparlamentsledamöterna Sabine Lösing och Miguel Urban Crespo (GUE/NGL)

Betänkandet präglas av en rädsla för att förlora ekonomisk och geostrategisk betydelse. Å ena sidan argumenterar man i betänkandet för samarbete och multilateralism och anser att socioekonomiska ojämlikheter är en orsak till instabilitet och konflikter, å andra sidan uppmanar man medlemsstaterna och EU-institutionerna att använda alla verktyg, även militära, för att stärka sitt geopolitiska inflytande och skydda sina huvudsakliga ekonomiska intressen.

Vi motsätter oss betänkandet eftersom det

•  talar om fredlig och diplomatisk tvistlösning, men förespråkar användning av hård makt och militär, stöder en stark försvarsindustri, välkomnar en europeisk insatsstyrka, kräver ökad finansiering för försvarskapacitet och förespråkar utplacering av EU-stridsgrupper,

•  kräver att enhällighetsprincipen i rådet avskaffas när det gäller Gusp, främjar beslut med kvalificerad majoritet och förespråkar ett säkerhetsråd inom EU,

•  inte följer Europaparlamentets resolution om förbud mot dödliga autonoma vapen,

•  stöder fördjupat försvarssamarbete, ett EU-finansierat permanent strukturerat samarbete, militär rörlighet på bekostnad av civil politik och civila projekt,

•  stöder den föreslagna fredsbevarande resursen, som kommer att täcka alla kostnader för militära insatser, inbegripet utplacering, utrustning och överföring av vapen utan någon som helst parlamentarisk kontroll, och om detta godkänns kommer EU:s strategi i konflikter att militariseras ytterligare.

Vi kräver följande:

–  Det måste genomföras en fullständig nedrustning, även av kärnvapen, på EU-nivå och global nivå.

–  EU:s budget får inte användas för att stödja militära ändamål, och det ska tillämpas en strikt tolkning av artikel 41.2 i EU-fördraget, som innehåller ett förbud mot att EU:s budget används för militära eller försvarsmässiga ändamål.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

7

11

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Victor Boştinaru, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Wajid Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl, Anders Primdahl Vistisen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Doru-Claudian Frunzulică, Ana Gomes, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Patricia Lalonde, Antonio López-Istúriz White, Gilles Pargneaux, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Marietje Schaake, Eleni Theocharous, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

38

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule-Pēterse, Patricia Lalonde, Javier Nart, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

PPE

Michèle Alliot-Marie, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Anders Sellström, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés

S&D

Victor Boştinaru, Eugen Freund, Doru-Claudian Frunzulică, Ana Gomes, Wajid Khan, Arne Lietz, Andrejs Mamikins, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Gilles Pargneaux, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula

7

-

GUE/NGL

Takis Hadjigeorgiou, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo

NI

James Carver, Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

11

0

ECR

Bas Belder, Marek Jurek, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Anders Primdahl Vistisen

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 10 december 2018Rättsligt meddelande