Förfarande : 2018/0209(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0397/2018

Ingivna texter :

A8-0397/2018

Debatter :

PV 10/12/2018 - 13
CRE 10/12/2018 - 13

Omröstningar :

PV 11/12/2018 - 5.5
CRE 11/12/2018 - 5.5
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.13
CRE 17/04/2019 - 8.13

Antagna texter :

P8_TA(2018)0487
P8_TA(2019)0405

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1134kWORD 218k
26.11.2018
PE 627.845v02-00 A8-0397/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(COM(2018)0385 - C8-0249/2018 – 2018/0209(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Gerben-Jan Gerbrandy

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0385),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0249/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 oktober 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 9 oktober 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0397/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Programmet för miljö och klimatpolitik (Life), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/20136 för perioden 2014–2020, är det senaste i en rad unionsprogram under en 25-årsperiod som stöder genomförandet av miljö- och klimatlagstiftningen och åtföljande politiska prioriteringar. I den nyligen gjorda halvtidsutvärderingen7 fick programmet en positiv bedömning och ansågs vara ändamålsenligt, effektivt och relevant. Life-programmet 2014–2020 bör därför förlängas med vissa ändringar som identifierats i halvtidsutvärderingen och i efterföljande bedömningar. Följaktligen bör ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och med 2021.

(2)  Programmet för miljö och klimatpolitik (Life), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/20136 för perioden 2014–2020, är det senaste i en rad unionsprogram under en 25-årsperiod som stöder genomförandet av miljö- och klimatlagstiftningen och åtföljande politiska prioriteringar. I den nyligen gjorda halvtidsutvärderingen7 fick programmet en positiv bedömning och ansågs redan vara mycket kostnadseffektivt och på väg att bli ändamålsenligt i allmänna termer samt effektivt och relevant. Life-programmet 2014–2020 bör därför förlängas med vissa ändringar som identifierats i halvtidsutvärderingen och i efterföljande bedömningar. Följaktligen bör ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet) inrättas för perioden från och med 2021.

_________________

_________________

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

7 Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (SWD(2017) 355 final).

7 Rapport om halvtidsutvärderingen av programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (SWD(2017) 355 final).

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv och klimattålig ekonomi med netto-nollutsläpp, till skydd och förbättring av miljön och hälsan, och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bland annat genom stöd till Natura 2000, effektiv förvaltning och åtgärder för att motverka förstöringen av ekosystem, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. I denna anda bör programmet ge ett substantiellt bidrag till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

(4)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. I denna anda bör programmet spegla principerna om solidaritet och ansvarsfördelning och ge ett väsentligt bidrag till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)   För att främja hållbar utveckling bör kraven gällande miljö- och klimatskydd integreras i definitionen och genomförandet av unionens samtliga strategier och verksamheter. Synergier och komplementaritet med unionens övriga finansieringsprogram bör därför främjas, bland annat genom att man underlättar finansieringen av verksamheter som kompletterar strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt och stöder utnyttjandet och reproduktionen av lösningar som tas fram inom ramen för programmet. Samordning krävs för att förebygga dubbelfinansiering. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att förhindra administrativa överlappningar och bördor för stödmottagande projekt som härrör från rapporteringsskyldigheter enligt olika finansiella instrument.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inbegripet Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling8, konventionen om biologisk mångfald9 och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar).

(5)  Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inbegripet Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling8, konventionen om biologisk mångfald9, Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar10 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar), Uneces konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen), Uneces konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar samt FN:s Baselkonvention om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall, FN:s Rotterdamkonvention om förfarandet med förhandsgodkännande sedan information lämnats för vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel och FN:s Stockholmskonvention om långlivade organiska föroreningar.

_________________

_________________

8 Agenda 2030, resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.

8 Agenda 2030, resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.

9 93/626/EEG: Rådets beslut av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).

9 93/626/EEG: Rådets beslut av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).

10 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

10 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin11, ramen för klimat- och energipolitiken fram till 203012 ,13 ,14, unionens naturvårdslagstiftning15, samt tillhörande strategier16 ,17 ,18 ,19 ,20.

(6)  Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin11, ramen för klimat- och energipolitiken fram till 203012, 13, 14, unionens naturvårdslagstiftning15, samt tillhörande strategier16, 17, 18, 19, 20, men även genomförandet20a av de allmänna handlingsprogrammen om miljö- och klimatpolitik som antagits i enlighet med artikel 192.3 i EUF-fördraget, såsom det sjunde miljöhandlingsprogrammet20b.

_________________

_________________

11 COM(2015) 614 final, 2.12.2015.

11 COM(2015) 614 final, 2.12.2015.

12 Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, COM(2014) 15, 22.1.2014.

12 Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, COM(2014) 15, 22.1.2014.

13 En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216, 16.4.2013.

13 En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216, 16.4.2013.

14 Ren energi för alla i Europa, COM(2016) 860, 30.11.2016.

14 Ren energi för alla i Europa, COM(2016) 860, 30.11.2016.

15 En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet, COM(2017) 198, 27.4.2017.

15 En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet, COM(2017) 198, 27.4.2017.

16 Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) 918.

16 Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) 918.

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

18 En temainriktad strategi för markskydd, KOM(2006) 231.

18 En temainriktad strategi för markskydd, KOM(2006) 231.

19 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, COM(2016) 501 final.

19 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, COM(2016) 501 final.

20 Handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen i enlighet med artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, 8.11.2017.

20 Handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen i enlighet med artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, 8.11.2017.

 

20a Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten.

 

20b Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Europeiska unionen fäster stor vikt vid den långsiktiga hållbarheten hos Life-projektets resultat och kapaciteten att säkerställa och upprätthålla dem efter projektets genomförande, bland annat genom att fortsätta dem, reproducera dem och/eller överföra dem. Detta innebär att särskilda krav ställs på sökandena liksom att det krävs garantier på unionsnivå för att säkerställa att andra projekt som finansieras av unionen inte undergräver resultaten av de Life-projekt som genomförs.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett hållbart, cirkulärt, förnybart, energieffektivt och klimattåligt samhälle med netto-nollutsläpp. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande växthusgasutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behöver unionens långsiktiga klimat- och energistrategi genomföras fram till mitten av det här århundradet, i linje med Parisavtalets mål om att minska koldioxidutsläppen. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

(8)  Övergången till förnybar och energieffektiv energi med netto-nollutsläpp är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik för förnybar energi och energieffektivitet, som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Programmet bör involvera alla berörda parter och sektorer som spelar en roll för övergången till ren energi, såsom byggsektorn, industrin, transportbranschen och jordbruket. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i förnybar energi och energieffektivitet, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a)  Life-programmet är det enda program som är avsett särskilt för miljö- och klimatåtgärder och spelar därför en avgörande roll som stöd till genomförandet av unionens lagstiftning på dessa områden.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  En åtgärd som har fått stöd från programmet kan också erhålla ett bidrag från ett annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

(11)  En åtgärd som har fått stöd från programmet kan också erhålla ett bidrag från ett annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram bör granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet avmiljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att ta itu med övergripande systemiska utmaningar liksom de bakomliggande orsakerna till bristerna i genomförandet enligt vad som fastställs i miljökonsekvensbeskrivningen och för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, förbättra styrningen i frågor som rör miljö, klimatförändringar och relaterad övergång till ren energi, bland annat genom att öka delaktigheten på flera nivåer för allmänheten och de berörda parterna, kapacitetsuppbyggnad, kommunikation och medvetenhet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

_________________

_________________

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och försämringen av ekosystem, inbegripet i marina ekosystem och andra havsekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar, såsom effektiv förvaltning, i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen och medlemsstaterna bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

_________________

_________________

22 KOM(2011) 244 slutlig.

22 KOM(2011) 244 slutlig.

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov. Programmet kan ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska projekt som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras för att genomföra politiken. Medlemsstaterna skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.

(14)  Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov, under förutsättning att finansieringen är kompletterande. Programmet kan ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska projekt som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder för att bistå vid integreringen av relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras för att genomföra politiken. Medlemsstaterna skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Best har bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Det är lämpligt att programmet får fortsätta finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

(15)  Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Tack vare den förberedande åtgärden Best, som antogs 2011, och de senare programmen Best 2.0 och Best för de yttersta randområdena har Best bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna och deras nyckelroll för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. Kommissionen uppskattar att behovet av ekonomiskt stöd för projekt på ort och ställe i dessa territorier uppgår till 8 miljoner euro per år. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Det är följaktligen lämpligt att programmet fortsätter att finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden, inklusive kapacitetsuppbyggnad och kapitalisering av finansierade åtgärder, i både de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin och resurseffektivitet kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för tillämpningen av avfallshierarkin och genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16a)  En hög nivå av miljöskydd är av grundläggande betydelse för unionsmedborgarnas hälsa och välmående. Programmet bör stödja unionens mål att framställa och använda kemikalier på ett sätt som minimerar de betydande negativa effekterna för människors hälsa och miljön, och att ta fram en unionsstrategi för en giftfri miljö. Programmet bör också stödja verksamhet som främjar genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG1a i syfte att uppnå bullernivåer som inte medför avsevärda negativa konsekvenser och risker för människors hälsa.

 

___________________

 

1aEuropaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller – Kommissionens förklaring i förlikningskommittén om direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  Unionens långsiktiga mål för luftpolitiken är att uppnå luftkvalitetsnivåer som inte medför betydande negativa effekter på, och risker för, människors hälsa. Allmänhetens medvetenhet om luftföroreningar är hög och medborgarna förväntar sig att myndigheterna ska agera. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/228426 understryks att unionsfinansiering kan ha betydelse för att nå målen för ren luft. Därför bör programmet stödja projekt, inklusive strategiska integrerade projekt, som har potential att mobilisera offentliga och privata medel och att tjäna som exempel på god praxis och katalysatorer för genomförandet av luftkvalitetsplaner och lagstiftning på lokal, regional, multiregional, nationell och transnationell nivå.

(17)  Unionens långsiktiga mål för luftpolitiken är att uppnå luftkvalitetsnivåer som inte medför betydande negativa effekter på, och risker för, människors hälsa och miljön, samtidigt som man stärker synergierna mellan förbättringar av luftkvaliteten och minskning av växthusgasutsläppen. Allmänhetens medvetenhet om luftföroreningar är hög och medborgarna förväntar sig att myndigheterna ska agera, särskilt i områden där befolkningen och ekosystemen utsätts för höga nivåer av luftföroreningar. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/228426 understryks att unionsfinansiering kan ha betydelse för att nå målen för ren luft. Därför bör programmet stödja projekt, inklusive strategiska integrerade projekt, som har potential att mobilisera offentliga och privata medel och att tjäna som exempel på god praxis och katalysatorer för genomförandet av luftkvalitetsplaner och lagstiftning på lokal, regional, multiregional, nationell och transnationell nivå.

_________________

_________________

26 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

26 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Skydd och återställande av den marina miljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och marina ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG; främjande av rena och friska hav; genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av den marina miljön.

(19)  Skydd och återställande av vattenmiljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och akvatiska ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG28; främjande av rena och friska hav; genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av vattenmiljön.

_________________

_________________

28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  Den nuvarande bevarandestatusen för Natura 2000-områden på jordbruksmark är mycket dålig, vilket innebär att sådana områden fortfarande behöver skydd. De aktuella stöden till Natura 2000-områden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken utgör det effektivaste sättet att bevara den biologiska mångfalden i jordbruksområden1a. Dessa stöd är dock otillräckliga och speglar inte områdenas höga värde för naturkapitalet. För att uppmuntra miljöskyddet i sådana områden bör stöden till Natura 2000-områden inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken därför höjas.

 

_________________

 

1a G. Pe’er, S. Lakner, R. Müller, G. Passoni, V. Bontzorlos, D. Clough, F. Moreira,C. Azam, J. Berger, P. Bezak, A. Bonn, B. Hansjürgens, L. Hartmann, J.Kleemann, A. Lomba, A. Sahrbacher, S. Schindler, C. Schleyer, J. Schmidt, S. Schüler, C. Sirami, M. von Meyer-Höfer och Y. Zinngrebe (2017). Is the CAP Fit for purpose? An evidence based fitness-check assessment. Leipzig, German Centre for Integrative Biodiversity Research (iDiv) Halle-Jena-Leipzig.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet och öka konsumenternas engagemang samt ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

(20)  För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet, bland annat genom en kommunikationsstrategi som tar hänsyn till de nya medierna och sociala nätverken, ökar konsumenternas engagemang och breddar deltagandet på flera nivåer och från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken. Programmet bör därför stödja ett brett spektrum av icke-statliga organisationer samt nätverk av ideella organisationer som arbetar för mål av allmänt unionsintresse, och som främst är verksamma inom området miljö eller klimatpolitik, genom att på ett konkurrensutsatt och öppet sätt bevilja driftsbidrag i syfte att hjälpa sådana icke-statliga organisationer, nätverk och organisationer att effektivt bidra till unionens politik, och att bygga upp och stärka sin kapacitet att bli effektivare partner.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Medan bättre styrning på alla nivåer bör vara ett övergripande mål för programmets alla delprogram, bör programmet stödja utarbetande och genomförande av övergripande lagstiftning om miljöstyrning, inklusive den lagstiftning som genomför Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor29.

(21)  Medan bättre styrning på alla nivåer bör vara ett övergripande mål för programmets alla delprogram, bör programmet stödja utarbetande, genomförande, upprätthållande och effektiv efterlevnad av miljö- och klimatregelverket, i synnerhet av övergripande lagstiftning om miljöstyrning, inklusive den lagstiftning som genomför Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor29, 29a, även med hänsyn tagen till Århuskonventionens efterlevnadskommitté.

_________________

_________________

29 EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

29 EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.

 

29a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv och klimattålig ekonomi med netto-nollutsläpp genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22a)  Programmet är utformat för att stödja demonstration av teknik, tillvägagångssätt och bästa praxis som kan reproduceras och skalas upp. Innovativa lösningar skulle bidra till bättre miljöprestanda och hållbarhet, särskilt för att utveckla hållbara jordbruksmetoder i de områden som är aktiva när det gäller klimat, vatten, mark, biologisk mångfald och avfall. I detta avseende bör man betona synergier med andra program och strategier som det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket och EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.

(23)  På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram. Det är därför nödvändigt att man ökar integreringsinsatserna för att garantera hållbarhet, biologisk mångfald och klimatsäkring för unionens övriga finansieringsprogram samt integrering av skyddsmekanismer för hållbarhet i alla unionsinstrument. Kommissionen bör ges befogenhet att anta en gemensam metod och vidta effektiva åtgärder för att säkerställa att Life-projekten inte påverkas negativt av andra unionsprogram och annan unionspolitik. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23a)  Framgången för de strategiska naturprojekten och strategiska integrerade projekten är beroende av ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter och de icke-statliga aktörer som påverkas av programmets mål. Man bör därför tillämpa principerna om öppenhet och offentliggörande när det gäller beslut som rör utarbetande, genomförande, bedömning och övervakning av projekt, särskilt när det gäller integrering eller när flera finansieringskällor är inblandade.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar på ett samordnat och ambitiöst sätt, i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att minst 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027. Åtgärder inom detta program väntas bidra med [61 %] av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

(25)  Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. I detta avseende bör unionens och medlemsstaternas finansiering stärkas på lämpligt sätt. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella kontaktpunkter, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter för att sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område.

(26)  Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella, regionala och lokala kontaktpunkter, även i samband med inrättandet av ett rådgivande nätverk på lokal nivå för att underlätta utvecklingen av projekt med högt mervärde och stora politiska effekter, och för att säkerställa tillhandahållande av information om kompletterande finansiering, att projekten kan överföras och deras långsiktiga hållbarhet, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter, exempelvis mediekampanjer, för att bättre sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen, och därmed främja samarbete och kommunikation. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område. Det är avgörande att kommunikationen och samarbetet också involverar regionala och lokala myndigheter och berörda parter.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a)  Minimi- och maximisatserna för samfinansiering bör fastställas till sådana nivåer som krävs för att upprätthålla en effektiv stödnivå i programmet, samtidigt som hänsyn tas till den flexibilitet och anpassbarhet som behövs för att hantera befintliga åtgärder och enheter.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.

(31)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas. Kommissionen bör säkerställa att genomförandet är lättförståeligt och arbeta för en verklig förenkling till förmån för de projektansvariga.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Skäl 36a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(36a)  För att säkerställa att stöd från och genomförande av programmet är förenligt med unionens politik och prioriteringar och att det kompletterar unionens övriga finansiella instrument, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i syfte att komplettera denna förordning och anta fleråriga arbetsprogram. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer eller internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)  Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till en hög nivå av miljöskydd och ambitiösa klimatåtgärder med god förvaltning och en flerpartsstrategi, och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer eller internationella åtaganden för miljö, biologisk mångfald, klimat, cirkulär ekonomi och i relevanta delar för förnybar energi och energieffektivitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av denna förordnings omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Genom denna förordning inrättas programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet).

Genom denna förordning inrättas ett program för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet), som omfattar perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Här fastställs målen för programmet, budgeten för den perioden, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Ändringsförslag    37

Artikel 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram, särskilt genom att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren energi, samt att bidra till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv och klimattålig ekonomi med netto-nollutsläpp, samt att skydda och förbättra miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystem, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren, förnybar energi och bättre energieffektivitet, och bidra till kunskapsbasen, effektiv förvaltning och tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald, inbegripet genom stöd till Natura 2000-nätverket.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning samt effektiv efterlevnad och tillsyn av unionens relevanta lagstiftning och politik, särskilt genom att stödja genomförandet av de allmänna miljöhandlingsprogrammen för unionen som antagits enligt artikel 192.3 i EUF-fördraget och genom att förbättra miljö- och klimatstyrningen på alla nivåer, inbegripet genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 5 450 000 000 EUR i löpande priser.

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 6 442 000 000 EUR i 2018 års priser (7 272 000 000 EUR i löpande priser).

Motivering

I enlighet med talmanskonferensens beslut av den 13 september 2018 speglar detta ändringsförslag siffrorna i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027, som antogs av plenarförsamlingen den 14 november 2018.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

2. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

(a)  3 500 000 000 EUR för området Miljö, varav

(a)  4 715 000 000 EUR i 2018 års priser (5 322 000 000 EUR i löpande priser, vilket utgör 73,2 % av programmets totala finansieringsram) för området Miljö, varav

(1)  2 150 000 000 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(1)  2 829 000 000 EUR i 2018 års priser (3 261 420 000 EUR i löpande priser, vilket utgör 44,9 % av programmets totala finansieringsram) för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(2)  1 350 000 000 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(2)  1 886 000 000 EUR i 2018 års priser (2 060 580 000 EUR i löpande priser, vilket utgör 28,3 % av programmets totala finansieringsram) för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(b)   1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(b)   1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(1)   950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

(1)   950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

(2)   1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

(2)   1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

Motivering

I enlighet med talmanskonferensens beslut av den 13 september 2018 speglar detta ändringsförslag siffrorna i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen 2021–2027, som antogs av plenarförsamlingen den 14 november 2018.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

1.  Förutsatt att de följer samtliga tillämpliga regler och bestämmelser ska programmet vara öppet för följande tredjeländer:

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 6a

 

Internationellt samarbete

 

Under genomförandet av programmet ska samarbete med relevanta internationella organisationer, och med deras institutioner och organ vara möjligt om det krävs för att uppnå de allmänna mål som anges i artikel 3.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmet ska genomföras på ett sätt som säkerställer dess samordning med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet.

Kommissionen ska säkerställa att programmet genomförs på ett konsekvent sätt, och kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa samstämmighet och samordning med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, innovationsfonden inom utsläppshandelssystemet och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet. Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa komplementaritet på alla nivåer. Kommissionen ska fastställa särskilda åtgärder, mobilisera lämplig finansiering inom ramen för andra unionsprogram och underlätta ett samordnat och enhetligt genomförande av de kompletterande åtgärder som finansieras genom andra källor.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald som gäller förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG ska stödjas i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

3.  Projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald som gäller förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG ska beakta de prioriteringar som anges i nationella och regionala planer, strategier och politik, bland annat i de prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Bidrag får finansiera verksamhet utanför unionen under förutsättning att projektet eftersträvar unionens miljö- och klimatmål och att verksamhet utanför unionen är nödvändig för att säkerställa effektiviteten hos insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier.

4.  Bidrag får finansiera verksamhet utanför en av unionens medlemsstater eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den medlemsstaten, under förutsättning att projektet eftersträvar unionens miljö- och klimatmål och att verksamhet utanför unionen är nödvändig för att säkerställa effektiviteten hos insatser som genomförs i medlemsstatsterritorier eller i ett utomeuropeiskt land eller territorium, eller för att stödja internationella avtal som unionen är part i.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2 – led a – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Andra tredjeländer som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 4–6.

(3)  Andra tredjeländer som förtecknas i de fleråriga arbetsprogrammen på de villkor som anges i punkterna 4–6.

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

6a.  För att säkerställa effektivt utnyttjande av programmets medel och effektivt deltagande för de rättsliga enheter som avses i punkt 4, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att komplettera denna artikel genom att fastställa hur omfattande dessa rättsliga enheters deltagande i unionens miljö- och klimatpolitik ska vara för att de ska anses berättigade till stöd från programmet.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 12a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 12a

 

Förfaranden för inlämning och urval av projekt

 

1.  Genom programmet ska följande förfaranden för inlämning och urval av projekt införas:

 

(a)  En förenklad tvåstegsmetod som bygger på inlämning och utvärdering av en sammanfattning, följd av ett fullständigt förslag för de sökande vars förslag valts ut i det första steget.

 

(b)  En standardmetod i ett steg som endast bygger på inlämning och utvärdering av fullständiga förslag. Om standardmetoden föredras framför den förenklade metoden ska detta val motiveras i arbetsprogrammet, med tanke på de organisatoriska och operativa begränsningar som är kopplade till varje delprogram och, i förekommande fall, till varje ansökningsomgång.

 

2.  För tillämpningen av punkt 1 ska ’sammanfattning’ avse ett dokument på högst 10 sidor med en beskrivning av projektinnehåll, eventuella partner, sannolika begränsningar och en beredskapsplan för att hantera dem, samt den strategi som valts för att säkerställa projektresultatens hållbarhet efter det att projektet har avslutats, administrativa formulär avseende de stödmottagare som deltar i projektet och en detaljerad projektbudget.

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 13

Artikel 13

Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterierna ska anges i meddelandena om ansökningsomgångar, med beaktande av följande:

Tilldelningskriterierna ska definieras i de fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 17 och i meddelandena om ansökningsomgångar, med beaktande av följande:

(a)  Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, där så är möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

(a)  Projekt som finansieras genom programmet ska inte äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, när så är möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

 

(aa)  Projekt ska ha ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt och vara tekniskt och finansiellt enhetliga.

 

(ab)  Projekt med största potentiella bidrag för att uppnå de mål som anges i artikel 3 ska prioriteras.

(b)   Projekt som ger sidovinster och främjar synergieffekter mellan de olika delprogram som avses i artikel 4 ska prioriteras.

(b)   Projekt som ger sidovinster och främjar synergieffekter mellan de olika delprogram som avses i artikel 4 ska prioriteras.

(c)  Projekt med störst potential att reproduceras och spridas av den offentliga eller privata sektorn eller att mobilisera de största investeringarna eller finansiella resurserna (katalyspotential) ska prioriteras.

(c)  Projekt med störst potential att reproduceras och spridas av den offentliga eller privata sektorn eller att mobilisera de största investeringarna eller finansiella resurserna (katalyspotential) ska få en bonus i utvärderingen.

(d)   Det ska säkerställas att resultaten från standardåtgärdsprojekt kan reproduceras.

(d)   Det ska säkerställas att resultaten från standardåtgärdsprojekt kan reproduceras.

(e)   Projekt som bygger på eller skalar upp resultaten från andra projekt som finansieras genom programmet, dess föregångare eller unionens andra fonder ska få en bonus i utvärderingen.

(e)   Projekt som bygger på eller skalar upp resultaten från andra projekt som finansieras genom programmet, dess föregångare eller unionens andra fonder ska få en bonus i utvärderingen.

(f)  I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.

(f)  I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till den biogeografiska balansen mellan projekt och projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden, områden med högt naturvärde eller yttersta randområden.

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

1.  En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. För att en åtgärd som har finansierats genom andra unionsprogram ska vara berättigad till bidrag från programmet, ska den inte ha äventyrat miljö- och klimatmålen som anges i artikel 3. Bestämmelserna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.   Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller följande kumulativa, jämförande villkor:

2.   Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller följande kumulativa, jämförande villkor:

(a)   de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

(a)   de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

(b)   de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

(b)   de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

(c)   de kan inte finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

(c)   de kan inte finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen och urvalskriterierna för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

Blandfinansieringsinsatser enligt detta program ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen, med vederbörlig hänsyn till kraven om hållbarhet och insyn.

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 17 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Arbetsprogram

Flerårigt arbetsprogram

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmet ska genomföras med hjälp av minst två fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

1.  Programmet ska genomföras med hjälp av minst två fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att komplettera denna förordning och anta fleråriga arbetsprogram.

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Kommissionen ska säkerställa att arbetsprogrammen utarbetas i adekvat samråd med medlagstiftarna och de berörda parterna, medräknat organisationer i det civila samhället.

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Minimi- och maximinivåerna för samfinansiering, uppdelade enligt de delprogram som anges i artikel 4 och de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 10, för vilka de totala maximinivåerna för samfinansiering i det första fleråriga arbetsprogrammet för de åtgärder som avses i artikel 10.2 a, b och d och i artikel 10.5, ska vara upp till [60 %] av de stödberättigande kostnaderna och [75 %] för projekt som finansieras inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och som rör prioriterade livsmiljöer eller arter för genomförande av direktiv 92/43/EEG, eller de fågelarter som bör prioriteras för finansiering enligt den kommitté för anpassning till teknisk och vetenskaplig utveckling som inrättats i enlighet med artikel 16 i direktiv 2009/147/EG, när detta är nödvändigt för att nå bevarandemålet.

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ab)  Det totala maximibelopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser.

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Vägledande tidsplaner för ansökningsomgångarna under den period som omfattas av det fleråriga arbetsprogrammet.

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2 – led db (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(db)  Den tekniska metoden för förfarandet för inlämning och urval av projekt samt kriterierna för urval och bidragstilldelning i enlighet med artikel 13.

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Löptiden för det första fleråriga arbetsprogrammet ska vara fyra år och löptiden för det andra fleråriga arbetsprogrammet ska vara tre år.

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 17b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b.  Kommissionen ska se till att outnyttjade medel i en viss ansökningsomgång omfördelas mellan de olika typer av åtgärder som avses i artikel 10.2.

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2c.  Kommissionen ska se till att det hålls samråd med berörda parter under utarbetandet av de fleråriga arbetsprogrammen.

Ändringsförslag    65

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen, med vederbörlig hänsyn till samstämmighet, synergier, mervärde för unionen och långsiktig hållbarhet, samtidigt som man utnyttjar det tillämpliga miljöhandlingsprogrammets prioriterade områden.

Ändringsförslag    66

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

2.  Halvtidsutvärderingen av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras, genom att man utnyttjar de output- och resultatindikatorer som fastställs enligt bilaga II. Denna utvärdering ska vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.

 

Utvärderingen ska åtminstone omfatta följande:

 

(a)  Kvalitativa och kvantitativa aspekter av genomförandet av programmet.

 

(b)  Effektiviteten i resursanvändningen.

 

(c)  I vilken utsträckning målen för samtliga åtgärder har uppnåtts, om möjligt med uppgift om resultat och effekter.

 

(d)  Projektens faktiska eller förväntade resultat när det gäller att frigöra andra unionsmedel, särskilt med beaktande av fördelarna med ökad samstämmighet med EU:s övriga finansieringsinstrument.

 

(e)  I vilken utsträckning synergier mellan målen har uppnåtts samt programmets komplementaritet med andra relevanta unionsprogram.

 

(f)  Programmets mervärde för unionen och långsiktiga verkan, i syfte att fatta beslut om förlängning, ändring eller upphävande av åtgärderna.

 

(g)  I vilken utsträckning berörda parter har involverats.

 

(h)  En kvantitativ och kvalitativ analys av programmets bidrag till bevarandestatusen för de livsmiljöer och arter som anges i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

Ändringsförslag    67

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen och kompletteras med en extern och oberoende utvärderingsrapport i efterhand om programmets genomförande och resultat.

Ändringsförslag    68

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4.  Kommissionen ska lägga fram slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, och ska offentliggöra resultaten av utvärderingarna.

Ändringsförslag    69

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar projekten och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar projekten och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. För detta ändamål ska mottagarna använda programmets logotyp, avbildad i bilaga IIa, för all kommunikationsverksamhet, och logotypen ska visas på anslagstavlor på strategiska platser som är synliga för allmänheten. Alla varaktiga varor som erhålls inom ramen för programmet ska bära programmets logotyp såvida inte kommissionen har angivit något annat.

Ändringsförslag    70

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Återflöden från finansieringsinstrument som inrättats genom förordning (EU) nr 1293/2013 får investeras i finansieringsinstrument som inrättats inom [fonden InvestEU].

4.  Återflöden från finansieringsinstrument som inrättats genom förordning (EU) nr 1293/2013 ska omfördelas mellan åtgärderna inom detta program.

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Bilaga II – punkt 2 – punkt 2.1 – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Kemikalier

Ändringsförslag    72

Förslag till förordning

Bilaga II – punkt 2 – punkt 2.1 – strecksats 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Buller

Ändringsförslag    73

Förslag till förordning

Bilaga II – punkt 2 – punkt 2.1 – strecksats 5b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Resursanvändning och resurseffektivitet.

Ändringsförslag    74

Förslag till förordning

Bilaga II – punkt 2 – punkt 2.2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2.2a.  Allmänhetens medvetenhet.

Ändringsförslag    75

Förslag till förordning

Bilaga IIa (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

BILAGA IIa

 

Programmets logotyp

 

 

(1)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

Miljöskydd hindrar inte ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tvärtom är det både för den samhällsekonomiska välfärden på lång sikt och för konkurrenskraften på världsmarknaden avgörande att vi hejdar och vänder trenden med förlust av biologisk mångfald, utfasar fossila bränslen och övergår till en cirkulär ekonomi. Såsom EU-institutionerna upprepade gånger påpekat bör EU bli världsledande inom hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots detta återstår åtskilligt att göra.

EU:s lagstiftning och politik avseende miljö och klimat måste genomföras korrekt och detta måste förenas med den finansiering som krävs, för att EU och medlemsstaterna ska kunna uppnå sina övergripande miljö- och klimatmål och fullgöra sina internationella åtaganden. Ett viktigt krav från Europaparlamentets sida har varit att trygga en tillräcklig finansiering inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027, och att budgetmedlen i högre grad ska koncentreras på områden som påvisligen har ett tydligt EU-mervärde och stimulerar hållbar ekonomisk tillväxt. Det finns dock inte obegränsat med pengar i EU:s budget och medlemsstaterna måste också anslå tillräckligt med nationella medel för att uppnå de mål som EU fastställt.

Life-programmet är det enda programmet som enkom är ägnat åt miljö- och klimatåtgärder och förblir därför ett utslagsgivande, effektivt och ändamålsenligt finansieringsinstrument som bidrar till uppnåendet av EU:s mål. Därför är det både nödvändigt och motiverat med en fördubbling av finansieringsramen för Life-programmet, såsom Europaparlamentet upprepade gånger framhållit. Eftersom anpassningen till och begränsningen av klimatförändringar kan finansieras på många andra sätt är det på sin plats att dessa andra finansieringskällor proportionellt kompletterar miljöportföljen inom denna finansieringsram.

Den finansieringsram som i dag föreslås för Life-programmet kan inte förväntas bli tillräckligt stor för att EU:s övergripande ambitioner i fråga om miljö och klimat ska kunna förverkligas. Som motvikt till sin anspråkslösa budget förväntas Life-programmet underlätta integreringen av miljö- och klimatfrågor, framför allt inom EU:s större finansieringsprogram. En bättre integreringsstrategi kommer utan vidare att bli till nytta, men då måste de program där Life-programmet är avsett att vara integreringsfrämjande ovillkorligen präglas av tillräcklig öppenhet, övervakning och utvärdering. Det kommer att behövas en rigorös regelefterlevnad inom alla samverkande budgetprogram och EU:s politikområden för att man ska kunna säkerställa att utläggen faktiskt leder till att de mål som fastställts för Life-programmet uppnås.

Förtjänster och kvalitet

Resultatbudgetering och tonvikt på kvalitet och förtjänster bör vara själva grundbulten i all offentlig finansiering. Nationella tilldelningar har befunnits ineffektiva och det är välkommet att man i det nuvarande Life-programmet utfasar dem i enlighet med Europaparlamentets krav. Noteransvärt är att en fokusering på förtjänster kommer att säkerställa att EU-medlen inriktas på övergripande mål för unionen i stället för på skiftande nationella prioriteringar. En åternationalisering av prioriteringarna för och finansieringen av Life-programmet skulle varken lätta på bördan för skattebetalare och konsumenter eller ge bättre resultat, utan i stället bli till förfång för programmets ändamålsenlighet och effektivitet.

Centraliserad förvaltning och riktad vägledning kommer att bidra till likvärdiga villkor samt höja förslagens och projektens standarder och öka deras sammanlagda mervärde. Kommissionen har vidtagit positiva åtgärder genom utvecklingen av de nationella kontaktpunkterna och av nätverket. Här måste man notera att detta inte bör leda till avkall på tilldelningskriterierna. För att Life-programmets mål ska kunna uppnås måste klart definierade kriterier tillämpas genomgående.

Balans mellan flexibilitet och ansvar

Kommissionen har lagt ned ett stort arbete på att göra rättsaktens text mera koncis och effektivisera beslutsprocessen. Detta är visserligen lovvärt men får inte leda till osäkerhet, vare sig om rättsläget eller om nuvarande åtgärder och finansieringsåtgärder. Ett Life-program präglat av strategisk flexibilitet och anpassbarhet kommer att kunna uppfylla de mest angelägna prioriteringarna. Att detta ägnas alltmer uppmärksamhet i de fleråriga arbetsprogrammen är ett steg i rätt riktning. Trots det behöver varje budgetprogram klarhet och stabilitet för att kunna fungera effektivt och ändamålsenligt. En blankofullmakt som utställs för ändamålsenlighetens skull får inte bli till förfång för uppnåendet av målen för Life-programmet eller av EU:s övergripande mål. Arbetsprogrammen bör därför genomföras med hjälp av delegerade akter, som säkerställer dels en medverkan från institutionernas och de berörda parternas sida, dels en demokratisk redovisningsskyldighet.

I konsekvensbedömningen framhålls det att den rättsliga grunden inte påverkar de specifika finansieringsandelarna, så att det går att ta hänsyn till förändrade finansieringskrav. Genom att det fastställs minimi- och maximiandelar för medfinansieringen, vilka varierar mellan olika delprogram och åtgärder, skapas det stabilitet för potentiella sökande och projekt, och samtidigt medges flexibilitet och anpassbarhet så att det går att ta hänsyn till kraven och omständigheterna i enskilda fall.

Miljö

Life-programmet är en viktig drivkraft och sporre för naturvården inom EU, särskilt för genomförandet av fågeldirektivet och habitatdirektivet och genom förvaltningen av Natura 2000. Biologisk mångfald och sunda ekosystem har också en väsentlig betydelse för tillväxten, sysselsättningen och ekonomin. Uppskattningsvis 4,4 miljoner arbetstillfällen är direkt beroende av sunda ekosystem i Europa, och Natura 2000 bidrar med mellan 1,7 och 2,5 procent av EU:s BNP genom att tillhandahålla sådana ekosystemtjänster som kollagring, vattenrening, pollinering och turism. Trots detta kommer varken EU:s mål för biologisk mångfald för 2020 eller Aichimålen att uppnås om förlusten av biologisk mångfald får fortsätta som hittills. För att intensifiera sina insatser måste EU förbinda sig till omedelbara, omfattande och kompletterande naturvårdsinsatser.

I konsekvensbedömningen anges det att skyddet av den biologiska mångfalden och ekosystemen skulle ha störst nytta av en riktad strategi, utgående från finansiering av små projekt, jämfört med en större, mer allmänt hållen fond för biologisk mångfald. En utökad finansieringsram skulle leda till att sådana riktade projekt nådde ut till flera, med större konsekvenser, och samtidigt bidra till integrationen av naturskyddsåtgärder och stimulansen till dem. Med arbete i sådan skala blir det viktigt att säkerställa insyn, ansvarsskyldighet och effektivitet. Europaparlamentet har betonat att EU, och framför allt medlemsstaterna, måste säkerställa tydliga, kvantitativa och mätbara mål, åtföljda av resultatindikatorer, uppföljningsinstrument, förfaranden när det gäller åtaganden samt mekanismer för rapportering och översyn.

Klimatet och omställningen till ren energi

Unionens klimat- och energimål för 2030, liksom dess strategi för utfasning av fossila bränslen fram till mitten av århundradet och på lång sikt och dess åtaganden enligt Parisavtalet måste motsvaras av lämpliga strategier och ekonomiska resurser. Inom den nuvarande fleråriga budgetramen har EU varje år misslyckats med att uppnå sitt mål i fråga om klimatrelaterade utgifter. Utöver de klimatfördelar som omställningen till ren energi medför kommer den också att skapa arbetstillfällen, stimulera tillväxten och förbättra energitryggheten. Europaparlamentet har understrukit att det därför är av väsentlig betydelse att de klimatrelaterade utgifterna utökas till minst 30 procent av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Parisavtalets mål om utfasning av fossila bränslen kräver en snabb övergång till en strategi för ren och utsläppssnål energi. En avsevärd del av den föreslagna ökningen till Life-programmet har inriktats på det nya delprogrammet Omställning till ren energi. Detta kan betraktas som naturligt till följd av Life-programmets särskilda sätt att fungera. Det är dock viktigt att betona att utgifter inom ramen för Life-programmet endast bör användas som incitament till att projekt om förnybar energi och energieffektivitet tas fram och tas i bruk.

6.11.2018


YTTRANDE från budgetutskottet

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(COM(2018)0385 – C8‑0249/2018 – 2018/0209(COD))

Föredragande av yttrande: Anneli Jäätteenmäki

KORTFATTAD MOTIVERING

Klimatförändringar och miljöförstöring är storskaliga, globala problem som får allt större konsekvenser för våra samhällen. Miljöproblemen bryr sig inte om landsgränser. Att ta itu med miljöproblemen på ett ansvarsfullt och hållbart sätt kräver utökat samarbete på alla nivåer.

Programmet för miljö och klimatpolitik (Life) är EU:s huvudsakliga instrument för miljö- och klimatmålen och den enda EU-fonden som är avsedd enbart för dessa mål. Med tanke på omfattningen av de problem vi står inför är det väl motiverat att utöka programmets budget.

Programmets finansieringsram bör fördubblas jämfört med dess finansieringsnivå under den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket efterfrågades av Europaparlamentet i resolutionerna av den 14 mars(1)1 och den 30 maj(2)2 om nästa fleråriga budgetram.

Föredraganden stöder Europaparlamentets ståndpunkt att öka det övergripande utgiftsmålet i EU-budgeten till stöd för klimatmålen från 25 procent till 30 procent, som ska nås så snart som möjligt och senast 2027. Tack vare EU:s klimatintegrationsmål kommer klimatrelaterade åtgärder dessutom även att få stöd från ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram.

Föredraganden anser att det är viktigt att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Hon föreslår därför att det anslås mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life‑programmet.

Föredraganden vill lyfta fram kommissionens goda arbete, särskilt när det gäller att belysa Life-finansieringens funktion som katalysator och dess komplementaritet med andra unionsinstrument.

Föredraganden välkomnar också kommissionens förslag att öka och stärka användningen av strategiska integrerade projekt, som har haft positiv inverkan på innovationer på miljöområdet. 

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, hållbart, cirkulärt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom måste unionens långsiktiga klimat- och energistrategi för perioden fram till mitten av det här århundradet genomföras, i enlighet med Parisavtalets mål. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik för förnybar energi och energieffektivitet som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar till stöd för förnybar energi och energieffektivitet, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a)  Life-programmet är det enda program som är särskilt inriktat på miljö- och klimatåtgärder och spelar därför en avgörande roll som stöd till genomförandet av unionens lagstiftning på dessa områden.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och av ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 5 450 000 000 EUR i löpande priser.

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 6 442 000 000 EUR 2018 års priser (7 272 000 000 EUR i löpande priser).

Motivering

Det föreslås att finansieringsramen ändras i enlighet med Europaparlamentets resolutioner av den 14 mars och den 30 maj om nästa fleråriga budgetram.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led a – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  3 500 000 000 EUR för området Miljö, varav

(a)  70 %, vilket motsvarar 4 509 400 000 EUR i 2018 års priser (5 090 400 000 EUR i löpande priser), för området Miljö, varav

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led a – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  2 150 000 000 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(1)  61 %, vilket motsvarar 2 750 734 000 EUR i 2018 års priser (3 105 144 000 EUR i löpande priser), för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led a – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  1 350 000 000 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(2)  39 %, vilket motsvarar 1 758 666 000 EUR i 2018 års priser (1 958 256 000 EUR i löpande priser), för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(b)  30 %, vilket motsvarar 1 932 600 000 EUR i 2018 års priser (2 182 000 000 EUR i löpande priser), för området Klimatpolitik, varav

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

(1)  49 %, vilket motsvarar 946 974 000 EUR i 2018 års priser (1 069 180 000 EUR i löpande priser), för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

(2)  51 %, vilket motsvarar 985 626 000 EUR i 2018 års priser (1 112 820 000 EUR i löpande priser), för delprogrammet Övergång till ren energi.

Motivering

Life-programmet är EU:s enda fond som är avsedd enbart för miljö- och klimatmål. De klimatrelaterade åtgärderna för EU:s klimatintegrationsmål kommer visserligen också att finansieras av ett antal andra program i nästa fleråriga budgetram, men det är ändå avgörande att säkerställa ökade medel för klimatåtgärder. Det är därför motiverat att anslå mer medel till delprogrammen på miljöområdet inom Life-programmet (70 % istället för de 64,2 % som kommissionen föreslagit).

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Kommissionen ska regelbundet övervaka och rapportera om integrering av mål för klimat och biologisk mångfald, inklusive utgiftsbeloppet. Denna förordnings bidrag till målet att 25 % av utgifterna i budgeten ska bidra till klimatmålen ska spåras genom unionens system för klimatmarkörer. Utgifter som rör biologisk mångfald ska spåras med hjälp av en särskild uppsättning markörer. Dessa spårningsmetoder ska användas för att kvantifiera de åtagandebemyndiganden som väntas bidra till mål för klimat och biologisk mångfald under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 på lämplig uppdelningsnivå. Utgifterna ska redovisas varje år i programförklaringen för budgeten. Programmets bidrag till unionens mål för klimat och biologisk mångfald ska rapporteras regelbundet inom ramen för utvärderingar och den årliga rapporten.

4.  Kommissionen ska regelbundet övervaka och rapportera om integrering av mål för klimat och biologisk mångfald, inklusive utgiftsbeloppet. Denna förordnings bidrag till målet att 25 % av utgifterna i budgeten ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och att 30 % per år ska göra det så snart som möjligt, men senast 2027, ska spåras genom unionens system för klimatmarkörer. Utgifter som rör biologisk mångfald ska spåras med hjälp av en särskild uppsättning markörer. Dessa spårningsmetoder ska användas för att kvantifiera de åtagandebemyndiganden som väntas bidra till mål för klimat och biologisk mångfald under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 på lämplig uppdelningsnivå. Utgifterna ska redovisas varje år i programförklaringen för budgeten. Programmets bidrag till unionens mål för klimat och biologisk mångfald ska rapporteras regelbundet inom ramen för utvärderingar och den årliga rapporten.

 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättandet av ett program för miljö- och klimatåtgärder (Life)

Referensnummer

COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Anneli Jäätteenmäki

11.7.2018

Behandling i utskott

26.9.2018

 

 

 

Antagande

5.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Ingeborg Gräßle, John Howarth, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Eleftherios Synadinos, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Daniele Viotti, Tiemo Wölken, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karine Gloanec Maurin, Alain Lamassoure, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Marco Valli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Michael Detjen, Stefan Gehrold

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

26

+

ALDE

Jean Arthuis, Gérard Deprez

ECR

Zbigniew Kuźmiuk

EFDD

Marco Valli

NI

Eleftherios Synadinos

PPE

Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Stefan Gehrold, Ingeborg Gräßle, Alain Lamassoure, Janusz Lewandowski, Ivana Maletić, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Inese Vaidere

S&D

Michael Detjen, Eider Gardiazabal Rubial, Karine Gloanec Maurin, John Howarth, Vladimír Maňka, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Indrek Tarand

2

-

ECR

Bernd Kölmel

ENF

André Elissen

1

0

ENF

Marco Zanni

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

1 Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 (2017/2052(INI)).

(2)

2 Europaparlamentets resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel (2018/2714(RSP)).


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (18.10.2018)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD))

Föredragande av yttrande: Maria Gabriela Zoană

KORTFATTAD MOTIVERING

Life-programmet är ett finansieringsinstrument för unionens politik för skydd av miljön och den biologiska mångfalden och för anpassning till klimatförändringarna. Det bidrar till unionens mål att lägga 25 % av de totala utgifterna på klimatmål. Europaparlamentet beslutade i sin resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 att detta mål bör ökas till 30 %.

Programmet finansierar projekt genom delprogrammen för ”natur och biologisk mångfald”, ”cirkulär ekonomi och livskvalitet”, ”begränsning och anpassning till klimatförändringar” och ”övergång till ren energi”. Programmets mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. Detta sker genom att främja nyskapande tekniker inom miljöpolitik och genom att generellt hitta sätt att förbättra genomförandet av unionspolitiken på detta område.

Kommissionens förslag till Life-programmet 2021–2027 tar hänsyn till flera av de farhågor som uttryckts av utskottet för regional utveckling. Framför allt bör nämnas att förslaget

–  föreskriver synergieffekter mellan Life-programmet och de sammanhållningspolitiska fonderna,

–  innehåller särskilda regler för finansiering i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, inklusive systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best),

–  möjliggör en utökning av programmet till tredjeländer under vissa omständigheter, och

–  ger samarbete och utveckling av bästa praxis en framträdande plats.

Föredraganden föreslår därför att detta program ska godkännas, med ett antal ändringar för att

–  betona kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och Life-programmet,

–  ge de regionala och lokala myndigheterna en större roll,

–  stödja administrativa projekt för kapacitetsuppbyggnad,

–  understryka vikten av miljöstöd till de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, och

–  bättre precisera villkoren för tredjeländers deltagande i programmet, inklusive före detta medlemsstater i unionen.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till bevarande, skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Unionen har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. I denna anda bör programmet ge ett substantiellt bidrag till både ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

(4)  Europeiska unionen som helhet har åtagit sig att utveckla ett övergripande svar på målen för hållbar utveckling i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, där man lyfter fram det inneboende sambandet mellan förvaltningen av naturresurser för att säkerställa deras tillgänglighet på lång sikt, ekosystemtjänster och deras koppling till människors hälsa samt en hållbar och socialt inkluderande ekonomisk tillväxt. Detta kommer också att bidra till att skapa nya gröna arbetstillfällen. I denna anda bör programmet ge ett substantiellt bidrag till både hållbar ekonomisk utveckling och social och territoriell sammanhållning.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner, även på regional och lokal nivå. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a)  I sin resolution av den 6 juli 2017 om främjande av sammanhållning och utveckling i EU:s yttersta randområden: tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget (2016/2250(INI)) erinrade Europaparlamentet om de yttersta randområdenas särskilda behov när det gäller miljö och klimatåtgärder.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte är att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik, vilket kommer att bidra till att motverka miljöproblem, begränsa klimatförändringen och uppnå unionens miljömål. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och andra befintliga program och deras föregångare.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, med fokus på regionernas specifika energipotential, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att behoven av forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i planeringsprocessen för strategisk forskning och innovation inom Horisont Europa. Life bör fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och ren energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från Horisont Europa och bidra till att utnyttja dem i större skala där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Det europeiska innovationsrådet inom Horisont Europa kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.

(10)  Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att behoven av forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i planeringsprocessen för strategisk forskning och innovation inom Horisont Europa. Life bör fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och ren energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från Horisont Europa och bidra till att utnyttja dem i större skala där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Det nya Life-programmets genomförande- och utvärderingsförfarande är dessutom mera invecklat att administrera och bör förenklas med reglerna och förfarandena som gäller för Horisont 2020 som förebild. I de framtida genomförandeplanerna för det nya Life-programmet bör man integrera framgångsrika inslag från Horisont 2020. Det europeiska innovationsrådet inom Horisont Europa kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova, reproducera och öka synligheten för nya metoder och bästa praxis, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik och dess samstämdhet och konsekvens, främja en effektivare samordning mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, öka alla berörda parters delaktighet, särskilt med avseende på nationella, regionala och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer, forskningscentrum och företag, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

_________________

_________________

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Skyddet av den biologiska mångfalden kan inte hanteras på egen hand, utan kräver en samordnad strategi på EU-nivå och internationell nivå. Unionen bör lägga större fokus och mer resurser på att förbättra insamlingen och sammanställningen av biologiska data och på att omvandla datan till resultat som ger bevarandeåtgärderna ett bättre geografiskt fokus. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

_________________

_________________

22 KOM(2011) 244 slutlig.

22 KOM(2011) 244 slutlig.

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov. Programmet kan ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska projekt som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras för att genomföra politiken. Medlemsstaterna skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.

(14)  Den senaste tidens utvärderingar och bedömningar, bland annat halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och kontrollen av naturvårdslagstiftningens ändamålsenlighet, visar att en av de främsta orsakerna till bristande genomförande av EU:s naturvårdslagstiftning och strategin för biologisk mångfald är avsaknaden av tillräcklig finansiering och bättre samordning mellan statliga och vetenskapliga institutioner. Unionens huvudsakliga finansieringsinstrument, framför allt ESI-fonderna, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, kan ge ett viktigt bidrag för att uppfylla dessa behov. Programmet måste ytterligare öka effektiviteten i integreringen genom strategiska naturprojekt om hållbarhet och bevarande som syftar till att påskynda genomförandet av unionens lagstiftning om natur och biologisk mångfald, inklusive de åtgärder som anges i de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetats i enlighet med direktiv 92/43/EEG. I många medlemsstater har en stor del av ekosystemen försämrats. Återställande av ekosystem bidrar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald och skydda de ekosystemtjänster som de tillhandahåller. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att skapa utrymme för naturliga processer för att återställa och bevara ekosystem och stimulera partnerskap med andra ekonomiska sektorer, till exempel skogsbruk och vattenförvaltning, i utvecklingen av naturbaserade ekonomier. De strategiska naturprojekten bör stödja program för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att integrera relevanta mål för natur och biologisk mångfald i övriga politikområden och finansieringsprogram, och därigenom garantera att tillräckliga medel mobiliseras, varvid samverkan mellan EU:s olika finansieringsinstrument bör säkerställas, för att genomföra politiken och skapa en god balans mellan naturskydd och lokala och regionala utvecklingsbehov. Medlemsstaterna och deras regioner skulle inom sin strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken kunna använda en viss andel av anslagen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att förstärka stödet för åtgärder som kompletterar de strategiska naturprojekt som definieras i denna förordning.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Best har bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Det är lämpligt att programmet får fortsätta finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna.

(15)  Det frivilliga systemet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier (Best) främjar bevarande av biologisk mångfald, inklusive marin biologisk mångfald, och hållbar användning av ekosystemtjänster, däribland ekosystembaserade strategier för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i EU:s yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Best har bidragit till att öka medvetenheten om den ekologiska betydelsen av de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna för att bevara den biologiska mångfalden på global nivå. I sina ministerförklaringar från 2017 och 2018 har de utomeuropeiska länderna och territorierna uttryckt sin uppskattning för detta system med små bidrag för biologisk mångfald. Därför måste systemet göras hållbart genom att integrera det i Life-programmet och säkerställa ambitiösa finansiella resurser till dess budget. Programmet måste fortsätta att finansiera små bidrag för den biologiska mångfalden i de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, och därmed ge verkan åt unionens ansvar gentemot dessa områden, garantera eftersträvandet av unionens miljömål och bidra till den sociala och territoriella sammanhållningen. Detta system ersätter inte annan finansiering för de yttersta randområdena inom Life-programmet.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, nationella, regionala och lokala myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade territoriella strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas för att försöka lösa problemet med marint skräp och på det sättet bidra till bevarandet av den marina biologiska mångfalden.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet och öka konsumenternas engagemang samt ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

(20)  För att få en bättre styrning på alla nivåer i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att förbättra kommunikationen och höja allmänhetens medvetenhet, involvera nationella, regionala och lokala myndigheter, öka konsumenternas engagemang samt få till ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, forsknings- och innovationspartner och företag i samråd om och genomförande av politiken.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare, prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet samt engagera lokala och regionala berörda parter i förverkligandet av mål avseende en cirkulär ekonomi. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas, bland annat genom mediekampanjer.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.

(23)  På unionsnivå finansieras stora investeringar i miljö- och klimatåtgärder huvudsakligen genom unionens stora finansieringsprogram, inklusive de sammanhållningspolitiska fonderna. Med tanke på programmets funktion som katalysator bör strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt som utarbetas inom programmet mobilisera finansieringsmöjligheter inom ramen för dessa finansieringsprogram och andra finansieringskällor, t.ex. nationell finansiering, och skapa synergieffekter.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

(25)  I enlighet med artiklarna 174 och 349 i EUF-fördraget måste genomförandet av programmet respektera strategin för de yttersta randområdena, som fullt ut är en del av unionen, och i allmänhet anpassas efter de särskilda behov, särdrag, begränsningar och sårbarhet som återfinns i regioner som lider av allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar. Genomförandet kan också bidra till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivå och bidra till att de minst gynnade regionerna inte släpar efter lika mycket i utvecklingen, till exempel när det gäller de specifika utmaningarna att genomföra en miljövänlig politik för att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi och bevarandet av den biologiska mångfalden där. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella kontaktpunkter, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter för att sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område.

(26)  Till stöd för genomförandet av programmet bör kommissionen samarbeta med programmets nationella, regionala och lokala kontaktpunkter, anordna seminarier och workshoppar, offentliggöra förteckningar över projekt som finansierats inom programmet eller genomföra andra aktiviteter, till exempel mediekampanjer, för att bättre sprida projektresultaten och underlätta utbyte av erfarenheter, kunskaper och bästa praxis och reproduktion av projektresultat i hela unionen och på detta sätt främja samarbete och kommunikation. Sådan verksamhet bör framför allt inriktas på medlemsstater med lågt utnyttjande av medel och bör underlätta kommunikationen och samarbetet mellan projektens stödmottagare, sökande eller berörda parter för avslutade och pågående projekt inom samma område. Det är mycket viktigt att kommunikationen och samarbetet även involverar regionala och lokala myndigheter och berörda parter.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.

(31)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera bästa möjliga resultat, med beaktande av framför allt kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad samt den lägre medfinansieringssatsen jämfört med andra direkta förvaltningsinstrument. När det gäller bidrag bör även användning av enhetsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(33)  I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU är enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Dessa enheters deltagande i detta program bör främst inriktas på projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald.

(33)  I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU35 är enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT), gentemot vilka unionen har ett ansvar, berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Dessa enheters deltagande i detta program bör främst inriktas på projekt inom delprogrammet Natur och biologisk mångfald.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(35)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, varvid programmens genomförande följer ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer, inklusive före detta medlemsstater i unionen, får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Man bör även föreskriva möjligheten att vända sig till Europeiska unionens domstol när så är lämpligt.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Genom denna förordning inrättas programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet).

Genom denna förordning inrättas programmet för miljö och klimatpolitik (Life) (nedan kallat programmet) som täcker perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Här föreskrivs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  projekt som på regional, multiregional, nationell eller transnationell nivå genomför strategier eller handlingsplaner för miljö eller klimat som utarbetats av medlemsstaternas myndigheter och som krävs enligt särskild unionslagstiftning eller unionspolitik för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi, samtidigt som de säkerställer berörda parters medverkan och främjar samordning med och mobilisering av minst en annan nationell eller privat finansieringskälla eller unionsmedel.

(2)  strategiska integrerade projekt: projekt som på regional, multiregional, nationell eller transnationell nivå genomför strategier eller handlingsplaner för miljö eller klimat som utarbetats av medlemsstaternas myndigheter på nationell, regional och lokal nivå och som krävs enligt särskild unionslagstiftning eller unionspolitik för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi, samtidigt som de säkerställer berörda parters medverkan och främjar samordning med och mobilisering av minst en annan nationell eller privat finansieringskälla eller unionsmedel.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2.

(4)  standardåtgärdsprojekt: projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, såsom bottom up-projekt (lokalt ledd utveckling), som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  administrativa projekt för kapacitetsuppbyggnad: projekt genom vilka medlemsstaternas myndigheter ökar sin förmåga att utföra uppgifter, lösa problem och uppnå mål, samt att förstå och hantera sin utveckling i ett större sammanhang och på ett hållbart sätt.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren energi, samt att bidra till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en hållbar, ren, cirkulär, energi- och resurseffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren och förnybar energi, samt att bidra till skydd, bevarande och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling och komma till rätta med klimatförändringarna. Programmet ska också stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer, inbegripet större medverkan från lokala och regionala myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 3 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren och förnybar energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik samtidigt som samarbetet och kommunikationen förbättras, inbegripet genom att förbättra flernivåstyrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande, även på regional och lokal nivå.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Katalysera storskalig spridning av framgångsrika tekniska och politikrelaterade lösningar för att genomföra unionens relevanta lagstiftning och politik genom att reproducera resultat, integrera relaterade mål i andra politikområden samt i den offentliga och privata sektorns verksamhet, mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering.

(c)  Katalysera storskalig spridning av framgångsrika tekniska och politikrelaterade lösningar för att genomföra unionens relevanta lagstiftning och politik genom att reproducera resultat och bästa praxis, integrera relaterade mål i andra politikområden samt i den offentliga och privata sektorns verksamhet, även på regional och lokal nivå, mobilisera investeringar och förbättra tillgången till finansiering.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 4 – led 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar,

(a)  delprogrammet Hantering och begränsning av samt anpassning till klimatförändringar,

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 5 450 000 000 EUR i löpande priser.

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 6 442 000 000 EUR i 2018 års priser.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara

(a)  3 500 000 000 EUR för området Miljö, varav

(a)  4 122 880 000 EUR för området Miljö, varav

(1)  2 150 000 000 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(1)  2 514 956 800 EUR för delprogrammet Natur och biologisk mångfald, och

(2)  1 350 000 000 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(2)  1 607 923 200 EUR för delprogrammet Cirkulär ekonomi och livskvalitet,

(b)  1 950 000 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(b)  2 319 120 000 EUR för området Klimatpolitik, varav

(1)  950 000 000 EUR för delprogrammet Begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och

(1)  1 136 368 800 EUR för delprogrammet Hantering och begränsning av samt anpassning till klimatförändringar, och

(2)  1 000 000 000 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

(2)  1 182 751 200 EUR för delprogrammet Övergång till ren energi.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 5 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Information och kommunikation, däribland åtgärder för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt om genomförande- och införlivandestatus för unionslagstiftning för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi.

(a)  Information och kommunikation, däribland mediekampanjer för att öka medvetenheten. Ekonomiska resurser som tilldelas kommunikationsverksamhet enligt denna förordning ska också omfatta gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar samt om genomförande- och införlivandestatus för unionslagstiftning för miljö, klimat eller i relevanta delar för ren energi.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 5 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  Samarbete i nätverk och plattformar för bästa praxis.

(e)  Samarbete i nätverk och plattformar eller projekt för bästa praxis.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led d – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Andra tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(d)  Andra tredjeländer, inklusive före detta medlemsstater i unionen, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led d – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen, och föreskriver möjligheten att vända sig till Europeiska unionens domstol när så är lämpligt.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmet ska genomföras på ett sätt som säkerställer dess samordning med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet.

Programmet ska genomföras på ett sätt som säkerställer öppenhet och samordning med unionens sammanhållningspolitik, särskilt med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, samt med Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och InvestEU, i syfte att skapa synergieffekter, särskilt vad gäller strategiska naturprojekt och strategiska integrerade projekt, och att stödja spridning och reproduktion av lösningar som utvecklats inom programmet. Berörda regionala och lokala myndigheter ska involveras i alla relevanta skeden av programplaneringen och genomförandet.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen bör sträva efter en jämn årlig fördelning av finansieringen av traditionella projekt mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen, med en maximal medfinansieringssats på 85 %.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 2 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Administrativa projekt för kapacitetsuppbyggnad.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2 – led a – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(1)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium, inbegripet yttersta randområden, som är knutet till den.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Rättsliga enheter som ingår i konsortier av minst tre oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller andra tredjeländer, är berättigade till stöd.

5.  Rättsliga enheter som ingår i konsortier av minst tre oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller utomeuropeiska länder eller territorier, inbegripet yttersta randområden, som är knutna till dessa stater eller tredjeländer som är associerade till programmet eller andra tredjeländer, är berättigade till stöd.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 13 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea)  Projekten ska respektera den allmänna principen om geografisk balans.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 13 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.

(f)  I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden, nordliga glesbefolkade områden eller yttersta randområden.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 13 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa)  Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt anslagen av medel till genomförandet av projekt i de yttersta randområdena.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller följande kumulativa, jämförande villkor:

utgår

(a)  de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,

 

(b)  de uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången,

 

(c)  de kan inte finansieras i den ansökningsomgången på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel,

 

får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.

 

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Alla berörda parter, inklusive regionala och lokala myndigheter och civilsamhällesorganisationer, ska vara ordentligt involverade i alla skeden av programplaneringen och genomförandet av arbetsprogrammen.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Fördelningen av medel inom varje delprogram mellan olika behov och mellan olika typer av finansiering.

(a)  Fördelningen av medel inom varje delprogram mellan olika behov och mellan olika typer av finansiering, samt minimi- och maxnivån av medfinansieringssatsen i varje enskilt fall.

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 20 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  De som mottar unionsstöd ska utse en kommunikationsansvarig (nedan kallad kommunikationsansvarig för projektet) för varje projekt.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättandet av ett program för miljö- och klimatåtgärder (Life)

Referensnummer

COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

REGI

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Maria Gabriela Zoană

20.6.2018

Behandling i utskott

13.9.2018

 

 

 

Antagande

15.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, John Flack, Aleksander Gabelic, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Konstantinos Papadakis, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Raffaele Fitto, John Howarth, Bronis Ropė, Davor Škrlec

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Asim Ademov, Arne Lietz

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

23

+

ALDE

Ivan Jakovčić, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

Raffaele Fitto, John Flack

EFDD

Rosa D'Amato

PPE

Asim Ademov, Franc Bogovič, Lambert van Nistelrooij, Stanislav Polčák, Ramón Luis Valcárcel Siso, Joachim Zeller

S&D

Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Aleksander Gabelic, John Howarth, Constanze Krehl, Arne Lietz, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Davor Škrlec

1

-

NI

Konstantinos Papadakis

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (16.10.2018)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013

(COM(2018)0385 – C8‑0249/2018 – 2018/0209(COD))

Föredragande av yttrande: Czesław Adam Siekierski

KORTFATTAD MOTIVERING

Programmet för miljö och klimatpolitik (Life), inrättat genom förordning (EU) nr 1293/2013 för perioden 2014–2020, är det senaste i en rad unionsprogram under en 25-årsperiod som stöder genomförandet av miljö- och klimatlagstiftningen och åtföljande politiska prioriteringar. Programmet fungerar som en katalysator och stöder småskaliga åtgärder som syftar till att initiera, utvidga eller främja hållbar produktion, distribution och konsumtion.

Med hänsyn till programmets betydelse för att ta itu med de behov och problem som finns på klimat- och miljöområdet bör man stödja den föreslagna förordningen, som syftar till att inrätta programmet för miljö och klimatpolitik (Life) för perioden som inleds 2021. Att ta itu med klimatförändringarna är en av de viktigaste globala utmaningarna, och den kräver en samordnad och ambitiös reaktion.

Ändringsförslagen rör framförallt de aspekter som beskrivs nedan.

– Förtydligande av programmets allmänna och särskilda mål

Programmet bör bidra till övergången till en hållbar, cirkulär, resurs- och energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ett högeffektivt energisystem som är baserat på förnybar energi. Stödet till Natura 2000 och åtgärder för att motverka förstöringen av ekosystem bör nämnas, liksom behovet av en hög miljöskyddsnivå och ambitiösa klimatåtgärder. Programmet bör stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer, inbegripet ökad medverkan från det civila samhället, icke-statliga organisationer och lokala aktörer. Programmets särskilda mål bör omfatta hållbart jordbruk och hållbara livsmedelssystem samt jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk och fiskeri. Vidare ska programmet inte undergräva målen för annan unionslagstiftning eller unionspolitik.

– Programmets struktur

Området Miljö bör även omfatta hållbara jordbruksmetoder, till exempel biologisk mångfald i mark och i jordbruket, koldioxidbindning, markövervakning och mark- och vattenskydd.

– Tilldelningskriterier

Projekt som finansieras genom programmet ska bidra markant till uppnåendet av minst ett av de mål som anges i artikel 3 i förslaget till förordning. De ska undvika att äventyra unionens övriga lagstiftning och övriga politiska prioriteringar, i synnerhet resurseffektivitet och livsmedelsproduktion. Projekt med störst potential att engagera och få till stånd smart samarbete med det civila samhället, markägare, jordbruket, trädgårdsnäringen och skogsbruket ska dessutom prioriteras. Kommissionen ska säkerställa att de projekt som finansieras genom programmet är geografiskt balanserade.

– Stödberättigande kostnader för inköp av mark

Tidigare har jordbruksmark köpts eller exproprierats med hjälp av Life-medel, vilket upplevdes som kontroversiellt bland allmänheten. Köp av mark bör vara det enda sättet att uppnå det önskade resultatet, om det tillämpas. Samarbete med jordbrukare för att uppnå bevarandemålen bör ges företräde.

– Programplanering, övervakning, rapportering och utvärdering

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta fleråriga arbetsprogram för Life-programmet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i förslaget till ny artikel, som överensstämmer med det nuvarande Life-programmet. Life-kommittén bör bibehållas. Kommissionen ska säkerställa att arbetsprogrammen utvecklas i tillräckligt samråd med medlagstiftarna och berörda parter.

Halvtidsutvärderingen av programmet ska vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av den föreslagna förordningen. Kommissionen ska göra resultaten av utvärderingarna offentligt tillgängliga. Utvärderingarna ska dessutom innehålla en bedömning av synergieffekterna mellan programmet och andra kompletterande unionsprogram samt mellan dess delprogram.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Unionens politik och lagstiftning för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Men det finns fortfarande stora miljö- och klimatutmaningar, och om inget görs kommer de att få betydande negativa konsekvenser för unionen och för unionsmedborgarnas välbefinnande.

(1)  Unionens politik och lagstiftning för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi har lett till märkbara förbättringar av miljösituationen. Integreringen av miljöåtgärder i andra politikområden, såsom jordbruk och energi, medför förbättringar av miljösituationen. Men det finns fortfarande stora miljö- och klimatutmaningar, och om inget görs kommer de att få betydande negativa konsekvenser för unionen och för unionsmedborgarnas välbefinnande.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi, bör programmet bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

(3)  I strävan efter att nå unionens mål som fastställs i lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och relaterad ren energi måste dessa respekteras. Programmet bör bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, tekniskt avancerad, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, antingen genom direkta insatser eller genom att stödja integrering av dessa mål i andra politikområden.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, inbegripet Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling8, konventionen om biologisk mångfald9 och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar10 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar).

(5)  Programmet bör bidra till hållbar utveckling och till uppnåendet av målen för unionens lagstiftning, strategier, planer och internationella åtaganden för miljö, klimat och i relevanta delar för ren energi, framför allt Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling8, konventionen om biologisk mångfald9 och Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar10 (nedan kallat Parisavtalet om klimatförändringar).

_________________

_________________

8 Agenda 2030, resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.

8 Agenda 2030, resolution antagen av FN:s generalförsamling den 25 september 2015.

9 93/626(ΙΝΙ) Rådets beslut av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).

9 93/626(ΙΝΙ) Rådets beslut av den 25 oktober 1993 om ingående av konventionen om biologisk mångfald (EGT L 309, 13.12.1993, s. 1).

10 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

10 EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin 11, ramen för klimat- och energipolitiken fram till 203012, 13, 14, unionens naturvårdslagstiftning15, samt tillhörande strategier16, 17, 18, 19, 20.

(6)  Av särskild betydelse för att nå de övergripande målen är genomförandet av paketet för den cirkulära ekonomin 11, ramen för klimat- och energipolitiken fram till 203012, 13, 14, unionens naturvårdslagstiftning15, samt tillhörande strategier16, 17, 18, 19, 20, bland annat den bioekonomiska strategin20a.

_________________

_________________

11 COM(2015) 614 final, 2.12.2015.

11 COM(2015) 614 final, 2.12.2015.

12 Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, COM(2014) 15, 22.1.2014.

12 Ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, COM(2014) 15, 22.1.2014.

13 En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216, 16.4.2013.

13 En EU-strategi för klimatanpassning, COM(2013) 216, 16.4.2013.

14 Ren energi för alla i Europa, COM(2016) 860, 30.11.2016.

14 Ren energi för alla i Europa, COM(2016) 860, 30.11.2016.

15 En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet, COM(2017) 198, 27.4.2017.

15 En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet, COM(2017) 198, 27.4.2017.

16 Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) 918.

16 Ett program för ren luft i Europa, COM(2013) 918.

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

18 En temainriktad strategi för markskydd, KOM(2006) 231.

18 En temainriktad strategi för markskydd, KOM(2006) 231.

19 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, COM(2016) 501 final.

19 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, COM(2016) 501 final.

20 Handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen i enlighet med artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, 8.11.2017.

20 Handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen i enlighet med artikel 10.6 i direktiv 2014/94/EU, 8.11.2017.

 

20a Innovation för hållbar tillväxt: En bioekonomi för Europa, COM(2012)0060, 13.2.2012.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter.

(7)  För att uppfylla unionens åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar, som måste respekteras, krävs att unionen omvandlas till ett energieffektivt, koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Detta kräver i sin tur åtgärder som är särskilt inriktade på sektorer som bidrar mest till nuvarande koldioxidutsläpp och föroreningar, och som bidrar till genomförandet av ramen för energi- och klimatpolitiken fram till 2030 och till medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner. Dessutom behövs förberedelser för unionens långsiktiga klimat- och energistrategi fram till mitten av det här århundradet. Programmet bör också omfatta åtgärder som bidrar till genomförandet av unionens politik för klimatanpassning för att minska sårbarheten för klimatförändringens negativa effekter och för att förutse och bemöta katastrofer som orsakas av den.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

(8)  Övergången till ren energi är ett viktigt bidrag till begränsningen och minskningen av klimatförändring och ger också sidovinster för miljön. Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som stöder övergången till ren energi, som fram till 2020 finansieras inom ramen för Horisont 2020, bör integreras i programmet, eftersom deras syfte inte är att finansiera spetskompetens och skapa innovation, utan att underlätta införandet av redan tillgänglig teknik som kommer att bidra till begränsning och minskning av klimatförändringen. Införandet av dessa åtgärder för kapacitetsuppbyggnad i programmet ger potential för synergieffekter mellan delprogrammen genom att främja flerfondsfinansiering och gör unionsfinansieringen generellt sett mer sammanhängande. Därför bör data om utnyttjandet av befintliga forskningsresultat och innovativa lösningar i Life-projekten samlas in och spridas, inbegripet från Horisont Europa och dess föregångare.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och småskalig förnybar energi), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

(9)  I konsekvensbedömningarna av lagstiftningen om ren energi bedöms att det kommer att krävas ytterligare investeringar på 177 miljarder EUR per år under perioden 2021–2030 för att nå unionens energimål för 2030 som föreslagits av kommissionen. Dessa mål togs upp av medlagstiftarna vid slutförandet av direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och direktivet om energieffektivitet, för att närma unionens mål till unionens åtaganden enligt Parisavtalet. De största bristerna rör investeringar för minskning av koldioxidutsläpp från byggnader (energieffektivitet och decentraliserad förnybar energi, med särskild inriktning på energiförbrukningen för uppvärmning och luftkonditionering), där kapital måste inriktas på projekt med en mycket decentraliserad karaktär, t.ex. genom att främja pilotprojekt baserade på mindre tätortsområden. Ett av målen för delprogrammet Övergång till ren energi är att bygga upp kapacitet för utveckling och aggregering av projekt, för att därigenom bidra till att absorbera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fungera som katalysator för investeringar i ren energi, även med hjälp av finansieringsinstrumenten inom InvestEU.

Motivering

Minskade koldioxidutsläpp i byggsektorn är av väsentlig betydelse för att nå EU:s klimat- och energimål och därigenom leva upp till målen i Parisavtalet. Det är dock viktigt att fokusera mer på energiförbrukningen för uppvärmning och luftkonditionering, som står för en betydande del av Europas energiförbrukning.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

(12)  Unionens senaste paket för granskning av genomförandet av miljöpolitiken21 visar att betydande framsteg krävs för att påskynda genomförandet av unionens miljölagstiftning och öka integreringen av miljö- och klimatmål i andra politikområden. Programmet bör därför fungera som en väsentlig katalysator för att åstadkomma de nödvändiga framstegen genom att utveckla, prova och reproducera nya metoder, stödja utveckling, övervakning och översyn av politik, främja ökad medvetenhets- och kommunikationsverksamhet, utveckla god förvaltning, öka de berörda parternas delaktighet, mobilisera investeringar från unionens investeringsprogram eller andra finansiella källor och stödja åtgärder för att övervinna de olika hindren för ett effektivt genomförande av viktiga planer som krävs enligt miljölagstiftningen.

_________________

_________________

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 063 final).

21 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017) 63 final).

Motivering

Bättre förvaltning, särskilt genom medvetandehöjande åtgärder och delaktighet från berörda parter, är avgörande för att man ska nå miljömålen, och var en uttrycklig prioritering i det tidigare Life-programmet.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i marina ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

(13)  För att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet i akvatiska ekosystem, krävs stöd till utveckling, genomförande, upprätthållande och utvärdering av unionens lagstiftning och politik, inbegripet EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 202022, rådets direktiv 92/43/EEG23, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG24 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201425. Detta bör särskilt ske genom att utveckla kunskapsbasen för utarbetande och genomförande av politik och genom att utveckla, prova, demonstrera och tillämpa bästa praxis och lösningar i liten skala eller skräddarsydda för särskilda lokala, regionala eller nationella förhållanden, inbegripet integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas på grundval av direktiv 92/43/EEG. Unionen bör spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald. Krav för spårning i annan relevant unionslagstiftning bör också uppfyllas.

_________________

_________________

22 KOM(2011) 244 slutlig.

22 KOM(2011) 244 slutlig.

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

23 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med marint skräp.

(16)  Främjande av den cirkulära ekonomin kräver en förändrad syn på sättet att utforma, producera, konsumera och bortskaffa material och produkter, däribland plast. Programmet bör bidra till övergången till en cirkulär ekonomisk modell genom ekonomiskt stöd som inriktas på en rad olika aktörer (företag, myndigheter och konsumenter), i synnerhet genom att tillämpa, utveckla och reproducera bästa teknik, metoder och lösningar som är skräddarsydda för lokala, regionala eller nationella förhållanden, bland annat genom integrerade strategier för genomförandet av planer för avfallshantering och förebyggande av avfall. Genom att stödja genomförandet av plaststrategin kan åtgärder vidtas i synnerhet för att försöka lösa problemet med skräp i vattenmiljön.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Skydd och återställande av den marina miljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och marina ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG28; främjande av rena och friska hav; genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av den marina miljön.

(19)  Skydd och återställande av vattenmiljön är ett av de övergripande målen för unionens miljöpolitik. Programmet bör stödja följande: förvaltning, bevarande, återställande och övervakning av biologisk mångfald och akvatiska ekosystem, särskilt i marina områden inom Natura 2000, och skydd av arter i enlighet med de prioriterade åtgärdsplaner som utarbetas i enlighet med direktiv 92/43/EEG; uppnående av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG28; främjande av rena och friska hav; genomförande av den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi, för att försöka lösa problemet med förlorade fiskeredskap och marint skräp i synnerhet; främjande av unionens deltagande i den internationella havsförvaltningen som är avgörande för att nå målen för Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och garantera friska hav för framtida generationer. Programmets strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt bör inkludera relevanta åtgärder som syftar till skydd av vattenmiljön.

_________________

_________________

28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet och öka konsumenternas engagemang samt ett bredare deltagande från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

(20)  För att få en bättre styrning i frågor som rör miljö, klimat och relaterad övergång till ren energi krävs att det civila samhället medverkar genom att höja allmänhetens medvetenhet, bl.a. med en kommunikationsstrategi som tar hänsyn till nya medier och sociala nätverk och som ökar konsumenternas engagemang och deltagandet från berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

Motivering

Det är viktigt att uttryckligen nämna behovet av en modern kommunikationsstrategi.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

(22)  Programmet bör förbereda marknadsaktörerna för och stödja dem i övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi genom hållbar användning av befintliga naturresurser och genom att prova nya affärsmöjligheter, förbättra yrkeskunskaper, underlätta konsumenternas tillgång till hållbara produkter och tjänster, engagera och stärka opinionsbildare och prova nya metoder för att anpassa befintliga processer och affärslandskapet. För att stödja en bredare marknadsspridning av hållbara lösningar, särskilt utveckling av innovativ teknik för förnybar energi, bör allmänhetens acceptans och konsumenternas engagemang främjas.

Motivering

Tack vare den tekniska utvecklingen, marknadsutvecklingen och (även) allmänhetens stöd har kostnaderna för att installera system för förnybar energi sjunkit drastiskt under de senaste 10 åren. Vi måste fortsätta på den inslagna vägen för att fullt ut utveckla den europeiska energipotentialen genom att utvärdera alternativa energikällor som fortfarande är underutnyttjade (såsom havsenergi och geotermisk energi) och minska EU:s beroende av energi från tredjeländer.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(24)  Att ta itu med klimatförändringarna är en av de viktigaste globala utmaningarna, och den kräver en samordnad och ambitiös reaktion. Unionen måste ta itu med klimatförändringarna i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, och detta program kommer att bidra till att integrera klimat- och miljöfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimat- och miljömålen. Åtgärder inom detta program väntas bidra med 61 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena30 med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

(25)  Vid genomförandet av programmet bör vederbörlig hänsyn tas till strategin för de yttersta randområdena30 med beaktande av artikel 349 i EUF-fördraget och dessa områdens särskilda behov och sårbarhet. Unionens politik på andra områden än politik för miljö, klimat, cirkulär ekonomi och i relevanta delar för övergång till ren energi bör också beaktas.

_________________

_________________

30 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

30 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 26a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26a)  Vid utvärderingen av denna förordning kommer man att få den information som behövs för att vid behov fatta beslut om att förbättra programmet. Förutom utvärderingen av hur väl programmet uppfyllt målet i artikel 3 i denna förordning bör man särskilt beakta ansökningsförfarandet för att säkerställa att dessa medel är tillgängliga för alla relevanta projekt. Särskilt viktigt är det att säkerställa att det är praktiskt och enkelt för lokalsamhällen och det civila samhället att delta.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG. strategiska integrerade projekt:

(1)  strategiska naturprojekt: projekt som stöder uppnåendet av unionens mål för natur och biologisk mångfald, som framför allt fastställs i direktiv 2009/147/EG och rådets direktiv 92/43/EEG, genom att genomföra sammanhållna handlingsprogram i medlemsstaterna för att integrera dessa mål och prioriteringar i andra politikområden och finansieringsinstrument, även genom ett samordnat genomförande av prioriterade åtgärdsplaner som upprättas i enlighet med direktiv 92/43/EEG.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  standardåtgärdsprojekt: projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2. blandfinansieringsinsatser:

(4)  standardåtgärdsprojekt: projekt, andra än strategiska integrerade projekt, strategiska naturprojekt eller projekt för tekniskt bistånd, såsom bottom up-projekt (LLU), som syftar till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en ren, cirkulär, energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ren energi, samt att bidra till skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, för att därigenom bidra till en hållbar utveckling.

1.  Programmets allmänna mål är att bidra till övergången till en hållbar, cirkulär, resurs- och energieffektiv, koldioxidsnål och klimattålig ekonomi, inbegripet genom övergången till ett högeffektivt energisystem som är baserat på förnybar energi, att säkerställa skydd och förbättring av miljön och till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, inbegripet genom stöd till Natura 2000 och åtgärder för att motverka förstöringen av ekosystem, för att därigenom bidra till ett miljöskydd på hög nivå och ambitiösa klimatåtgärder. Programmet ska också stödja bättre miljö- och klimatstyrning på alla nivåer, inbegripet ökad medverkan från det civila samhället, icke-statliga organisationer och lokala aktörer.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald.

(a)  Utveckla, demonstrera och främja innovativa tekniker och metoder för att uppnå målen för unionens lagstiftning och politik på miljö- och klimatområdet, inbegripet övergången till ren energi, och bidra till och stödja tillämpningen av bästa praxis för natur och biologisk mångfald och för hållbart jordbruk och hållbara livsmedelssystem.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet och det civila samhällets deltagande.

(b)  Stödja utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens relevanta lagstiftning och politik, inbegripet genom att förbättra styrningen genom att öka offentliga och privata aktörers kapacitet, bland annat inom jordbruket, trädgårdsnäringen, skogsbruket och fiskeriet, och det civila samhällets deltagande.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Programmet ska inte undergräva målen för annan unionslagstiftning eller unionspolitik.

Motivering

Life-projekt har tyvärr orsakat kontroverser bland allmänheten och konflikter i vissa medlemsstater under de senaste åren på grund av att familjejordbruk har exproprierats. Tillämpningskonflikter mellan Life och unionens övriga lagstiftning och politik, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken och skyddet av unga jordbrukare och familjejordbruk, måste undvikas. Samarbetet med till exempel jordbrukare och markägare, men även små och medelstora företag och den privata sektorn, måste förstärkas i Life-fondens förordning.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 4 – led 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  hållbara jordbruksmetoder, inklusive biologisk mångfald i mark och i jordbruket, koldioxidbindning, markövervakning och mark- och vattenskydd,

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 13 – led -a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(-a)  Projekt som finansieras genom programmet ska bidra markant till uppnåendet av minst ett av målen som anges i artikel 3.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 13 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, där så är möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

(a)  Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra programmets mål för miljö och klimat eller i relevanta delar för ren energi och ska, så ofta som möjligt, främja användning av miljöanpassad offentlig upphandling.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 13 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Projekt som finansieras genom programmet ska undvika att äventyra unionens övriga lagstiftning och övriga politiska prioriteringar, i synnerhet resurseffektivitet och livsmedelsproduktion.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 13 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Projekt med störst potential att engagera och få till stånd smart samarbete med det civila samhället, markägare, jordbruket, trädgårdsnäringen och skogsbruket ska prioriteras.

Motivering

Tidigare erfarenheter har hittills visat att det är av avgörande betydelse för framgångsrika Life-projekt att det finns medverkan från och smart samarbete med det civila samhället, markägare, jordbruket, trädgårdsnäringen och skogsbruket när det gäller att utveckla, demonstrera och främja innovativ teknik och innovativa metoder för att nå miljö- och klimatåtgärdsmålen för unionens lagstiftning och politik, inbegripet energiövergången, och att bidra till och stödja tillämpningen av bästa praxis när det gäller natur och biologisk mångfald.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 13 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea)  Kommissionen ska säkerställa att de projekt som finansieras genom programmet är geografiskt balanserade.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 13 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  I förekommande fall ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.

(f)  I förekommande fall, förutsatt att projektet medför miljöfördelar, ska särskild hänsyn tas till projekt i geografiska områden med särskilda behov eller svårigheter, t.ex. områden med särskilda miljöproblem eller naturliga begränsningar, gränsöverskridande områden eller yttersta randområden.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 14 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Förvärv av mark är det enda eller det mest kostnadseffektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet.

(b)  Förvärv av mark är det enda sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet.

Motivering

Tidigare har jordbruksmark köpts eller exproprierats med hjälp av Life-medel, vilket upplevdes som kontroversiellt bland allmänheten. Köp av mark bör vara det enda sättet att uppnå det önskade resultatet, om det tillämpas. Samarbete med jordbrukare för att uppnå bevarandemålen bör ges företräde.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta fleråriga arbetsprogram för Life-programmet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21a.

Motivering

Detta förfarande inom Life-kommittén är förenligt med den nuvarande Life-förordningen. Medlemsstaterna bör delta i utarbetandet av arbetsprogrammen.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska säkerställa att arbetsprogrammen utvecklas i tillräckligt samråd med medlagstiftarna och de berörda parterna.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras, och ska innehålla den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 18.5. Denna halvtidsutvärdering ska vid behov åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1 andra stycket, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen, som ska innehålla de bedömningar som gjorts i enlighet med artikel 18.5.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 19 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Kommissionen ska göra resultaten av utvärderingarna offentligt tillgängliga.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 21a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 21a

 

Kommittéförfarande

 

1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén för Life-programmet för miljö- och klimatpolitik. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

 

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

 

Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Motivering

Kommittéförfarandet överensstämmer med reglerna i det nuvarande Life-programmet. Det goda samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna bör upprätthållas. Life-kommittén bör bibehållas.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life)

Referensnummer

COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

AGRI

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Czesław Adam Siekierski

9.10.2018

Tidigare föredragande av yttrande

John Stuart Agnew

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

13

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, José Bové, Daniel Buda, Matt Carthy, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Karine Gloanec Maurin, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Maria Gabriela Zoană

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elsi Katainen, Susanne Melior, Momchil Nekov, Ramón Luis Valcárcel Siso

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Stanisław Ożóg

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

17

+

ALDE

Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Elsi Katainen, Ulrike Müller

ECR

Zbigniew Kuźmiuk, Stanisław Ożóg

PPE

Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Jarosław Kalinowski, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Marijana Petir, Czesław Adam Siekierski, Ramón Luis Valcárcel Siso

13

-

ECR

Jørn Dohrmann, Laurenţiu Rebega

EFDD

John Stuart Agnew

ENF

Philippe Loiseau

S&D

Paolo De Castro, Karine Gloanec Maurin, Susanne Melior, Momchil Nekov, Maria Noichl, Maria Gabriela Zoană

Verts/ALE

José Bové, Martin Häusling, Bronis Ropė

4

0

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez

PPE

Herbert Dorfmann

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Inrättandet av ett program för miljö- och klimatåtgärder (Life)

Referensnummer

COM(2018)0385 – C8-0249/2018 – 2018/0209(COD)

Framläggande för parlamentet

1.6.2018

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.6.2018

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

14.6.2018

ITRE

14.6.2018

REGI

14.6.2018

AGRI

14.6.2018

 

PECH

14.6.2018

 

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

ITRE

19.6.2018

PECH

20.6.2018

 

 

Föredragande

       Utnämning

Gerben-Jan Gerbrandy

16.5.2018

 

 

 

Behandling i utskott

11.10.2018

 

 

 

Antagande

20.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian-Silviu Buşoi, Nicola Caputo, Michel Dantin, Esther Herranz García, Peter Jahr, Gesine Meissner, Tilly Metz, Ulrike Müller, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mercedes Bresso, Innocenzo Leontini, Olle Ludvigsson, Ana Miranda, Miroslav Poche

Ingivande

26.11.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44

+

ALDE

Catherine Bearder, Gerben Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Frédérique Ries

ECR

Mark Demesmaeker

EFDD

Sylvie Goddyn

NI

Zoltán Balczó

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian Silviu Buşoi, Birgit Collin Langen, Michel Dantin, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Esther Herranz García, Peter Jahr, Giovanni La Via, Innocenzo Leontini, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer Pierik, Adina Ioana Vălean

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Mercedes Bresso, Nicola Caputo, Nessa Childers, Seb Dance, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Miroslav Poche, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Marco Affronte, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Tilly Metz, Ana Miranda

1

-

EFDD

Julia Reid

4

0

ECR

Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, John Procter, Jadwiga Wiśniewska

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 6 december 2018Rättsligt meddelande