Förfarande : 2018/0106(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0398/2018

Ingivna texter :

A8-0398/2018

Debatter :

PV 15/04/2019 - 14
CRE 15/04/2019 - 14

Omröstningar :

PV 16/04/2019 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0366

BETÄNKANDE     ***I
PDF 3276kWORD 604k
26.11.2018
PE 623.965v02-00 A8-0398/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

(COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Virginie Rozière

Föredragande av yttrande (*):

Miguel Viegas, utskottet för ekonomi och valutafrågor

Maite Pagazaurtundúa Ruiz, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

(*)  Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

ERRATA/ADDENDA
ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

(COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0218),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) och artikel 31 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0159/2018),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande av den 26 september 2018(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 oktober 2018(2),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättliga frågor samt yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0398/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325.4 och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 153.1 a, b och e, 157.3, 168, 169, 192, 207 och 325.4, och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Personer som arbetar för en organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser och att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier.

(1)  Personer som arbetar för en offentlig eller privat organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser som skadar allmänintresset samt när det gäller att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier. I detta sammanhang erkänns vikten av att erbjuda ett balanserat och effektivt skydd för visselblåsare alltmer på både europeisk och internationell nivå. Syftet med detta direktiv är därför att skapa ett tillitsfullt klimat som gör att visselblåsare kan rapportera observerade eller misstänkta lagöverträdelser och hot mot allmänintresset, och att förbättra utövandet av yttrandefrihet och mediernas frihet enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Det är viktigt att betona att dessa friheter utgör hörnstenen i den undersökande journalistiken och principen om källskydd.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  På unionsnivå är rapporter från visselblåsare ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt.

(2)  På unionsnivå är rapporter och offentliga utlämnanden från visselblåsare och undersökande journalister ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten och unionens politik; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som ofta leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt och således till att öppenheten och ansvarigheten ökar.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  Alla stora skandaler som hamnat i offentlighetens ljus sedan 2014, såsom ”LuxLeaks” och ”Panamadokumenten”, avslöjades tack vare visselblåsares agerande.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  På vissa politikområden kan överträdelser av unionsrätten skada allmänintresset allvarligt genom att skapa betydande risker för samhällets välfärd. Om brister i kontrollen av efterlevnaden har identifierats på dessa områden, och visselblåsare befinner sig i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja överträdelser, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen genom att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och att inrätta effektiva rapporteringskanaler.

(3)  Överträdelser av unionsrätten kan skada allmänintresset genom att skapa betydande risker för samhällets välfärd och urholka medborgarnas förtroende för unionens åtgärder. Eftersom visselblåsare vanligtvis befinner sig i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja sådana överträdelser, och har mod nog att rapportera eller lämna ut information till försvar för allmänhetens intressen, trots personliga eller yrkesmässiga risker, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen av unionsrätten genom att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och att inrätta effektiva, oberoende, konfidentiella och säkra rapporteringskanaler.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Det skydd som för närvarande ges för visselblåsare i Europeiska unionen är fragmenterat mellan medlemsstaterna och skiljer sig åt mellan olika politikområden. Följderna av överträdelser av unionsrätten med gränsöverskridande dimension som avslöjats av visselblåsare visar hur ett otillräckligt skydd i en medlemsstat inte endast kan ge negativa konsekvenser för EU-politikens funktion i den medlemsstaten, utan även kan leda till följdverkningar i andra medlemsstater och i unionen som helhet.

(4)  Det skydd som för närvarande ges för visselblåsare i Europeiska unionen är fragmenterat mellan medlemsstaterna och unionens institutioner, organ och byråer, och skiljer sig också åt mellan olika politikområden. Följderna av överträdelser av unionsrätten med gränsöverskridande dimension som avslöjats av visselblåsare visar hur ett otillräckligt skydd i en medlemsstat inte endast kan ge negativa konsekvenser för EU-politikens funktion i den medlemsstaten, utan även kan leda till följdverkningar i andra medlemsstater och i unionen som helhet.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a)  I artikel 33 i FN:s konvention mot korruption, i vilken unionen och dess medlemsstater är parter, föreskrivs klart och tydligt behovet av lämpliga rättsliga åtgärder för skydd mot orättvis behandling av personer som i god tro och på rimliga grunder till behöriga myndigheter rapporterar omständigheter rörande gärningar som är straffbelagda i enlighet med denna konvention.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b)  För att underlätta offentliga utlämnanden och upprätta en öppen rapporteringskultur bör villkoren för offentliga utlämnanden vara i linje med Europarådets rekommendation CM/Rec (2014)7 om skydd för visselblåsare. Medierna bör inte på något sätt hindras från att avslöja oegentligheter och därigenom fullgöra sin demokratiska roll.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Följaktligen bör gemensamma miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare gälla för akter och politikområden där i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

(5)  Följaktligen bör det finnas gemensamma rättsliga miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare, och en övergripande och helhetsinriktad strategi bör tillämpas på alla unionsrelaterade och nationella akter och politikområden där i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten eller den nationella rätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a)  Skydd för visselblåsare bör upprätthållas för att främja ett klimat som bidrar till informationsfrihet och mediernas frihet. Detta förutsätter i första hand att journalister och deras källor, inbegripet visselblåsare, skyddas på ett effektivt sätt mot alla kränkningar av deras säkerhet och deras psykiska och fysiska integritet, och att varje försök att skrämma dem eller undergräva deras oberoende förhindras.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionslagstiftningen om offentlig upphandling. Utöver behovet av att förebygga och upptäcka bedrägeri och korruption i samband med genomförandet av EU:s budget, inbegripet offentlig upphandling, är det nödvändigt att ta itu med nationella myndigheters och vissa allmännyttiga aktörers bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling när de köper varor, arbeten och tjänster. Överträdelser av dessa regler skapar snedvridningar av konkurrensen, ökar kostnaderna för att bedriva verksamhet, strider mot investerares och aktieägares intressen och gör det generellt sett mindre attraktivt att investera samt skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i Europa, vilket påverkar en väl fungerande inre marknad.

(6)  Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionslagstiftningen om offentlig upphandling. Utöver behovet av att förebygga och upptäcka bedrägeri och korruption i samband med genomförandet av EU:s budget, inbegripet offentlig upphandling, är det nödvändigt att ta itu med nationella myndigheters och vissa allmännyttiga aktörers bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling när de köper varor, arbeten och tjänster. Överträdelser av dessa regler skapar snedvridningar av konkurrensen, ökar kostnaderna för att bedriva verksamhet, strider mot investerares och aktieägares intressen och gör det generellt sett mindre attraktivt att investera samt skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i Europa, vilket påverkar en väl fungerande inre marknad. I de flesta fall undergräver sådana överträdelser i hög grad medborgarnas förtroende för offentliga institutioner, och äventyrar därmed demokratins funktionssätt. Alla insatser bör göras för att skydda dem som rapporterar om missbruk eller försummelser i fråga om unionens budget och institutioner.

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  En ordning för skydd av personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten undanröjer inte behovet av att stärka varje medlemsstats övervakning och offentliga strukturer, som i allt större utsträckning bör kunna bekämpa skattebedrägeri och penningtvätt, och inte heller behovet av att delta i internationellt samarbete på dessa områden.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  På området för finansiella tjänster har unionslagstiftaren redan erkänt mervärdet av skydd för visselblåsare. Efter den finansiella krisen, då allvarliga brister i kontrollen av efterlevnaden av de relevanta reglerna uppdagades, infördes åtgärder för skydd av visselblåsare i ett betydande antal rättsliga instrument på detta område34. I samband med det tillsynsregelverk som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag föreskriver, särskilt, direktiv 2013/36/EU35 regler om skydd för visselblåsare, vilket utsträcks även till förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.

(7)  På området för finansiella tjänster har unionslagstiftaren redan erkänt mervärdet av sektorsspecifikt skydd för visselblåsare. Efter den finansiella krisen, då allvarliga brister i kontrollen av efterlevnaden av de relevanta reglerna uppdagades, infördes åtgärder för skydd av visselblåsare i ett betydande antal rättsliga instrument på detta område34. I samband med det tillsynsregelverk som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag föreskriver, särskilt, direktiv 2013/36/EU35 regler om skydd för visselblåsare, vilket utsträcks även till förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Av ett antal välkända fall som rör europeiska finansinstitut framgår emellertid att skyddet för visselblåsare inom sådana finansinstitut fortfarande är otillfredsställande och att rädslan att utsättas för repressalier från både arbetsgivare och myndigheter fortfarande hindrar visselblåsare från att lämna information om lagöverträdelser.

_________________

_________________

34 Meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn.

34 Meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn.

35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen väg- och järnvägstransporter.

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är bland annat nödvändigt att komplettera och utvidga de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att genast stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen specialtransporter, transporter på inre vattenvägar, vägtransporter och järnvägstransporter.

_________________

_________________

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Bevisinsamling rörande, upptäckt av och åtgärder mot miljöbrott och olagligt handlande i strid med miljöskyddet, är fortfarande utmaningar som kräver förstärkta åtgärder, vilket betonades i kommissionens meddelande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen” av den 18 januari 201840. Regler om skydd för visselblåsare finns för närvarande i endast ett sektorsspecifikt instrument om miljöskydd41 och det förefaller nödvändigt att införa sådant skydd för att säkerställa en effektivt kontroll av efterlevnaden av unionens regelverk på miljöområdet, där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset med möjliga spridningseffekter över nationsgränserna. Detta är också relevant i fall där osäkra produkter kan orsaka miljöskada.

(10)  Bevisinsamling rörande, förebyggande och upptäckt av och åtgärder mot miljöbrott och olagligt handlande eller underlåtelse att vidta åtgärder samt potentiella överträdelser när det gäller miljöskyddet, är tyvärr fortfarande utmaningar som kräver förstärkta åtgärder, vilket betonades i kommissionens meddelande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen” av den 18 januari 201840. Regler om skydd för visselblåsare finns för närvarande i endast ett sektorsspecifikt instrument om miljöskydd41 och det förefaller nödvändigt att införa sådant skydd för att säkerställa en effektiv kontroll av efterlevnaden av unionens regelverk på miljöområdet, där överträdelser kan orsaka skada för allmänintresset med möjliga spridningseffekter över nationsgränserna. Detta är också relevant i fall där osäkra produkter kan orsaka miljöskada.

_________________

_________________

40 COM(2018) 10 final

40 COM(2018) 0010.

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Liknande överväganden motiverar att skydd för visselblåsare införs, som bygger på befintliga bestämmelser och som förhindrar överträdelser av EU-regler som rör livsmedelskedjan, särskilt vad gäller livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande. De olika unionsregler som har utvecklats på dessa områden är nära förbundna med varandra. I förordning (EG) nr 178/200242 fastställs allmänna principer och krav som ligger till grund för alla unionsåtgärder och nationella åtgärder som rör livsmedel och foder, med särskild inriktning på livsmedelssäkerhet, i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel samt en effektivt fungerande inre marknad. Den förordningen förskriver bland annat att livsmedels- och foderföretagare hindras från att avråda sina anställda och andra personer från att samarbeta med behöriga myndigheter, om detta samarbete kan förhindra, minska eller undanröja en risk som uppstår på grund av ett livsmedel. Unionslagstiftaren har valt ett liknande angreppssätt på området för djurhälsa, i den ”djurhälsolag” som antogs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 som fastställer regler om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor43.

(11)  Liknande överväganden motiverar att skydd för visselblåsare införs, som bygger på befintliga bestämmelser och som förhindrar överträdelser av EU-regler som rör livsmedelskedjan, särskilt vad gäller livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa, skydd och välbefinnande. De olika unionsregler som har utvecklats på dessa områden är nära förbundna med varandra. I förordning (EG) nr 178/200242 fastställs allmänna principer och krav som ligger till grund för alla unionsåtgärder och nationella åtgärder som rör livsmedel och foder, med särskild inriktning på livsmedelssäkerhet, i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel samt en effektivt fungerande inre marknad. Den förordningen förskriver bland annat att livsmedels- och foderföretagare hindras från att avråda sina anställda och andra personer från att samarbeta med behöriga myndigheter, om detta samarbete kan förhindra, minska eller undanröja en risk som uppstår på grund av ett livsmedel. Unionslagstiftaren har valt ett liknande angreppssätt på området för djurhälsa, i den ”djurhälsolag” som antogs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 som fastställer regler om förebyggande och bekämpning av djursjukdomar som kan överföras till djur eller till människor43. I rådets direktiv 98/58/EG43a och Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU43b, samt rådets förordning (EG) nr 1/200543c och rådets förordning (EG) nr 1099/200943d fastställs bestämmelser om skydd och välbefinnande för djur som hålls för animalieproduktion, under transport, vid tidpunkten för avlivning och när de används för djurförsök.

__________________

__________________

42 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

42 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

43 EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

43 EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

 

43a Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23).

 

43b Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

 

43c Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1).

 

43d Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning (EUT L 303, 18.11.2009, s. 1).

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  Att stärka skyddet för visselblåsare skulle också bidra till att förebygga och avskräcka från överträdelser av Euratomregler om kärnsäkerhet, strålskydd och ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och skulle stärka efterlevnaden av befintliga bestämmelser i det reviderade kärnsäkerhetsdirektivet44 om en effektiv kärnsäkerhetskultur, särskilt artikel 8b.2 a, enligt vilket det bland annat krävs att den behöriga tillsynsmyndigheten fastställer ledningssystem som vederbörligen prioriterar kärnsäkerhet och som på alla personal- och ledningsnivåer främjar möjligheten att ifrågasätta det faktiska genomförandet av relevanta säkerhetsprinciper och säkerhetsrutiner samt att inom rimlig tid rapportera om säkerhetsfrågor.

(Berör inte den svenska versionen.)

_________________

 

44 Rådets direktiv 2014/87/Euratom av den 8 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 219, 25.7.2014, s. 42).

 

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  På samma sätt kan rapporter från visselblåsare vara av största vikt för att upptäcka och förebygga, minska eller undanröja risker för folkhälsa och konsumentskydd till följd av överträdelser av unionsregler, som annars kanske inte skulle ha upptäckts. I synnerhet är konsumentskydd också nära kopplat till fall där osäkra produkter kan orsaka betydande skada för konsumenter. Skydd för visselblåsare bör därför införas med avseende på relevanta unionsregler som antagits i enlighet med artiklarna 114, 168 och 169 i EUF-fördraget.

(13)  På samma sätt kan rapporter från visselblåsare vara av största vikt för att upptäcka och förebygga, minska eller undanröja risker för folkhälsa och konsumentskydd till följd av överträdelser av unionsregler, som annars kanske inte skulle ha upptäckts. Framför allt är konsumentskydd också nära kopplat till fall där osäkra produkter kan orsaka skada för konsumenter. Skydd för visselblåsare bör därför införas med avseende på relevanta unionsregler som antagits i enlighet med artiklarna 114, 168 och 169 i EUF‑fördraget.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Skyddet av privatlivet och personuppgifter är ett annat område där visselblåsare är i en privilegierad ställning att avslöja överträdelser av unionsrätten som allvarligt kan skada allmänintresset. Liknande överväganden gäller för överträdelser av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem45, som inför rapportering av incidenter (inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter) och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer (t.ex. energi, hälso- och sjukvård, transport, banker osv.), samt leverantörer av viktiga digitala tjänster (t.ex. molntjänster). Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull för att förebygga säkerhetsincidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning. Det bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för den inre marknadens funktion och för välfärden i samhället.

(14)  Skyddet av privatlivet och personuppgifter, som fastställs i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är ett annat område där visselblåsare kan bidra till att avslöja överträdelser av unionsrätten som kan skada allmänintresset. Liknande överväganden gäller för överträdelser av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem45, som inför rapportering av incidenter (inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter) och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer (t.ex. energi, turism, hälso- och sjukvård, transport, banker, byggsektorn osv.) för leverantörer av viktiga digitala tjänster (t.ex. molntjänster) och för leverantörer av grundläggande tjänster (såsom vatten, elektricitet och gas). Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull, dels för att förebygga säkerhetsincidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning, dels för att förhindra eventuella överträdelser av unionens dataskyddslagstiftning. Det bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för samhället.

_________________

_________________

45 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.

45 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Skyddet av unionens ekonomiska intressen, som avser kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot användningen av unionens utgifter, uppbörd av unionens inkomster och medel eller tillgångar, är ett centralt område där kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten behöver stärkas. Förstärkningen av skyddet av unionens ekonomiska intressen omfattar också genomförandet av unionens budget med avseende på utgifter på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Bristen på en effektiv efterlevnadskontroll på området för unionens ekonomiska intressen, inbegripet bedrägeri och korruption på nationell nivå, leder till en minskning av unionens inkomster och ett missbruk av EU-medel, vilket kan snedvrida offentliga investeringar och tillväxt och undergräva medborgarnas förtroende för EU:s åtgärder. Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att underlätta upptäckt och förebyggande av bedrägerier och olaglig verksamhet och att avskräcka från sådan verksamhet.

(16)  Skyddet av unionens ekonomiska intressen, som avser kampen mot bedrägerier, korruption, överträdelser av rättsliga krav, maktmissbruk och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot användningen av unionens utgifter, uppbörd av unionens inkomster och medel eller tillgångar, är ett centralt område där kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten behöver stärkas. Förstärkningen av skyddet av unionens ekonomiska intressen omfattar också genomförandet av unionens budget med avseende på utgifter på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Bristen på en effektiv efterlevnadskontroll på området för unionens ekonomiska intressen, inbegripet bedrägeri och korruption på nationell nivå, leder till en minskning av unionens inkomster och ett missbruk av EU-medel, vilket kan snedvrida offentliga investeringar och tillväxt och undergräva medborgarnas förtroende för EU:s åtgärder. Undersökande journalister spelar också en avgörande roll i att avslöja missförhållanden på alla dessa områden. Dessa journalister utgör en mycket utsatt yrkesgrupp som ofta får betala med sina arbeten, sin frihet och även med sina liv för avslöjanden av allvarliga oegentligheter och korruption. Särskilda åtgärder för att skydda undersökande journalister bör därför ingå i ett övergripande lagstiftningsförslag för skydd av visselblåsare. Skydd för undersökande journalistik och visselblåsare är nödvändigt för att underlätta upptäckt och förebyggande av bedrägerier och olaglig verksamhet och att avskräcka från sådan verksamhet.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  Vissa unionsakter, särskilt på området finansiella tjänster, t.ex. förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk49 och kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/239250, som antagits på grundval av denna förordning, innehåller redan detaljerade regler om skydd för visselblåsare. Sådan befintlig unionslagstiftning, inbegripet förteckningen i del II i bilagan, bör kompletteras genom detta direktiv, så att dessa instrument är helt anpassade till direktivets miniminormer samtidigt som de behåller eventuella särdrag som är skräddarsydda för de berörda sektorerna. Detta är särskilt viktigt när det gäller att fastställa vilka rättsliga enheter på området finansiella tjänster, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler.

(18)  Vissa unionsakter, särskilt på området finansiella tjänster, t.ex. förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk49 och kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/239250, som antagits på grundval av denna förordning, innehåller redan detaljerade regler om skydd för visselblåsare. Sådan befintlig unionslagstiftning, inbegripet förteckningen i del II i bilagan, bör kompletteras genom detta direktiv, så att dessa instrument är helt anpassade till direktivets miniminormer samtidigt som de behåller eventuella särdrag som är skräddarsydda för de berörda sektorerna. Detta är särskilt viktigt när det gäller att fastställa vilka rättsliga enheter på området finansiella tjänster, förebyggande och bekämpning av penningtvätt, korrekt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU50a, finansiering av terrorism och it-brottslighet som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler. Eftersom sådana fall ofta omfattar mycket komplicerade internationella bolagskonstruktioner och finansiella arrangemang, som förmodligen omfattas av olika behörigheter, bör det antas bestämmelser om en gemensam kontaktpunkt för visselblåsare.

_________________

_________________

49 EUT L 173, 12.6.2014, s. 1.

49 EUT L 173, 12.6.2014, s. 1.

50 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 vad gäller rapportering till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av den förordningen (EUT L 332, 18.12.2015, s. 126).

50 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 vad gäller rapportering till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av den förordningen (EUT L 332, 18.12.2015, s. 126).

 

50a Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (EUT L 48, 23.2.2011, s. 1).

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a)  Unionen bygger på en gemenskap av värden och principer. Den garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Eftersom det handlar om de rättigheter och principer som unionen bygger på är skyddet av dem av avgörande betydelse, och personer som avslöjar åsidosättande av sådana rättigheter och principer bör åtnjuta det skydd som föreskrivs i detta direktiv.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Varje gång en ny unionsakt antas, för vilken skydd för visselblåsare är relevant och kan bidra till en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör det övervägas om bilagan till detta direktiv bör ändras för att föra in den akten under direktivets tillämpningsområde.

(19)  För att beakta en ny unionsakt för vilken skydd för visselblåsare är relevant och som skulle kunna ha en inverkan på en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att ändra detta direktiv genom att uppdatera direktivets bilaga varje gång en sådan ny unionsakt antas så att den kan föras in i tillämpningsområdet för detta direktiv. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning1a. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

 

___________________

 

1a EUT C 123, 12.5.2016, s. 1.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 19a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(19a)  I vissa situationer kan överträdelser av unionslagstiftningen om skydd av arbetstagare, anställnings- och arbetsvillkor, sociala, individuella och kollektiva arbetstagares rättigheter bli föremål för en effektiv enskild talan. Å andra sidan skadar dessa överträdelser allmänintresset om de är systematiska, och därför bör de personer som rapporterar sådana överträdelser skyddas. På vissa områden har svårigheter med genomförandet av unionsrätten konstaterats, till exempel när det gäller den oacceptabla användningen av otrygga anställningsformer. Ett effektivt genomdrivande av unionsrätten krävs också, och ett förbättrat skydd för visselblåsare på det arbetsrättsliga området skulle således förbättra rättstillämpningen och säkerställa en hög skyddsnivå för arbetstagare på den inre marknaden samtidigt som rättvis konkurrens mellan de ekonomiska aktörerna säkerställs.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Detta direktiv bör inte påverka det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

(20)  Detta direktiv bör komplettera det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna på nationell nivå eller unionsnivå om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. I synnerhet bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU‑uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU‑uppgifter.

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. Dessutom bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU‑uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU‑uppgifter.

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset som de har erhållit inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. Rätten till yttrandefrihet som slås fast i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, omfattar mediernas frihet och mångfald.

(22)  Personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset handlar i enlighet med rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, som slås fast i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 10 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som omfattar rätten att ta emot och sprida information samt mediernas frihet och mångfald.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även ges till arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa.

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. I enlighet med domstolens rättspraxis bör begreppet ”arbetstagare” tolkas brett, dvs. på ett sådant sätt att anställda och tjänstemän inom den offentliga sektorn inkluderas. Skydd bör således även ges till arbetstagare med andra anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, avlönade och oavlönade praktikanter, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag och personer med osäkra anställningar eller i gränsöverskridande situationer, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa. Slutligen bör skydd även ges till personer vars anställningsavtal har löpt ut.

_________________

_________________

52 Domar av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Deborah Lawrie-Blum, av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, av den 9 juli 2015 i mål C-229/14, Balkaya, av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten, och av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Ruhrlandklinik.

52 Domstolens dom av den 3 juli 1986, Lawrie-Blum mot Land Baden-Württemberg, C-66/85, ECLI:EU:C:1986:284; domstolens dom av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, ECLI:EU:C:2010:612; domstolens dom av den 9 juli 2015 i mål C-229/14, Balkaya, ECLI:EU:C:2015:455; domstolens dom av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten Informatie en Media, ECLI:EU:C:2014:2411; domstolens dom av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Betriebsrat der Ruhrlandklinik, ECLI:EU:C:2016:883.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27)  Skyddet bör även utvidgas till att omfatta ytterligare kategorier av fysiska och juridiska personer, som även om de inte är ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja lagöverträdelser och som kan hamna i ett läge av ekonomisk sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet. Exempelvis på områden som produktsäkerhet är leverantörer mycket närmare källan till eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution av osäkra produkter, och vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster i en privilegierad ställning att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, inbegripet egenföretagare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier i form av förtida uppsägning eller hävande av tjänsteavtal, licenser eller tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, förlorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlistning/bojkott eller anseendeskada. Aktieägare eller personer i ledningsorgan kan också utsättas för repressalier, till exempel i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också ges åt personer som är kandidater till en tjänst eller till att tillhandahålla tjänster till en organisation vilka förvärvade informationen om lagöverträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, och som kan utsättas för repressalier till exempel i form av negativa anställningsreferenser eller svartlistning/bojkott.

(27)  Skyddet bör även utvidgas till att omfatta ytterligare kategorier av fysiska och juridiska personer som, även om de inte är ”arbetstagare” i den mening som avses i nationell rätt eller i enlighet med artikel 45 i EUF-fördraget, kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja lagöverträdelser och som kan hamna i ett läge av ekonomisk sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet. Exempelvis på områden som produktsäkerhet är leverantörer mycket närmare källan till eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution av osäkra produkter, och vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster i en privilegierad ställning att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, inbegripet egenföretagare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier som kan ta formen av exempelvis förtida uppsägning eller hävande av tjänsteavtal, licenser eller tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, förlorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlistning/bojkott eller anseendeskada. Aktieägare eller personer i ledningsorgan kan också utsättas för repressalier, till exempel i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också ges åt personer som är kandidater till en tjänst eller till att tillhandahålla tjänster till en organisation vilka förvärvade informationen om lagöverträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, och som kan utsättas för repressalier till exempel i form av negativa anställningsreferenser eller svartlistning/bojkott.

Motivering

Direktivet bör respektera att definitionen av begreppet arbetstagare är en nationell fråga för vissa medlemsstater.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a)  I enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och artikel 11 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/681a, ska alla unionens institutioner anta och genomföra interna bestämmelser för att skydda personer som slår larm om missförhållanden.

 

_______________

 

1a EGT C 56, 4.3.1968, s. 1.

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser. Repressalier mot volontärer och oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende på annat sätt skadas.

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser eller direkt eller indirekt stöder visselblåsares rapporteringar. Repressalier mot volontärer och avlönade eller oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende eller karriärmöjligheter på annat sätt skadas.

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a)  På samma sätt är det viktigt att säkerställa skydd för personer, såsom arbetskollegor som bistår visselblåsaren på arbetsplatsen, till exempel genom att ge råd om hur man ska gå till väga, vilka rapporteringskanaler som ska användas, vilket skydd som erbjuds eller hur informationen ska formuleras. Sådana personer kan få kännedom om de avslöjade uppgifterna och kan därmed också drabbas av repressalier. De bör därför åtnjuta det skydd som föreskrivs i detta direktiv. Undersökande journalister spelar också en avgörande roll när det gäller att avslöja överträdelser av unionsrätten och kan drabbas av repressalier, såsom strategiska rättegångar, t.ex. i fråga om förtal eller ärekränkning. De bör därför också ha rätt att åtnjuta de skyddsåtgärder som föreskrivs i detta direktiv för att skydda yttrandefriheten i den mån den nationella rätten inte ger ett bättre skydd.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28b)  Ett effektivt skydd för visselblåsare bör även omfatta skydd av alla individer som har bevis för sådana handlingar inom den offentliga eller privata sektorn, utan att nödvändigtvis själva ha bevittnat handlingarna.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Skäl 28c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28c)  Ett effektivt skydd förutsätter lämplig utbildning och att det finns ett informationscentrum som kan informera visselblåsare om deras rättigheter, de alternativa formerna för utlämnandet och begränsningarna av skyddet, så att de blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Detta bör inte betraktas som ett substitut till tillgången till oberoende juridisk rådgivning, som också bör finnas.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga allvarlig skada för allmänintresset krävs att den information som rapporteras och som uppfyller villkoren för skydd inte endast omfattar olaglig verksamhet utan också lagmissbruk, nämligen handlingar eller underlåtenheter som formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar lagens mål eller syfte.

(29)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga skada för allmänintresset krävs att den information som rapporteras och som uppfyller villkoren för skydd inte endast omfattar olaglig verksamhet utan också lagmissbruk, nämligen handlingar eller underlåtenheter som formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar lagens mål eller syfte eller utgör en risk eller ett potentiellt hot mot allmänintresset.

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30)  Ett effektivt förebyggande av överträdelser av unionsrätten kräver att skydd beviljas också personer som tillhandahåller information om potentiella överträdelser, som ännu inte har förverkligats, men som sannolikt kommer att begås. Av samma skäl är det motiverat att skydd också ges åt personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp rimliga farhågor eller misstankar. Samtidigt bör skyddet inte omfatta rapportering av information som redan är tillgänglig för allmänheten eller ogrundade rykten eller hörsägen.

(30)  Ett effektivt förebyggande av överträdelser av unionsrätten kräver att skydd beviljas också personer som tillhandahåller information om överträdelser som mycket sannolikt kommer att begås. Av samma skäl är det motiverat att skydd också ges åt personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp välgrundade rimliga farhågor eller misstankar liksom personer som bidrar med kompletterande information på områden som redan är tillgängliga för allmänheten. Samtidigt bör skyddet inte omfatta rapportering av ogrundade rykten eller hörsägen.

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30a)  För att förhindra obefogade skador på anseendet bör dock en tydlig åtskillnad också göras mellan å ena sidan medvetet falska anklagelser som är avsedda att skada den berörda personen eller enheten och å andra sidan rapportering där den rapporterande personen hade rimliga skäl att tro att informationen var sanningsenlig. Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av nationella lagar som är tillämpliga vid falska anklagelser, såsom lagar om förtal.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31)  Repressalier ger uttryck för det nära förhållande (orsak och verkan) som måste föreligga mellan rapporten och den negativa behandling som den rapporterande personen, direkt eller indirekt, utsatts för, så att denna person kan åtnjuta rättsligt skydd. Ett effektivt skydd för rapporterande personer som ett sätt att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten kräver en bred definition av repressalier, som omfattar varje handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och ger upphov till skada för de rapporterande personerna.

(31)  Repressalier ger uttryck för det förhållande (orsak och verkan) som måste föreligga mellan rapporten och den negativa behandling som den rapporterande personen eller personer som överväger att rapportera eller personer som bistår den rapporterande personen i rapporteringen, direkt eller indirekt, utsatts för, så att dessa personer kan åtnjuta rättsligt skydd. Ett effektivt skydd för rapporterande personer eller personer som överväger att rapportera eller personer som bistår den rapporterande personen i rapporteringen, som ett sätt att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten, kräver – eftersom endast förövarnas fantasi sätter gränser för repressalierna – en bred definition av repressalier, som omfattar varje handling eller underlåtenhet som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och ger upphov till skada för de rapporterande personerna.

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Skäl 33

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(33)  Visselblåsare är särskilt viktiga källor för undersökande journalister. Om visselblåsare ges effektivt skydd mot repressalier ökas rättssäkerheten för (potentiella) visselblåsare och därmed uppmuntras och underlättas visselblåsning även till media. I detta avseende är skyddet för visselblåsare när de agerar som källor till journaliser av avgörande betydelse för att skydda den undersökande journalistikens roll som samhällsbevakare i ett demokratiskt samhälle.

(33)  Visselblåsare är särskilt viktiga källor för undersökande journalister. Om visselblåsare och undersökande journalister ges effektivt skydd mot repressalier och alla former av trakasserier ökas rättssäkerheten för (potentiella) visselblåsare och därmed uppmuntras och underlättas visselblåsning även till media när detta är motiverat. I detta avseende är skyddet för visselblåsare när de agerar som källor till journalister av avgörande betydelse för att skydda den undersökande journalistikens roll som samhällsbevakare i ett demokratiskt samhälle. I detta sammanhang bör också undersökande journalister som använder visselblåsare som källor själva få samma skydd som sina källor. Dessutom blir visselblåsare och journalister ofta föremål för grundlösa stämningar från advokatbyråer som ägnar sig åt förtal och utpressning för att skrämma de rapporterande personerna och tvinga dem att anlita ett kostsamt rättsligt försvar. Sådana metoder bör kraftfullt fördömas och därför omfattas av detta direktiv.

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34)  Det ankommer på medlemsstaterna att identifiera vilka myndigheter som ska vara behöriga att ta emot och på lämpligt sätt följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det kan vara tillsyns- eller övervakningsorgan på de berörda områdena, brottsbekämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller ombudsmän. De myndigheter som utses bör ha nödvändig kapacitet och befogenhet att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet att inleda en utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag.

(34)  Det ankommer på medlemsstaterna att identifiera vilka myndigheter som har största möjliga oberoende och opartiskhet och som är behöriga att ta emot och på lämpligt sätt följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det kan vara rättsliga myndigheter eller tillsyns- eller övervakningsorgan på de berörda områdena, brottsbekämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller ombudsmän. De myndigheter som utses bör vara oberoende och ha nödvändig kapacitet och befogenhet att opartiskt och objektivt bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet att inleda eller begära en utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag. Den personal som tjänstgör vid dessa organ ska vara specialiserad och ha fått lämplig utbildning.

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35)  Unionslagstiftning på specifika områden, såsom marknadsmissbruk53, civil luftfart54 och säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs55, innehåller redan bestämmelser om inrättande av interna och externa rapporteringskanaler. Skyldigheten att inrätta sådana kanaler som föreskrivs i detta direktiv bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på de befintliga kanaler som anges i specifika unionsrättsakter.

(35)  Unionslagstiftning på specifika områden, såsom marknadsmissbruk53, civil luftfart54 och säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs55, innehåller redan bestämmelser om inrättande av interna och externa rapporteringskanaler. Skyldigheten att inrätta sådana kanaler som föreskrivs i detta direktiv bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på de befintliga kanaler som anges i specifika unionsrättsakter. I avsaknad av sådana bestämmelser, och om de regler som fastställs i detta direktiv ger större skydd, bör de sistnämnda gälla.

__________________

__________________

53 Citeras ovan.

53 Citeras ovan.

54 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

54 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

55 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG.

55 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Skäl 35a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35a)  I fall med korruption på hög nivå krävs ytterligare skyddsåtgärder för att säkerställa att rapporterande personer inte hindras från att ta emot skydd, av de berörda personer som kommer att anklagas för brott med hjälp av den information som de rapporterande har i sin ägo.

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Skäl 35b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35b)  Rapporterande personer som i sin ägo har information som rör korruption på hög nivå bör ha tillgång till ett rättsligt organ som är oberoende av andra grenar av statsförvaltningen och har befogenhet att bevilja rapporterande personer effektivt skydd och hantera de överträdelser som de avslöjar.

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Skäl 37

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten är det mycket viktigt att relevant information snabbt når de som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda och har befogenheter att åtgärda det, om möjligt. Detta kräver att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn fastställer lämpliga interna förfaranden för att ta emot och följa upp rapporter.

(37)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten är det mycket viktigt att relevant information snabbt når de som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda och har befogenheter att åtgärda det, om möjligt. Detta kräver att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn fastställer lämpliga och proportionella interna förfaranden som styrs av principerna om oberoende och opartiskhet för att ta emot, analysera och följa upp rapporter. Åtgärder som vidtas i enlighet med sådana interna förfaranden bör ge tillräckliga garantier i fråga om konfidentialitet, uppgiftsskydd och sekretess.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  För rättsliga enheter i den privata sektorn bör skyldigheten att inrätta interna kanaler stå i proportion till enheternas storlek och till den risk deras verksamheter utgör för allmänintresset. Skyldigheten bör gälla alla medelstora och stora enheter, oberoende av verksamhetens art, på grundval av deras skyldighet att uppbära mervärdesskatt. Som en generell regel bör små företag och mikroföretag, enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003, i dess ändrade lydelse56, vara undantagna från skyldigheten att inrätta interna kanaler. Efter en lämplig riskbedömning bör medlemsstaterna dock kunna kräva att små företag inrättar interna rapporteringskanaler i särskilda fall (t.ex. med hänsyn till de betydande risker som deras verksamheter kan leda till).

(38)  För rättsliga enheter i den privata sektorn bör skyldigheten att inrätta interna kanaler stå i proportion till enheternas storlek och till den risk deras verksamheter utgör för allmänintresset. Skyldigheten bör gälla alla medelstora och stora enheter, oberoende av verksamhetens art, på grundval av deras skyldighet att uppbära mervärdesskatt. Genom undantag bör emellertid medlemsstaterna få undanta medelstora enheter, enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003, i dess ändrade lydelse56, från den skyldigheten. Som en generell regel bör små företag och mikroföretag, enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003, i dess ändrade lydelse, vara undantagna från skyldigheten att inrätta interna kanaler. Efter en lämplig riskbedömning bör medlemsstaterna dock kunna kräva att små företag inrättar interna rapporteringskanaler i särskilda fall (t.ex. med hänsyn till de betydande risker som deras verksamheter kan leda till).

_________________

_________________

56 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

56 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Skäl 39

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  Undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler för små företag och mikroföretag bör inte gälla privata företag som är verksamma inom området finansiella tjänster. Sådana företag bör även fortsättningsvis vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler, i linje med de nuvarande skyldigheter som föreskrivs i unionens regelverk om finansiella tjänster.

(39)  Undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler för små företag och mikroföretag bör inte gälla privata företag som är verksamma inom eller nära kopplade till området finansiella tjänster. Sådana företag bör även fortsättningsvis vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler, i linje med de nuvarande skyldigheter som föreskrivs i unionens regelverk om finansiella tjänster.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Skäl 44a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44a)  Även om syftet med detta direktiv inte är att reglera rapportering eller utlämnande till allmänheten under anonymitet, kan sådana typer av rapporter förekomma. Anonyma rapporter som mottagits via interna kanaler bör därför följas upp noggrant. När det gäller anonyma rapporter som görs med hjälp av externa kanaler bör de behöriga myndigheterna få möjlighet att bortse från sådana rapporter i enlighet med nationell lagstiftning. I fall där rapporterande personers identitet råkar avslöjas bör dessutom dessa personer omfattas av skydd enligt detta direktiv.

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Skäl 44b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44b)  Det har visats att konfidentiell behandling av identiteten på den person som rapporterar är väsentligt för att motverka bromsar och självcensur. Av detta skäl är det lämpligt att föreskriva att undantag från denna sekretesskyldighet får göras endast i de undantagsfall där utlämnande av en rapporterande persons personuppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden eller för att slå vakt om andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och i varje fall med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt sådan lagstiftning. I händelse av brott mot sekretesskyldigheten vad gäller identiteten på den person som rapporterar bör lämpliga sanktioner föreskrivas.

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Skäl 44c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44c)  Det är mycket viktigt att säkerställa att den rapporterande personens och alla berörda personers identitet behandlas konfidentiellt, så att rapporteringen löper så smidigt som möjligt utan några hinder och så att självcensur undviks. Vikten av att skydda personuppgifter fastställs både i unionsrätten och i nationell rätt, och dessa uppgifter behöver skyddas ännu mer i samband med rapportering.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Skäl 45

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(45)  Vilken person eller avdelning inom en privat rättslig enhet som är bäst lämpad att utses som behörig att ta emot och följa upp rapporter beror på enhetens struktur, men i vart fall bör deras befattning säkerställa att intressekonflikter inte förekommer och att de är oberoende. I mindre enheter skulle denna befattning kunna vara en dubbel befattning som innehas av en anställd vid företaget som är väl ägnad att rapportera direkt till organisationens ledning, såsom en ansvarig för regelefterlevnad eller en personalhandläggare, en juridisk handläggare, en uppgiftsansvarig, en finansdirektör, en chefsrevisor eller en styrelseledamot.

(45)  Vilken person eller avdelning inom en privat rättslig enhet som är bäst lämpad att utses som behörig att ta emot och följa upp rapporter beror på enhetens struktur, men i vart fall bör deras befattning säkerställa att intressekonflikter inte förekommer, att de har lämpliga sakkunskaper och att de är oberoende. I mindre enheter skulle denna befattning kunna vara en dubbel befattning som innehas av en anställd vid företaget som är väl ägnad att rapportera direkt till organisationens ledning, såsom en ansvarig för regelefterlevnad eller en personalhandläggare, en juridisk handläggare, en uppgiftsansvarig, en finansdirektör, en chefsrevisor eller en styrelseledamot.

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Skäl 46

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(46)  För att bygga upp ett förtroende för att systemet med skydd för visselblåsare som helhet är effektivt och för att minska sannolikheten för onödiga rapporter eller utlämnanden till allmänheten, är det i samband med intern rapportering mycket viktigt att kvalitativ och öppen information lämnas om förfarandet för uppföljning av rapporten. Den rapporterande personen bör underrättas inom en rimlig tidsfrist om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning av rapporten (till exempel om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en intern undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och/eller vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts, om att ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning), i den mån en sådan underrättelse inte skulle hindra undersökningen eller utredningen eller påverka den berörda personens rättigheter. Denna rimliga tidsfrist bör inte överstiga sammanlagt tre månader. Om det ännu inte har bestämts vilken uppföljning som ska ges rapporten bör den rapporterande personen underrättas om detta och om eventuell vidare återkoppling han eller hon kan förvänta sig.

(46)  För att bygga upp ett förtroende för att systemet med skydd för visselblåsare som helhet är effektivt och för att minska sannolikheten för onödiga rapporter eller utlämnanden till allmänheten, är det i samband med intern rapportering mycket viktigt att kvalitativ och öppen information lämnas om förfarandet för uppföljning av rapporten. Den rapporterande personen bör underrättas inom en rimlig tidsfrist om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning av rapporten (till exempel om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en intern undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och/eller vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts, om att ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning), i den mån en sådan underrättelse inte skulle hindra undersökningen eller utredningen eller påverka den berörda personens rättigheter. Denna rimliga tidsfrist bör inte överstiga sammanlagt fyra månader. Om det ännu inte har bestämts vilken uppföljning som ska ges rapporten bör den rapporterande personen underrättas om detta och om eventuell vidare återkoppling han eller hon kan förvänta sig. Den rapporterande personen bör under alla omständigheter informeras om hur utredningen fortlöper och vad resultatet blir. Den rapporterande personen bör ges möjlighet att höras och lämna synpunkter under utredningens gång, dock utan att detta ska vara en skyldighet för honom eller henne. Sådana synpunkter bör beaktas när den person eller avdelning som ansvarar för uppföljningen av rapporterna anser att detta är relevant.

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Skäl 47a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(47a)  Mottagare av utlämnad information på arbetsplatsen bör bland annat inbegripa överordnade, chefer eller företrädare för organisationen; personalhandläggare, etikombud, arbetsråd eller andra organ som medlar i konflikter på arbetsplatsen, vilket inbegriper intressekonflikter; interna organ för finansiell tillsyn inom organisationen; disciplinära organ inom organisationen.

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Skäl 49

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(49)  Bristande förtroende för nyttan med att rapportera är en av de främsta faktorer som avhåller potentiella visselblåsare från att rapportera. Detta kräver att det åläggs en tydlig skyldighet för behöriga myndigheter att omsorgsfullt följa upp de mottagna rapporterna och att inom en rimlig tidsfrist lämna återkoppling till de rapporterande personerna om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning (till exempel om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en intern undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och/eller om vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts, om att ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning), i den mån en sådan underrättelse inte skulle hindra utredningen eller påverka de berörda personernas rättigheter.

(49)  Bristande förtroende för ändamålsenligheten i att rapportera är jämte en mycket verklig och rimlig rädsla för repressalier en av de främsta faktorer som avhåller potentiella visselblåsare från att rapportera. Detta kräver att det åläggs en tydlig skyldighet för behöriga myndigheter att omsorgsfullt följa upp de mottagna rapporterna och att inom en rimlig tidsfrist lämna återkoppling till de rapporterande personerna om de åtgärder som planeras att vidtas eller som har vidtagits som uppföljning (till exempel om att ärendet lagts ned på grund av brist på tillräckliga bevis eller på andra grunder, om att en intern undersökning inletts och eventuellt om resultaten av denna och/eller om vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera den fråga som väckts, om att ärendet hänskjutits till en behörig myndighet för vidare utredning), i den mån en sådan underrättelse inte skulle hindra utredningen eller påverka de berörda personernas rättigheter.

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Skäl 50

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(50)  Uppföljning och återkoppling bör ske inom en rimlig tidsfrist; skälet till detta är att behovet av att snabbt åtgärda det problem som rapporten avser och att undvika onödiga offentliga utlämnanden. Tidsfristen bör inte överstiga tre månader, men kan förlängas till sex månader om det är nödvändigt på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt arten och komplexiteten av den fråga som är föremålet för rapporten, som kan kräva en lång utredning.

(50)  Uppföljning och återkoppling bör ske inom en rimlig tidsfrist; skälet till detta är att behovet av att snabbt åtgärda det problem som rapporten avser och att undvika onödiga offentliga utlämnanden. Tidsfristen bör inte överstiga två månader, men kan förlängas till fyra månader om det är nödvändigt på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, särskilt arten och komplexiteten av den fråga som är föremålet för rapporten, som kan kräva en lång utredning.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(52)  För att möjliggöra en effektiv kommunikation med den särskilt avdelade personalen är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna har, och använder, särskilda kanaler, som är separata från deras vanliga system för klagomål från allmänheten, vilka bör vara användarvänliga och medge såväl skriftlig som muntlig rapportering, i såväl elektronisk som icke-elektronisk form.

(52)  För att möjliggöra en effektiv kommunikation med den särskilt avdelade personalen är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna har, och använder, särskilda kanaler, som är separata från deras vanliga system för klagomål från allmänheten, vilka bör vara användarvänliga och konfidentiella och medge såväl skriftlig som muntlig rapportering, i såväl elektronisk som icke-elektronisk form.

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Skäl 53

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(53)  Det är nödvändigt att det finns särskilt avdelad personal vid de behöriga myndigheterna, som är utbildad, även i fråga om gällande regler om uppgiftsskydd, för att handlägga rapporter och säkerställa att kommunikationen med den rapporterande personen och uppföljningen av rapporten sker på lämpligt sätt.

(53)  Det bör vara nödvändigt att det finns särskilt avdelad personal vid de behöriga myndigheterna, som regelbundet genomgår fortbildning, även i fråga om gällande regler om uppgiftsskydd, för att motta och handlägga rapporter och säkerställa kommunikationen med den rapporterande personen, följa upp rapporten på lämpligt sätt och ge information och råd till varje intresserad person.

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Skäl 54

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(54)  Personer som avser att rapportera överträdelser av unionsrätten bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. Behöriga myndigheter bör därför på ett lättåtkomligt sätt offentliggöra information om tillgängliga rapporteringskanaler hos behöriga myndigheter, om tillämpliga förfaranden och om den särskilt avdelade personalen vid dessa myndigheter. All information angående rapporter bör vara öppen, lättförståelig och tillförlitlig. i syfte att uppmuntra till och inte avskräcka från rapportering.

(54)  Personer som avser att rapportera överträdelser av unionsrätten bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera. Behöriga myndigheter bör därför på ett lättåtkomligt sätt offentliggöra information om tillgängliga rapporteringskanaler – i fall där extern rapportering är möjlig – hos behöriga myndigheter, om tillämpliga förfaranden och om den särskilt avdelade personalen vid dessa myndigheter. All information angående rapporter bör vara öppen, lättförståelig och tillförlitlig. i syfte att uppmuntra till och inte avskräcka från rapportering.

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Skäl 57

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(57)  Medlemsstaterna bör säkerställa en lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser och se till att alla rapporter finns tillgängliga inom den behöriga myndigheten och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder.

(57)  Medlemsstaterna bör säkerställa en lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser och se till att alla rapporter finns tillgängliga inom den behöriga myndigheten och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder, samtidigt som den rapporterande personens identitet och integritet skyddas, och vid behov görs tillgänglig för andra myndigheter på medlemsstats- eller unionsnivå med respekt för konfidentialiteten för den rapporterande personen där så är möjligt. Det åligger såväl de översändande som de mottagande myndigheterna att säkerställa fullständigt skydd för den rapporterande personens identitet och om möjligt säkerställa hans eller hennes integritet.

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Skäl 58

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(58)  Skydd av personuppgifter för den rapporterande och den berörda personen är avgörande för att undvika orättvis behandling eller skador på personens anseende som beror på att personuppgifter lämnats ut. Detta gäller särskilt uppgifter som röjer en berörd persons identitet. Följaktligen bör behöriga myndigheter, i linje med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), fastställa lämpliga förfaranden för uppgiftsskydd som är särskilt anpassade för att skydda den rapporterande personen, den berörda personen och varje tredje person som omnämns i rapporten, vilka bör omfatta ett säkert system inom den behöriga myndigheten med begränsad åtkomsträtt för endast godkänd personal.

(58)  Skydd av personuppgifter för den rapporterande och den berörda personen, liksom informationens konfidentialitet, är avgörande för att undvika orättvis behandling, eventuella trakasserier eller hot, eller skador på personens anseende som beror på att personuppgifter lämnats ut. Detta gäller särskilt uppgifter som röjer en berörd persons identitet. Följaktligen bör behöriga myndigheter, i linje med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), fastställa lämpliga förfaranden för uppgiftsskydd som är särskilt anpassade för att skydda den rapporterande personen, den berörda personen och varje tredje person som omnämns i rapporten, vilka bör omfatta ett säkert system inom den behöriga myndigheten med begränsad åtkomsträtt för endast godkänd personal.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Skäl 60

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(60)  För att omfattas av skydd bör de rapporterande personerna, mot bakgrund av omständigheterna och den information de hade tillgång till vid tidpunkten för rapporteringen, ha rimliga skäl att tro att de uppgifter de rapporterade är riktiga. Dessa rimliga skäl bör presumeras föreligga om inte och till dess att motsatsen bevisas. Detta är en viktig skyddsåtgärd mot illvilliga och ogrundade rapporter eller rapporter av okynneskaraktär, som säkerställer att de som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information inte omfattas av skydd. Samtidigt säkerställer den att skyddet inte går förlorat om den rapporterande personen gjort en felaktig rapport på grund av ett ärligt misstag. I samma anda bör rapporterande personer ha rätt till skydd enligt detta direktiv om de har rimliga skäl att anta att den information som rapporterades omfattas av dess tillämpningsområde.

(60)  Rapporterande personer bör omfattas av skydd enligt detta direktiv oavsett om de använder en intern eller extern rapporteringskanal eller använder båda, och utan särskilda villkor eller preferensordning. Likaså bör rapporterande personer som utövar sin rätt till offentligt utlämnande omfattas av skydd enligt detta direktiv. Detta skydd bör gälla under hela rapporteringsförfarandet, även efter det att förfarandet har avslutats, såvida det inte kan bevisas att det inte finns någon risk för repressalier. För att omfattas av skydd bör de rapporterande personerna handla i god tro i den mening att de, mot bakgrund av omständigheterna och den information de hade tillgång till vid tidpunkten för rapporteringen, bör ha rimliga skäl att tro att de uppgifter de rapporterade är riktiga. Dessa rimliga skäl bör presumeras föreligga om inte och till dess att motsatsen bevisas. Detta är en viktig skyddsåtgärd mot illvilliga och ogrundade rapporter eller rapporter av okynneskaraktär som säkerställer att de som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information inte omfattas av skydd och kan ställas till svars enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning. Samtidigt säkerställer den att skyddet inte går förlorat om den rapporterande personen gjort en felaktig rapport på grund av ett ärligt misstag. I samma anda bör rapporterande personer ha rätt till skydd enligt detta direktiv om de har rimliga skäl att anta att den information som rapporterades omfattas av dess tillämpningsområde.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Skäl 61

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(61)  Kravet på användning av rapporteringskanaler i olika steg som generell regel är nödvändigt för att säkerställa att informationen kommer till de personer som kan bidra till att i ett tidigt skede effektivt lösa risker för allmänintresset och förhindra oberättigad anseendeskada till följd av offentligt utlämnande. Samtidigt är det nödvändigt med vissa undantag från denna regel som medger att den rapporterande personen kan välja den lämpligaste kanalen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare är det nödvändigt att skydda offentliga utlämnanden med beaktande av demokratiska principer såsom öppenhet och ansvarighet, och grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och mediernas frihet, och samtidigt bevara jämvikten mellan arbetsgivares rätt att sköta sin organisation och skydda sina intressen och allmänhetens intresse av att skyddas från skada, i linje med de kriterier som utvecklats i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna57.

(61)  Det är nödvändigt att säkerställa att alla rapporteringskanaler, både interna och externa, är öppna för den rapporterande personen och att den rapporterande personen kan välja den lämpligaste kanalen beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, så att det säkerställs att informationen kommer till de personer eller enheter som kan bidra till att i ett tidigt skede effektivt lösa risker för allmänintresset. Vidare är det nödvändigt att skydda offentliga utlämnanden, med beaktande av demokratiska principer, såsom öppenhet och ansvarighet, och grundläggande rättigheter, såsom yttrandefrihet, mediernas frihet och rätten till information, och samtidigt bevara jämvikten mellan arbetsgivares legitima intresse av att sköta sin organisation och skydda sitt anseende och sina intressen och allmänhetens intresse av att skyddas från skada, i linje med de kriterier som utvecklats i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna57.

__________________

__________________

57 Ett av kriterierna för att avgöra om repressalier mot visselblåsare som offentliggör information inkräktar på yttrandefriheten på ett sätt som inte är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle, är huruvida de personer som lämnar ut informationen hade alternativa kanaler till sitt förfogande för utlämnandet; se till exempel beslutet av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Guja mot Moldavien, ansökan nr 14277/04, av den 12 februari 2008.

57 Ett av kriterierna för att avgöra om repressalier mot visselblåsare som offentliggör information inkräktar på yttrandefriheten på ett sätt som inte är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle, är huruvida de personer som lämnar ut informationen hade alternativa kanaler till sitt förfogande för utlämnandet; se till exempel beslutet av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Guja mot Moldavien, ansökan nr 14277/04, av den 12 februari 2008.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Skäl 62

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(62)  Som regel bör rapporterande personer först använda de interna kanaler som står till deras förfogande och rapportera till sin arbetsgivare. Det kan dock vara så att det inte finns några interna kanaler (i fråga om enheter som inte är skyldiga att inrätta sådana enligt detta direktiv eller tillämplig nationell lagstiftning) eller att det inte är obligatoriskt att använda dem (t.ex. i fråga om personer som inte befinner sig i ett anställningsförhållande) eller att de har använts men inte fungerade korrekt (t.ex. hanterades rapporten inte omsorgsfullt eller inom en rimlig tidsfrist, eller vidtogs inte någon åtgärd för att åtgärda lagöverträdelsen trots ett positivt resultat av utredningen).

(62)  Som regel bör rapporterande personer först använda de interna eller externa kanaler som står till deras förfogande och rapportera till sin arbetsgivare eller till den behöriga myndigheten. Dessutom bör skydd också beviljas i fall där unionsrätten tillåter att den rapporterande personen rapporterar direkt till unionens organ eller byråer, till exempel i samband med bedrägerier som rör unionens budget, för att förhindra och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism eller på området för finansiella tjänster.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Skäl 63

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(63)  I andra fall kan interna kanaler rimligen inte förväntas fungera korrekt, till exempel om de rapporterande personerna har giltiga skäl att tro att de skulle utsättas för repressalier i samband med rapporteringen, att deras identitet inte skulle behandlas konfidentiellt, att den ytterst ansvarige i det arbetsrelaterade sammanhanget är inblandad i överträdelsen, att överträdelsen skulle kunna döljas, att bevis kan döljas eller förstöras, att effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder skulle kunna äventyras eller att brådskande åtgärder krävs (till exempel på grund av överhängande risk för betydande och specifik fara för människors liv, hälsa eller säkerhet eller för miljön. I alla sådana fall bör personer som rapporterar externt till de behöriga myndigheterna och, i förekommande fall, till unionens organ eller byråer skyddas. Dessutom bör skydd också beviljas i fall där unionslagstiftningen tillåter att den rapporterande personen rapporterar direkt till behöriga nationella myndigheter eller till unionens behöriga organ eller byråer, till exempel i samband med bedrägerier riktade mot unionens budget, för att förhindra och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism eller på området för finansiella tjänster.

utgår

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Skäl 64

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(64)  Personer som gör ett offentligt utlämnande bör också omfattas av skydd i fall där en överträdelse lämnas utan åtgärd (till exempel i fall där den inte var korrekt bedömd eller utredd eller där inga avhjälpande åtgärder vidtogs) trots att den rapporterats internt och/eller externt efter en stegvis användning av tillgängliga kanaler, eller i fall där rapporterande personer har giltiga skäl att tro att det finns samverkan mellan den som har begått överträdelsen och den behöriga myndigheten, eller har rimliga misstankar om att bevis kan döljas eller förstöras, eller att effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder skulle kunna äventyras, eller i fall avöverhängande eller uppenbar fara för allmänintresset, eller om det finns en risk för oåterkallelig skada, bland annat skada för den fysiska integriteten.

(64)  Personer som gör ett offentligt utlämnande bör också omfattas av skydd i fall där en överträdelse lämnas utan åtgärd (till exempel i fall där den inte var korrekt bedömd eller utredd eller där inga avhjälpande åtgärder vidtogs) trots att den rapporterats internt eller externt eller både och, eller i fall där rapporterande personer har rimliga skäl att tro att det finns samverkan mellan den som har begått överträdelsen och den behöriga myndigheten, eller att de berörda externa myndigheterna direkt eller indirekt har deltagit i den påstådda försummelsen, eller att bevis skulle kunna döljas eller förstöras, eller att effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder skulle kunna äventyras, eller i fall av överhängande eller uppenbar fara eller skada för allmänintresset, eller om det finns en risk för oåterkallelig skada, bland annat skada för den fysiska integriteten, eller vid en nödsituation.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Skäl 64a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(64a)  Skyddet av visselblåsare gör det möjligt att förebygga och avhjälpa skada för allmänintresset. Samtidigt som det är viktigt att inrätta ett sammanhållet och stabilt system för rapportering av överträdelser enligt detta direktiv bör systemet i grund och botten bygga på relevansen och nyttan av den information som kommer till den berörda organisationens, de behöriga myndigheternas eller allmänhetens kännedom. Det är därför nödvändigt att säkerställa att det skydd som föreskrivs i detta direktiv ges till varje person som rapporterar eller gör ett offentligt utlämnande enligt definitionen i detta direktiv, och att det inte finns några argument som kan användas för att förvägra dem detta skydd.

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Skäl 65

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(65)  Rapporterande personer bör skyddas mot alla former av repressalier, direkta såväl som indirekta, som vidtas av deras arbetsgivare eller kunder/tjänstemottagare och personer som arbetar för eller agerar på vägnar av dessa, inbegripet medarbetare och chefer inom samma organisation eller i andra organisationer med vilka den rapporterande personen är i kontakt i samband med hans/hennes arbetsrelaterade verksamhet, om repressalier rekommenderas eller tolereras av den berörda personen. Skydd bör inte bara ges mot repressalieåtgärder som vidtas gentemot den rapporterande personen själv, utan även sådana som vidtas gentemot den rättsliga enhet som han eller hon företräder, såsom vägran att tillhandahålla tjänster, svartlistning eller bojkott. Indirekta repressalier omfattar åtgärder mot anhöriga till den rapporterande personen som också har en arbetsrelaterad anknytning till dennes arbetsgivare eller kund/tjänstemottagare samt arbetstagarrepresentanter som har tillhandahållit stöd till den rapporterande personen.

(65)  Rapporterande personer bör skyddas mot alla former av repressalier, direkta såväl som indirekta, som vidtas av deras arbetsgivare eller kunder/tjänstemottagare och personer som arbetar för eller agerar på vägnar av dessa, inbegripet medarbetare och chefer inom samma organisation eller i andra organisationer med vilka den rapporterande personen är i kontakt i samband med hans/hennes arbetsrelaterade verksamhet, om repressalier rekommenderas eller tolereras av den berörda personen. Skydd bör inte bara ges mot repressalieåtgärder som vidtas gentemot den rapporterande personen själv, utan även sådana som vidtas gentemot den rättsliga enhet som han eller hon företräder, såsom vägran att tillhandahålla tjänster, svartlistning eller bojkott. Indirekta repressalier omfattar åtgärder mot bidragande personer eller anhöriga till den rapporterande personen som också har en arbetsrelaterad anknytning till dennes arbetsgivare eller kund/tjänstemottagare samt arbetstagarrepresentanter som har tillhandahållit stöd till den rapporterande personen.

Ändringsförslag    67

Förslag till direktiv

Skäl 66

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(66)  Om repressalier fortgår oförhindrat och ostraffat, har det en hämmande verkan för potentiella visselblåsare. Ett tydligt lagstadgat förbud mot repressalier har en viktig avskräckande effekt, som förstärks ytterligare genom bestämmelser om personligt ansvar och sanktioner för förövarna.

(66)  Om repressalier fortgår oförhindrat och ostraffat, har det en hämmande verkan för potentiella visselblåsare. Ett tydligt lagstadgat förbud mot repressalier har en viktig avskräckande effekt, och det bör förstärkas ytterligare genom bestämmelser om personligt ansvar och sanktioner för förövarna och för personer i ledande befattning som underlättar och/eller ignorerar sådana repressalier.

Ändringsförslag    68

Förslag till direktiv

Skäl 67

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(67)  Potentiella visselblåsare som inte är säkra på hur de ska rapportera eller om de i slutändan kommer att skyddas, kan avskräckas från att rapportera. Medlemsstaterna bör säkerställa att relevant information tillhandahålls på ett användarvänligt sätt och är lätt tillgänglig för allmänheten. Individuell, opartisk, konfidentiell och kostnadsfri rådgivning bör finnas tillgänglig, till exempel om huruvida informationen i fråga omfattas av de tillämpliga reglerna om skydd för visselblåsare, om vilka rapporteringskanaler som är lämpligast att använda och om vilka alternativa förfaranden som finns tillgängliga om informationen inte omfattas av de tillämpliga reglerna (vägledning). Tillgången till sådan rådgivning kan bidra till att säkerställa att rapporter görs via rätt kanal och på ett ansvarsfullt sätt samt att överträdelser och missförhållanden upptäcks i tid eller till och med kan förhindras.

(67)  Potentiella visselblåsare som inte är säkra på hur de ska rapportera eller om de i slutändan kommer att skyddas, kan avskräckas från att rapportera. Medlemsstaterna bör säkerställa att relevant information tillhandahålls på ett lättbegripligt sätt och är lättillgänglig för allmänheten. Individuell, opartisk, konfidentiell och kostnadsfri rådgivning bör finnas tillgänglig, till exempel om huruvida informationen i fråga omfattas av de tillämpliga reglerna om skydd för visselblåsare, om vilka rapporteringskanaler som är lämpligast att använda och om vilka alternativa förfaranden som finns tillgängliga om informationen inte omfattas av de tillämpliga reglerna (vägledning). Tillgången till sådan rådgivning, framför allt genom de behöriga myndigheterna, kan bidra till att säkerställa att rapporter görs via rätt kanal och på ett ansvarsfullt sätt samt att överträdelser och missförhållanden upptäcks i tid eller till och med kan förhindras.

Ändringsförslag    69

Förslag till direktiv

Skäl 67a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(67a)  I de medlemsstater som föreskriver ett omfattande skydd för rapporterande personer finns en mängd mekanismer som ger vägledning och stöd till personer som rapporterar. På grundval av befintlig bästa praxis och de varierande förhållandena i medlemsstaterna bör det vara möjligt att individuell rådgivning och korrekt information lämnas av en enda oberoende och tydligt angiven myndighet eller ett informationscentrum som inrättats av medlemsstaten under förutsättning att tillräckliga garantier lämnas. Denna rådgivning eller information bör ges till alla som begär det. Informationen eller rådgivningen kan gälla frågor om till exempel skyddsåtgärderna, rapporteringskanalernas lämplighet eller direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag    70

Förslag till direktiv

Skäl 69

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(69)  Det bör inte vara möjligt att avtala bort de rättigheter eller skyldigheter som fastställs genom detta direktiv. Enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal, bör inte kunna ligga till grund för att hindra arbetstagare från att rapportera, för att neka dem skydd eller för att straffa dem för att ha rapporterat. Samtidigt bör detta direktiv inte påverka det skydd som i nationell lagstiftning ges i form av advokatsekretess eller tystnadsplikt för andra yrkesgrupper.

(69)  Det bör inte vara möjligt att avtala bort de rättigheter eller skyldigheter som fastställs genom detta direktiv. Enskildas rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal, bör inte kunna ligga till grund för att hindra arbetstagare från att rapportera, för att neka dem skydd eller för att straffa dem för att ha rapporterat. Samtidigt bör detta direktiv inte påverka det skydd som i nationell lagstiftning ges i form av advokatsekretess eller tystnadsplikt för andra yrkesgrupper, såsom tystnadsplikt inom vården och mellan klient och advokat, eller den konfidentialitet som krävs för att skydda den nationella säkerheten om detta föreskrivs i nationell lagstiftning.

Ändringsförslag    71

Förslag till direktiv

Skäl 70

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(70)  Det är troligt att vidtagna repressalieåtgärder förklaras med att de var motiverade av andra skäl än rapporteringen, och det kan vara mycket svårt för rapporterande personer att bevisa kopplingen dem emellan, särskilt som de som vidtar repressalieåtgärderna kan ha större makt och mer resurser att dokumentera de vidtagna åtgärderna och att argumentera för dem. När den rapporterande personen väl prima facie visar att han eller hon har gjort en rapport eller ett utlämnande i linje med detta direktiv och lidit en skada, bör därför bevisbördan övergå till den person som vidtog den skadliga handlingen, och denne bör sedan visa att den vidtagna handlingen inte på något sätt var kopplad till rapporteringen eller utlämnandet.

(70)  Det är troligt att vidtagna repressalieåtgärder förklaras med att de var motiverade av andra skäl än rapporteringen eller det offentliga utlämnandet, och det kan vara mycket svårt för rapporterande personer att bevisa kopplingen dem emellan, särskilt som de som vidtar repressalieåtgärderna kan ha större makt och mer resurser att dokumentera de vidtagna åtgärderna och att argumentera för dem. När den rapporterande personen väl prima facie visar att han eller hon har gjort en rapport eller ett utlämnande i linje med detta direktiv och lidit en skada, bör därför bevisbördan övergå till den person som vidtog den skadliga handlingen, och denne bör sedan visa att den vidtagna handlingen inte på något sätt var kopplad till rapporteringen eller utlämnandet.

Ändringsförslag    72

Förslag till direktiv

Skäl 71

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(71)  Utöver ett uttryckligt lagstadgat förbud mot repressalier, är det av avgörande betydelse att rapporterande personer som utsätts för repressalier har tillgång till rättsmedel. Det lämpliga rättsmedlet i varje fall kommer att avgöras av typen av repressalie. Det kan var fråga om talan om återinsättning i tjänst (till exempel vid uppsägning, byte av arbetsuppgifter eller degradering, eller vid nekad fortbildning eller befordran) eller om återställande av hävda tillstånd, licenser eller avtal, ersättning för faktisk eller framtida ekonomisk förlust (för tidigare förlorad inkomst, men även för framtida inkomstförlust och kostnader knutna till byte av arbete), ersättning för annan ekonomisk skada, såsom rättegångskostnader och kostnader för läkarvård, och för ideell skada (sveda och värk).

(71)  Utöver ett uttryckligt lagstadgat förbud mot repressalier, är det av avgörande betydelse att rapporterande personer som utsätts för repressalier har tillgång till rättsmedel och ersättning. Det lämpliga rättsmedlet i varje fall kommer att avgöras av typen av repressalie, och den skada som lidits bör ersättas i sin helhet. Det kan vara fråga om talan om återinsättning i tjänst (till exempel vid uppsägning, byte av arbetsuppgifter eller degradering, eller vid nekad fortbildning eller befordran) eller om återställande av hävda tillstånd, licenser eller avtal, ersättning för faktisk eller framtida ekonomisk förlust (för tidigare förlorad inkomst, men även för framtida inkomstförlust och kostnader knutna till byte av arbete), ersättning för annan ekonomisk skada, såsom rättegångskostnader och kostnader för läkarvård och psykologisk behandling, och för ideell skada (sveda och värk).

Ändringsförslag    73

Förslag till direktiv

Skäl 72

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(72)  Vilken typ av talan som kan väckas kan variera mellan de olika rättssystemen men de bör säkerställa så fullständiga och effektiva rättsmedel som möjligt. Rättsmedel bör inte avskräcka potentiella framtida visselblåsare. Om till exempel ersättning tillåts som ett alternativ till återinsättning i tjänst efter en uppsägning, kan det ge upphov till en systematisk praxis hos särskilt större organisationer, vilket kan ge en avskräckande effekt för framtida visselblåsare.

(72)  Vilken typ av talan som kan väckas kan variera mellan de olika rättssystemen, men de bör säkerställa fullständig ersättning för den skada som lidits.

Ändringsförslag    74

Förslag till direktiv

Skäl 73

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(73)  Interimistiska åtgärder i avvaktan på slutförandet av rättsliga förfaranden, som kan bli långdragna, är särskilt viktiga för rapporterande personer. Interimistiska åtgärder kan vara nödvändiga särskilt för att få stopp på hot, försök till eller fortlöpande repressalier, såsom trakasserier på arbetsplatsen, eller för att förhindra sådana former av repressalier, t.ex. uppsägning, som kan vara svåra att reparera efter en lång tidsperiod och som kan förstöra personens ekonomi – en framtidsutsikt som allvarligt kan avskräcka potentiella visselblåsare från att rapportera.

(73)  Interimistiska åtgärder i avvaktan på slutförandet av rättsliga förfaranden, som kan bli långdragna, är särskilt viktiga för rapporterande personer. Interimistiska åtgärder kan vara nödvändiga särskilt för att få stopp på hot, försök till eller fortlöpande repressalier, såsom trakasserier på och utanför arbetsplatsen, eller för att förhindra sådana former av repressalier, t.ex. verbala angrepp, fysiskt våld och uppsägning, som kan vara svåra att reparera efter en lång tidsperiod och som kan förstöra personens ekonomi – en framtidsutsikt som allvarligt kan avskräcka potentiella visselblåsare från att rapportera.

Ändringsförslag    75

Förslag till direktiv

Skäl 74

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(74)  Åtgärder mot rapporterande personer utanför det arbetsrelaterade sammanhanget, genom t.ex. förfaranden som rör förtal, intrång i upphovsrätt, företagshemligheter, konfidentialitet och skydd av personuppgifter, kan också ha en stor avskräckande effekt för visselblåsare. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/94358 undantar rapporterande personer från de åtgärder för civilrättslig prövning, förfaranden och rättsmedel det föreskriver om, för det fall det påstådda anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten ägde rum för att avslöja fall av försummelser, oegentligheter eller olaglig verksamhet, förutsatt att svaranden agerade till skydd för allmänintresset. Även i andra förfaranden bör rapporterande personer kunna använda en rapport eller ett utlämnande som gjorts i enlighet med detta direktiv som försvar. I sådana fall bör den person som inleder förfarandena ha bevisbördan för den rapporterande personens eventuella uppsåt att bryta mot lagen.

(74)  Åtgärder mot rapporterande personer utanför det arbetsrelaterade sammanhanget, genom t.ex. förfaranden som rör förtal, intrång i upphovsrätt, företagshemligheter, konfidentialitet och skydd av personuppgifter, kan också ha en stor avskräckande effekt för visselblåsare. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/94358 undantar rapporterande personer från de åtgärder för civilrättslig prövning, förfaranden och rättsmedel det föreskriver om, för det fall det påstådda anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten ägde rum för att avslöja fall av försummelser, oegentligheter eller olaglig verksamhet, förutsatt att svaranden agerade till skydd för allmänintresset. Detta direktiv bör därför inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943, utan båda akterna bör anses komplettera varandra. Det skydd och de förfaranden och villkor som föreskrivs i detta direktiv bör därför vara tillämpliga på fall som omfattas av dess materiella tillämpningsområde även om den information som rapporteras skulle kunna klassificeras som en företagshemlighet. Direktiv (EU) 2016/943 bör tillämpas i övriga fall. Även i andra förfaranden bör rapporterande personer kunna använda en rapport eller ett utlämnande som gjorts i enlighet med detta direktiv som försvar. I sådana fall bör den person som inleder förfarandena ha bevisbördan för den rapporterande personens eventuella uppsåt att bryta mot lagen.

_________________

_________________

58 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

58 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

Ändringsförslag    76

Förslag till direktiv

Skäl 75

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(75)  En betydande kostnad för rapporterande personer som i rättsliga förfaranden väcker talan med anledning av repressalier som de har utsatts för kan vara rättegångskostnaderna. Även om de skulle kunna få dessa kostnader återbetalda i slutet av förfarandena, kan de kanske inte ligga ute med kostnaderna, särskilt om de är arbetslösa och svartlistade. Bistånd för straffrättsliga förfaranden, särskilt i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/191959 och mer generellt stöd till de som har stora ekonomiska behov, kan i vissa fall vara avgörande för att deras rätt till skydd effektivt ska kunna genomföras.

(75)  En betydande kostnad för rapporterande personer som i rättsliga förfaranden väcker talan med anledning av repressalier som de har utsatts för kan vara rättegångskostnaderna. Även om de skulle kunna få dessa kostnader återbetalda i slutet av förfarandena, kan de kanske inte ligga ute med kostnaderna, särskilt om de är arbetslösa och svartlistade. Bistånd för straffrättsliga förfaranden, särskilt i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/191959 och mer generellt stöd till de som har stora ekonomiska behov, är avgörande för att deras rätt till skydd effektivt ska kunna genomföras. Visselblåsare bör även kunna begära ersättning för eventuella trakasserier som de utsatts för och för förlust av sin nuvarande eller framtida försörjning, om skadan skedde till följd av repressalier.

_________________

_________________

59 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).

59 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1919 av den 26 oktober 2016 om rättshjälp för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder (EUT L 297, 4.11.2016, s. 1).

Ändringsförslag    77

Förslag till direktiv

Skäl 76

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(76)  Den berörda personens rättigheter bör skyddas för att undvika skador på personens anseende eller andra negativa följder. Vidare bör den berörda personens rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsmedel respekteras fullt ut i varje skede av det förfarande som följer på rapporten, i enlighet med artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör säkerställa rätten till försvar för den berörda personen, inklusive rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet, rätten att bli hörd och rätten att söka effektiva rättsmedel mot ett beslut som rör den berörda personen enligt de tillämpliga förfaranden som föreskrivs i nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden.

(76)  Den berörda personens rättigheter bör skyddas för att undvika skador på personens anseende eller andra negativa följder. Vidare bör den berörda personens rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsmedel respekteras fullt ut i varje skede av det förfarande som följer på rapporten, i enlighet med artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör skydda konfidentialiteten för den berörda personens identitet och säkerställa rätten till försvar, inklusive rätten att få tillgång till handlingarna i ärendet, rätten att bli hörd och rätten till ett effektivt rättsmedel mot ett beslut som rör den berörda personen enligt de tillämpliga förfaranden som föreskrivs i nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden. I detta syfte bör lämpliga åtgärder vidtas för att göra enskilda personer och det civila samhället mer medvetna om dessa rättigheter.

Ändringsförslag    78

Förslag till direktiv

Skäl 77

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(77)  Varje person som lider skada, direkt eller indirekt, som en följd av rapportering eller utlämnande av felaktig eller vilseledande information bör behålla det skydd och de rättsmedel som är tillgängliga för honom eller henne enligt allmänna rättsregler. Om felaktig eller vilseledande information rapporterats eller lämnats ut avsiktligt och medvetet, bör de berörda personerna ha rätt till ersättning i enlighet med nationell lagstiftning.

(77)  Varje person som lider skada, direkt eller indirekt, som en följd av rapportering eller utlämnande av felaktig eller vilseledande information bör behålla det skydd och de rättsmedel som är tillgängliga för honom eller henne enligt allmänna rättsregler. Om felaktig eller vilseledande information rapporterats eller lämnats ut avsiktligt och medvetet, bör visselblåsarna inte ha rätt att åtnjuta skydd och de berörda personerna bör ha rätt till ersättning i enlighet med nationell lagstiftning.

Ändringsförslag    79

Förslag till direktiv

Skäl 78

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(78)  Sanktioner är nödvändiga för att säkerställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Sanktioner mot de som vidtar repressalieåtgärder eller andra negativa åtgärder mot rapporterande personer kan avskräcka andra från att vidta sådana åtgärder. Sanktioner mot personer som gör rapporter eller utlämnanden som visats vara medvetet falska är nödvändiga för att motverka illvillig rapportering och för att bevara förtroendet för systemet. Sådana sanktioner bör vara proportionella så att det säkerställs att de inte har en avskräckande verkan på potentiella visselblåsare.

(78)  Sanktioner är nödvändiga för att säkerställa att reglerna om skydd för visselblåsare är effektiva. Sanktioner mot de som vidtar repressalieåtgärder eller andra negativa åtgärder mot rapporterande personer kan avskräcka andra från att vidta sådana åtgärder. Sanktioner mot personer som gör rapporter eller utlämnanden som visats vara medvetet falska är också nödvändiga för att motverka illvillig rapportering och för att bevara förtroendet för systemet. Om medlemsstaterna föreskriver sanktioner i fall som t.ex. förtal eller spridning av falsk information, kan dessa sanktioner också tillämpas på rapporter eller utlämnanden som har påvisats vara medvetet falska. Sådana sanktioner bör vara proportionella så att det säkerställs att de inte har en avskräckande verkan på potentiella visselblåsare.

Ändringsförslag    80

Förslag till direktiv

Skäl 80

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(80)  Detta direktiv inför miniminormer och medlemsstaterna bör ha befogenhet att införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för den rapporterande personen, under förutsättning att sådana bestämmelser inte inverkar på åtgärderna för skydd av berörda personer.

(80)  Detta direktiv inför miniminormer, och medlemsstaterna bör ha befogenhet och uppmuntras att införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för den rapporterande personen. Införlivandet av detta direktiv får under inga omständigheter utgöra skäl för att sänka den allmänna skyddsnivå som redan medges rapporterande personer enligt nationell lagstiftning inom de områden där direktivet är tillämpligt.

Ändringsförslag    81

Förslag till direktiv

Skäl 82

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(82)  Det materiella tillämpningsområdet för detta direktiv bygger på identifieringen av områden där införandet av skydd för visselblåsare förefaller vara berättigat och nödvändigt på grundval av tillgängliga bevis. Detta materiella tillämpningsområde kan utvidgas till att omfatta ytterligare områden eller unionsrättsakter om detta visar sig vara nödvändigt som ett sätt att stärka kontrollen av deras efterlevnad mot bakgrund av bevis som kan framkomma i framtiden eller på grundval av utvärderingar av hur detta direktiv har fungerat.

(82)  Det materiella tillämpningsområdet för detta direktiv bygger på identifieringen av områden där införandet av skydd för visselblåsare förefaller vara berättigat och nödvändigt på grundval av tillgängliga bevis. Detta materiella tillämpningsområde kan utvidgas till att omfatta ytterligare områden eller unionsrättsakter om detta visar sig vara nödvändigt som ett sätt att stärka kontrollen av deras efterlevnad, mot bakgrund av bevis som kommissionen bör fortsätta att samla in och som kan framkomma i framtiden eller på grundval av utvärderingar av hur detta direktiv har fungerat.

Ändringsförslag    82

Förslag till direktiv

Skäl 84

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(84)  Målen för detta direktiv, nämligen att genom ett effektivt skydd för viselblåsare stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden och med avseende på vissa rättsakter, där överträdelser av unionsrätten kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna utan kan uppnås bättre på unionsnivå genom att miniminormer för harmonisering av skyddet för visselblåsare föreskrivs. Vidare kan endast åtgärder på unionsnivå åstadkomma enhetlighet och anpassa de befintliga unionsreglerna om skydd för visselblåsare. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(84)  Målen för detta direktiv, nämligen att genom ett effektivt skydd för visselblåsare stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden och med avseende på vissa rättsakter, där överträdelser av unionsrätten kan orsaka skada för allmänintresset, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna utan kan uppnås bättre på unionsnivå genom att miniminormer för harmonisering av skyddet för visselblåsare föreskrivs. Vidare kan endast åtgärder på unionsnivå åstadkomma enhetlighet och anpassa de befintliga unionsreglerna om skydd för visselblåsare. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Ändringsförslag    83

Förslag till direktiv

Skäl 85

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(85)  Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv måste således genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer. Detta direktiv syftar särskilt till att säkerställa full respekt för yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till skydd av personuppgifter, näringsfriheten, rätten till hög nivå i fråga om konsumentskydd, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar.

(85)  Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11. Detta direktiv måste således genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer genom att säkerställa full respekt bland annat för yttrandefrihet och informationsfrihet, rätten till skydd av personuppgifter, näringsfriheten, rätten till hög nivå i fråga om konsumentskydd, rätten till rättvisa arbetsförhållanden, rätten till en hög nivå av skydd för människors hälsa, rätten till en hög nivå av skydd för miljön, rätten till god förvaltning, rätten till ett effektivt rättsmedel och rätten till försvar. Särskild hänsyn bör också tas till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 10.

Ändringsförslag    84

Förslag till direktiv

Skäl 85a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(85a)  Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas frihet att införa samma eller liknande regler för överträdelser av nationell lagstiftning och därigenom tillhandahålla en konsekvent och heltäckande ram för skydd för personer som rapporterar om överträdelser.

Ändringsförslag    85

Förslag till direktiv

Skäl 85b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(85b)  Särskild hänsyn bör tas till Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen och till Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse när de lämnar ut konfidentiella uppgifter om företag och offentliga organ.

Ändringsförslag    86

Förslag till direktiv

Artikel -1 (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel -1

 

Syfte

 

Syftet med detta direktiv är att förbättra skyddet för personer som rapporterar om överträdelser av unionslagstiftningen och att förbättra genomförandet av unionslagstiftningen i syfte att skydda allmänintresset genom att fastställa gemensamma miniminormer för skydd av personer som rapporterar om olaglig verksamhet eller lagmissbruk på de områden som anges i artikel 1.

Ändringsförslag    87

Förslag till direktiv

Artikel 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 1

Artikel 1

Materiellt tillämpningsområde

Materiellt tillämpningsområde

1.  I syfte att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätt och unionspolitik på särskilda områden, fastställs i detta direktiv miniminormer för skydd för personer som rapporterar om följande olagliga verksamheter eller lagmissbruk:

1.  I detta direktiv fastställs gemensamma miniminormer för skydd för personer som rapporterar om följande olagliga verksamheter eller lagmissbruk:

a)  Överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för de unionsrättsakter som anges i bilagan (del I och del II) vad gäller följande områden:

a)  Överträdelser av unionsakter, vilket bland annat omfattar de akter som anges i bilagan (delarna I och II) och de akter som genomför dem, som rör följande områden:

i)  Offentlig upphandling.

i)  Offentlig upphandling.

ii)  Finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

ii)  Finansiella tjänster, skatteundandragande, skattebedrägeri, skatteflykt, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.1a

iii)  Produktsäkerhet.

iii)  Produktsäkerhet.

iv)  Transportsäkerhet.

iv)  Produktsäkerhet.

v)  Miljöskydd.

v)  Miljöskydd.

vi)  Kärnsäkerhet.

vi)  Kärnsäkerhet.

vii)  Livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande.

vii)  Livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande.

viii)  Folkhälsa.

viii)  Folkhälsa.

ix)  Konsumentskydd.

ix)  Konsumentskydd.

x)  Skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.

x)  Skydd av integritet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.

 

xa)  Sysselsättning, arbetsvillkor, arbetstagares rättigheter och principen om lika möjligheter för och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

b)  Överträdelser av artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i EUF-fördraget och överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1/2003 och rådets förordning (EU) 2015/1589.

b)  Överträdelser av artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i EUF-fördraget och överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1/2003 och rådets förordning (EU) 2015/1589.

c)  Överträdelser som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i den mening som avses i artikel 325 i EUF-fördraget och som närmare anges i, särskilt, direktiv (EU) 2017/1371 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

c)  Överträdelser som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i den mening som avses i artikel 325 i EUF-fördraget och som närmare anges i särskilt direktiv (EU) 2017/1371 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

d)  Överträdelser som rör den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i EUF-fördraget, vad gäller handlingar som utgör överträdelser av reglerna om bolagsskatt eller system som syftar till att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.

d)  Överträdelser som rör den inre marknaden, enligt vad som avses i artikel 26.2 i EUF-fördraget, vad gäller handlingar som utgör överträdelser av reglerna om bolagsskatt eller system som syftar till att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.

2.  Om särskilda regler om rapportering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i bilagan ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i detta direktiv ska var tillämpliga på alla frågor som gäller skydd för rapporterande personer som inte regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna.

2.  Om särskilda regler om rapportering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i bilagan ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i detta direktiv ska vara tillämpliga på alla frågor som gäller skydd för rapporterande personer som inte regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna.

________________

______________

1a ECON och LIBE-utskottens exklusiva behörighet.

Ändringsförslag    88

Förslag till direktiv

Artikel 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 2

Artikel 2

Tillämpningsområde med avseende på personer

Tillämpningsområde med avseende på personer

1.  Detta direktiv ska tillämpas på rapporterande personer som arbetar i den privata eller offentliga sektorn och som förvärvat information om överträdelser i ett arbetsrelaterat sammanhang, inbegripet, åtminstone, följande:

1.  Detta direktiv ska tillämpas på rapporterande och bidragande personer som handlar i god tro och som arbetar i den privata eller offentliga sektorn och förvärvat information om överträdelser i ett arbetsrelaterat sammanhang, inbegripet åtminstone följande:

a)  Personer som har status som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget.

a)  Personer som har status som arbetstagare i den mening som avses i nationell lag och nationell praxis eller i den mening som avses i artikel 45 i EUF‑fördraget, inklusive offentliganställda.

b)  Personer som har status som egenföretagare i den mening som avses i artikel 49 i EUF-fördraget.

b)  Personer som har status som egenföretagare i den mening som avses i artikel 49 i EUF-fördraget.

c)  Aktieägare och personer som tillhör ett företags ledningsorgan, inbegripet icke-verkställande styrelseledamöter, samt volontärer och oavlönade praktikanter.

c)  Aktieägare och personer som tillhör ett företags ledningsorgan, inbegripet icke-verkställande styrelseledamöter, samt volontärer och avlönade eller oavlönade praktikanter.

d)  Varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer.

d)  Varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer, tjänsteleverantörer och leverantörer.

2.  Detta direktiv ska också tillämpas på rapporterande personer vilkas arbetsrelaterade förhållande ännu inte har inletts, i fall där information rörande en överträdelse har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal.

2.  Detta direktiv ska också tillämpas på rapporterande personer som handlar i god tro och vilkas arbetsrelaterade förhållande ännu inte har inletts, i fall där information rörande en överträdelse har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, liksom på rapporterande personer vilkas arbetsrelaterade förhållande har upphört.

 

 

Ändringsförslag    89

Förslag till direktiv

Artikel 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Definitioner

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

I detta direktiv gäller följande definitioner:

(1)  överträdelser: faktiska eller potentiella olagliga verksamheter eller lagmissbruk som rör de unionsrättsakter och områden som omfattas av det tillämpningsområde som avses i artikel 1 och i bilagan.

(1)  överträdelser: faktiska eller potentiella olagliga verksamheter eller lagmissbruk som rör de unionsrättsakter och områden som omfattas av det tillämpningsområde som avses i artikel 1 och i bilagan.

(2)  olagliga verksamheter: handlingar eller underlåtenheter som strider mot unionsrätten.

(2)  olagliga verksamheter: handlingar eller underlåtenheter som strider mot unionsrätten.

(3)  lagmissbruk: handlingar eller underlåtenheter som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde vilka formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar målet eller syftet med de tillämpliga reglerna.

(3)  lagmissbruk: handlingar eller underlåtenheter som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde vilka formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar målet eller syftet med de tillämpliga reglerna.

(4)  information om överträdelser: bevis för faktiska överträdelser samt rimliga misstankar om potentiella överträdelser som ännu inte har förverkligats.

(4)  information om överträdelser: bevis för faktiska överträdelser samt rimliga misstankar om potentiella överträdelser som ännu inte har förverkligats.

(5)  rapport: tillhandahållande av information om en överträdelse som har inträffat eller sannolikt kommer att inträffa i den organisation där den rapporterande personen arbetar eller har arbetat eller i en annan organisation med vilken denne är eller har varit i kontakt genom sitt arbete.

(5)  rapport: tillhandahållande av information om en överträdelse som har inträffat eller sannolikt kommer att inträffa i den organisation där den rapporterande personen arbetar eller har arbetat eller i en annan organisation med vilken denne är eller har varit i kontakt genom sitt arbete.

(6)  intern rapportering: tillhandahållande av information om överträdelser inom en privat eller offentlig rättslig enhet.

(6)  intern rapportering: tillhandahållande av information om överträdelser inom en privat eller offentlig rättslig enhet.

(7)  extern rapportering: tillhandahållande av information om överträdelser till de behöriga myndigheterna.

(7)  extern rapportering: tillhandahållande av information om överträdelser till de behöriga myndigheterna.

(8)  utlämnande: göra information om överträdelser som förvärvats i ett arbetsrelaterat sammanhang tillgänglig för allmänheten.

(8)  utlämnande: tillgängliggörande för allmänheten av information om överträdelser som förvärvats i ett arbetsrelaterat sammanhang.

(9)  rapporterande person: en fysisk eller juridisk person som rapporterar eller lämnar ut information om överträdelser som förvärvats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet.

(9)  rapporterande person: en fysisk eller juridisk person som rapporterar eller lämnar ut information om överträdelser som förvärvats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet.

 

(9a)  bidragande person: en fysisk person som bistår eller hjälper den rapporterande personen med rapporteringen i ett arbetsrelaterat sammanhang.

(10)  arbetsrelaterat sammanhang: nuvarande eller tidigare arbetsverksamhet i den offentliga eller privata sektorn genom vilken, oberoende av dess art, personer kan förvärva information om överträdelser och i vilken dessa personer kan utsättas för repressalier om de rapporterar denna information.

(10)  arbetsrelaterat sammanhang: nuvarande eller tidigare arbetsverksamhet i den offentliga eller privata sektorn genom vilken, oberoende av dess art, personer kan förvärva information om överträdelser och i vilken dessa personer kan utsättas för repressalier om de rapporterar denna information.

(11)  berörd person: en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller utlämnandet anges som en person som gjort sig skyldig till eller har anknytning till överträdelsen.

(11)  berörd person: en fysisk eller juridisk person som i rapporten eller utlämnandet anges som en person som gjort sig skyldig till eller har anknytning till överträdelsen.

(12)  repressalie: varje hot om eller faktiskt handling eller underlåtenhet som föranletts av den interna eller externa rapporteringen vilken sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen.

(12)  repressalie: varje hot om eller faktisk direkt eller indirekt handling eller underlåtenhet som föranletts av den interna eller externa rapporteringen eller det offentliga utlämnandet och som sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen.

(13)  uppföljning: varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport, som gjorts internt eller externt, för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet åtgärder som interna underökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och avslutande av ärendet.

(13)  uppföljning: varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport, som gjorts internt eller externt, för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet åtgärder som interna underökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och avslutande av ärendet.

(14)  behörig myndighet: varje nationell myndighet som har rätt att ta emot rapporter i enlighet med kapitel III och som har utsetts att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv, särskilt vad gäller uppföljning av rapporter.

(14)  behörig myndighet: varje nationell myndighet som har rätt att ta emot rapporter i enlighet med kapitel III och som har utsetts att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv, särskilt vad gäller uppföljning av rapporter.

 

(14a)  god tro: en rapporterande persons berättigade skäl att anta, mot bakgrund av omständigheterna och den information som är tillgänglig för personen vid tidpunkten för rapporteringen, att den rapporterade informationen är med sanningen överensstämmande och att den omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

Ändringsförslag    90

Förslag till direktiv

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 4

Artikel 4

Skyldighet att inrätta interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter

Skyldighet att inrätta interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter, vid behov efter samråd med arbetsmarknadens parter.

1.  Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell praxis säkerställa att arbetsgivare och andra rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter efter samråd och i samförstånd med arbetsmarknadens parter.

2.  Sådana kanaler och förfaranden ska göra det möjligt för anställda vid enheten att rapportera. De kan också göra det möjligt för andra personer som är i kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet, såsom avses i artikel 2.1 b, c och d, att rapportera, men det ska inte vara obligatoriskt för dessa kategorier av personer att använda interna rapporteringskanaler.

2.  Sådana kanaler och förfaranden ska göra det möjligt för anställda vid enheten att rapportera. De ska också göra det möjligt att rapportera för andra personer som har kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet och som avses i artikel 2.1 b, c och d. Dessa rapporteringskanaler ska vara tydligt definierade av enheten och lätt tillgängliga både inom enheten och utifrån.

3.  De rättsliga enheter i den privata sektorn som avses i punkt 1 är följande:

3.  De rättsliga enheter i den privata sektorn som avses i punkt 1 är följande:

a)  Privata rättsliga enheter med 50 eller fler anställda.

a)  Privata rättsliga enheter med 50 eller fler anställda.

b)  Privata rättsliga enheter med en årlig omsättning eller en årlig balansräkning för koncernen på 10 miljoner euro eller mer.

b)  Privata rättsliga enheter med en årlig omsättning eller en årlig balansräkning på 10 miljoner euro eller mer.

c)  Privata rättsliga enheter oberoende av storlek som är verksamma inom området finansiella tjänster eller som är sårbara för penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom regleras av de unionsakter som avses i bilagan.

c)  Privata rättsliga enheter oberoende av storlek som är verksamma inom området finansiella tjänster eller som är sårbara för penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom regleras av de unionsakter som avses i bilagan.

 

3a.  Genom undantag från punkt 3 a och b får medlemsstaterna från de rättsliga enheter i den privata sektorn som avses i punkt 1 utesluta följande privata rättsliga enheter:

 

a)  Privata rättsliga enheter med färre än 250 anställda.

 

b)  Privata rättsliga enheter med en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro och/eller en årlig balansräkning som inte överstiger 43 miljoner euro.

4.  Efter en lämplig riskbedömning som beaktar arten av enheternas verksamheter och den därav följande risknivån, får medlemsstaterna kräva att små privata rättsliga enheter, enligt definitionen i kommissionens rekommendation av den 6 maj 200362, utöver de som avses i punkt 3 c, inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering.

4.  Efter en lämplig riskbedömning som beaktar arten av enheternas verksamheter och den därav följande risknivån för i synnerhet miljön och folkhälsan får medlemsstaterna kräva att små privata rättsliga enheter, enligt definitionen i kommissionens rekommendation av den 6 maj 200362, utöver de som avses i punkt 3 c, inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering.

5.  Varje beslut som fattas av en medlemsstat enligt punkt 4 ska meddelas kommissionen, tillsammans med en motivering och de kriterier som använts i riskbedömningen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om beslutet.

5.  Varje beslut som fattas av en medlemsstat enligt punkt 4 ska meddelas kommissionen, tillsammans med en motivering och de kriterier som använts i riskbedömningen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om beslutet.

6.  De rättsliga enheter i den offentliga sektorn som avses i punkt 1 ska vara följande:

6.  De rättsliga enheter i den offentliga sektorn som avses i punkt 1 ska vara följande:

a)  Statliga förvaltningar.

a)  Statliga förvaltningar.

b)  Regionala förvaltningar och avdelningar.

b)  Regionala förvaltningar och avdelningar.

c)  Kommuner med fler än 10 000 invånare.

c)  Kommuner med fler än 10 000 invånare.

d)  Andra enheter som regleras av offentlig rätt.

d)  Andra enheter som regleras av offentlig rätt.

_________________

_______________

62 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

62 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

Motivering

Utförliga bestämmelser om interna kanaler för rapportering bör fortsätta att höra till den nationella behörigheten för de medlemsstater som har strikta bestämmelser i sin nationella lagstiftning.

Ändringsförslag    91

Förslag till direktiv

Artikel 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 5

Artikel 5

Förfaranden för intern rapportering och uppföljning av rapporter

Förfaranden för intern rapportering och uppföljning av rapporter

1.  De förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter som avses i artikel 4 ska omfatta följande:

1.  De förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter som avses i artikel 4 får omfatta följande:

a)  Kanaler för att ta emot rapporter vilka är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer att den rapporterande personers identitet behandlas konfidentiellt och att åtkomst för obehörig personal förhindras.

a)  Kanaler för att ta emot rapporter som är utformade och inrättade och som drivs på ett säkert sätt som säkerställer att den rapporterande personens, bidragande personers och den berörda personens identitet behandlas konfidentiellt och att åtkomst för obehörig personal förhindras.

 

aa)  En konfidentiell bekräftelse av mottagandet av rapporten till den rapporterande personen inom högst sju dagar från mottagandet.

b)  En person eller avdelning som är utsedd som behörig att följa upp rapporter.

b)  En opartisk person eller oberoende avdelning som är utsedd som behörig att följa upp rapporter.

c)  Omsorgsfull uppföljning av rapporter av den utsedda personen eller avdelningen.

c)  Omsorgsfull uppföljning av rapporter av den utsedda personen eller avdelningen samt vid behov lämpliga åtgärder inom rimlig tid.

 

ca)  Omsorgsfull uppföljning av anonym rapportering.

d)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader efter rapporten, för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten.

d)  En rimlig tidsfrist som inte överstiger två månader efter bekräftelsen av mottagandet av rapporten, för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten. Denna tidsfrist får förlängas till fyra månader om det är nödvändigt på grund av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet, i synnerhet om föremålet för rapporten är av en sådan art och komplexitet att en omfattande utredning kan krävas.

 

da)  En möjlighet för den rapporterande personen att rådfrågas och att lägga fram synpunkter under utredningens gång, liksom möjligheten att dessa synpunkter beaktas om den person eller avdelning som avses i led b anser att de är relevanta.

e)  Tydlig och lättillgänglig information om förfarandena och information om hur och på vilka villkor rapporter kan göras externt till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 13.2 och, i tillämpliga fall, till unionens organ eller byråer.

e)  Tydlig och lättillgänglig information om förfarandena och information om hur och på vilka villkor rapporter kan lämnas externt till behöriga myndigheter i enlighet med artikel 13.2 och, i tillämpliga fall, till unionens organ eller byråer.

2.  De kanaler som avses i punkt 1 a ska möjliggöra rapportering på samtliga följande sätt:

2.  De kanaler som avses i punkt 1 a ska möjliggöra rapportering på något av följande sätt:

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform och/eller muntliga rapporter genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte.

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform och/eller muntliga rapporter via telefon eller andra röstmeddelandesystem, oavsett om de – med den rapporterade personens föregående samtycke – spelas in eller inte.

b)  Fysiska möten med den person eller avdelning som utsetts att ta emot rapporter.

b)  Fysiska möten med den person eller avdelning som utsetts att ta emot rapporter.

Rapporteringskanaler får drivas internt av en person eller avdelning som utsetts för detta syfte eller tillhandahållas externt av en tredje part, under förutsättning att de skyddsåtgärder och krav som avses i punkt 1 a iakttas.

 

3.  Den person eller avdelning som avses i punkt 1 b får vara samma person som är behörig att ta emot rapporter. Ytterligare personer får utses att vara ”förtroendepersoner” som rapporterande personer och personer som överväger att rapportera kan söka rådgivning hos.

3.  Den person eller avdelning som avses i punkt 1 b får vara samma person som är behörig att ta emot rapporter, förutsatt att de skyddsåtgärder för konfidentialitet och opartiskhet som avses i punkt 1 a och b följs. Ytterligare personer får utses att vara ”förtroendepersoner” som rapporterande personer och personer som överväger att rapportera kan söka rådgivning hos.

 

3a.  Förfarandena för rapportering och uppföljning av de rapporter som avses i artikel 4 ska säkerställa att den rapporterande personen eller en person som överväger att rapportera har rätt att åtföljas av en arbetstagarföreträdare i alla skeden av förfarandet, även under de fysiska möten som anges i denna artikel.

Ändringsförslag    92

Förslag till direktiv

Artikel 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 6

Artikel 6

Skyldighet att inrätta externa kanaler och att följa upp rapporter

Skyldighet att inrätta externa kanaler och att följa upp rapporter

1.  Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot och hantera rapporter.

1.  Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som ska vara behöriga att ta emot och hantera rapporter.

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna

2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna

a)  inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler, som både är säkra och säkerställer konfidentialitet, för att ta emot och hantera information som lämnas av den rapporterande personen,

a)  inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler, som både är säkra och säkerställer konfidentialitet, för att ta emot och hantera information som lämnas av den rapporterande personen,

b)  lämnar återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten inom en rimlig tidsfrist som inte överstiger tre månader eller, i vederbörligen motiverade fall, sex månader,

c)  översänder informationen i rapporten till unionens behöriga organ eller byråer, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning, om så är föreskrivet i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning.

c)  översänder informationen i rapporten till unionens behöriga organ eller byråer, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning, om så är föreskrivet i nationell lagstiftning eller unionsrätten.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter följer upp rapporterna genom att vidta nödvändiga åtgärder och, i lämplig utsträckning, utreda föremålet för rapporterna. De behöriga myndigheterna ska underrätta den rapporterande personen om det slutliga resultatet av utredningarna.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter följer upp rapporterna genom att vidta nödvändiga åtgärder, i lämplig utsträckning utreder föremålet för rapporterna och har rätt att vid behov vidta lämpliga korrigerande åtgärder. De behöriga myndigheterna ska underrätta den rapporterande personen om det slutliga resultatet av utredningarna.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har mottagit en rapport men inte är behörig att vidta åtgärder mot överträdelsen översänder rapporten till den behöriga myndigheten och underrättar den rapporterande personen om detta.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har mottagit en rapport men inte är behörig att vidta åtgärder mot överträdelsen översänder rapporten till den behöriga myndigheten inom rimlig tid, på ett säkert sätt och med vederbörlig hänsyn till relevanta lagar och regler för uppgiftsskydd och konfidentialitet. Den rapporterande personen ska utan dröjsmål underrättas om en sådan översändning.

Ändringsförslag    93

Förslag till direktiv

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7

Artikel 7

Utformning av externa rapporteringskanaler

Utformning av externa rapporteringskanaler

1.  Särskilda externa rapporteringskanaler ska betraktas som oberoende och självständiga om de uppfyller samtliga följande kriterier:

1.  Särskilda externa rapporteringskanaler ska betraktas som oberoende och självständiga om de uppfyller samtliga följande kriterier:

a)  De är avskilda från den behöriga myndighetens allmänna kommunikationskanaler, inbegripet från de som används för myndighetens internkommunikation och kommunikation med tredje parter i dess ordinarie verksamhet.

a)  De är avskilda från den behöriga myndighetens allmänna kommunikationskanaler, inbegripet från de som används för myndighetens internkommunikation och kommunikation med tredje parter i dess ordinarie verksamhet.

b)  De är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer informationens fullständighet, integritet och konfidentialitet och förhindrar åtkomst från obehörig personal vid den behöriga myndigheten.

b)  De är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer informationens fullständighet, integritet och konfidentialitet, inbegripet den rapporterande och den berörda personens identitet, och förhindrar åtkomst för obehörig personal vid den behöriga myndigheten.

c)  De möjliggör lagring av varaktig information i enlighet med artikel 11 så att ytterligare utredningar blir möjliga.

c)  De möjliggör lagring av varaktig information i enlighet med artikel 11 så att ytterligare utredningar blir möjliga.

2.  De särskilda rapporteringskanalerna ska möjliggöra rapportering på åtminstone samtliga följande sätt:

2.  De särskilda rapporteringskanalerna ska möjliggöra rapportering på åtminstone samtliga följande sätt:

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform.

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform.

b)  Muntliga rapporter genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte.

b)  Muntliga rapporter genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte.

c)  Fysiska möten med den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten.

c)  Fysiska möten med den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten i närvaro, om den rapporterande personen så önskar, av en arbetstagarföreträdare.

3.  De behöriga myndigheterna ska säkerställa att en rapport som mottagits på annat sätt än genom de särskilda rapporteringskanaler som avses i punkterna 1 och 2 omedelbart vidarebefordras i oförändrat skick till den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten genom särskilda kommunikationskanaler.

3.  De behöriga myndigheterna ska säkerställa att en rapport som mottagits på annat sätt än genom de särskilda rapporteringskanaler som avses i punkterna 1 och 2 omedelbart vidarebefordras i oförändrat skick till den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten genom särskilda kommunikationskanaler.

4.  Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för att säkerställa att om en rapport ursprungligen ställdes till en person som inte utsetts som ansvarig handläggare för rapporter, ska denna person avstå från att lämna ut någon information som kan identifiera den rapporterande eller den berörda personen.

4.  Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för att säkerställa att om en rapport ursprungligen ställdes till en person som inte utsetts som ansvarig handläggare för rapporter, ska denna person avstå från att lämna ut någon information som kan identifiera den rapporterande eller den berörda personen.

Ändringsförslag    94

Förslag till direktiv

Artikel 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 8

Artikel 8

Särskilt avdelad personal

Särskilt avdelad personal

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har personal som särskilt avdelats för att hantera rapporter. Särskilt avdelad personal ska få särskild utbildning i hantering av rapporter.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har tillräckligt med kvalificerad personal som särskilt avdelats för att hantera rapporter. Särskilt avdelad personal ska få särskild utbildning i hantering av rapporter och ska följa de konfidentialitetskrav som anges i detta direktiv.

2.  Särskilt avdelad personal ska utföra följande uppgifter:

2.  Särskilt avdelad personal ska utföra följande uppgifter:

a)  Förse intresserade personer med information om förfarandena för rapportering.

a)  Förse intresserade personer med information om förfarandena för rapportering.

b)  Ta emot och följa upp rapproter.

b)  Ta emot och följa upp rapporter. Avgöra om rapporten omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

c)  Hålla kontakt med den rapporterande personen i syfte att informera denne om utredningens gång och resultat.

c)  Hålla kontakt med den rapporterande personen i syfte att informera denne om utredningens gång och resultat.

Ändringsförslag    95

Förslag till direktiv

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9

Artikel 9

Tillämpliga förfaranden för extern rapportering

Tillämpliga förfaranden för extern rapportering

1.  Tillämpliga förfaranden för extern rapportering ska föreskriva följande:

1.  Tillämpliga förfaranden för extern rapportering ska föreskriva följande:

a)  Det sätt på vilket den behöriga myndigheten får kräva att den rapporterade personen förtydligar den information som rapporterats eller lämnar ytterligare information som den personen förfogar över.

a)  Det sätt på vilket den behöriga myndigheten får kräva att den rapporterade personen förtydligar den information som rapporterats eller lämnar ytterligare information som den personen förfogar över.

 

aa)  En konfidentiell bekräftelse av mottagandet av rapporten till den rapporterande personen inom högst sju dagar från mottagandet.

b)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader eller sex månader i vederbörligen motiverade fall, för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten och innehållet i denna återkoppling.

b)  En rimlig tidsfrist som inte överstiger två månader efter bekräftelsen av mottagandet av rapporten, för en omsorgsfull uppföljning av rapporten som vid behov omfattar lämpliga åtgärder och utredningar om föremålet för rapporten och för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten och typen av återkoppling och innehållet i denna. Denna tidsfrist får förlängas till fyra månader i vederbörligen motiverade fall.

 

ba)  Uppföljning av anonym rapportering i enlighet med eventuella bestämmelser för detta i nationell lagstiftning.

c)  Den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporterna, inbegripet en detaljerad beskrivning av de omständigheter under vilka en rapporterande persons konfidentiella uppgifter får lämnas ut.

c)  Den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporterna, inbegripet en detaljerad beskrivning av de omständigheter under vilka en rapporterande persons och en berörd persons konfidentiella uppgifter får lämnas ut.

 

ca)  En möjlighet för den rapporterande personen att rådfrågas och att lägga fram synpunkter under utredningens gång, liksom möjligheten att dessa synpunkter beaktas om den behöriga myndigheten anser att de är relevanta.

2.  Den detaljerade beskrivning som avses i punkt 1 c ska omfatta de undantagsfall där det saknas garantier för att personuppgifter kan hållas konfidentiella, inbegripet fall där utlämnande av uppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet som krävs enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden eller för att skydda andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och i varje fall med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt sådan lagstiftning.

2.  Den detaljerade beskrivning som avses i punkt 1 c ska omfatta de undantagsfall där det saknas garantier för att personuppgifter kan hållas konfidentiella, inbegripet fall där utlämnande av uppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet som krävs enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden eller för att skydda andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och i varje fall med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt sådan lagstiftning.

3.  Den detaljerade beskrivning som avses i punkt 1 c måste vara skriven på ett tydligt och lättfattligt språk och vara lättåtkomlig för de rapporterande personerna.

3.  Den detaljerade beskrivning som avses i punkt 1 c måste vara skriven på ett tydligt och lättfattligt språk och vara lättåtkomlig för de rapporterande personerna.

Ändringsförslag    96

Förslag till direktiv

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 10

Artikel 10

Information om mottagande av rapporter och uppföljningen av dem

Information om mottagande av rapporter och uppföljningen av dem

Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter på sina webbplatser i en separat avdelning som är tydligt markerad och lättåtkomlig offentliggör åtminstone följande information:

Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter på sina webbplatser i en separat avdelning som är tydligt markerad och lättåtkomlig offentliggör åtminstone följande information:

a)  De villkor enligt vilka rapporterande personer omfattas av skydd enligt detta direktiv.

a)  De villkor enligt vilka rapporterande personer omfattas av skydd enligt detta direktiv.

b)  Kommunikationskanalerna för mottagande och uppföljning av rapporter:

b)  Kommunikationskanalerna för mottagande och uppföljning av rapporter:

i)  telefonnummer, med angivelse av om samtal spelas eller inte när dessa telefonlinjer används,

i)  telefonnummer, med angivande av om samtal spelas in eller inte när dessa telefonlinjer används,

ii)  särskilda elektroniska adresser och postadresser, som är säkra och säkerställer konfidentialitet, för att kontakta den särskilt avdelade personalen.

ii)  särskilda elektroniska adresser och postadresser som är säkra och säkerställer konfidentialitet för att kontakta den särskilt avdelade personalen.

c)  De förfaranden som är tillämpliga på sådan rapportering av överträdelser som avses i artikel 9.

c)  De förfaranden som är tillämpliga på sådan rapportering av överträdelser som avses i artikel 9.

d)  Den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporter, särskilt information om behandling av personuppgifter i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2016/679, artikel 13 i direktiv (EU) 2016/680 och artikel 11 i förordning (EG) nr 45/2001, beroende på vad som är tillämpligt.

d)  Den konfidentialitetsordning som är tillämplig på rapporter, särskilt information om behandling av personuppgifter i enlighet med artiklarna 5 och 13 i förordning (EU) 2016/679, artikel 13 i direktiv (EU) 2016/680 och artikel 11 i förordning (EG) nr 45/2001, beroende på vad som är tillämpligt.

e)  Vilken typ av uppföljning som ges åt rapporter.

e)  Vilken typ av uppföljning som rapporter ska bli föremål för.

f)  Tillgängliga rättsmedel och förfaranden mot repressalier och möjligheter att få konfidentiell rådgivning för personer som överväger att rapportera.

f)  Tillgängliga rättsmedel och förfaranden mot repressalier och möjligheter att få konfidentiell rådgivning för personer som överväger att rapportera.

g)  En förklaring som tydligt anger att personer som rapporterar information till den behöriga myndigheten i enlighet med detta direktiv inte anses överträda några restriktioner om utlämnande av information som ålagts genom avtal, lag eller annan författning, och inte ska åläggas någon form av ansvar med avseende på sådant utlämnande.

g)  En förklaring som tydligt anger att personer som gör information tillgänglig för de behöriga myndigheterna i enlighet med detta direktiv inte anses överträda några restriktioner om utlämnande av information som ålagts genom avtal, lag eller annan författning, och inte ska åläggas någon form av ansvar med avseende på sådant utlämnande.

 

ga)  En årsrapport om mottagna larm och hur de har behandlats, samtidigt som konfidentialiteten för pågående utredningar respekteras.

 

gb)  Kontaktuppgifter till den enda oberoende administrativa myndighet som anges i artikel 14a.

Ändringsförslag    97

Förslag till direktiv

Artikel 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11

Artikel 11

Dokumentation av mottagna rapporter

Dokumentation av mottagna rapporter

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter dokumenterar varje mottagen rapport.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter dokumenterar varje mottagen rapport, i enlighet med de konfidentialitetskrav som anges i detta direktiv. Rapporterna ska sparas endast så länge som är nödvändigt och proportionellt med tanke på rapporteringsförfarandet och ska raderas så snart rapporteringsförfarandet har fullföljts. Personuppgifterna i dessa rapporter ska behandlas i enlighet med unionens dataskyddslagstiftning.

2.  De behöriga myndigheterna ska omgående bekräfta mottagandet av skriftliga rapporter till den postadress eller elektroniska adress som den rapporterande personen har angett, såvida inte den rapporterande personen uttryckligen begärt annat eller den behöriga myndigheten har rimliga skäl att tro att en mottagningsbekräftelse av en skriftlig rapport skulle äventyra skyddet av den rapporterande personens identitet.

2.  De behöriga myndigheterna och de privata och offentliga rättsliga enheterna ska omgående bekräfta mottagandet av skriftliga rapporter till den postadress eller elektroniska adress som den rapporterande personen har angett, såvida inte den rapporterande personen uttryckligen begärt annat eller den behöriga myndigheten haft rimliga skäl att tro att en mottagningsbekräftelse av en skriftlig rapport skulle äventyra skyddet av den rapporterande personens identitet.

3.  Om ett inspelat telefonsamtal används för rapportering ska den behöriga myndigheten, med den rapporterande personens samtycke, ha rätt att dokumentera den muntliga rapporteringen på något av följande sätt:

3.  Om ett inspelat telefonsamtal används för rapportering ska de behöriga myndigheterna och de privata och offentliga rättsliga enheterna, med den rapporterande personens samtycke och förutsatt att konfidentialitetskraven i detta direktiv följs, dokumentera den muntliga rapporteringen på något av följande sätt:

a)  En inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.

a)  En inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.

b)  En fullständig och korrekt utskrift av samtalet som gjorts av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten.

b)  En fullständig och ordagrann utskrift av samtalet av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten.

Den behöriga myndigheten ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna utskriften av samtalet genom att underteckna den.

De behöriga myndigheterna och de offentliga och privata rättsliga enheterna ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna utskriften av samtalet genom att underteckna den.

4.  Om ett oinspelat telefonsamtal används för rapportering ska den behöriga myndigheten ha rätt att dokumentera den muntliga rapporteringen i form av ett korrekt protokoll från samtalet som upprättats av den särskilt avdelade personalen. Den behöriga myndigheten ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna protokollet från samtalet genom att underteckna det.

4.  Om ett oinspelat telefonsamtal används för rapportering ska de behöriga myndigheterna och de privata och offentliga rättsliga enheterna dokumentera den muntliga rapporteringen i form av ett ordagrant protokoll från samtalet som upprättas av den särskilt avdelade personalen. De behöriga myndigheterna och de offentliga och privata rättsliga enheterna ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna utskriften av samtalet genom att underteckna den.

5.  Om en person begär ett möte med den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten för rapportering i enlighet med artikel 7.2 c, ska den behöriga myndigheten, med den rapporterande personens samtycke, säkerställa att fullständig och korrekt dokumentation av mötet bevaras i en varaktig och åtkomlig form. En behörig myndighet ska ha rätt att dokumentera mötet på något av följande sätt:

5.  Om en person begär ett möte med den särskilt avdelade personalen vid de behöriga myndigheterna eller de privata och offentliga rättsliga enheterna för rapportering i enlighet med artikel 7.2 c, ska de behöriga myndigheterna och de privata och offentliga rättsliga enheterna, med den rapporterande personens samtycke, säkerställa att fullständig och exakt dokumentation av mötet bevaras i en varaktig och åtkomlig form. De behöriga myndigheterna och de privata och offentliga rättsliga enheterna ska dokumentera mötet på något av följande sätt:

a)  En inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.

a)  En inspelning av samtalet i en varaktig och åtkomlig form.

b)  Ett korrekt protokoll från mötet upprättat av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten.

b)  Ett ordagrant protokoll från mötet som upprättas av den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten och de privata och offentliga rättsliga enheterna.

Den behöriga myndigheten ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna protokollet från mötet genom att underteckna det.

De behöriga myndigheterna och de offentliga och privata rättsliga enheterna ska ge den rapporterande personen möjlighet att kontrollera, rätta och godkänna utskriften från mötet genom att underteckna den.

 

5a.  Om det uppstår en fråga kring ett utlämnande som avses i artikel 9.1 c ska de behöriga myndigheterna informera den rapporterande personen om detta och tillsända denne en skriftlig motivering som förklarar skälen för utlämnande av de berörda konfidentiella uppgifterna. Den rapporterande personen ska ges möjlighet att kontrollera och rätta motiveringen och godkänna att skälen för utlämnande föreligger.

 

Ändringsförslag    98

Förslag till direktiv

Artikel 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 13

Artikel 13

Villkor för att omfattas av skydd för rapporterande personer

Villkor för skyddet för rapporterande personer

1.  En rapporterande person ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om han eller hon har rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var riktig vid tiden för rapporteringen och att informationen omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

1.  En person som rapporterar internt eller externt eller bådadera ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om han eller hon har rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var riktig vid tiden för rapporteringen och att informationen omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

2.  En person som rapporterar externt ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om ett av följande villkor är uppfyllt:

 

a)  Han eller hon rapporterade först internt men ingen lämplig åtgärd vidtogs som svar på rapporten inom den rimliga tidsfrist som avses i artikel 5.

 

b)  Interna rapporteringskanaler fanns inte tillgängliga för den rapporterande personen eller den rapporterande personen kunde rimligen inte förväntas känna till att sådana kanaler fanns tillgängliga.

 

c)  Det var i enlighet med artikel 4.2 inte obligatoriskt för den rapporterande personen att använda interna rapporteringskanaler.

 

d)  Han eller hon kunde inte rimligen förväntas använda interna rapporteringskanaler mot bakgrund av föremålet för rapporten.

 

e)  Han eller hon hade rimliga skäl att tro att användningen av interna rapporteringskanaler skulle kunna äventyra effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder.

 

f)  Han eller hon hade rätt att rapportera direkt genom externa rapporteringskanaler till en behörig myndighet med stöd av unionsrätten.

 

3.  En person som rapporterar till unionens relevanta organ eller byråer om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv ska omfattas av skydd enligt detta direktiv på samma villkor som en person som rapporterat externt i enlighet med de villkor som anges i punkt 2.

3.  En person som rapporterar till unionens relevanta organ eller byråer om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv ska omfattas av skydd enligt detta direktiv på samma villkor som en person som rapporterat i enlighet med de villkor som anges i punkt 1.

4.  En person som lämnar ut information till allmänheten om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om

4.  En person som lämnar ut information till allmänheten om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om

a)  han eller hon först rapporterade internt och/eller externt i enlighet med kapitlen II och III och punkt 2 i denna artikel, men ingen lämplig åtgärd vidtogs som svar på rapporten inom den rimliga tidsfrist som avses i artiklarna 6.2 b och 9.1 b, eller

a)  han eller hon först rapporterade internt och/eller externt i enlighet med kapitlen II och III och punkt 1 i denna artikel, men ingen lämplig åtgärd vidtogs som svar på rapporten inom den tidsfrist som avses i artiklarna 5.1 d och 9.1 b, eller

b)   han eller hon inte rimligen kunde förväntas använda interna och/eller externa rapporteringskanaler på grund av överhängande eller uppenbar fara för allmänintresset eller på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, eller om det föreligger en risk för oåterkallelig skada.

b)  han eller hon har rimliga skäl att anta att han eller hon inte kunde förväntas använda interna och/eller externa rapporteringskanaler på grund av exempelvis överhängande eller uppenbar fara eller skada för allmänintresset eller på grund av de särskilda omständigheterna i fallet, till exempel fall där rapporterande personer har rimliga skäl att anta att det finns ett hemligt samförstånd mellan förövaren av överträdelsen och den behöriga myndigheten, eller att det föreligger ett direkt eller indirekt deltagande av de berörda externa myndigheterna i det påstådda missförhållandet, eller att bevis riskerar att döljas eller förstöras, eller där det råder en nödsituation eller finns en risk för oåterkallelig skada.

 

4a.  En person som rapporterar anonymt och vars identitet röjs i ett senare skede ska åtnjuta det skydd som tillhandahålls genom detta direktiv på samma villkor som en rapporterande person vars identitet var offentligt bekant redan från början av rapporteringen eller det offentliga utlämnandet.

Ändringsförslag    99

Förslag till direktiv

Artikel 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 14

Artikel 14

Förbud mot repressalier mot rapporterande personer

Förbud mot repressalier mot rapporterande personer

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av repressalier, direkta såväl som indirekta, mot rapporterande personer som uppfyller villkoren i artikel 13, inbegripet och särskilt i form av följande:

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av repressalier, såväl direkta som indirekta, mot rapporterande personer som uppfyller villkoren i artikel 13, mot personer som avser att rapportera eller mot bidragande personer, inbegripet i synnerhet i form av följande:

a)  Avstängning, permittering, uppsägning eller motsvarande åtgärder.

a)  Avstängning, permittering, uppsägning eller motsvarande åtgärder.

b)  Degradering eller nekad befordran.

b)  Degradering eller nekad befordran.

c)  Byte av arbetsuppgifter, byte av arbetsplats, lönesänkning, byte av arbetstider.

c)  Byte av arbetsuppgifter, byte av arbetsplats, lönesänkning, byte av arbetstider.

d)  Nekad fortbildning.

d)  Nekad fortbildning.

e)  Negativ resultatbedömning eller anställningsreferens.

e)  Negativ resultatbedömning eller anställningsreferens.

f)  Åläggande eller tillämpning av någon disciplinåtgärd, reprimand eller annan sanktion, inbegripet ekonomiska sanktioner.

f)  Åläggande eller tillämpning av någon disciplinåtgärd, reprimand eller annan sanktion, inbegripet ekonomiska sanktioner.

g)  Tvång, hot, trakasserier eller utfrysning på arbetsplatsen.

g)  Tvång, hot, trakasserier eller utfrysning.

h)  Diskriminering, nackdelar eller orättvis behandling.

h)  Diskriminering, nackdelar eller orättvis behandling.

i)  Underlåtenhet att omvandla en tillfällig anställning till en fast anställning.

i)  Underlåtenhet att omvandla en tillfällig anställning till en fast anställning.

j)  Underlåtenhet att förnya, eller förtida uppsägning av, ett tillfälligt anställningsavtal.

j)  Underlåtenhet att förnya, eller förtida uppsägning av, ett tillfälligt anställningsavtal.

k)  Skada, inbegripet för personens anseende, eller ekonomisk förlust, inbegripet förlorade affärsmöjligheter och förlorad inkomst.

k)  Skada, inbegripet för personens anseende, särskilt i sociala medier, eller ekonomisk förlust, inbegripet förlorade affärsmöjligheter och förlorad inkomst.

l)  Svartlistning på grundval av en sektors- eller branschomfattande informell eller formell överenskommelse, som medför att personen i framtiden inte kommer att kunna anställas i sektorn eller branschen.

l)  Svartlistning på grundval av en sektors- eller branschomfattande informell eller formell överenskommelse som medför att personen i framtiden inte kommer att få anställning i sektorn eller branschen.

m)  Förtida uppsägning eller hävande av avtal om varor eller tjänster.

m)  Förtida uppsägning eller hävande av avtal om varor eller tjänster på grund av rapportering inom ramen för detta direktiv.

n)  Hävande av en licens eller ett tillstånd.

n)  Annullering av en licens eller ett tillstånd.

 

na)  Obligatoriska psykiatriska eller medicinska remisser.

 

nb)  Upphävande eller återkallande av säkerhetsgodkännande.

Ändringsförslag    100

Förslag till direktiv

Artikel 14a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 14a

 

Stöd till den rapporterande personen från en oberoende tredje part

 

1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att den rapporterande personen eller den person som avser att rapportera eller göra ett offentligt utlämnande ska få stöd under processen. Identiteten på de personer som avses i denna punkt ska behandlas konfidentiellt under detta stöd, som bland annat kan bestå av

 

a)  kostnadsfri, opartisk och konfidentiell rådgivning, särskilt angående detta direktivs tillämpningsområde, rapporteringskanalerna och det skydd som beviljas den rapporterande personen, liksom den berörda personens rättigheter,

 

b)  juridisk rådgivning vid tvister, i enlighet med artikel 15.8,

 

c)  psykologiskt stöd, i enlighet med artikel 15.8.

 

2.  Detta stöd kan tillhandahållas av ett informationscentrum eller en enda tydligt definierad oberoende administrativ myndighet.

Ändringsförslag    101

Förslag till direktiv

Artikel 14b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 14b

 

Skyldighet att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt

 

1.  En rapporterande persons identitet får inte röjas utan personens uttryckliga samtycke. Detta konfidentialitetskrav ska också tillämpas på information som kan användas för att utröna den rapporterande personens identitet.

 

2.  En person som får tillgång till den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara skyldig att skydda denna information.

 

3.  Den berörda personen ska under inga omständigheter ha rätt att få information om den rapporterande personens identitet.

 

4.  De omständigheter under vilka en rapporterande persons konfidentiella uppgifter får lämnas ut ska begränsas till fall där utlämnandet av uppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning i samband med utredningar eller senare rättsliga förfaranden eller för att slå vakt om andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och i varje fall med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt sådan lagstiftning.

 

5.  I de fall som avses i punkt 3 ska den person som utsetts att ta emot och följa upp rapporter vara skyldig att underrätta den rapporterande personen innan hans eller hennes konfidentiella uppgifter lämnas ut.

 

6.  De interna och externa rapporteringskanalerna ska utformas, inrättas och drivas på ett sätt som säkerställer att den rapporterande personens identitet behandlas konfidentiellt och att åtkomst för obehörig personal förhindras. 

Ändringsförslag    102

Förslag till direktiv

Artikel 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 15

Artikel 15

Åtgärder för att skydda rapporterande personer mot repressalier

Åtgärder för att skydda rapporterande och bidragande personer mot repressalier

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rapporterande personer som uppfyller villkoren i artikel 13 är skyddade mot repressalier. Sådana åtgärder ska särskilt omfatta de som anges i punkterna 2–8.

1.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att rapporterande personer som uppfyller villkoren i artikel 13 är skyddade mot repressalier. Sådana åtgärder ska särskilt omfatta de som anges i punkterna 2–8.

2.   Omfattande och oberoende information och rådgivning om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga om skydd mot repressalier ska vara lättåtkomlig för allmänheten utan kostnad.

2.   Omfattande och oberoende information och rådgivning om vilka förfaranden och rättsmedel som finns tillgängliga om skydd mot repressalier ska vara lättåtkomlig för allmänheten utan kostnad.

3.  Rapporterande personer ska ha tillgång till effektivt bistånd från behöriga myndigheter inför alla relevanta myndigheter som medverkar till att skydda dem mot repressalier, inbegripet, om detta föreskrivs i nationell lagstiftning, intygande av att de omfattas av skydd enligt detta direktiv.

3.  Rapporterande och bidragande personer ska ha tillgång till effektivt bistånd från behöriga myndigheter inför alla relevanta myndigheter som medverkar till att skydda dem mot repressalier, inbegripet, om detta föreskrivs i nationell lagstiftning, intygande av att de omfattas av skydd enligt detta direktiv.

4.  Personer som rapporterar externt till behöriga myndigheter eller som gör utlämnanden till allmänheten i enlighet med detta direktiv ska inte anses ha brutit mot några restriktioner om utlämnande av information som ålagts genom avtal, lag eller annan författning, och ska inte åläggas ansvar av något slag med avseende på sådant utlämnande.

4.  Personer som rapporterar externt till behöriga myndigheter eller som gör utlämnanden till allmänheten i enlighet med detta direktiv ska inte anses ha brutit mot några restriktioner om utlämnande av information som ålagts genom avtal, lag eller annan författning, och ska inte åläggas ansvar av något slag med avseende på sådant utlämnande.

5.  I rättsliga förfaranden som avser skada som lidits av den rapporterande personen, och under förutsättning att denne visar att det finns rimliga skäl att anta att skadan utgjorde repressalier för att denne gjort rapporten eller utlämnandet, ska det vara den person som har vidtagit repressalieåtgärden som ska visa att skadan inte var en följd av rapporten utan uteslutande grundandes på vederbörligen motiverade skäl.

5.  I rättsliga förfaranden som avser skada som lidits av den rapporterande personen, och under förutsättning att denne visar att det finns rimliga skäl att anta att skadan utgjorde vedergällning för att denne gjort rapporten eller utlämnandet, ska det vara upp till den person som vidtog repressalieåtgärden att bevisa att skadan inte var en följd av rapporten eller det offentliga utlämnandet utan uteslutande grundades på vederbörligen motiverade skäl.

6.  Rapporterande personer ska ha tillgång till rättsmedel mot repressalier beroende på vad som är lämpligt, inbegripet interimistiska åtgärder i avvaktan på att de rättsliga förfarandena slutförs, i enlighet med nationella rättsregler.

6.  Rapporterande och bidragande personer ska ha tillgång till rättsmedel mot repressalier beroende på vad som är lämpligt, inbegripet interimistiska åtgärder i avvaktan på att det rättsliga förfarandet slutförs, i enlighet med nationella rättsregler.

7.  Utöver det undantag från åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/943, ska rapporterande personer i rättsliga förfaranden, inbegripet avseende förtal, intrång i upphovsrätt eller brott mot tystnadsplikt eller avseende ersättningsanspråk som bygger på privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt, ha rätt att åberopa en rapport eller ett utlämnande som gjorts i enlighet med detta direktiv för att yrka avslag.

7.  Utöver det undantag från åtgärder, förfaranden och rättsmedel som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/943 ska rapporterande personer i rättsliga förfaranden, inbegripet avseende förtal, intrång i upphovsrätt eller brott mot tystnadsplikt eller avseende ersättningsanspråk som bygger på privaträtt, offentlig rätt eller kollektiv arbetsrätt, ha rätt att åberopa en rapport eller ett utlämnande som gjorts i enlighet med detta direktiv för att yrka på att talan ska ogillas. Medlemsstaterna ska också vidta nödvändiga åtgärder för att utöka denna rätt att yrka på att talan ska ogillas till enskilda medlemmar av organisationer i det civila samhället som har en koppling till en rapportering.

8.  Utöver att tillhandahålla rättshjälp till rapporterande personer i straffrättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlighet med direktiv (EU) 2016/1919 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG63, och i enlighet med nationell lagstiftning, får medlemsstaterna föreskriva ytterligare åtgärder för rättsligt och ekonomiskt bistånd och stöd för rapporterande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.

8.  Utöver att tillhandahålla rättshjälp till rapporterande personer i straffrättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlighet med direktiv (EU) 2016/1919 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG63 och i enlighet med nationell lagstiftning får medlemsstaterna föreskriva ytterligare åtgärder för rättsligt och ekonomiskt bistånd och stöd, inbegripet psykologiskt stöd, till rapporterande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.

________________

________________

63 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).

63 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).

Ändringsförslag    103

Förslag till direktiv

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Korrigerande åtgärder

 

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa rättsmedel och fullständig ersättning för skada som lidits av rapporterande personer som uppfyller villkoren i artikel 13. Sådana korrigerande åtgärder kan omfatta följande:

 

a)  Återinsättning i tjänst.

 

b)  Återställande av annullerade tillstånd, licenser eller avtal.

 

c)  Ersättning för faktisk eller framtida ekonomisk förlust.

 

d)  Ersättning för annan ekonomisk eller ideell skada.

Ändringsförslag    104

Förslag till direktiv

Artikel 16 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om de berörda personernas identitet inte är känd för allmänheten ska de behöriga myndigheterna säkerställa att deras identitet skyddas så länge utredningen pågår.

2.  De behöriga myndigheterna ska se till att de berörda personernas identitet skyddas så länge utredningen pågår, men under inga omständigheter efter det att brottmålsrättegången har inletts.

Ändringsförslag    105

Förslag till direktiv

Artikel 16a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 16a

 

Rättigheter för personer som är inblandade

 

Medlemsstaterna ska se till att inga slutsatser eller rapporter till följd av en bedömning eller utredning av, eller föranledda av, rapporter eller offentliga utlämnanden inom ramen för detta direktiv vare sig direkt eller indirekt otillbörligen skadar någon person. Rätten till en rättvis rättegång ska också respekteras till fullo.

Ändringsförslag    106

Förslag till direktiv

Artikel 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 17

Artikel 17

Sanktioner

Sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som

1.  Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som

a)  hindrar eller försöker hindra rapportering,

a)  hindrar eller försöker hindra rapportering,

b)  utsätter rapporterande personer för repressalier,

b)  vidtar repressalieåtgärder mot rapporterande och bidragande personer,

c)  väcker talan av okynneskaraktär mot rapporterande personer,

c)  väcker talan av okynneskaraktär mot rapporterande personer,

d)  bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt.

d)  bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers och berörda personers identitet konfidentiellt.

2.  Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på personer som gör illvilliga eller ogrundade rapporter eller utlämnanden, inbegripet åtgärder för att ersätta personer som har lidit skada på grund av illvilliga eller ogrundade rapporter eller utlämnanden.

2.  Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner är tillämpliga på rapporterande personer som gör rapporter eller utlämnanden som påvisas vara medvetet falska och att det finns åtgärder på plats för att ersätta personer som har lidit skada på grund av sådana falska rapporter eller utlämnanden.

Ändringsförslag    107

Förslag till direktiv

Artikel 17a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17a

 

Inga undantag för rättigheter och rättsmedel

 

De rättigheter och rättsmedel som föreskrivs i detta direktiv får inte upphävas eller begränsas av ett avtal, en policy, en anställningsform eller ett anställningsvillkor, inte heller av ett skiljedomsavtal som ingås före eventuell tvist. Varje försök att upphäva eller begränsa dessa rättigheter och rättsmedel ska betraktas som ogiltigt och icke verkställbart och kan bli föremål för straffpåföljder eller sanktioner.

Ändringsförslag    108

Förslag till direktiv

Artikel 17b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17b

 

Skyldighet att samarbeta

 

1.  De myndigheter i medlemsstaterna som uppmärksammas på överträdelser av unionsrätten, i enlighet med detta direktiv, ska skyndsamt underrätta alla andra berörda myndigheter i medlemsstaterna och/eller unionsbyråer och unionsorgan och samarbeta med dessa på ett lojalt och ändamålsenligt sätt samt utan dröjsmål.

 

2.  De myndigheter i medlemsstaterna som underrättas av myndigheter i andra medlemsstater om potentiella överträdelser av unionsrätten, i enlighet med detta direktiv, ska tillhandahålla ett meningsfullt svar med angivelse av de åtgärder som vidtagits med anledning därav samt en officiell mottagningsbekräftelse och en kontaktpunkt för ytterligare samarbete.

 

3.  Medlemsstaternas myndigheter ska skydda konfidentiell information som mottagits, särskilt information som avser de rapporterande personernas identitet och övriga personuppgifter.

 

4.  Medlemsstaternas myndigheter ska under konfidentialitet ge tillgång till den information som mottagits från de rapporterande personerna samt utan dröjsmål underlätta begäranden om ytterligare information.

 

5.  Medlemsstaternas myndigheter ska dela med sig av all relevant information till andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna avseende överträdelser av unionsrätten eller nationell lagstiftning i internationella ärenden, och de ska göra detta utan dröjsmål.

Ändringsförslag    109

Förslag till direktiv

Artikel 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Behandling av personuppgifter enligt detta direktiv, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller överföring av personuppgifter, ska ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680. Utbyte eller överföring av information på unionsnivå av de behöriga myndigheterna ska ske i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001. Personuppgifter som inte är relevanta för handläggningen av ett visst ärende ska omedelbart raderas.

Behandling av personuppgifter enligt detta direktiv, inbegripet de behöriga myndigheternas utbyte eller överföring av personuppgifter, ska ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680. Utbyte eller överföring av information på unionsnivå av de behöriga myndigheterna ska ske i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001. Personuppgifter som inte är relevanta för handläggningen av ett visst ärende får inte samlas in, respektive ska – om de samlats in av misstag – omedelbart raderas.

Ändringsförslag    110

Förslag till direktiv

Artikel 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 19

Artikel 19

Förmånligare behandling

Förmånligare behandling och klausul om upprätthållande av skyddsnivån

Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i detta direktiv, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16 och 17.2.

1.  Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i detta direktiv, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16 och 17.2.

 

1a.  Införlivandet av detta direktiv får inte utgöra skäl för att sänka den allmänna skyddsnivå som redan medges rapporterande personer enligt nationell lagstiftning inom de områden där direktivet är tillämpligt.

Ändringsförslag    111

Förslag till direktiv

Artikel 19a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 19a

 

Respekt för arbetsmarknadsparternas självständighet

 

Detta direktiv ska inte påverka arbetsmarknadsparternas självständighet och deras rätt att ingå kollektivavtal i enlighet med nationell lagstiftning, tradition och praxis, med samtidig respekt för bestämmelserna i fördraget.

Motivering

Det är viktigt att respektera nationella arbetsmarknadsmodeller i fråga om arbetsmarknadsparternas självständighet.

Ändringsförslag    112

Förslag till direktiv

Artikel 20 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Vid införlivandet av detta direktiv kan medlemsstaterna överväga att inrätta en oberoende myndighet för skydd av visselblåsare.

Ändringsförslag    113

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen all relevant information om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. På grundval av den information som tillhandahållits ska kommissionen senast den 15 maj 2023 lägga fram en rapport om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv för Europaparlamentet och rådet.

1.  Medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen all relevant information om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv. På grundval av den information som tillhandahållits ska kommissionen senast den 15 maj 2023 lägga fram en rapport om genomförandet och tillämpningen av detta direktiv för Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska också innehålla en första bedömning av om det vore lämpligt att utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till andra områden eller unionsakter.

Ändringsförslag    114

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  Antal bekräftade repressalieåtgärder mot rapporterande personer.

Ändringsförslag    115

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska senast den 15 maj 2017, med beaktande av den rapport som lagts fram i enlighet med punkt 1 och medlemsstaternas statistik som lagts fram i enlighet med punkt 2, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av inverkan av den nationella lagstiftning som införlivar detta direktiv. Rapporten ska utvärdera hur detta direktiv har fungerat och överväga behovet av ytterligare åtgärder, inbegripet i förekommande fall ändringar i syfte att utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till ytterligare områden eller unionsrättsakter.

3.  Kommissionen ska senast den 15 maj 2025, med beaktande av den rapport som lagts fram i enlighet med punkt 1 och medlemsstaternas statistik som lagts fram i enlighet med punkt 2, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av inverkan av den nationella lagstiftning som införlivar detta direktiv. Rapporten ska utvärdera hur detta direktiv har fungerat och den möjliga inverkan på de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till respekt för privatlivet, oskuldspresumtion och en rättvis rättegång, och överväga behovet av ytterligare åtgärder, inbegripet i förekommande fall ändringar i syfte att utvidga tillämpningsområdet för detta direktiv till ytterligare områden eller unionsrättsakter.

Ändringsförslag    116

Förslag till direktiv

Artikel 21 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Dessa rapporter ska offentliggöras och vara lättillgängliga.

Ändringsförslag    117

Förslag till direktiv

Artikel 21a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 21a

 

Uppdatering av bilagan

 

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21b med avseende på att uppdatera bilagan till detta direktiv närhelst en ny unionsrättsakt omfattas av det materiella tillämpningsområde som fastställs i artikel 1.1 a eller artikel 1.2.

Ändringsförslag    118

Förslag till direktiv

Artikel 21b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 21b

 

Utövande av delegeringen

 

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

 

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 21a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [OJ: please insert the date of entry into force of this Directive]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

 

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 21a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

 

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

 

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

 

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 21a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändringsförslag    119

Förslag till direktiv

Bilaga – del I – led B – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

B.  Artikel 1 a ii – finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism:

B.  Artikel 1 a ii – finansiella tjänster, skatteundandragande, skattebedrägeri, skatteflykt, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism1a:

 

_________________

 

1a Exklusiv behörighet för ECON och LIBE.

Ändringsförslag    120

Förslag till direktiv

Bilaga I –del I – led Ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Ba.  Artikel 1 a ii b – sociala normer, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

 

1.  Europeiska unionens sociala normer, som regleras av framför allt:

 

i)  Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, 10.1.1979, s. 24).

 

ii)  Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 18.10.1991, s. 32).

 

iii)   Rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande (EGT L 206, 29.7.1991, s. 19).

 

iv)  Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12).

 

v)  Rådets direktiv 98/59/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

 

vi)  Rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen (EGT L 209, 25.7.1998, s. 46).

 

vii)  Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16).

 

viii)  Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22).

 

ix)  Rådets direktiv 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande av det europeiska avtal om arbetstidens förläggning för flygpersonal inom civilflyget som har ingåtts mellan Association of European Airlines (AEA), Europeiska transportarbetarfederationen (ETF), European Cockpit Association (ECA), European Regions Airline Association (ERA) och International Air Carrier Association (IACA) (EGT L 302, 1.12.2000, s. 57).

 

x)   Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

 

xi)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EU av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, 23.3.2002, s. 35) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).

 

xii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EUT L 235, 23.9.2003, s. 10).

 

xiii)   Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37).

 

xiv)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9).

 

xv)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

 

xvi)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

 

xvii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1).

 

xviii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/54/EU av den 16 april 2014 om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare (EUT L 128, 30.4.2014, s. 8).

 

xix)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11).

 

xx)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/50/EU av den 16 april 2014 om minimikrav för ökad rörlighet mellan medlemsstaterna för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter (EUT L 128, 30.4.2014, s. 1).

 

xxi)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (EUT L 69, 13.3.2003, s. 1).

 

xxii)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

 

xxiii)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

 

xxiv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 27.5.2011, s. 1).

 

xxv)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

 

xxvi)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

 

2.  Standarder avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, som regleras av framför allt:

 

i)   Samtliga särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG.

 

ii)  Rådets direktiv 92/29/EEG av den 31 mars 1992 om minimikrav avseende säkerhet och hälsa för förbättrad medicinsk behandling ombord på fartyg (EGT L 113, 30.4.1992, s. 19).

 

iii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet (EGT L 11, 15.1.2002, s. 4).

 

iv)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).

 

v)   Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om en andra förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36).

 

vi)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

 

vii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/104/EG av den 16 september 2009 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 260, 3.10.2009, s. 5).

 

viii)   Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30  november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).

 

ix)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (EUT L 354, 31.12.2008, s. 70).

Ändringsförslag    121

Förslag till direktiv

Bilaga – del I – led E – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

E  Artikel 1 a v – miljöskydd:

E.  Artikel 1 a v – miljöskydd, hållbar utveckling, avfallshantering, havs-, luft- och bullerföroreningar, skydd och förvaltning av vatten och mark, skydd av naturen och den biologiska mångfalden samt bekämpning av klimatförändringarna:

Ändringsförslag    122

Förslag till direktiv

Bilaga – del I – led E – led 1 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1.  Bestämmelser om miljöansvar, bland annat:

(Observera att denna rubrik bör införas före bilaga I del 1 avsnitt E led i.)

Ändringsförslag    123

Förslag till direktiv

Bilaga – del I – led E – led iii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).

utgår

Ändringsförslag    124

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led iv

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

iv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (EUT L 280, 27.10.2009, s. 52).

utgår

Ändringsförslag    125

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led v

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

v)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

utgår

Ändringsförslag    126

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led vi

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

vi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (EUT L 330 10.12.2013, s. 1).

utgår

Ändringsförslag    127

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led vii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

vii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 201, 27.7.2012, s. 60).

utgår

Ändringsförslag    128

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led viii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

viii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

utgår

Ändringsförslag    129

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – led ix

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (EUT L 313, 28.11.2015, s. 1).

utgår

Ändringsförslag    130

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Bestämmelser om tillgång till miljöinformation:

 

i)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EUT L 145, 31.5.2001, s. 43).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

 

iv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

 

v)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

 

(Observera att denna punkt bör införas efter avsnitt E led ii.)

Ändringsförslag    131

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  Miljö- och klimatbestämmelser, bland annat:

 

i)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63), och alla tillhörande förordningar.

 

iv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014 av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, med hänsyn till genomförandet senast 2020 av en internationell överenskommelse om tillämpning av en global marknadsbaserad åtgärd för utsläpp från internationell luftfart (EUT L 129, 30.4.2014, s. 1).

 

v)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

 

vi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).

 

vii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

 

viii)  Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

Ändringsförslag    132

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1c.  Bestämmelser om hållbar utveckling och avfallshantering, bland annat:

 

i)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

 

ii)  Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 1)

 

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

 

iv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (EGT L 365, 31.12.1994, s. 10)

 

v)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (EUT L 115, 6.5.2015, s. 11).

 

vi)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).

 

vii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (EUT L 266, 26.9.2006, s. 1).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).

 

x)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/64/EG av den 26 oktober 2005 om typgodkännande av motorfordon med avseende på återanvändning, materialåtervinning och återvinning samt om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 310, 25.11.2005, s. 10).

 

xi)  Rådets direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (EGT L 243, 24.9.1996, s. 31).

 

xii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).

 

xiii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

 

xiv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).

 

xv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG (EUT L 330 10.12.2013, s. 1).

 

xvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier (EUT L 201, 27.7.2012, s. 60).

 

xvii)  Rådets förordning (Euratom) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater (EGT L 148, 19.6.1993, s. 1)

Ändringsförslag    133

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1d (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1d.  Bestämmelser om marina föroreningar, luftföroreningar och bullerföroreningar, bland annat:

 

i)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften (EUT L 23, 26.1.2005, s. 3).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 7).

 

iv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (EUT L 286, 31.10.2009, s. 1).

 

v)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).

 

vi)  Europaparlamentets och rådets direktiv 94/63/EG av den 20 december 1994 om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid lagring av bensin och vid distribution av bensin från depåer till bensinstationer (EGT L 365, 31.12.1994, s. 24)

 

vii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/126/EG av den 21 oktober 2009 om återvinning av bensinångor steg II, vid tankning av motorfordon på bensinstationer (EUT L 285, 31.10.2009, s. 36).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (EUT L 188, 18.7.2009, s. 1).

 

x)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (EUT L 307, 28.10.2014, s. 1).

 

xi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 140, 5.6.2009, s. 1).

 

xii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar (EGT L 12, 18.1.2000, s. 16).

 

xiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 145, 31.5.2011, s. 1).

 

xiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG av den 17 maj 2006 om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG (EUT L 161, 14.6.2006, s. 12).

 

xv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon (EUT L 120, 15.5.2009, s. 12).

 

xvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om ändring och upphävande av direktiv 97/68/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53)

 

xvii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17).

 

xviii)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2193 av den 25 november 2015 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (EUT L 313, 28.11.2015, s. 1).

 

xix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3).

 

xx)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 om ramen för inrättandet av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordning) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 1).

 

xxi)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/38/EG av den 17 maj 2006 om ändring av direktiv 1999/62/EG om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer (EUT L 157, 9.6.2006, s. 8).

 

xxii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG av den 5 november 2002 om ändring av direktiven om sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (EGT L 324, 29.11.2002, s. 53).

 

xxiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 546/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja transporter på de inre vattenvägarna (EUT L 163, 29.5.2014, s. 15).

 

xxiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88).

 

xxv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2005/35/EG om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser (EUT L 280, 27.10.2009, s. 52).

 

xxvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG (EUT L 123, 19.5.2015, s. 55).

 

xxvii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg (EUT L 115, 9.5.2003, s. 1).

 

xxviii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).

 

xxix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).

 

xxx)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).

Ändringsförslag    134

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1e (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1e.  Bestämmelser om skydd och förvaltning av vatten och mark, bland annat:

 

i)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, 24.12.2008, s. 84).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

 

iv)  Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).

 

v)  Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

 

vi)  Kommissionens direktiv 2003/40/EG av den 16 maj 2003 om fastställande av förteckningen över, gränsvärden för halter av och märkningsuppgifter för beståndsdelarna i naturligt mineralvatten samt villkor för behandling av naturligt mineralvatten och källvatten med ozonberikad luft (EUT L 126, 22.5.2003, s. 34).

 

vii)  Kommissionens förordning (EU) nr 115/2010 av den 9 februari 2010 om fastställande av villkoren för användning av aktiverad aluminiumoxid för att avlägsna fluorid från mineralvatten och källvatten (EUT L 37, 10.2.2010, s. 13).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG (EUT L 64, 4.3.2006, s. 37).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

 

x)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den 31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel (EUT L 104, 8.4.2004, s. 1).

 

xi)  Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

 

xii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, 27.12.2006, s. 19).

 

xiii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (EUT L 288, 6.11.2007, s. 27).

 

xiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 124, 25.4.2014, s. 1).

Ändringsförslag    135

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led E – punkt 1f (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1f.  Bestämmelser om skydd av naturen och den biologiska mångfalden:

 

i)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7)

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7)

 

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35)

 

iv)  Rådets förordning (EG) nr 1936/2001 av den 27 september 2001 om införande av kontrollåtgärder som ska tillämpas vid fiske efter vissa bestånd av långvandrande fisk (EGT L 263, 3.10.2001, s. 1).

 

v)  Rådets förordning (EG) nr 708/2007 av den 11 juni 2007 om användning av främmande och lokalt frånvarande arter i vattenbruk (EUT L 168, 28.6.2007, s. 1)

 

vi)  Rådets direktiv 83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn (EGT L 91, 9.4.1983, s. 30).

 

vii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter (EUT L 286, 31.10.2009, s. 36).

 

viii)  Rådets förordning (EG) nr 734/2008 av den 15 juli 2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav (EUT L 201, 30.7.2008, s. 8)

 

ix)  Rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 150, 30.4.2004, s. 12).

 

x)  Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61, 3.3.1997, s. 1).

 

xi)  Kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (EUT L 166, 19.6.2006, s. 1).

 

xii)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 792/2012 av den 23 augusti 2012 om regler för utformning av tillstånd, intyg och andra dokument som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 (EUT L 242, 7.9.2012, s. 13).

 

xiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 av den 11 december 2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden samt import till eller export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls (EUT L 343, 27.12.2007, s. 1).

 

xiv)  Rådets direktiv 1999/22/EG av den 29 mars 1999 om hållande av vilda djur i djurparker (EGT L 94, 9.4.1999, s. 24).

 

xv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).

 

xvi)  Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 347, 30.12.2005, s. 1).

 

xvii)  Kommissionens förordning (EU) nr 1307/2014 av den 8 december 2014 om fastställande av kriterier och geografiska områden för gräsmark med stor biologisk mångfald vid tillämpning av artikel 7b.3 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och artikel 17.3 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 351, 9.12.2014, s. 3)

Ändringsförslag    136

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I –led E – punkt 1g (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1g.  Bestämmelser om kemikalier, inbegripet:

 

i)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

Ändringsförslag    137

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I –led E – punkt 1h (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1h.  Bestämmelser om ekologiska produkter, inbegripet:

 

i)  Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

Ändringsförslag    138

Förslag till direktiv

Bilaga II – del 1 –led F – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia)  Rådets direktiv 2014/87/Euratom av den 8 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 219, 25.7.2014, s. 42).

 

Ändringsförslag    139

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led G – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

G.  Artikel 1 a vii – livsmedels- och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande:

G.  Artikel 1 a vii – livsmedels- och fodersäkerhet:

Ändringsförslag    140

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led G – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Andra rättsakter av relevans för livsmedels- och fodersäkerhet, framför allt:

 

i)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/41/EG av den 6 maj 2009 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (EUT L 125, 21.5.2009, s. 75).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (EUT L 268, 18.10.2003, s. 24).

 

iv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer (EUT L 287, 5.11.2003, s. 1).

 

v)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).

 

vi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (EUT L 304, 21.11.2003, s. 1).

 

vii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 91/414/EEG och 79/117/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).

 

x)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).

 

xi)  Rådets förordning (Euratom) 2016/52 av den 15 januari 2016 om gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel och foder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 och kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 och (Euratom) nr 770/90 (EUT L 13, 20.1.2016, s. 2).

 

xii)  Rådets förordning (Euratom) 2016/52 av den 15 januari 2016 om gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel och foder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 och kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 och (Euratom) nr 770/90 (EUT L 13, 20.1.2016, s. 2).

 

xiii)  Rådets förordning (Euratom) 2016/52 av den 15 januari 2016 om gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel och foder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 och kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 och (Euratom) nr 770/90 (EUT L 13, 20.1.2016, s. 2).

 

xiv)  Rådets beslut 2002/628/EG av den 25 juni 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (EGT L 201, 31.7.2002, s. 48).

 

xv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 27.6.2012, s. 1).

 

xvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).

 

xvii)  Rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 10).

 

xviii)  Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av β-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

 

xix)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

 

xx)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EUT L 139, 30.4.2004, s. 206).

 

xxi)  Rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (EGT L 18, 23.1.2003, s. 11).

 

xxii)  Kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 av den 15 november 2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel (EUT L 338, 22.12.2005, s. 1).

 

xxiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen (EUT L 325, 12.12.2003, s. 1).

 

xxiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG av den 17 november 2003 om övervakning av zoonoser och zoonotiska smittämnen, om ändring av rådets beslut 90/424/EEG och om upphävande av rådets direktiv 92/117/EEG (EUT L 325, 12.12.2003, s. 31).

 

xxv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (EUT L 354, 31.12.2008, s. 1).

 

xxvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1332/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG, rådets direktiv 2001/112/EG samt förordning (EG) nr 258/97 (EUT L 354, 31.12.2008, s. 7).

 

xxvii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (EUT L 354, 31.12.2008, s. 16).

 

xxviii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1334/2008 av den 16 december 2008 om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1601/91, förordningarna (EG) nr 2232/96 och (EG) nr 110/2008 samt direktiv 2000/13/EG (EUT L 354, 31.12.2008, s. 34).

 

xxix)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2065/2003 av den 10 november 2003 om rökaromer som används eller är avsedda att användas i eller på livsmedel (EUT L 309, 26.11.2003, s. 1).

 

xxx)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/32/EG av den 23 april 2009 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel och livsmedelsingredienser (EUT L 141, 6.6.2009, s. 3).

 

xxxi)  Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1).

 

xxxii)  Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EGT L 364, 20.12.2006, s. 5).

 

xxxiii) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/2/EG av den 22 februari 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om livsmedel och livsmedelsingredienser som behandlats med joniserande strålning (EGT L 66, 13.3.1999, s. 16).

 

xxxiv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).

 

xxxv)  Rådets direktiv 82/711/EEG av den 18 oktober 1982 om fastställelse av de grundregler som behövs för undersökning av migration av beståndsdelar i material och produkter av plast avsedda att komma i kontakt med livsmedel (EGT L 297, 23.10.1982, s. 26).

 

xxxvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).

 

xxxvii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 av den 12 juni 2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009 (EUT L 181, 29.6.2013, s. 35).

 

xxxiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1).

 

xxxix)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

 

xxxx)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

 

xxxxi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

 

xxxxii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

 

xxxxiii)  Rådets direktiv 90/167/EEG av den 26 mars 1990 om fastställande av villkor för framställning, utsläppande på marknaden och användning av foderläkemedel inom gemenskapen (EGT L 92, 7.4.1990, s. 42).

 

xxxxiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).

 

xxxxv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT L 140, 30.5.2002, s. 10).

 

xxxxvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (EUT L 229, 1.9.2009, s. 1).

 

xxxxii)  Kommissionens direktiv 2008/38/EG av den 5 mars 2008 om upprättande av en förteckning över användningsområden för djurfoder för särskilda näringsbehov (EUT L 62, 6.3.2008, s. 9).

 

xxxxiii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien (EUT L 35, 8.2.2005, s. 1).

Ändringsförslag    141

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I– led G –punkt 4 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Skydd av djurs välbefinnande, som regleras av:

Ga.  Artikel 1 a vii a – Djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande.

 

Bestämmelser och standarder för djurskydd samt djurs hälsa och välbefinnande, som framför allt regleras av:

Ändringsförslag    142

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led Ga – leden iv– xxv (nya)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).

 

v)  Rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (EGT L 224, 18.8.1990, s. 29).

 

vi)  Rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller ska organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (EGT L 268, 24.9.1991, s. 56).

 

vii)  Rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (EGT L 395, 30.12.1989, s. 13).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

 

x)  Rådets direktiv 2008/73/EG av den 15 juli 2008 om förenkling av förfarandena för förteckning och offentliggörande av information på det veterinära och zootekniska området och om ändring av direktiven 64/432/EEG, 77/504/EEG, 88/407/EEG, 88/661/EEG, 89/361/EEG, 89/556/EEG, 90/426/EEG, 90/427/EEG, 90/428/EEG, 90/429/EEG, 90/539/EEG, 91/68/EEG, 91/496/EEG, 92/35/EEG, 92/65/EEG, 92/66/EEG, 92/119/EEG, 94/28/EG, 2000/75/EG, beslut 2000/258/EG samt direktiven 2001/89/EG, 2002/60/EG och 2005/94/EG (EUT L 219, 14.8.2008, s. 40).

 

xi)  Rådets förordning (EG) nr 1255/97 av den 25 juni 1997 om gemenskapskriterier för mellanstationer och om ändring av färdplanen i bilagan till direktiv 91/628/EEG (EGT L 174, 2.7.1997, s. 1).

 

xii)  Rådets direktiv 96/93/EG av den 17 december 1996 om certifiering av djur och animaliska produkter (EGT L 13, 16.1.1997, s. 28).

 

xiii)  Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

 

xiv)  Kommissionens beslut 2006/968/EG av den 15 december 2006 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 21/2004 avseende riktlinjer och förfaranden för elektronisk identifiering av får och getter (EUT L 401, 30.12.2006, s. 41).

 

xv)  Rådets beslut 1999/879/EG av den 17 december 1999 om utsläppande på marknaden och om tillförsel av bovint somatotropin (BST) och om att upphäva beslut 90/218/EEG (EGT L 331, 23.12.1999, s. 71).

 

xvi)  Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns (EGT L 203, 3.8.1999, s. 53).

 

xvii)  Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar (EUT L 182, 12.7.2007, s. 19).

 

xiii)  Rådets direktiv 2008/119/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EUT L 10, 15.1.2009, s. 7).

 

xix)  Rådets direktiv 2008/120/EG av den 18 december 2008 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EUT L 47, 18.2.2009, s. 5).

 

xx)  Rådets förordning (EEG) nr 3254/91 av den 4 november 1991 om förbud mot användning av rävsax inom gemenskapen, samt mot införsel av skinn och varor som tillverkats av delar från vissa vilda djurarter med ursprung i länder där man använder rävsax, eller där djur fångas på ett sätt som inte motsvarar internationella normer för humana fångstmetoder, (EGT L 308, 9.11.1991, s. 1).

 

xxi)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/31/EU av den 12 juni 2013 om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller djurhälsokraven för handel med hundar, katter och illrar inom unionen och vid import av dessa djur till unionen (EUT L 178, 28.6.2013, s. 107).

 

xxii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

 

xxiii)  Rådets direktiv 2009/156/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (EUT L 192, 23.7.2010, s. 1).

 

xxiv)  Rådets direktiv 92/35/EEG av den 29 april 1992 om kontrollregler och åtgärder för bekämpning av afrikansk hästpest (EGT L 157, 10.6.1992, s. 19).

Ändringsförslag    143

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led H – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

H.  Artikel 1 a viii – folkhälsa:

H.  Artikel 1 a viii – folkhälsa och folkhälsosäkerhet:

Ändringsförslag    144

Förslag till direktiv

Bilaga II – del I –led H – punkt 1 – led ia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia)  Kommissionens direktiv (EU) 2016/1214 av den 25 juli 2016 om ändring av direktiv 2005/62/EG vad gäller standarder och specifikationer angående kvalitetssystem för blodcentraler (EUT L 199, 26.7.2016, s. 14).

Ändringsförslag    145

Förslag till direktiv

Bilaga II – del I –led H – punkt 1 – led ib (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ib)  Kommissionens direktiv 2005/61/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om krav på spårbarhet och rapportering av allvarliga biverkningar och avvikande händelser (EUT L 256, 1.10.2005, s. 32).

Ändringsförslag    146

Förslag till direktiv

Bilaga II – del I –led H – punkt 1 – led ic (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ic)  Kommissionens direktiv 2004/33/EG av den 22 mars 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om vissa tekniska krav på blod och blodkomponenter (EUT L 91, 30.3.2004, s. 25).

Ändringsförslag    147

Förslag till direktiv

Bilaga II – del I –led H – punkt 1 – led id (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

id)  Kommissionens direktiv 2005/62/EG av den 30 september 2005 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG när det gäller gemenskapens standarder och specifikationer angående kvalitetssystem för blodcentraler (EUT L 256, 1.10.2005, s. 41).

Ändringsförslag    148

Förslag till direktiv

Bilaga II – del I –led H – punkt 1 – led iiia (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

iiia)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/53/EU av den 7 juli 2010 om kvalitets- och säkerhetsnormer för mänskliga organ avsedda för transplantation (EUT L 207, 6.8.2010, s. 14).

Ändringsförslag    149

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led H – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter, som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1).

5.  Tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter, som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 1), och reklam för och sponsring till förmån för tobaksprodukter, som regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/33/EG av den 26 maj 2003 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror (EUT L 152, 20.6.2003, s.16).

Ändringsförslag    150

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led H – punkt 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5a.  Bekämpning av alkoholens skadliga verkningar samt de prioriteringar som fastställs i EU:s strategi för att hjälpa unionens länder att minska de alkoholrelaterade skadorna.

Ändringsförslag    151

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I – led H – punkt 5b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5b.  Andra rättsakter som rör folkhälsa, i synnerhet:

 

i)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/746 av den 5 april 2017 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (EUT L 117, 5.5.2017, s. 176).

 

ii)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).

Ändringsförslag    152

Förslag till direktiv

Bilaga I – del I –led Ja (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Ja.  Artikel 1 a xa – sysselsättning, arbetsvillkor, arbetstagares rättigheter och principen om lika möjligheter för och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet.

 

1.  EU:s arbetsmarknadslagstiftning, som regleras av framför allt:

 

i)  Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (EGT L 288, 18.10.1991, s. 32).

 

ii)  Rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande (EGT L 206, 29.7.1991, s. 19).

 

iii)  Rådets direktiv 94/33/EG av den 22 juni 1994 om skydd av minderåriga i arbetslivet (EGT L 216, 20.8.1994, s. 12).

 

iv)  Rådets direktiv 98/59/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).

 

v)  Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, 2.12.2000, s. 16).

 

vi)  Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (EGT L 82, 22.3.2001, s. 16).

 

vii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen – Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29).

 

viii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EUT L 299, 18.11.2003, s. 9).

 

ix)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

 

x)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens (EUT L 283, 28.10.2008, s. 36).

 

xi)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9).

 

xii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28).

 

xiii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1).

 

xiv)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11).

 

xv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2003 av den 27 februari 2003 om arbetskostnadsindex (EUT L 69, 13.3.2003, s. 1).

 

xvi)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 5.6.2015, s. 19).

 

2.  Arbetsvillkor, som regleras av framför allt:

 

i)  Samtliga särdirektiv enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG.

 

ii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/104/EG av den 16 september 2009 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 260, 3.10.2009, s. 5).

 

iii)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).

 

iv)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (EUT L 354, 31.12.2008, s. 70).

Ändringsförslag    153

Förslag till direktiv

Bilaga – del II – led A– rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

A.  Artikel 1 a ii – finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism:

A.  Artikel 1 a ii – finansiella tjänster, skatteundandragande, skattebedrägeri, skatteflykt, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism1a:

Ändringsförslag    154

Förslag till direktiv

Bilaga – del II – led Ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Ca  Skydd av unionens ekonomiska intressen:

 

i)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

(1)

EUT C 405, 9.11.2018, s. 1.

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

Skydd av visselblåsare: ett viktigt verktyg för att skydda allmänintresset

Debatten om skydd av visselblåsare har gjort stora framsteg under de senaste årtiondena i Europa. Mot bakgrund av många studier och tillvaratagna erfarenheter är det i dag allmänt accepterat att visselblåsare spelar en positiv roll för att förhindra och korrigera åsidosättande av allmänintresset. Det återstår dock fortfarande en stor potential kvar för en etisk rapportering av missförhållanden, eftersom många människor som blir vittne till ett åsidosättande av allmänintresset i ett yrkesrelaterat sammanhang fortfarande inte rapporterar detta systematiskt. Skälen till detta är många och sträcker sig från bristande medvetenhet om möjligheterna att rapportera till fruktan för repressalier om man säger något. Detta får skadliga konsekvenser för samhället som helhet, eftersom ett stort antal handlingar som skadar allmänintresset, vare sig de rör miljön, kampen mot skatteundandragande eller korruption eller folkhälsan, fortsätter att inträffa, varigenom medborgarnas rätt till information undergrävs.

I medlemsstaterna har ny lagstiftning till skydd för visselblåsare ofta varit en följd av större skandaler eller katastrofer. De rekommendationer som Europarådet antog 2014 markerade dock ett viktigt steg i och med fastställandet av en rad normer som medlemsstaterna uppmanas att införliva i sin nationella lagstiftning.

Förslaget till direktiv är delvis inspirerat av dessa normer och Europadomstolens rättspraxis om yttrandefrihet. Föredraganden är mycket tillfreds över att kommissionen har valt att lägga fram sitt förslag till direktiv inom ramen för dessa rekommendationer, samtidigt som den tagit hänsyn till den resolution som Europaparlamentet antog den 24 oktober 2017.

Tillämpningsområdet: säkerställa effektiviteten för det föreslagna instrumentet

Föredraganden anser att valet av ett brett och övergripande tillämpningsområde är positivt, eftersom det kommer att göra det möjligt att täcka många sektorer, från skyddet av unionens ekonomiska intressen till kärnsäkerhet och skyddet av miljön och folkhälsan samt kampen mot skatteundandragande. En person betraktas som visselblåsare när han eller hon rapporterar eller avslöjar en överträdelse av en unionsrättsakt som avser dessa sektorer, enligt definitionen i bilagan till förslaget. Det finns dock en risk när det gäller handlingar som inte skulle utgöra en överträdelse i den mening som avses i direktivet. Därför föreslår föredraganden att alla missförhållanden inom dessa sektorer ska kunna täckas. På detta sätt anser föredraganden att skyddet för allmänintresset, vilket är kärnan i förslaget, kommer att beaktas bättre.

Eftersom Europeiska unionen bygger på en gemenskap av värden och principer som garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna anser föredraganden det nödvändigt att ta med dessa grundläggande rättigheter i tillämpningsområdet för förslaget.

Tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska unionen kan inom ramen för sin yrkesverksamhet komma att förfoga över uppgifter som skulle kunna rapporteras i den mening som avses i detta direktiv och riskerar att drabbas av repressalier. Det är alltså viktigt att ge dem samma skydd som övriga arbetstagare. Det är också viktigt att garantera ett skydd för personer som bistår den rapporterande personen i processen, även när det handlar om undersökande journalister.

Rapporteringskanaler: att agera i visselblåsarens intresse

Utformningen av rapporteringskanalerna enligt vad som anges i det föreslagna direktivet ger enligt föredraganden tillräckliga garantier för tillförlitlighet och oberoende. De skulle dock kunna förbättras genom att man inför en bekräftelse av mottagandet av en rapport. De handläggningstider som kommissionen föreslår förefaller vidare vara alltför långa, vilket kan vara till nackdel för rapporteringen, och föredraganden föreslår därför att de ska förkortas. Hon anser också att fackliga företrädare bör vara fullt delaktiga i utformningen av de interna kanalerna och kunna komma med råd och vägledning till dem som så önskar. Arbetstagarrepresentanterna är nämligen direkt närvarande på plats och bäst lämpade att vägleda potentiella visselblåsare i processen och informera dem om kanalerna för intern rapportering och om deras rättigheter och skyldigheter. Det är därför viktigt att de ges denna roll genom direktivet.

Dessutom framstår det som avgörande att garantera en hög nivå av konfidentialitet för den rapporterande personens identitet. Personer som konstaterar oegentligheter hamnar nämligen ofta i en situation där de hämmas av självcensur som grundar sig på rädsla för att deras identitet ska röjas. Det har visats att respekt för konfidentialiteten gör att fler rapporter kommer in. Bestämmelserna i förslaget under behandling bör därför stärkas på detta område genom att strikta krav om konfidentialitet införs, från vilka undantag får göras endast i begränsade undantagsfall.

Främja rapporteringens effektivitet och rätten till information

Förslaget innebär en relativt strikt ordningsföljd i fråga om användningen av rapporteringskanaler, med vissa undantag. Som allmän regel ska en potentiell visselblåsare först vända sig till sin arbetsgivare, vänta på att rapporten ska behandlas i upp till tre månader, därefter vid ett otillfredsställande svar vända sig till en extern myndighet och eventuellt vänta i ytterligare sex månader. Detta riskerar inte bara att äventyra själva rapporten utan framför allt att visselblåsaren hamnar i omedelbara svårigheter gentemot sin arbetsgivare. Dessutom lägger detta tillvägagångssätt bördan på visselblåsaren att bevisa att han eller hon har valt den lämpligaste kanalen om den ordningsföljd som föreskrivs i förslaget frångås. Om maktförhållandena redan är ojämna riskerar detta att bli till nackdel för visselblåsaren. Slutligen tar detta tillvägagångssätt inte tar tillräcklig hänsyn till medborgarnas rätt till information i händelse av ett åsidosättande av allmänintresset. Av dessa skäl föreslår föredraganden att denna rangordning av kanalerna ska avskaffas och större flexibilitet införas, så att valet av den lämpligaste kanalen lämnas åt den rapporterande personen.

Det är positivt att förslaget ger skydd åt dem som har rimliga skäl att anta att den rapporterade informationen var riktig vid tidpunkten för rapporteringen, men föredraganden anser att denna bestämmelse bör klargöras ytterligare för att utesluta varje möjlighet att vägra skydd av skäl som rör visselblåsarens avsikter. Förslaget borde först och främst fokusera på nyttan av den avslöjade informationen med hänsyn till allmänintresset, och detta bör ges större vikt än motiven bakom avslöjandet.

Ett effektivt och heltäckande skydd för visselblåsare

Det föreslagna direktivet innehåller ett allmänt förbud mot repressalier, vilka beskrivs i en förteckning. Denna förteckning kan inte på något sätt betraktas som uttömmande, eftersom endast fantasin sätter gränserna för de repressalier som kan komma i fråga. Det bör därför klargöras att det bara rör sig om exempel.

Vissa av de beviljade skyddsåtgärderna är särskilt användbara. Den omvända bevisbördan är en av dessa åtgärder, och skrivningen som antagits i förslaget till direktiv har gjorts skarpare så att denna bestämmelse kan få full effekt.

Rapportering i skydd av anonymitet är ingen nyhet och kommer att fortsätta. Föredraganden vill därför se en bestämmelse som gör att en person som velat vara anonym men som får sin identitet röjd kan få skydd genom det föreslagna direktivet.

I medlemsstaterna finns en mängd arrangemang som ger vägledning och stöd till visselblåsare. Konfidentiell rådgivning om mekanismerna för etisk rapportering kan till exempel tillhandahållas av myndigheter, fackföreningar eller organisationer i det civila samhället. Föredraganden anser att dessa system är väsentliga för att hjälpa visselblåsaren i processen och föreslår därför att det i direktivet ska föreskrivas att de ska införas i de olika medlemsstaterna, med hänsyn till nationella förhållanden. Utöver rättshjälp och ekonomiskt stöd till visselblåsare vill föredraganden dessutom att psykologiskt stöd ska tillhandahållas.

Garantera tillräcklig rättssäkerhet för att människor ska våga säga ifrån

Vissa delar i förslaget riskerar att avskräcka dem som vill slå larm om missförhållanden. Detta gäller särskilt den del som handlar om överträdelsens allvar, som kan vara svår att bedöma för en enskild person och kan användas för att diskvalificera rapporten. Därför bör skydd garanteras oavsett hur allvarlig den avslöjade informationen är, så länge det rör sig om ett åsidosättande av allmänintresset.

På samma sätt föreslås det i förslaget till direktiv att sanktioner ska föreskrivas i syfte att avskräcka från illvilliga och ogrundade rapporter. Denna bestämmelse framstår som överflödig i och med de bestämmelser som redan finns i den nationella rätten och som straffbelägger förtal eller anseendeskada. Ytterligare påföljder skulle riskera att få en hämmande eller avskräckande verkan, även när det handlar om berättigade rapporter. Föredraganden föreslår därför att denna del av texten stryks.

Enligt föredraganden är förslaget till direktiv ett första steg som väcker viktiga frågor när det gäller utvidgningen av dess tillämpningsområde. Hon anser därför att det snarast bör utvärderas och om nödvändigt revideras, så att det blir mer övergripande och enklare att förstå för medborgarna.


YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

Pavel Svoboda

Ordförande

Utskottet för rättsliga frågor

BRYSSEL

Ärende:  Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218 – C8‑0159/2018 – 2018/0106(COD))

Till ordföranden:

I enlighet med artikel 39.5 i arbetsordningen beslutade utskottet för rättsliga frågor den 24 september 2018 på eget initiativ att avge ett yttrande över lämpligheten hos de ytterligare rättsliga grunder som införts genom ändringsförslag framlagda i utskottet, vilka skulle innebära tillägg av bestämmelser från fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till den ursprungliga rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (nedan kallat förslaget).

Kommissionens förslag har flera sektorsspecifika rättsliga grunder. Den rättsliga grunden uttrycks som följer:

”med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325.4 och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,”.

Fem ändringsförslag har lagts fram där man föreslog att artiklarna 19.2, 77.2, 78, 79, 83.1, 153, 154, 157 och 352 i EUF-fördraget skulle läggas till. När det gäller artikel 153 föreslås det i två ändringsförslag att hela artikeln ska läggas till, medan man i ett ändringsförslag föreslår att endast punkt 1 a, b och e i den artikeln ska läggas till, och i ett annat föreslår att endast punkt 1 a och b i artikel 153 ska läggas till.

De föreslagna ändringarna av den rättsliga grunden åtföljs av motsvarande ändringar i tillämpningsområdet för det föreslagna direktivet. Den slutliga bedömningen av huruvida ytterligare rättsliga grunder bör läggas till i förslaget ur materiell synvinkel måste därför göras på grundval av huruvida ändringar som ändrar tillämpningsområdet antas och mot bakgrund av antagna förslagets syfte och innehåll. Det aktuella yttrandet över den rättsliga grunden är företrädesvis inriktat på den förfarandemässiga förenligheten hos de rättsliga grunder som föreslås läggas till samt deras förenlighet med den åtgärd som valts, dvs. ett direktiv.

I – Bakgrund

Parlamentet uppmanade i sin resolution av den 24 oktober 2017 om legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse och i sitt betänkande av den 20 januari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen(1) kommissionen att lägga fram ett övergripande lagstiftningsförslag som garanterar en hög skyddsnivå för visselblåsare i EU i både den offentliga och den privata sektorn samt i nationella och europeiska institutioner.

Visselblåsarbestämmelser finns för närvarande på vissa områden inom unionsrätten, närmare bestämt i tjänsteföreskrifterna och i vissa bestämmelser som rör penningtvätt och finansiella marknader.

Det föreliggande förslaget till direktiv följer det sektoriella tillvägagångssättet genom att det innehåller visselblåsarbestämmelser som är tillämpliga på överträdelser av unionsrätten på de områden som anges i tillämpningsområdet och i bilagan, som förtecknar de relevanta delar av unionslagstiftningen som anges direkt eller genom hänvisning.

II – Relevanta artiklar i fördraget

Artikel 19 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 19

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i fördragen och inom ramen för de befogenheter som fördragen ger unionen, kan rådet genom enhälligt beslut i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter Europaparlamentets godkännande vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

2. Med avvikelse från punkt 1 får Europaparlamentet och rådet, i syfte att stödja de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bidra till att förverkliga målen i punkt 1, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet anta de grundläggande principerna för stimulansåtgärder på unionsnivå, som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

Artikel 77 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 77

1. Unionen ska utforma en politik med syftet att

a) säkerställa att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna,

b) säkerställa kontroll av personer och en effektiv övervakning i fråga om passage av de yttre gränserna,

c) stegvis införa ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om

a) den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid,

b) kontroll av de personer som passerar de yttre gränserna,

c) villkoren för att medborgare i tredjeländer ska få resa fritt inom unionen under en kortare tid,

d) alla nödvändiga åtgärder för att stegvis upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna,

e) slopad kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna.

3. Om en åtgärd från unionens sida är nödvändig för att underlätta utövandet av den rätt som avses i artikel 20.2 a, och om inte befogenheter för detta ändamål föreskrivs i fördragen, får rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta bestämmelser om pass, identitetskort, bevis om uppehållstillstånd eller andra jämförbara dokument. Rådet ska besluta med enhällighet efter att ha hört Europaparlamentet.

4. Denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas befogenheter att fastställa sina geografiska gränser i enlighet med internationell rätt.

Artikel 78 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 78

1. Unionen ska utforma en gemensam politik avseende asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd i syfte att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har behov av internationellt skydd och att säkerställa principen om ”non-refoulement”. Denna politik ska överensstämma med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, med protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och med andra tillämpliga fördrag.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om ett gemensamt europeiskt asylsystem som omfattar

a) en enhetlig asylstatus för tredjelandsmedborgare som ska gälla i hela unionen,

b) en enhetlig status för subsidiärt skydd för de tredjelandsmedborgare som, utan att beviljas europeisk asyl, har behov av internationellt skydd,

c) ett gemensamt system, i händelse av en massiv tillströmning, för tillfälligt skydd för fördrivna personer,

d) gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla enhetlig asylstatus eller subsidiärt skydd,

e) kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl eller subsidiärt skydd,

f) normer för mottagande av personer som söker asyl eller subsidiärt skydd,

g) partnerskap och samarbete med tredjeländer för att hantera flöden av personer som söker asyl eller subsidiärt eller tillfälligt skydd.

3. Om en eller flera medlemsstater försätts i en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet på förslag av kommissionen besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den eller de medlemsstater som berörs. Rådet ska besluta efter att ha hört Europaparlamentet.

Artikel 79 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 79

1. Unionen ska utforma en gemensam invandringspolitik i syfte att i alla lägen säkerställa en effektiv förvaltning av migrationsströmmarna, en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i medlemsstaterna samt förebyggande av och förstärkt bekämpning av olaglig invandring och människohandel.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder på följande områden:

a) Villkor för inresa och vistelse, normer för medlemsstaternas utfärdande av visering och uppehållstillstånd för längre tid, inbegripet sådana som avser familjeåterförening.

b) Fastställande av rättigheterna för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i en medlemsstat, inbegripet villkoren för fri rörlighet och vistelse i övriga medlemsstater.

c) Olaglig invandring och olaglig vistelse, inbegripet avvisning, utvisning och återvändande av personer som vistas olagligt.

d) Bekämpning av människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn.

3. Unionen får med tredjeländer ingå avtal med syftet att de tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller som inte längre uppfyller villkoren för inresa, närvaro eller vistelse på en medlemsstats territorium ska återtas i sina ursprungsländer eller de länder de kommer från.

4. Europaparlamentet och rådet får i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva åtgärder för att stimulera och stödja medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium; dessa får dock inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

5. Denna artikel ska inte inverka på medlemsstaternas rätt att bestämma hur många tredjelandsmedborgare som får beviljas inresa från ett tredjeland till deras territorium för att där söka sysselsättning som arbetstagare eller egenföretagare.

Artikel 83 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 83

1. Europaparlamentet och rådet får genom direktiv i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom områden med särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag till följd av brottens karaktär eller effekter eller av ett särskilt behov av att bekämpa dem på gemensamma grunder.

Detta gäller följande områden av brottslighet: terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel, it-brottslighet och organiserad brottslighet.

Med hänsyn till brottslighetens utveckling får rådet anta ett beslut där andra områden av brottslighet anges som uppfyller de kriterier som avses i denna punkt. Rådet ska besluta med enhällighet efter Europaparlamentets godkännande.

2. Om en tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar och andra författningar visar sig nödvändig för att säkerställa att unionens politik på ett område som omfattas av harmoniseringsåtgärder ska kunna genomföras effektivt, får minimiregler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder på det berörda området meddelas i direktiv. Dessa direktiv ska antas enligt samma ordinarie eller särskilda lagstiftningsförfarande som använts för beslutet om harmoniseringsåtgärderna i fråga, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 76.

3. Om en rådsmedlem anser att ett utkast till direktiv enligt punkt 1 eller 2 skulle negativt påverka grundläggande aspekter av dennes straffrättsliga system, får den rådsmedlemmen begära att utkastet till direktiv överlämnas till Europeiska rådet. I detta fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas. Efter diskussion, och om konsensus uppnås, ska Europeiska rådet inom fyra månader från det tillfälliga upphävandet hänskjuta utkastet till rådet, varvid det tillfälliga upphävandet av det ordinarie lagstiftningsförfarandet avbryts.

Om ingen enighet uppnås och om minst nio medlemsstater önskar upprätta ett fördjupat samarbete på grundval av utkastet till direktiv, ska de inom samma tidsfrist underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om detta. I detta fall ska det bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete som avses i artikel 20.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 329.1 i det här fördraget anses vara beviljat, och bestämmelserna om fördjupat samarbete ska tillämpas.

Artikel 153 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 153

1. För att uppnå målen i artikel 151 ska unionen understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom följande områden:

a) Förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

b) Arbetsvillkor.

c) Social trygghet och socialt skydd för arbetstagarna.

d) Skydd för arbetstagarna då deras anställningsavtal slutar gälla.

e) Information till och samråd med arbetstagarna.

f) Företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen, inbegripet medbestämmande, om inte annat följer av punkt 5.

g) Anställningsvillkor för medborgare i tredjeland som lagligt vistas inom unionens territorium.

h) Integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 166.

i) Jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och lika behandling av kvinnor och män på arbetsplatsen.

j) Kampen mot social utslagning.

k) Modernisering av systemen för socialt skydd, utan att det påverkar tillämpningen av punkt c.

2. I detta syfte kan Europaparlamentet och rådet

a) besluta om åtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom initiativ som syftar till att öka kunskapen, utveckla utbytet av information och beprövade erfarenheter, främja nyskapande tillvägagångssätt och utvärdera erfarenheter, med undantag av åtgärder som omfattar harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar,

b) på de områden som avses i punkt 1 a–i genom direktiv anta minimikrav, som ska genomföras gradvis, varvid hänsyn ska tas till rådande förhållanden och tekniska bestämmelser i var och en av medlemsstaterna. I dessa direktiv ska sådana administrativa, finansiella och rättsliga ålägganden undvikas som motverkar tillkomsten och utvecklingen av små och medelstora företag.

Europaparlamentet och rådet ska besluta i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

På de områden som avses i punkt 1 c, d, f och g ska rådet besluta i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet och nämnda kommittéer.

Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet besluta att göra det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpligt på punkt 1 d, f och g.

3. En medlemsstat kan på gemensam begäran av arbetsmarknadens parter överlåta åt dessa att genomföra direktiv som har antagits enligt punkt 2 eller, i förekommande fall, ett beslut som rådet har antagit i enlighet med artikel 155.

I så fall ska medlemsstaten se till att arbetsmarknadens parter, senast då ett direktiv eller ett beslut ska vara införlivat eller genomfört, i samförstånd har vidtagit de åtgärder som behövs; den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontinuerligt kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet eller beslutet.

4. De bestämmelser som antagits enligt denna artikel

— ska inte påverka medlemsstaternas erkända rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och ska inte i väsentlig grad påverka den finansiella jämvikten i dessa,

— ska inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa sådana mera långtgående skyddsåtgärder som är förenliga med fördragen.

5. Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout.

Artikel 154 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 154

1. Kommissionen ska ha till uppgift att främja samråd mellan arbetsmarknadens parter på unionsnivå och ska vidta alla åtgärder som behövs för att underlätta dialogen mellan dem genom att säkerställa ett väl avvägt stöd till båda parter.

2. I detta syfte ska kommissionen innan den lägger fram socialpolitiska förslag samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en unionsåtgärd.

3. Om kommissionen efter sådant samråd finner att en unionsåtgärd är önskvärd, ska den samråda med arbetsmarknadens parter om det planerade förslagets innehåll. Arbetsmarknadens parter ska avge ett yttrande eller, i förekommande fall, en rekommendation till kommissionen.

4. Under det samråd som avses i punkterna 2 och 3 kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de önskar inleda det förfarande som anges i artikel 155. Förfarandets längd ska begränsas till nio månader, om inte de berörda parterna och kommissionen gemensamt beslutar om en förlängning.

Artikel 157 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 157

1. Varje medlemsstat ska säkerställa att principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete tillämpas.

2. I denna artikel ska med ”lön” förstås den gängse grund- eller minimilönen samt alla övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen.

Lika lön utan könsdiskriminering innebär att

a) ackordslön för lika arbete ska fastställas enligt samma beräkningsgrunder,

b) tidlön ska vara lika för lika arbete.

3. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén besluta om åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke, inklusive principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete.

4. I syfte att i praktiken säkerställa full jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män får principen om likabehandling inte hindra en medlemsstat från att behålla eller besluta om åtgärder som rör särskilda förmåner för att göra det lättare för det underrepresenterade könet att bedriva en yrkesverksamhet eller för att förebygga eller kompensera nackdelar i yrkeskarriären.

Artikel 352 i EUF-fördraget har följande lydelse:

Artikel 352

1. Om en åtgärd från unionens sida skulle visa sig nödvändig för att, inom ramen för den politik som fastställs i fördragen, nå något av de mål som avses i fördragen, och dessa inte föreskriver de nödvändiga befogenheterna för detta, ska rådet med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter Europaparlamentets godkännande, anta lämpliga bestämmelser. Om bestämmelserna i fråga antas av rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, ska det också besluta med enhällighet, på förslag av kommissionen och efter Europaparlamentets godkännande.

2. Kommissionen ska vid det förfarande för kontroll av subsidiaritetsprincipen som avses i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen uppmärksamma nationella parlament på de förslag som grundar sig på den här artikeln.

3. De åtgärder som grundar sig på denna artikel får inte omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar i de fall där fördragen utesluter en sådan harmonisering.

4. Denna artikel får inte ligga till grund för att uppnå mål som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och varje akt som antas i enlighet med denna artikel ska respektera de begränsningar som fastställs i artikel 40 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen.

III – Allmän princip för valet av rättslig grund

Enligt domstolens fasta rättspraxis ska ”valet av rättslig grund för en rättsakt inom gemenskapen […] ske utifrån objektiva kriterier som kan bli föremål för domstolsprövning. Bland dessa kriterier ingår bland annat rättsaktens syfte och innehåll”(2). Val av felaktig rättslig grund kan därför tjäna som anledning till att den berörda rättsakten ogiltigförklaras.

I detta fall måste man därför avgöra om förslaget antingen

1.  har flera avsikter eller flera beståndsdelar, och om en av dessa kan identifieras som den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan de andra endast är av underordnad betydelse, eller

2.  samtidigt har flera avsikter eller flera beståndsdelar vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra.

Enligt domstolens rättspraxis måste rättsakten i det förra fallet grundas på en enda rättslig grund, nämligen den som krävs enligt den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, och i det senare fallet på de olika motsvarande rättsliga grunderna.(3)

I enlighet med domstolens fasta rättspraxis är det dessutom möjligt att kombinera flera rättsliga grunder, om de inte kan åtskiljas utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra, dock endast om de beslutsförfaranden som föreskrivs för de båda grunderna inte är oförenliga med varandra.(4) De rättsliga grunder som föreslås läggas till måste bedömas mot denna bakgrund, dvs. om de omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller om de på annat sätt är förenliga med den rättsliga grund som kommissionen föreslår.

IV – Förslagets syfte och innehåll

I och med att kommissionen har satt samman den rättsliga grunden för förslaget motsvarar varje nämnd bestämmelse relevanta delar i tillämpningsområdet och i bilagan till förslaget. I den mån vissa andra områden läggs till i tillämpningsområdet och följaktligen bilagan skulle det vara lämpligt att anpassa den rättsliga grunden genom att till direktivets rättsliga grund även lägga till motsvarande artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

V – Analys och fastställande av lämplig rättslig grund

Enligt artikel 19.2 i EUF-fördraget får unionslagstiftaren, i syfte att stödja de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bekämpa diskriminering, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ”anta de grundläggande principerna för stimulansåtgärder på unionsnivå”.

Dessa åtgärder får dock inte omfatta någon ”harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar”. I detta avseende bör det påpekas att det i artikel 19 i förslaget föreskrivs en minimiharmonisering: ”Medlemsstaterna får införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för rapporterande personers rättigheter än de som anges i detta direktiv”. Det är därför inte tillrådligt att lägga till artikel 19.2 i EUF-fördraget som rättslig grund.

Enligt artikel 77.2 i EUF-fördraget får unionslagstiftaren i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om gränskontrollåtgärder med avseende på viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, kontroll vid de yttre gränserna, villkoren för att medborgare i tredjeländer ska få resa fritt, ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna samt slopad kontroll vid de inre gränserna.

Denna nya rättsliga grund förefaller vara förenlig med förslaget ur förfarandesynpunkt.

Artikel 78.1 i EUF-fördraget utgör en allmän hänvisning till den gemensamma asylpolitiken. Punkt 3 i den artikeln gäller antagande av provisoriska åtgärder i nödsituationer och föreskriver endast att Europaparlamentet ska höras.

Punkt 2 i den artikeln gör det möjligt att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om ett gemensamt europeiskt asylsystem, på särskilda områden såsom en enhetlig asylstatus och en enhetlig status för subsidiärt skydd, tillfälligt skydd för fördrivna personer, gemensamma förfaranden för internationellt skydd, normer för mottagande av personer och partnerskap och samarbete med tredjeländer.

Det är därför inte nödvändigt att lägga till artikel 78.1 i EUF-fördraget som rättslig grund, medan artikel 78.3 i EUF-fördraget inte är en lämplig rättslig grund för förslaget. Ett tillägg av artikel 78.2 förefaller vara förenligt med förslaget ur förfarandesynpunkt.

Artikel 79 i EUF-fördraget rör den gemensamma invandringspolitiken. Det är viktigt att påpeka att punkterna 1 och 5 inte är rättsliga grunder. I punkt 3 föreskrivs att återtagandeavtal ska ingås, så det kan inte utgöra den rättsliga grunden för det föreslagna direktivet. Punkt 4 handlar om integration av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på territoriet i fråga, men utesluter en harmonisering av medlemsstaternas lagar och andra författningar.

Punkt 2 gör det möjligt att i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder om t.ex. villkor för inresa och vistelse, rättigheterna för tredjelandsmedborgare vid laglig vistelse, olaglig invandring och olaglig vistelse samt bekämpning av människohandel.

Därför förefaller endast ett tillägg av artikel 79.2 i EUF-fördraget vara möjligt ur förfarandesynpunkt.

Samtidigt som artikel 83.1 i EUF-fördraget föreskriver det ordinarie lagstiftningsförfarandet, innehåller punkt 3 i den en ”nödbromsbestämmelse”, enligt vilken en medlemsstat kan hänskjuta ärendet till Europeiska rådet. I detta fall ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillfälligt upphävas.

Därför är det inte möjligt att kombinera denna bestämmelse med förslagets övriga rättsliga grunder.

Det bör noteras att alla åtgärder baserade på artiklarna 77, 78, 79 och 83 i EUF-fördraget kommer att gälla Irland och Förenade kungariket endast om dessa medlemsstater väljer att delta enligt protokoll nr 21, och att ingen sådan åtgärd kommer att gälla Danmark, i enlighet med protokoll nr 22. Tillägget av dessa artiklar till den rättsliga grunden skulle inte påverka lagstiftningsförfarandet i parlamentet, men kan leda till en eventuell uppdelning av förslaget i rådet av förfarandemässiga skäl, eftersom det antal medlemsstater som omfattas av olika delar av direktivet skulle variera.

Artikel 153 i EUF-fördraget lades till genom ändringsförslagen 66, 67, 68 och 69. Ändringsförslagen 67 och 69 innebär endast tillägg av delar av den artikeln, närmare bestämt leden a, b och e. I denna artikel förtecknas särskilda områden inom socialpolitiken där EU:s åtgärder får ”understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet”.

Förfarandet för vissa kategorier från denna förteckning är inte förenligt med förslaget, eftersom det kräver enhällighet. Övriga områden som omfattas av ändringsförslagen, där det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas utan kravet på enhällighet, är artikel 153.1 a, b och e i EUF-fördraget.

Artikel 154 i EUF-fördraget utgör inte en rättslig grund för en rättsakt från Europaparlamentet. Den innehåller förfaranderegler som uttryckligen är tillämpliga på kommissionen och bör därför inte övervägas som tillägg.

När det gäller artikel 157 i EUF-fördraget om principen om lika lön föreskrivs i punkt 3 i den artikeln beslut om åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att ”säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke, inklusive principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete”.

Artikel 157.3 i EUF-fördraget förefaller således vara förenlig med förslaget ur förfarandesynpunkt.

Slutligen gör artikel 352 i EUF-fördraget det möjligt för Europeiska unionen, särskilt rådet, att agera om ”en åtgärd från unionens sida skulle visa sig nödvändig för att, inom ramen för den politik som fastställs i fördragen, nå något av de mål som avses i fördragen”, och dessa inte föreskriver de nödvändiga befogenheterna för detta.

I förslaget sammanförs flera sektorsspecifika rättsliga grunder för att skapa något som förefaller vara ett horisontellt instrument, men som i själva verket är en uppsättning sektorsspecifika åtgärder. Artikel 352 i EUF-fördraget får användas endast i fall där de nödvändiga befogenheterna inte föreskrivs i fördragen. Eftersom det redan finns ett antal åtgärder i unionslagstiftningen som föreskriver visselblåsarregler kan detta inte sägas vara fallet här. Därför är artikel 352 i EUF-fördraget per definition oförenlig med det tillvägagångssätt som valts i kommissionens förslag.

Dessutom är valet att inkludera artikel 352 från EUF-fördraget förfarandemässigt oförenligt med de övriga rättsliga grunderna, eftersom artikeln i fråga kräver enhällighet i rådet och godkännande från parlamentets sida. Artikel 352 i EUF-fördraget är därför inte en lämplig rättslig grund för förslaget.

VI – Slutsats och rekommendation

I följande bestämmelser i EUF-fördraget föreskrivs det ordinarie lagstiftningsförfarandet på ett sätt som är förenligt med den befintliga rättsliga grund som kommissionen föreslagit: artiklarna 77.2, 78.2, 79.2, 153.1 a, b och e och 157.3 i EUF-fördraget.

När det gäller artiklarna 77, 78 och 79 bör det noteras att även om tillägget av dessa artiklar inte skulle vara oförenligt med förfarandet i parlamentet, skulle införandet av dessa artiklar i den rättsliga grunden kunna leda till att förslaget av förfarandemässiga skäl delas upp i rådet.

Artiklarna 83.1 och 352 i EUF-fördraget är inte förenliga med det tillämpliga ordinarie lagstiftningsförfarandet och bör inte läggas till som nya rättsliga grunder. Dessutom är artikel 352, som får användas endast i fall där de nödvändiga befogenheterna inte föreskrivs i fördragen, per definition oförenlig med det tillvägagångssätt som valts i kommissionens förslag.

När det gäller artikel 154 i EUF-fördraget hänvisar den till regler som är tillämpliga på kommissionen och tillhandahåller ingen rättslig grund för en rättsakt från Europaparlamentet och rådet. Den kan därför inte läggas till i den rättsliga grunden.

Slutligen är det inte lämpligt att lägga till artikel 19.2 i EUF-fördraget eftersom harmonisering inte är tillåten enligt denna bestämmelse.

Det slutliga valet av rättsliga grunder som fastställts som möjliga tillägg till den rättsliga grund som föreslagits av kommissionen bör emellertid vara beroende av antagandet av relevanta ändringar genom vilka specifika politikområden införs i det föreslagna direktivets tillämpningsområde.

Vid sitt sammanträde den 22 oktober 2018 beslutade utskottet för rättsliga frågor enhälligt(5), med 18 röster för, att rekommendera för det ansvariga utskottet att beakta dessa slutsatser vid bedömningen av ändringsförslagen avseende direktivets tillämpningsområde.

Med vänlig hälsning

Pavel Svoboda

(1)

2016/2224(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2017-0402+0+DOC+XML+V0//SV och (2016/2055(INI) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A8-2017-0004+0+DOC+XML+V0//SV.

(2)

Mål C-45/86, Europeiska kommissionen/Europeiska unionens råd (generella förmånstullar), REG 1987, s. 1439, punkt 5; mål C-440/05, Europeiska kommissionen/Europeiska unionens råd, REG 2007, s. I-9097; mål C‑411/06, Europeiska kommissionen/Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, REG 2009, s. I‑7585.

(3)

Se det ovannämnda målet C-411/06, punkterna 46–47.

(4)

Domstolens dom av den 6 november 2008, Europaparlamentet/Europeiska unionens råd, C-155/07, ECLI:EU:C:2008:605, punkt 37, och domstolens dom av den 3 september 2009, Europaparlamentet/Europeiska unionens råd, C-166/07, ECLI:EU:C:2009:499, punkterna 68 och 69.

(5)

Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Pavel Svoboda (ordförande), Mady Delvaux (vice ordförande) Axel Voss (föredragande av yttrande), Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie‑Christine Boutonnet, Geoffroy Didier, Pascal Durand, Angel Dzhambazki, Heidi Hautala, Mary Honeyball, Sylvia‑Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, Evelyn Regner, Tiemo Wölken, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka och Olle Ludvigsson (suppleant för Enrico Gasbarra i enlighet med artikel 200.2 i arbetsordningen).


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (27.9.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

(COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD))

Föredragande av yttrande (*): Miguel Viegas

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden för ECON-utskottet välkomnar till fullo kommissionens förslag om ett EU‑omfattande skydd för visselblåsare, något som parlamentet redan begärt sedan länge, bland annat i sin rapport från undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt och tidigare i INI-betänkandet från JURI-utskottet, som ECON-utskottet bidrog till.

Förslaget bygger också på de sektoriella bestämmelser om skyddsåtgärder för visselblåsare som införts i tidigare lagstiftning, såsom direktivet om bekämpning av penningtvätt och förordningen om marknadsmissbruk.

Med sina ändringsförslag vill ECON-utskottets föredragande

•  förbättra definitionen (artikel 3),

•  utvidga tillämpningsområdet för arbetstagares rättigheter (artikel 1),

•  säkerställa materiellt stöd (artikel 15),

•  stryka skäl 21,

•  introducera idén att en visselblåsare inte kan ersätta de statliga övervakningstjänsternas operativa kapacitet,

•  införa en tydlig mekanism för att tilldela status som visselblåsare i syfte att skapa rättslig säkerhet,

•  införa möjligheten att vara anonym,

•  underlätta användningen av externa kanaler utan att gå via interna kanaler.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Personer som arbetar för en organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser och att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier.

(1)  Personer som arbetar för en organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Syftet med detta direktiv är att skapa ett förtroendeingivande klimat som gör att visselblåsare kan rapportera om observerade eller misstänkta lagöverträdelser, missförhållanden och hot mot allmänintresset. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser och att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier eller rättsliga konsekvenser eller på grund av bristande förtroende för nyttan med att rapportera.

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  På unionsnivå är rapporter från visselblåsare ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt.

(2)  På unionsnivå är rapporter från visselblåsare ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som ofta leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt.

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  På vissa politikområden kan överträdelser av unionsrätten skada allmänintresset allvarligt genom att skapa betydande risker för samhällets välfärd. Om brister i kontrollen av efterlevnaden har identifierats på dessa områden, och visselblåsare befinner sig i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja överträdelser, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen genom att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och att inrätta effektiva rapporteringskanaler.

(3)  Överträdelser av unionsrätten kan skada allmänintresset allvarligt genom att skapa betydande risker för samhällets välfärd. Om brister i kontrollen av efterlevnaden har identifierats, och visselblåsare befinner sig i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja sådana överträdelser, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen genom att säkerställa både ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och effektiva rapporteringskanaler.

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Följaktligen bör gemensamma miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare gälla för akter och politikområden där i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

(5)  Följaktligen bör gemensamma miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare gälla endast för akter, politikområden och medlemsstater där det finns belägg för att i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionslagstiftningen om offentlig upphandling. Utöver behovet av att förebygga och upptäcka bedrägeri och korruption i samband med genomförandet av EU:s budget, inbegripet offentlig upphandling, är det nödvändigt att ta itu med nationella myndigheters och vissa allmännyttiga aktörers bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling när de köper varor, arbeten och tjänster. Överträdelser av dessa regler skapar snedvridningar av konkurrensen, ökar kostnaderna för att bedriva verksamhet, strider mot investerares och aktieägares intressen och gör det generellt sett mindre attraktivt att investera samt skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i Europa, vilket påverkar en väl fungerande inre marknad.

(6)  Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionslagstiftningen om offentlig upphandling. Utöver behovet av att förebygga och upptäcka bedrägeri och korruption i samband med genomförandet av EU:s budget, inbegripet offentlig upphandling, är det nödvändigt att ta itu med nationella myndigheters och vissa allmännyttiga aktörers bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling när de köper varor, arbeten och tjänster. Överträdelser av dessa regler skapar snedvridningar av konkurrensen, ökar kostnaderna för att bedriva verksamhet, strider mot investerares och aktieägares intressen och gör det generellt sett mindre attraktivt att investera samt skapar ojämlika konkurrensvillkor för alla företag i Europa, vilket påverkar en väl fungerande inre marknad. Uppmärksamhet måste också ägnas åt att skydda dem som rapporterar om missbruk eller försummelser i fråga om EU:s budget och EU:s institutioner.

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  En ordning för skydd av personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten ersätter inte behovet av att stärka varje medlemsstats övervakning och offentliga strukturer, som i allt större utsträckning måste kunna bekämpa skattebedrägeri och penningtvätt, och inte heller behovet av att delta i internationellt samarbete på dessa områden.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  På området för finansiella tjänster har unionslagstiftaren redan erkänt mervärdet av skydd för visselblåsare. Efter den finansiella krisen, då allvarliga brister i kontrollen av efterlevnaden av de relevanta reglerna uppdagades, infördes åtgärder för skydd av visselblåsare i ett betydande antal rättsliga instrument på detta område34. I samband med det tillsynsregelverk som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag föreskriver, särskilt, direktiv 2013/36/EU35 regler om skydd för visselblåsare, vilket utsträcks även till förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.

(7)  På området för finansiella tjänster har unionslagstiftaren redan erkänt mervärdet av sektorsspecifikt skydd för visselblåsare. Efter den finansiella krisen, då allvarliga brister i kontrollen av efterlevnaden av de relevanta reglerna uppdagades, infördes åtgärder för skydd av visselblåsare i ett betydande antal rättsliga instrument på detta område34. I samband med det tillsynsregelverk som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag föreskriver, särskilt, direktiv 2013/36/EU35 regler om skydd för visselblåsare, vilket utsträcks även till förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Av ett antal välkända fall som rör europeiska finansinstitut framgår emellertid att skyddet för visselblåsare inom alla finansinstitut fortfarande är otillfredsställande och att rädslan att utsättas för repressalier från både arbetsgivare och myndigheter fortfarande hindrar visselblåsare från att lämna information om lagöverträdelser.

_________________

_________________

34 Meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn.

34 Meddelande av den 8 december 2010 om att förstärka sanktionssystemen i den finansiella tjänstesektorn.

35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen väg- och järnvägstransporter.

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att omedelbart stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen väg- och järnvägstransporter.

_________________

_________________

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  Bevisinsamling rörande, upptäckt av och åtgärder mot miljöbrott och olagligt handlande i strid med miljöskyddet, är fortfarande utmaningar som kräver förstärkta åtgärder, vilket betonades i kommissionens meddelande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen” av den 18 januari 201840. Regler om skydd för visselblåsare finns för närvarande i endast ett sektorsspecifikt instrument om miljöskydd41 och det förefaller nödvändigt att införa sådant skydd för att säkerställa en effektivt kontroll av efterlevnaden av unionens regelverk på miljöområdet, där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset med möjliga spridningseffekter över nationsgränserna. Detta är också relevant i fall där osäkra produkter kan orsaka miljöskada.

(10)  Bevisinsamling rörande, upptäckt av och åtgärder mot miljöbrott och olagligt handlande i strid med miljöskyddet, är dessvärre fortfarande utmaningar som kräver förstärkta åtgärder, vilket betonades i kommissionens meddelande ”EU:s åtgärder för att förbättra efterlevnaden av miljölagstiftningen och miljöstyrningen” av den 18 januari 201840. Regler om skydd för visselblåsare finns för närvarande i endast ett sektorsspecifikt instrument om miljöskydd41 och det förefaller nödvändigt att införa sådant skydd för att säkerställa en effektiv kontroll av efterlevnaden av unionens regelverk på miljöområdet, där överträdelser kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset med möjliga spridningseffekter över nationsgränserna. Detta är också relevant i fall där osäkra produkter kan orsaka miljöskada.

_________________

_________________

40 COM(2018) 10 final.

40 COM(2018) 10 final.

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

41 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (EUT L 178, 28.6.2013, s. 66).

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Skyddet av privatlivet och personuppgifter är ett annat område där visselblåsare är i en privilegierad ställning att avslöja överträdelser av unionsrätten som allvarligt kan skada allmänintresset. Liknande överväganden gäller för överträdelser av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem45, som inför rapportering av incidenter (inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter) och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer (t.ex. energi, hälso- och sjukvård, transport, banker osv.), samt leverantörer av viktiga digitala tjänster (t.ex. molntjänster). Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull för att förebygga säkerhetsincidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning. Det bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för den inre marknadens funktion och för välfärden i samhället.

(Berör inte den svenska versionen.)

_________________

45 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  Vissa unionsakter, särskilt på området finansiella tjänster, t.ex. förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk49 och kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/239250, som antagits på grundval av denna förordning, innehåller redan detaljerade regler om skydd för visselblåsare. Sådan befintlig unionslagstiftning, inbegripet förteckningen i del II i bilagan, bör kompletteras genom detta direktiv, så att dessa instrument är helt anpassade till direktivets miniminormer samtidigt som de behåller eventuella särdrag som är skräddarsydda för de berörda sektorerna. Detta är särskilt viktigt när det gäller att fastställa vilka rättsliga enheter på området finansiella tjänster, förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler.

(18)  Vissa unionsakter, särskilt på området finansiella tjänster, t.ex. förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk49 och kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/239250, som antagits på grundval av denna förordning, innehåller redan detaljerade regler om skydd för visselblåsare. Sådan befintlig unionslagstiftning, inbegripet förteckningen i del II i bilagan, bör kompletteras genom detta direktiv, så att dessa instrument är helt anpassade till direktivets miniminormer samtidigt som de behåller eventuella särdrag som är skräddarsydda för de berörda sektorerna. Detta är särskilt viktigt när det gäller att fastställa vilka rättsliga enheter på området finansiella tjänster, förebyggande av penningtvätt, korrekt genomförande av direktivet om sena betalningar (2011/7/EU), finansiering av terrorism och it-brottslighet som för närvarande är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler. Eftersom dessa fall ofta omfattar mycket komplicerade internationella bolagskonstruktioner och finansiella konstruktioner, som förmodligen omfattas av olika behörigheter, bör det antas bestämmelser om en gemensam kontaktpunkt för visselblåsare.

_________________

_________________

49 EUT L 173, 12.6.2014, s. 1.

49 EUT L 173, 12.6.2014, s. 1.

50 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 vad gäller rapportering till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av den förordningen (EUT L 332, 18.12.2015, s. 126).

50 Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392 av den 17 december 2015 om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 vad gäller rapportering till behöriga myndigheter av faktiska eller potentiella överträdelser av den förordningen (EUT L 332, 18.12.2015, s. 126).

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Varje gång en ny unionsakt antas, för vilken skydd för visselblåsare är relevant och kan bidra till en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör det övervägas om bilagan till detta direktiv bör ändras för att föra in den akten under direktivets tillämpningsområde.

(19)  Varje gång en ny unionsakt antas, för vilken skydd för visselblåsare är relevant och kan bidra till en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör bilagan till detta direktiv ändras att den akten förs in under direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Detta direktiv bör inte påverka det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

(20)  Detta direktiv bör inte påverka det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna på nationell nivå eller unionsnivå om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. I synnerhet bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. Dessutom bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även ges till arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa.

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även ges till arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa. Med tanke på att man i en rapport från Transparency International som publicerades sommaren 2018 understryker behovet av skydd för visselblåsare även inom EU:s institutioner bör skyddet utvidgas till att även omfatta EU-anställda.

_________________

_________________

52 Domar av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Deborah Lawrie-Blum, av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, av den 9 juli 2015 i mål C-229/14, Balkaya, av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten, och av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Ruhrlandklinik.

52 Domar av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Deborah Lawrie-Blum, av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, av den 9 juli 2015 i mål C-229/14, Balkaya, av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten, och av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Ruhrlandklinik.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser. Repressalier mot volontärer och oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende på annat sätt skadas.

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser. Repressalier mot volontärer och oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende eller karriärmöjligheter på annat sätt skadas.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30a)  Skydd bör ges till personer som arbetar inom institutioner belägna i unionen, men också till personer som arbetar i europeiska enheter belägna utanför unionen. Det bör även omfatta tjänstemän, annan personal och praktikanter vid unionens institutioner, byråer och organ.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 34

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(34)  Det ankommer på medlemsstaterna att identifiera vilka myndigheter som ska vara behöriga att ta emot och på lämpligt sätt följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Det kan vara tillsyns- eller övervakningsorgan på de berörda områdena, brottsbekämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller ombudsmän. De myndigheter som utses bör ha nödvändig kapacitet och befogenhet att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet att inleda en utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag.

(34)  Det ankommer på medlemsstaterna att identifiera vilka myndigheter som ska vara behöriga att ta emot och på lämpligt sätt följa upp rapporter om överträdelser som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, att säkerställa ett korrekt genomförande och att säkerställa fullständigt, lojalt och skyndsamt samarbete mellan de behöriga myndigheterna både inom den egna medlemsstaten och med de berörda myndigheterna i andra medlemsstater. Det kan vara tillsyns- eller övervakningsorgan på de berörda områdena, brottsbekämpande myndigheter, korruptionsbekämpande organ eller ombudsmän. De myndigheter som utses bör utöver nödvändig kapacitet och befogenhet även ha lämplig personal för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet att inleda en utredning, lagföring, åtgärder för att återkräva medel eller andra avhjälpande åtgärder, i enlighet med sitt uppdrag.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 37

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(37)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten är det mycket viktigt att relevant information snabbt når de som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda och har befogenheter att åtgärda det, om möjligt. Detta kräver att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn fastställer lämpliga interna förfaranden för att ta emot och följa upp rapporter.

(37)  För att effektivt kunna upptäcka och förebygga överträdelser av unionsrätten är det mycket viktigt att relevant information snabbt når de som är närmast källan till problemet, är bäst skickade att utreda och har befogenheter att åtgärda det, om möjligt. Detta kräver att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn fastställer lämpliga interna förfaranden för att ta emot, analysera och följa upp rapporter.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 39

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  Undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler för små företag och mikroföretag bör inte gälla privata företag som är verksamma inom området finansiella tjänster. Sådana företag bör även fortsättningsvis vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler, i linje med de nuvarande skyldigheter som föreskrivs i unionens regelverk om finansiella tjänster.

(39)  Undantaget från skyldigheten att inrätta interna rapporteringskanaler för små företag och mikroföretag bör inte gälla privata företag som är verksamma inom eller nära kopplade till området finansiella tjänster. Sådana företag bör även fortsättningsvis vara skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler, i linje med de nuvarande skyldigheter som föreskrivs i unionens regelverk om finansiella tjänster.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 57

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(57)  Medlemsstaterna bör säkerställa en lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser och se till att alla rapporter finns tillgängliga inom den behöriga myndigheten och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder.

(57)  Medlemsstaterna bör säkerställa en lämplig dokumentation av alla rapporter om överträdelser och se till att alla rapporter finns tillgängliga inom den behöriga myndigheten och att information som mottas genom rapporterna vid behov kan användas som bevisning vid verkställighetsåtgärder och när så är lämpligt göras tillgänglig för andra myndigheter på nationell nivå eller unionsnivå. Det åligger både de översändande och mottagande myndigheterna att säkerställa såväl fullständigt skydd för visselblåsare som fullständigt, lojalt och skyndsamt samarbete.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 62

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(62)  Som regel bör rapporterande personer först använda de interna kanaler som står till deras förfogande och rapportera till sin arbetsgivare. Det kan dock vara så att det inte finns några interna kanaler (i fråga om enheter som inte är skyldiga att inrätta sådana enligt detta direktiv eller tillämplig nationell lagstiftning) eller att det inte är obligatoriskt att använda dem (t.ex. i fråga om personer som inte befinner sig i ett anställningsförhållande) eller att de har använts men inte fungerade korrekt (t.ex. hanterades rapporten inte omsorgsfullt eller inom en rimlig tidsfrist, eller vidtogs inte någon åtgärd för att åtgärda lagöverträdelsen trots ett positivt resultat av utredningen).

(62)  Rapporterande personer bör först använda de interna kanaler som står till deras förfogande och rapportera till sin arbetsgivare. Det kan dock vara så att det inte finns några interna kanaler (i fråga om enheter som inte är skyldiga att inrätta sådana enligt detta direktiv eller tillämplig nationell lagstiftning) eller att det inte är obligatoriskt att använda dem (t.ex. i fråga om personer som inte befinner sig i ett anställningsförhållande) eller att de har använts men inte fungerade korrekt (t.ex. hanterades rapporten inte omsorgsfullt eller inom en rimlig tidsfrist, eller vidtogs inte någon åtgärd för att åtgärda lagöverträdelsen trots ett positivt resultat av utredningen).

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 80

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(80)  Detta direktiv inför miniminormer och medlemsstaterna bör ha befogenhet att införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för den rapporterande personen, under förutsättning att sådana bestämmelser inte inverkar på åtgärderna för skydd av berörda personer.

(80)  Detta direktiv inför miniminormer och medlemsstaterna bör ha befogenhet och uppmuntras att införa eller behålla bestämmelser som är förmånligare för den rapporterande personen, under förutsättning att sådana bestämmelser inte inverkar på åtgärderna för skydd av berörda personer.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 84

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(84)  Målen för detta direktiv, nämligen att genom ett effektivt skydd för viselblåsare stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten på vissa politikområden och med avseende på vissa rättsakter, där överträdelser av unionsrätten kan orsaka allvarlig skada för allmänintresset, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna utan kan uppnås bättre på unionsnivå genom att miniminormer för harmonisering av skyddet för visselblåsare föreskrivs. Vidare kan endast åtgärder på unionsnivå åstadkomma enhetlighet och anpassa de befintliga unionsreglerna om skydd för visselblåsare. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(84)  Målen för detta direktiv, nämligen att genom ett effektivt skydd för visselblåsare stärka kontrollen av efterlevnaden på vissa politikområden och med avseende på vissa rättsakter där överträdelser av unionsrätten kan orsaka skada för allmänintresset, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna utan kan uppnås bättre på unionsnivå genom att miniminormer för harmonisering av skyddet för visselblåsare föreskrivs. Vidare kan endast åtgärder på unionsnivå åstadkomma enhetlighet och anpassa de befintliga unionsreglerna om skydd för visselblåsare. Därför kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  I syfte att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätt och unionspolitik på särskilda områden, fastställs i detta direktiv miniminormer för skydd för personer som rapporterar om följande olagliga verksamheter eller lagmissbruk:

1.  I syfte att stärka kontrollen av efterlevnaden av unionsrätt och unionspolitik på särskilda områden, fastställs i detta direktiv gemensamma miniminormer för skydd för personer som rapporterar om olagliga verksamheter, lagmissbruk, eller hot mot allmänintresset, bland annat följande:

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led a – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för de unionsrättsakter som anges i bilagan (del I och del II) vad gäller följande områden:

a)  Överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för unionsakterna inom följande områden:

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led a – led ii

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ii)  Finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

ii)  Finansiella tjänster, förhindrande av skatteundandragande, skattebedrägeri, skatteflykt, penningtvätt och finansiering av terrorism, även cyberterrorism och it-brottslighet, korruption och organiserad brottslighet.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  Överträdelser av artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i EUF-fördraget och överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1/2003 och rådets förordning (EU) 2015/1589.

b)  Konkurrensrätten, särskilt överträdelser av artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i EUF-fördraget och överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 1/2003 och rådets förordning (EU) 2015/1589.

Ändringsförslag    29

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  Överträdelser som rör den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i EUF-fördraget, vad gäller handlingar som utgör överträdelser av reglerna om bolagsskatt eller system som syftar till att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.

d)  Överträdelser som rör den inre marknaden, som avses i artikel 26.2 i EUF-fördraget, särskilt vad gäller handlingar som utgör överträdelser av reglerna om bolagsskatt eller system som syftar till att erhålla skattefördelar som motverkar målet eller syftet med tillämplig bolagsskattelagstiftning.

Ändringsförslag    30

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Om särskilda regler om rapportering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i bilagan ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i detta direktiv ska var tillämpliga på alla frågor som gäller skydd för rapporterande personer som inte regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna.

2.  Om särskilda regler om högre skydd i samband med rapportering av överträdelser föreskrivs i sektorsspecifika unionsrättsakter som förtecknas i del II i bilagan ska de reglerna gälla. Bestämmelserna i detta direktiv ska vara tillämpliga på alla frågor som gäller skydd för rapporterande personer som inte regleras i de sektorsspecifika unionsrättsakterna.

Ändringsförslag    31

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Detta direktiv ska tillämpas på rapporterande personer som arbetar i den privata eller offentliga sektorn och som förvärvat information om överträdelser i ett arbetsrelaterat sammanhang, inbegripet, åtminstone, följande:

1.  Detta direktiv ska tillämpas på rapporterande personer och bidragande personer i den privata eller offentliga sektorn som förvärvat information om överträdelser, inbegripet, åtminstone, följande:

Ändringsförslag    32

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Personer som har status som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget.

a)  Personer som har status som arbetstagare i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, inbegripet deltidsarbetande och visstidsanställda arbetstagare, samt personer som har status som offentliganställda.

Ändringsförslag    33

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  Varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer.

d)  Varje person som arbetar under överinseende och ledning av entreprenörer, underentreprenörer, tjänsteleverantörer och leverantörer.

Ändringsförslag    34

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da)  Personer som underlättar rapporteringen, såsom mellanhänder och journalister.

Ändringsförslag    35

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Detta direktiv ska också tillämpas på rapporterande personer vilkas arbetsrelaterade förhållande ännu inte har inletts, i fall där information rörande en överträdelse har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal.

2.  Detta direktiv ska också tillämpas på rapporterande personer vilkas arbetsrelaterade förhållande ännu inte har inletts, i fall där information rörande en överträdelse har förvärvats under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, och på arbetsrelaterade förhållanden som har avslutats.

Ändringsförslag    36

Förslag till direktiv

Artikel 2 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Utan att det påverkar artiklarna 22a, 22b och 22c i förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG), ska detta direktiv även omfatta Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens tjänstemän och övriga anställda som rapporterar information om någon av de överträdelser som avses i artikel 1.

Ändringsförslag    37

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  överträdelser: faktiska eller potentiella olagliga verksamheter eller lagmissbruk som rör de unionsrättsakter och områden som omfattas av det tillämpningsområde som avses i artikel 1 och i bilagan.

(1)  överträdelser: faktiska eller potentiella olagliga verksamheter, underlåtenheter eller lagmissbruk som rör unionens rättsakter, framför allt inom områden som omfattas av det tillämpningsområde som avses i artikel 1.

Ändringsförslag    38

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  lagmissbruk: handlingar eller underlåtenheter som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde vilka formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar målet eller syftet med de tillämpliga reglerna.

(3)  lagmissbruk: handlingar eller underlåtenheter som omfattas av unionsrättens tillämpningsområde vilka formellt sett inte förefaller vara olagliga men vilka motverkar målet eller syftet med de tillämpliga reglerna eller utgör en fara för allmänintresset.

Ändringsförslag    39

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  information om överträdelser: bevis för faktiska överträdelser samt rimliga misstankar om potentiella överträdelser som ännu inte har förverkligats.

(4)  information om överträdelser: bevis för faktiska överträdelser samt misstankar om potentiella överträdelser som ännu inte har förverkligats.

Ändringsförslag    40

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  rapport: tillhandahållande av information om en överträdelse som har inträffat eller sannolikt kommer att inträffa i den organisation där den rapporterande personen arbetar eller har arbetat eller i en annan organisation med vilken denne är eller har varit i kontakt genom sitt arbete.

(5)  rapport: tillhandahållande av information om en överträdelse som har inträffat eller sannolikt kommer att inträffa i händelse av ett allvarligt överhängande hot eller om det föreligger en risk för oåterkallelig skada.

Ändringsförslag    41

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  utlämnande: göra information om överträdelser som förvärvats i ett arbetsrelaterat sammanhang tillgänglig för allmänheten.

(8)  utlämnande: göra information om överträdelser tillgänglig för allmänheten.

Ändringsförslag    42

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  rapporterande person: en fysisk eller juridisk person som rapporterar eller lämnar ut information om överträdelser som förvärvats i samband med dennes arbetsrelaterade verksamhet.

(9)  rapporterande person: en fysisk eller juridisk person som rapporterar eller lämnar ut information om överträdelser eller som riskerar repressalier; detta omfattar personer som inte arbetar i ett traditionellt förhållande mellan anställd och arbetsgivare, såsom konsulter, entreprenörer, praktikanter, volontärer, studerande arbetstagare samt tillfälligt och tidigare anställda.

Ändringsförslag    43

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  repressalie: varje hot om eller faktiskt handling eller underlåtenhet som föranletts av den interna eller externa rapporteringen vilken sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen.

(12)  repressalie: varje hot om eller faktisk handling eller underlåtenhet som föranletts av den interna eller externa rapporteringen eller utlämnandet och som ger upphov till eller kan ge upphov till oberättigad skada för den rapporterande personen, den person som misstänks vara den rapporterande personen eller familjemedlemmar, släktingar eller bidragande personer.

Ändringsförslag    44

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  uppföljning: varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport, som gjorts internt eller externt, för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet åtgärder som interna underökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och avslutande av ärendet.

(13)  uppföljning: varje åtgärd som vidtas av mottagaren av en rapport, som gjorts internt eller externt, för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs i rapporten och, i förekommande fall, för att hantera den rapporterade överträdelsen, inbegripet åtgärder som interna undersökningar, utredningar, lagföring, åtgärder för att återkräva medel och avslutande av ärendet samt andra lämpliga avhjälpande eller begränsande åtgärder.

Ändringsförslag    45

Förslag till direktiv

Artikel 3 – led 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  behörig myndighet: varje nationell myndighet som har rätt att ta emot rapporter i enlighet med kapitel III och som har utsetts att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv, särskilt vad gäller uppföljning av rapporter.

(14)  behörig myndighet: varje juridiskt ansvarig myndighet på unionsnivå eller nationell nivå som har rätt att ta emot rapporter i enlighet med kapitel III och som har utsetts att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv, särskilt vad gäller uppföljning av rapporter.

Ändringsförslag    46

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter, vid behov efter samråd med arbetsmarknadens parter.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättsliga enheter i den privata och den offentliga sektorn inrättar interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter efter samråd med arbetsmarknadens parter.

Ändringsförslag    47

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Sådana kanaler och förfaranden ska göra det möjligt för anställda vid enheten att rapportera. De kan också göra det möjligt för andra personer som är i kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet, såsom avses i artikel 2.1 b, c och d, att rapportera, men det ska inte vara obligatoriskt för dessa kategorier av personer att använda interna rapporteringskanaler.

2.  Sådana kanaler och förfaranden ska göra det möjligt för anställda vid enheten att rapportera. De ska också göra det möjligt för andra personer som är i kontakt med enheten i sin arbetsrelaterade verksamhet, såsom avses i artikel 2.1 b, c och d, att rapportera, men det ska inte vara obligatoriskt för dessa kategorier av personer att använda interna rapporteringskanaler.

Ändringsförslag    48

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Privata rättsliga enheter med en årlig omsättning eller en årlig balansräkning på 10 miljoner euro eller mer.

Privata rättsliga enheter med en årlig omsättning eller årlig balansräkning för företaget eller koncernen på 10 miljoner euro eller mer.

Ändringsförslag    49

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  Privata rättsliga enheter oberoende av storlek som är verksamma inom området finansiella tjänster eller som är sårbara för penningtvätt och finansiering av terrorism, såsom regleras av de unionsakter som avses i bilagan.

c)  Privata rättsliga enheter oberoende av storlek som är verksamma inom området finansiella tjänster eller som är sårbara för penningtvätt, finansiering av terrorism eller it-brottslighet, såsom regleras av de unionsakter som avses i bilagan.

Ändringsförslag    50

Förslag till direktiv

Artikel 4 – punkt 6 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da)  Europeiska unionens institutioner, organ och byråer.

Ändringsförslag    51

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Kanaler för att ta emot rapporter vilka är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer att den rapporterande personers identitet behandlas konfidentiellt och att åtkomst för obehörig personal förhindras.

a)  Kanaler för att ta emot rapporter vilka är utformade, inrättade och drivs på ett sätt som säkerställer en bekräftelse på att rapporten mottagits samt säkerställer att den rapporterande personens identitet behandlas konfidentiellt eller anonymt och att åtkomst för obehörig personal förhindras.

Ändringsförslag    52

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader efter rapporten, för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten.

d)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader efter rapporten, för att lämna väsentlig återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten.

Ändringsförslag    53

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform och/eller muntliga rapporter genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte.

a)  Skriftliga rapporter i elektronisk form eller pappersform och/eller muntliga rapporter genom telefonsamtal, oavsett om de spelas in eller inte. Om telefonsamtalet spelas in ska den rapporterande personen ha gett sitt samtycke i förväg.

Ändringsförslag    54

Förslag till direktiv

Artikel 5 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  Fysiska möten med den person eller avdelning som utsetts att ta emot rapporter.

b)  Fysiska möten med den person eller avdelning som utsetts att ta emot rapporter, i närvaro, om den rapporterande personen så önskar, av en facklig företrädare eller den rapporterande personens juridiska ombud.

Ändringsförslag    55

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a)  inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler, som både är säkra och säkerställer konfidentialitet, för att ta emot och hantera information som lämnas av den rapporterande personen,

a)  inrättar oberoende och självständiga externa rapporteringskanaler, som både är säkra och säkerställer konfidentialitet, för att ta emot och hantera information som lämnas av den rapporterande personen, medger anonym rapportering och skyddar visselblåsarens personuppgifter,

Ändringsförslag    56

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa)  främjar kostnadsfri och oberoende rådgivning och juridiskt stöd för rapporterande personer och mellanhänder,

Ändringsförslag    57

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  lämnar återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten inom en rimlig tidsfrist som inte överstiger tre månader eller, i vederbörligen motiverade fall, sex månader,

b)  bekräftar mottagandet av rapporten och lämnar återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten inom en rimlig tidsfrist som inte överstiger tre månader eller, i vederbörligen motiverade fall, sex månader,

Ändringsförslag    58

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  översänder informationen i rapporten till unionens behöriga organ eller byråer, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning, om så är föreskrivet i nationell lagstiftning eller unionslagstiftning.

c)  översänder informationen i rapporten till unionens behöriga organ eller byråer eller andra medlemsstater, beroende på vilket som är tillämpligt, för vidare utredning.

Ändringsförslag    59

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  samarbetar fullt ut, lojalt och snabbt med andra medlemsstater och EU:s myndigheter.

Ändringsförslag    60

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter följer upp rapporterna genom att vidta nödvändiga åtgärder och, i lämplig utsträckning, utreda föremålet för rapporterna. De behöriga myndigheterna ska underrätta den rapporterande personen om det slutliga resultatet av utredningarna.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter följer upp rapporterna genom att vidta nödvändiga åtgärder och, i lämplig utsträckning, utreda föremålet för rapporterna. De behöriga myndigheterna ska underrätta den rapporterande personen och alla andra berörda medlemsstater och EU:s behöriga myndigheter, organ och byråer om det slutliga resultatet av utredningarna.

Ändringsförslag    61

Förslag till direktiv

Artikel 6 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har mottagit en rapport men inte är behörig att vidta åtgärder mot överträdelsen översänder rapporten till den behöriga myndigheten och underrättar den rapporterande personen om detta.

4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har mottagit en rapport men inte är behörig att vidta åtgärder mot överträdelsen översänder rapporten till den behöriga myndigheten och underrättar den rapporterande personen om detta. Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter som mottar rapporter, med avseende på vilka de inte är behöriga att vidta åtgärder, har tydliga förfaranden för att hantera all utlämnad information på ett säkert och konfidentiellt sätt.

Ändringsförslag    62

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca)  De främjar kostnadsfri och oberoende rådgivning och juridiskt stöd för rapporterande personer och mellanhänder.

Ändringsförslag    63

Förslag till direktiv

Artikel 7 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  Fysiska möten med den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten.

c)  Fysiska möten med den särskilt avdelade personalen vid den behöriga myndigheten i närvaro, om den rapporterande personen så önskar, av en facklig företrädare eller den rapporterande personens juridiska ombud, samtidigt som respekten för konfidentialitet och anonymitet säkerställs.

Ändringsförslag    64

Förslag till direktiv

Artikel 8 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har personal som särskilt avdelats för att hantera rapporter. Särskilt avdelad personal ska få särskild utbildning i hantering av rapporter.

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har tillräckligt med behörig personal som särskilt avdelats för att hantera rapporter. Särskilt avdelad personal ska få särskild utbildning i hantering av rapporter.

Ändringsförslag    65

Förslag till direktiv

Artikel 8 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c)  Hålla kontakt med den rapporterande personen i syfte att informera denne om utredningens gång och resultat.

c)  Hålla konfidentiell kontakt med den rapporterande personen i syfte att informera denne om utredningens gång och resultat.

Ändringsförslag    66

Förslag till direktiv

Artikel 9 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader eller sex månader i vederbörligen motiverade fall, för att lämna återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten och innehållet i denna återkoppling.

b)  En rimlig tidsfrist, som inte överstiger tre månader eller sex månader i vederbörligen motiverade fall, för att lämna väsentlig återkoppling till den rapporterande personen om uppföljningen av rapporten och innehållet i denna återkoppling.

Ändringsförslag    67

Förslag till direktiv

Artikel 10 – punkt 1 – led ga (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ga)  Kontaktuppgifter för organisationer i det civila samhället där rättslig rådgivning kan erhållas kostnadsfritt.

Ändringsförslag    68

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  En rapporterande person ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om han eller hon har rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var riktig vid tiden för rapporteringen och att informationen omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv.

1.  En rapporterande person ska omfattas av skydd och beviljas status som rapporterande person enligt detta direktiv om han eller hon har rimliga skäl att tro att den information som rapporterades var riktig vid tiden för rapporteringen och att informationen omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv, oavsett vilken rapporteringskanal som valdes. Skyddet omfattar personer som i god tro felaktigt lämnar ut information, och skyddet för rapporterande personer ska gälla medan en bedömning görs av om utlämnandet är korrekt.

Ändringsförslag    69

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Även personer som anonymt lämnat ut information inom ramen för detta direktivs tillämpningsområde men vars identitet lämnats ut ska omfattas av skydd enligt detta direktiv.

Ändringsförslag    70

Förslag till direktiv

Artikel 1 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b.  Medlemsstaterna ska fastställa tydliga kriterier för beviljandet av rättigheter och skydd för de rapporterande personerna enligt detta direktiv från och med rapporteringen.

Ändringsförslag    71

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En person som rapporterar externt ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om ett av följande villkor är uppfyllt:

utgår

a)  Han eller hon rapporterade först internt men ingen lämplig åtgärd vidtogs som svar på rapporten inom den rimliga tidsfrist som avses i artikel 5.

 

b)  Interna rapporteringskanaler fanns inte tillgängliga för den rapporterande personen eller den rapporterande personen kunde rimligen inte förväntas känna till att sådana kanaler fanns tillgängliga.

 

c)  Det var i enlighet med artikel 4.2 inte obligatoriskt för den rapporterande personen att använda interna rapporteringskanaler.

 

d)  Han eller hon kunde inte rimligen förväntas använda interna rapporteringskanaler mot bakgrund av föremålet för rapporten.

 

e)  Han eller hon hade rimliga skäl att tro att användningen av interna rapporteringskanaler skulle kunna äventyra effektiviteten i de behöriga myndigheternas utredningsåtgärder.

 

f)  Han eller hon hade rätt att rapportera direkt genom externa rapporteringskanaler till en behörig myndighet med stöd av unionsrätten.

 

Ändringsförslag    72

Förslag till direktiv

Artikel 13 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  En person som lämnar ut information till allmänheten om överträdelser som omfattas av tillämpningsområdet för detta direktiv ska omfattas av skydd enligt detta direktiv om

utgår

a) han eller hon först rapporterade internt och/eller externt i enlighet med kapitlen II och III och punkt 2 i denna artikel, men ingen lämplig åtgärd vidtogs som svar på rapporten inom den rimliga tidsfrist som avses i artiklarna 6.2 b och 9.1 b, eller

 

b) han eller hon inte rimligen kunde förväntas använda interna och/eller externa rapporteringskanaler på grund av överhängande eller uppenbar fara för allmänintresset eller på grund av omständigheterna i det enskilda fallet, eller om det föreligger en risk för oåterkallelig skada.

 

Ändringsförslag    73

Förslag till direktiv

Artikel 14 – punkt 1 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

g)  Tvång, hot, trakasserier eller utfrysning på arbetsplatsen.

g)  Tvång, hot, trakasserier eller utfrysning.

Ändringsförslag    74

Förslag till direktiv

Artikel 14a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 14a

 

Vägledning till den eller de rapporterande personerna av en oberoende tredje part

 

1. Medlemsstaterna får föreskriva att den rapporterande personen eller den person som avser att rapportera eller göra ett offentligt utlämnande ska få vägledning under processen. Identiteten på de personer som avses i denna punkt ska behandlas konfidentiellt under denna vägledning, som i synnerhet kan bestå av

 

a) kostnadsfri, opartisk och konfidentiell rådgivning, särskilt angående detta direktivs tillämpningsområde, rapporteringskanalerna och det skydd som beviljas den rapporterande personen, liksom den berörda personens rättigheter,

 

b) juridisk rådgivning vid rättstvister,

 

c) psykologiskt stöd.

 

2. Denna vägledning kan tillhandahållas av en oberoende administrativ myndighet, fackföreningar eller andra arbetstagarorganisationer eller ett behörigt organ som medlemsstaten utsett, förutsatt att detta uppfyller följande kriterier:

 

a) Det har inrättats på vederbörligt sätt i enlighet med en medlemsstats lagar.

 

b) Det har ett berättigat intresse av att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv.

 

c) Det drivs utan vinstsyfte.

Ändringsförslag    75

Förslag till direktiv

Artikel 15 – punkt 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8.  Utöver att tillhandahålla rättshjälp till rapporterande personer i straffrättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlighet med direktiv (EU) 2016/1919 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG63, och i enlighet med nationell lagstiftning, får medlemsstaterna föreskriva ytterligare åtgärder för rättsligt och ekonomiskt bistånd och stöd för rapporterande personer inom ramen för rättsliga förfaranden.

8.  Utöver att tillhandahålla rättshjälp till rapporterande personer i straffrättsliga förfaranden och i gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i enlighet med direktiv (EU) 2016/1919 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG63, och i enlighet med nationell lagstiftning, får medlemsstaterna besluta att föreskriva ytterligare åtgärder för rättsligt och ekonomiskt bistånd och stöd för rapporterande personer inom ramen för rättsliga förfaranden samt ekonomiskt stöd vid tillfälligt inkomstbortfall.

__________________

__________________

63 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).

63 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område (EUT L 136, 24.5.2008, s. 3).

Ändringsförslag    76

Förslag till direktiv

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Skyldighet att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt

 

1. Den eller de rapporterande personernas identitet får inte lämnas ut utan deras uttryckliga samtycke. Denna sekretesskyldighet omfattar också uppgifter som kan användas för att identifiera den rapporterande personen.

 

2. En person som förfogar över eller förvärvar de uppgifter som avses i punkt 1 ska vara skyldig att inte lämna ut dessa uppgifter.

 

3. De omständigheter under vilka, genom undantag från punkt 2, uppgifter om den rapporterande personens identitet får lämnas ut, ska begränsas till undantagsfall där utlämnandet av dessa uppgifter är en nödvändig och proportionell skyldighet enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning i samband med senare utredningar eller rättsliga förfaranden eller för att slå vakt om andras friheter, däribland rätten till försvar för den berörda personen, och i varje fall med förbehåll för lämpliga skyddsåtgärder enligt den berörda lagstiftningen. I sådana fall ska lämpliga och ändamålsenliga åtgärder vidtas för att säkerställa den eller de rapporterande personernas säkerhet och välbefinnande.

 

4. I de fall som avses i punkt 3 ska den person som utsetts att ta emot rapporten i god tid underrätta den rapporterande personen innan dennes identitet lämnas ut och samråda med vederbörande om möjliga alternativa åtgärder.

 

5. Kanalerna för intern och extern rapportering ska vara utformade på ett sätt som garanterar att den rapporterande personens identitet behandlas konfidentiellt och att åtkomst för obehöriga personer förhindras. Information om vem i personalen som fått åtkomst till konfidentiella uppgifter ska bevaras, inbegripet tid och datum för sådan åtkomst.

Ändringsförslag    77

Förslag till direktiv

Artikel 17 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d)  bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt.

d)  bryter mot skyldigheten att behandla rapporterande personers identitet konfidentiellt eller upprätthålla deras anonymitet.

Ändringsförslag    78

Förslag till direktiv

Artikel 17 – punkt 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da)  upprepar den överträdelse som rapporterats av den rapporterande personen, när ärendet väl avslutats.

Ändringsförslag    79

Förslag till direktiv

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på personer som gör illvilliga eller ogrundade rapporter eller utlämnanden, inbegripet åtgärder för att ersätta personer som har lidit skada på grund av illvilliga eller ogrundade rapporter eller utlämnanden.

2.  Medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpliga på personer som gör illvilliga eller ogrundade rapporter eller utlämnanden.

Ändringsförslag    80

Förslag till direktiv

Artikel 17a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17a

 

Skyldighet att samarbeta

 

1. De myndigheter i medlemsstaterna som uppmärksammas på överträdelser av unionsrätten, i enlighet med detta direktiv, ska skyndsamt underrätta alla andra berörda medlemsstaters myndigheter och/eller unionsbyråer och unionsorgan och samarbeta med dessa på ett lojalt och ändamålsenligt sätt samt utan dröjsmål.

 

2. De myndigheter i medlemsstaterna som underrättas av myndigheter i andra medlemsstater om potentiella överträdelser av unionsrätten, i enlighet med detta direktiv, ska tillhandahålla ett meningsfullt svar med angivelse av de åtgärder som vidtagits med anledning därav samt en officiell mottagningsbekräftelse och en kontaktpunkt för ytterligare samarbete.

 

3. Medlemsstaternas myndigheter ska skydda konfidentiell information som mottagits, särskilt med avseende på de rapporterande personernas identitet och övriga personuppgifter.

 

4. Medlemsstaternas myndigheter ska under konfidentialitet ge tillgång till den information som mottagits från de rapporterande personerna samt utan dröjsmål underlätta begäranden om ytterligare information.

 

5. Medlemsstaternas myndigheter ska dela med sig av all relevant information till andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna avseende överträdelser av unionsrätten eller nationell lagstiftning i internationella ärenden, och de ska göra detta utan dröjsmål.

Ändringsförslag    81

Förslag till direktiv

Artikel 17b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17b

 

Inga undantag för rättigheter och rättsmedel

 

De rättigheter och rättsmedel som föreskrivs i detta direktiv får inte upphävas eller begränsas av ett avtal, en policy, en anställningsform eller ett anställningsvillkor, inte heller av ett skiljedomsavtal som ingås före eventuell tvist. Varje försök att upphäva eller begränsa dessa rättigheter och rättsmedel ska betraktas som ogiltigt och icke verkställbart.

Ändringsförslag    82

Förslag till direktiv

Artikel 20 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  När medlemsstaterna införlivar detta direktiv får de överväga att inrätta en oberoende myndighet för skydd av visselblåsare.

Ändringsförslag    83

Förslag till direktiv

Artikel 22a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 22a

 

Uppdatering av bilagorna

 

Närhelst en ny unionsrättsakt omfattas av det materiella tillämpningsområde som fastställs i artikel 1.1 a eller artikel 1.2 ska kommissionen genom en delegerad akt uppdatera bilagorna i enlighet därmed. 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

Referensnummer

COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

28.5.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

28.5.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Miguel Viegas

31.5.2018

Behandling i utskott

29.8.2018

24.9.2018

 

 

Antagande

24.9.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

15

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pervenche Berès, Markus Ferber, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Barbara Kappel, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Marisa Matias, Gabriel Mato, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Martin Schirdewan, Pedro Silva Pereira, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Steven Woolfe, Marco Zanni, Esther de Lange

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Doru-Claudian Frunzulică, Ramón Jáuregui Atondo, Rina Ronja Kari, Jeppe Kofod, Marcus Pretzell, Michel Reimon, Romana Tomc, Lieve Wierinck, Roberts Zīle, Sophia in ‘t Veld

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Edouard Martin, Julia Pitera, Virginie Rozière, Sabine Verheyen, Anna Záborská

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ECR

Pirkko Ruohonen-Lerner

EFDD

Bernard Monot, Marco Valli

GUE/NGL

Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

PPE

Anne Sander, Tom Vandenkendelaere

S&D

Pervenche Berès, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Doru-Claudian Frunzulică, Roberto Gualtieri, Ramón Jáuregui Atondo, Jeppe Kofod, Olle Ludvigsson, Edouard Martin, Virginie Rozière, Pedro Silva Pereira

Verts/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Michel Reimon, Ernest Urtasun

15

-

ECR

Sander Loones

ENF

Barbara Kappel, Marcus Pretzell

NI

Steven Woolfe

PPE

Markus Ferber, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Werner Langen, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Julia Pitera, Romana Tomc, Sabine Verheyen, Anna Záborská

7

0

ALDE

Lieve Wierinck, Sophia in 't Veld

ECR

Bernd Lucke, Stanisław Ożóg, Roberts Zīle

ENF

Marco Zanni

PPE

Esther de Lange

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (8.11.2018)

till utskottet för rättsliga frågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten

(COM(2018)0218 – C8-0159/2018 – 2018/0106(COD))

Föredragande av yttrande: Maite Pagazaurtundúa Ruiz

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till direktiv

Beaktandeled 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207 och 325.4 och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 10, 11, 12, 15, 16, 33, 43, 50, 53.1, 62, 91, 100, 103, 109, 114, 168, 169, 192, 207, 325.4 och 352 och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 31,

Ändringsförslag    2

Förslag till direktiv

Beaktandeled 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

Ändringsförslag    3

Förslag till direktiv

Beaktandeled 6b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen,

Ändringsförslag    4

Förslag till direktiv

Beaktandeled 6c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse när de lämnar ut konfidentiella uppgifter om företag och offentliga organ,

Ändringsförslag    5

Förslag till direktiv

Beaktandeled 6d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

Ändringsförslag    6

Förslag till direktiv

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Personer som arbetar för en organisation eller är i kontakt med en organisation i sin arbetsrelaterade verksamhet är ofta de första som får vetskap om hot mot eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser och att garantera samhällets välfärd. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier.

(1)  Personer som arbetar eller har arbetat för en organisation eller är eller har varit i kontakt med en organisation är ofta de första som får vetskap om hot, brottslig eller olaglig verksamhet eller skada för allmänintresset som kan uppstå i detta sammanhang. Genom att slå larm om sådana förhållanden spelar de en viktig roll när det gäller att avslöja och förhindra lagöverträdelser, att garantera samhällets välfärd och att skydda de grundläggande rättigheterna, bland annat rätten till yttrande- och informationsfrihet. Visselblåsare spelar en avgörande roll i att avslöja missförhållanden eller oetiskt och oärligt beteende gentemot allmänintresset. De har ofta svårt att bedöma om uppgifterna är lagliga, men enligt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är det inte visselblåsarnas sak att göra en rättslig bedömning så länge de agerar i god tro och uppgifterna är korrekta. Potentiella visselblåsare avskräcks dock ofta från att rapportera om sina farhågor eller misstankar av rädsla för repressalier om de avslöjar oegentligheter, dålig förvaltning, missbruk av medel, administrativa missförhållanden eller potentiell korruption med avseende på offentliga och privata organs verksamhet inom unionen. De är inte riktigt skyddade och känner sig inte skyddade.

Ändringsförslag    7

Förslag till direktiv

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  På unionsnivå är rapporter från visselblåsare ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt.

(2)  På unionsnivå är rapporter från visselblåsare och undersökande journalister ett av leden i kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten; de förser systemen för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå med information som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt.

Ändringsförslag    8

Förslag till direktiv

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  På vissa politikområden kan överträdelser av unionsrätten skada allmänintresset allvarligt genom att skapa betydande risker för samhällets välfärd. Om brister i kontrollen av efterlevnaden har identifierats på dessa områden, och visselblåsare befinner sig i en privilegierad ställning när det gäller att kunna avslöja överträdelser, är det nödvändigt att stärka efterlevnadskontrollen genom att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och att inrätta effektiva rapporteringskanaler.

(3)  Överträdelser av unionsrätten kan medföra allvarlig skada för allmänintresset och åtnjutandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Det nödvändigt att säkerställa ett effektivt skydd för visselblåsare mot repressalier och att inrätta effektiva och konfidentiella rapporteringskanaler.

Ändringsförslag    9

Förslag till direktiv

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Det skydd som för närvarande ges för visselblåsare i Europeiska unionen är fragmenterat mellan medlemsstaterna och skiljer sig åt mellan olika politikområden. Följderna av överträdelser av unionsrätten med gränsöverskridande dimension som avslöjats av visselblåsare visar hur ett otillräckligt skydd i en medlemsstat inte endast kan ge negativa konsekvenser för EU-politikens funktion i den medlemsstaten, utan även kan leda till följdverkningar i andra medlemsstater och i unionen som helhet.

(4)  Det skydd som för närvarande ges för visselblåsare i Europeiska unionen är fragmenterat mellan medlemsstaterna och skiljer sig åt mellan olika politikområden. Visselblåsare bör skyddas om de avslöjar lagöverträdelser, missförhållanden eller försummelser gentemot allmänintresset. Ett otillräckligt skydd i en medlemsstat får inte endast negativa konsekvenser för EU-politikens funktion i den medlemsstaten, utan kan även leda till följdverkningar i andra medlemsstater och i unionen som helhet.

Ändringsförslag    10

Förslag till direktiv

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  Följaktligen bör gemensamma miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare gälla för akter och politikområden där i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

(5)  Följaktligen bör gemensamma rättsliga miniminormer som säkerställer ett effektivt skydd för visselblåsare med en allmän och samlad strategi gälla för alla unionsakter, nationella akter och politikområden där i) det finns ett behov av att stärka kontroll av efterlevnaden, ii) underrapportering av visselblåsare är en viktig faktor som påverkar kontrollen av efterlevnaden, och iii) överträdelser av unionsrätten eller den nationella rätten medför allvarlig skada för allmänintresset.

Ändringsförslag    11

Förslag till direktiv

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen väg- och järnvägstransporter.

(9)  Vikten av skydd för visselblåsare i fråga om att förebygga och avskräcka från överträdelser av unionsreglerna om transportsäkerhet, vilka kan utgöra en fara för människors liv, har redan erkänts i sektorsinstrument på unionsnivå om luftfartssäkerhet38 och sjötransportsäkerhet39, vilka innehåller regler om skräddarsydda skyddsåtgärder för visselblåsare och om särskilda rapporteringskanaler. Dessa instrument omfattar också skydd mot repressalier för de arbetstagare som rapporterar om sina egna ärliga misstag (så kallad ”rättvisekultur”). Det är bland annat nödvändigt att komplettera de befintliga inslagen för skydd av visselblåsare inom dessa två sektorer och att föreskriva om sådant skydd för att stärka kontrollen av efterlevnaden med avseende på andra transportslag, nämligen väg- och järnvägstransporter.

_________________

_________________

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

38 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart (EUT L 122, 24.4.2014, s. 18).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

39 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/54/EU av den 20 november 2013 om vissa flaggstaters ansvar i fråga om efterlevnad och verkställighet av 2006 års konvention om arbete till sjöss (EUT L 329, 10.12.2013, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG av den 23 april 2009 om hamnstatskontroll (EUT L 131, 28.5.2009, s. 57).

Ändringsförslag    12

Förslag till direktiv

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Skyddet av privatlivet och personuppgifter är ett annat område där visselblåsare är i en privilegierad ställning att avslöja överträdelser av unionsrätten som allvarligt kan skada allmänintresset. Liknande överväganden gäller för överträdelser av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem45, som inför rapportering av incidenter (inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter) och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer (t.ex. energi, hälso- och sjukvård, transport, banker osv.), samt leverantörer av viktiga digitala tjänster (t.ex. molntjänster). Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull för att förebygga säkerhetsincidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning. Det bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för den inre marknadens funktion och för välfärden i samhället.

(14)  Skyddet av privatlivet och personuppgifter, som fastställs i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, är ett annat område där visselblåsare är i en privilegierad ställning att avslöja överträdelser av unionsrätten som kan skada allmänintresset. Liknande överväganden gäller för överträdelser av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem45, som inför rapportering av incidenter (inbegripet sådana som inte undergräver säkerheten för personuppgifter) och säkerhetskrav för enheter som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster inom många sektorer (t.ex. energi, hälso- och sjukvård, transport, banker osv.), samt leverantörer av viktiga digitala tjänster. Visselblåsares rapportering på detta område är särskilt värdefull, dels för att förebygga säkerhetsincidenter som skulle påverka viktig ekonomisk och samhällelig verksamhet och digitala tjänster som används i stor utsträckning, dels för att förhindra eventuella överträdelser av unionens dataskyddslagstiftning. Det bidrar till att säkerställa kontinuiteten för tjänster som är avgörande för samhället.

__________________

__________________

45 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.

45 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.

Ändringsförslag    13

Förslag till direktiv

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Skyddet av unionens ekonomiska intressen, som avser kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot användningen av unionens utgifter, uppbörd av unionens inkomster och medel eller tillgångar, är ett centralt område där kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten behöver stärkas. Förstärkningen av skyddet av unionens ekonomiska intressen omfattar också genomförandet av unionens budget med avseende på utgifter på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Bristen på en effektiv efterlevnadskontroll på området för unionens ekonomiska intressen, inbegripet bedrägeri och korruption på nationell nivå, leder till en minskning av unionens inkomster och ett missbruk av EU-medel, vilket kan snedvrida offentliga investeringar och tillväxt och undergräva medborgarnas förtroende för EU:s åtgärder. Skydd för visselblåsare är nödvändigt för att underlätta upptäckt och förebyggande av bedrägerier och olaglig verksamhet och att avskräcka från sådan verksamhet.

(16)  Skyddet av unionens ekonomiska intressen, som avser kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot användningen av unionens utgifter, uppbörd av unionens inkomster och medel eller tillgångar, är ett centralt område där kontrollen av efterlevnaden av unionsrätten behöver stärkas. Förstärkningen av skyddet av unionens ekonomiska intressen omfattar också genomförandet av unionens budget med avseende på utgifter på grundval av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Bristen på en effektiv efterlevnadskontroll på området för unionens ekonomiska intressen, inbegripet bedrägeri och korruption på nationell nivå, leder till en minskning av unionens inkomster och ett missbruk av EU-medel, vilket kan snedvrida offentliga investeringar och tillväxt och undergräva medborgarnas förtroende för EU:s åtgärder. Undersökande journalister spelar också en avgörande roll i att avslöja missförhållanden på alla dessa områden. De representerar en mycket utsatt yrkesgrupp som ofta får betala med sina arbeten, sin frihet och även med sina liv för avslöjandet av allvarliga oegentligheter och korruption. Särskilda åtgärder för att skydda undersökande journalister bör därför ingå i ett övergripande lagstiftningsförslag för skydd av visselblåsare. Skydd för undersökande journalistik och visselblåsare är nödvändigt för att underlätta upptäckt och förebyggande av bedrägerier och olaglig verksamhet och att avskräcka från sådan verksamhet.

Ändringsförslag    14

Förslag till direktiv

Skäl 18a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(18a)  Visselblåsare som rapporterar om försummelser och överträdelser av arbets- och sociallagstiftningen är av avgörande betydelse för att säkerställa att arbetsplatserna är säkra och rättvisa. Överträdelser av regler i en organisation som rapporteras av personer som arbetar eller har arbetat där eller av personer som varit i kontakt med organisationen ska garanteras fullt skydd enligt denna förordning.

Ändringsförslag    15

Förslag till direktiv

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  Varje gång en ny unionsakt antas, för vilken skydd för visselblåsare är relevant och kan bidra till en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör det övervägas om bilagan till detta direktiv bör ändras för att föra in den akten under direktivets tillämpningsområde.

(19)  Varje gång en ny unionsakt antas, för vilken skydd för visselblåsare är relevant och kan bidra till en effektivare kontroll av efterlevnaden, bör den akten läggas till i bilagan till detta direktiv för att föra in den under direktivets tillämpningsområde.

Ändringsförslag    16

Förslag till direktiv

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20)  Detta direktiv bör inte påverka det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om överträdelser av unionens arbetslagstiftning. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

(20)  Detta direktiv bör inte påverka det skydd som ges till arbetstagare när de rapporterar om försummelser och missförhållanden eller om överträdelser av såväl unionens lagstiftning som den nationella lagstiftningen. På området för säkerhet och hälsa i arbetet kräver artikel 11 i direktiv 89/391/EEG redan att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare och deras representanter inte på något sätt får missgynnas på grund av deras anmodan eller förslag till arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska riskerna för arbetstagarna och/eller undanröja källan till faran. Arbetstagare och arbetstagarrepresentanter har rätt att ta upp frågor med de behöriga myndigheterna om de anser att de åtgärder som vidtagits och de metoder som använts av arbetsgivaren inte är tillräckliga för att uppnå säkerhet och hälsa.

Ändringsförslag    17

Förslag till direktiv

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. I synnerhet bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(21)  Detta direktiv bör inte påverka skyddet av nationell säkerhet och andra sekretessbelagda uppgifter som enligt unionens lagstiftning eller medlemsstaternas gällande lagar och andra författningar ska vara skyddade från obehörig tillgång. Restriktioner om användningen av information som rör nationell säkerhet bör begränsas och definieras tydligt. Dessutom bör bestämmelserna i detta direktiv inte påverka de skyldigheter som följer av kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller rådets beslut av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

Ändringsförslag    18

Förslag till direktiv

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22)  Personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset som de har erhållit inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. Rätten till yttrandefrihet som slås fast i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, omfattar mediernas frihet och mångfald.

(22)  Personer som rapporterar information om hot mot eller skada för allmänintresset utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. Yttrandefrihet, som är avgörande för ett demokratiskt samhälle och slås fast i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, omfattar mediernas frihet och mångfald.

Ändringsförslag    19

Förslag till direktiv

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23)  Följaktligen bygger detta direktiv på rättspraxis beträffande yttrandefrihet från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och på de principer som utvecklats på denna grund av Europarådet i dess rekommendation från 2014 om skydd för visselblåsare51.

(23)  Följaktligen bygger detta direktiv på rättspraxis beträffande yttrandefrihet från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, särskilt dess dom av den 12 februari 2008 i målet Guja mot Moldavien, och på de principer som utvecklats på denna grund av Europarådet i dess rekommendation från 2014 om skydd för visselblåsare51.

__________________

__________________

51 CM/Rec(2014)7.

51 CM/Rec(2014)7.

Ändringsförslag    20

Förslag till direktiv

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24)  Personer behöver ett särskilt rättsligt skydd om de förvärvar den information de rapporterar genom sin arbetsrelaterade verksamhet och därmed löper risk att utsättas för arbetsrelaterade repressalier (t.ex. för brott mot sekretess- eller lojalitetskyldighet). Det bakomliggande skälet att ge dem skydd är deras ekonomiska sårbarhet gentemot den person som de i praktiken är beroende av för sitt arbete. Om det inte finns någon sådan arbetsrelaterad maktobalans (till exempel när det gäller ordinarie klagande eller medborgare som inte är direkt involverade) finns det inte något behov av skydd mot repressalier.

(24)  Personer behöver ett särskilt rättsligt skydd om de förvärvar den information de rapporterar genom sin arbetsrelaterade verksamhet och därmed löper risk att utsättas för arbetsrelaterade repressalier. Det bakomliggande skälet att ge dem skydd är deras sårbarhet gentemot den person som de i praktiken är beroende av för sitt arbete. Inget anställningsförhållande bör begränsa en persons rätt till yttrandefrihet.

Ändringsförslag    21

Förslag till direktiv

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  Ett effektivt genomdrivande av unionsrätten kräver att skydd beviljas så många kategorier av personer som möjligt, vilka, oberoende av om de är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare, med anledning av sina arbetsrelaterade verksamheter (oberoende av verksamheternas art och av om de är avlönade eller inte) har privilegierad tillgång till information om överträdelser som det skulle ligga i allmänintresset att rapportera och vilka kan utsättas för repressalier om de rapporterar, Medlemsstaterna bör säkerställa att behovet av skydd bestäms med hänvisning till alla relevanta omständigheter och inte endast med hänvisning till arten av förhållandet, så att det omfattar alla personer som i vid bemärkelse är anknutna till den organisation där överträdelsen har begåtts.

(25)  Ett effektivt genomdrivande av unionsrätten kräver att skydd beviljas så många kategorier av personer som möjligt, vilka, oberoende av om de är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare, med anledning av sina verksamheter (oberoende av verksamheternas art och av om de är avlönade eller inte) har privilegierad tillgång till information om överträdelser som det skulle ligga i allmänintresset att rapportera och vilka kan utsättas för repressalier om de rapporterar. Medlemsstaterna bör säkerställa att behovet av skydd bestäms med hänvisning till alla relevanta omständigheter och inte endast med hänvisning till arten av förhållandet, så att det omfattar alla personer som i vid bemärkelse är anknutna till den organisation där överträdelsen har begåtts.

Ändringsförslag    22

Förslag till direktiv

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även ges till arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa.

(26)  Skydd bör i första hand gälla personer som har ställning som ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget, såsom detta begrepp tolkats av Europeiska unionens domstol52, det vill säga personer, inbegripet offentliganställda, som, under en viss tid, mot ersättning utför arbete av ekonomiskt värde åt någon annan under dennes ledning. Skydd bör således även ges till arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden, inklusive deltidsanställda och arbetstagare med en tidsbegränsad anställning, liksom personer som har ett anställningsavtal eller anställningsförhållande med ett bemanningsföretag, vilket är typer av förhållanden där standardskydd mot orättvis behandling ofta är svårt att tillämpa. Slutligen bör skydd även ges till personer vars anställningsavtal har löpt ut och till avlönade och oavlönade praktikanter.

__________________

__________________

52 Domar av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Deborah Lawrie-Blum, av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, av den 9 juli 2015 i mål C‑229/14, Balkaya, av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten, och av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Ruhrlandklinik.

52 Domar av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Deborah Lawrie-Blum, av den 14 oktober 2010 i mål C-428/09, Union Syndicale Solidaires Isère, av den 9 juli 2015 i mål C‑229/14, Balkaya, av den 4 december 2014 i mål C-413/13, FNV Kunsten, och av den 17 november 2016 i mål C-216/15, Ruhrlandklinik.

Ändringsförslag    23

Förslag till direktiv

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27)  Skyddet bör även utvidgas till att omfatta ytterligare kategorier av fysiska och juridiska personer, som även om de inte är ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja lagöverträdelser och som kan hamna i ett läge av ekonomisk sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet. Exempelvis på områden som produktsäkerhet är leverantörer mycket närmare källan till eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution av osäkra produkter, och vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster i en privilegierad ställning att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, inbegripet egenföretagare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier i form av förtida uppsägning eller hävande av tjänsteavtal, licenser eller tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, förlorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlistning/bojkott eller anseendeskada. Aktieägare eller personer i ledningsorgan kan också utsättas för repressalier, till exempel i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också ges åt personer som är kandidater till en tjänst eller till att tillhandahålla tjänster till en organisation vilka förvärvade informationen om lagöverträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, och som kan utsättas för repressalier till exempel i form av negativa anställningsreferenser eller svartlistning/bojkott.

(27)  Skyddet bör även utvidgas till att omfatta personer som underlättar rapportering och undersökande journalister som förvärvar och offentliggör information om överträdelser, liksom ytterligare kategorier av fysiska och juridiska personer, som även om de inte är ”arbetstagare” i den mening som avses i artikel 45 i EUF-fördraget kan spela en viktig roll när det gäller att avslöja lagöverträdelser och som kan hamna i ett läge av ekonomisk eller annan typ av sårbarhet inom ramen för sin arbetsrelaterade verksamhet. Exempelvis på områden som produktsäkerhet är leverantörer mycket närmare källan till eventuell otillbörlig och olaglig tillverkning, import eller distribution av osäkra produkter, och vad gäller förvaltning av unionsmedel är konsulter som tillhandahåller sina tjänster i en privilegierad ställning att fästa uppmärksamheten på överträdelser som de bevittnar. Sådana kategorier av personer, inbegripet egenföretagare som tillhandahåller tjänster, frilansare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer, kan typiskt sett utsättas för repressalier i form av förtida uppsägning eller hävande av tjänsteavtal, licenser eller tillstånd, förlorade affärsmöjligheter, förlorad inkomst, tvång, hot eller trakasserier, svartlistning/bojkott eller anseendeskada. Aktieägare eller personer i ledningsorgan kan också utsättas för repressalier, till exempel i ekonomisk form eller i form av hot eller trakasserier, svartlistning eller anseendeskada. Skydd bör också ges åt personer som är kandidater till en tjänst eller till att tillhandahålla tjänster till en organisation vilka förvärvade informationen om lagöverträdelsen under rekryteringsprocessen eller andra förhandlingar inför ingående av avtal, och som kan utsättas för repressalier till exempel i form av negativa anställningsreferenser eller svartlistning/bojkott.

Ändringsförslag    24

Förslag till direktiv

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a)  Skyddet bör även omfatta personer som underlättar rapportering, mellanhänder, undersökande journalister och organisationer i det civila samhället som genom sin verksamhet garanterar ett effektivt utlämnande av information om en potentiell eller faktisk överträdelse.

Ändringsförslag    25

Förslag till direktiv

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser. Repressalier mot volontärer och oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende på annat sätt skadas.

(28)  Ett effektivt skydd för visselblåsare innebär att skydd ges även åt ytterligare kategorier av personer, vilka även om de inte är beroende av sin arbetsrelaterade verksamhet ekonomiskt, ändå kan utsättas för repressalier om de avslöjar överträdelser eller stöder visselblåsare som rapporterar. Repressalier mot volontärer och oavlönade praktikanter kan ta formen av att deras tjänster inte längre efterfrågas, eller att de ges negativa vitsord för framtida anställning eller att deras anseende på annat sätt skadas. Repressalier mot utredare eller reportrar kan ske i form av strategiska rättegångar, till exempel för förtal och ärekränkning.

Ändringsförslag    26

Förslag till direktiv

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a)  Skydd bör också ges till alla personer som arbetar vid unionens samtliga institutioner, organ och byråer samt till personer som arbetar vid europeiska enheter som är belägna utanför unionens territorium. Europeiska unionens institutioner, byråer och organ bör anta och tillämpa interna regler som skyddar visselblåsare i enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c i förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) (”tjänsteföreskrifterna”).

Ändringsförslag    27

Förslag till direktiv

Skäl 28b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28b)  Ett effektivt skydd förutsätter lämplig utbildning och att det finns ett resurskontor som kan informera visselblåsare om deras rättigheter, alternativ för utlämnande och begränsningar så att de blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. Detta bör inte ersätta tillgången till oberoende juridisk rådgivning, som också bör finnas.

Ändringsförslag    28

Förslag till direktiv

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30)  Ett effektivt förebyggande av överträdelser av unionsrätten kräver att skydd beviljas också personer som tillhandahåller information om potentiella överträdelser, som ännu inte har förverkligats, men som sannolikt kommer att begås. Av samma skäl är det motiverat att skydd också ges åt personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp rimliga farhågor eller misstankar. Samtidigt bör skyddet inte omfatta rapportering av information som redan är tillgänglig för allmänheten eller ogrundade rykten eller hörsägen.

(30)  Ett effektivt förebyggande av försummelser och missförhållanden eller av överträdelser av unionsrätten eller nationell rätt kräver att skydd beviljas också personer som tillhandahåller information om potentiella överträdelser, som ännu inte har förverkligats, men som sannolikt kommer att begås. Av samma skäl är det motiverat att skydd också ges åt personer som inte tillhandahåller faktiska bevis men som tar upp rimliga farhågor eller misstankar. Samtidigt bör skyddet inte omfatta rapportering av ogrundade rykten eller hörsägen. Skydd bör ges till personer