Förfarande : 2018/2117(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0403/2018

Ingivna texter :

A8-0403/2018

Debatter :

PV 28/11/2018 - 28
CRE 28/11/2018 - 28

Omröstningar :

PV 29/11/2018 - 8.18
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0483

BETÄNKANDE     
PDF 288kWORD 58k
27.11.2018
PE 627.708v02-00 A8-0403/2018

om Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende försvar av akademisk frihet inom EU:s yttre åtgärder

(2018/2117(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Wajid Khan

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION

till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende försvar av akademisk frihet inom EU:s yttre åtgärder

(2018/2117(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 13,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram för och EU:s handlingsplan om mänskliga rättigheter och demokrati (11855/2012), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014,

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och av Europeiska unionens politik på området,

–  med beaktande av rekommendationen om villkoren för lärare inom högre utbildning, som antogs av generalkonferensen för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) vid dess tjugonionde sammanträde den 21 oktober–12 november 1997,

–  med beaktande av Limadeklarationen om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning, som antogs i september 1988 av World University Service,

–  med beaktande av resolution 29/7 om rätten till utbildning, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter vid dess 42:a sammanträde den 2 juli 2015,

–  med beaktande av allmän kommentar nr 13 från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som antogs den 8 december 1999 vid dess tjugoförsta sammanträde,

–  med beaktande av yttrande 891/2017 från Venedigkommissionen,

–  med beaktande av rapporterna från nationella, europeiska och internationella icke-statliga organisationer, särskilt Principles of State Responsibility to Protect Higher Education from Attack,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0403/2018), och av följande skäl:

A.  Unesco definierar akademisk frihet som rätten, utan inskränkning genom föreskriven doktrin, till frihet i undervisning och debatt, frihet att bedriva forskning och sprida och offentliggöra resultaten av denna, till att fritt uttrycka sin åsikt om den institution eller det system som man arbetar inom, frihet från institutionell censur och frihet att delta i professionella eller representativa akademiska organ.

B.  Rätten till utbildning är av grundläggande vikt för åtnjutandet av alla andra mänskliga rättigheter och för uppnåendet av hållbar utveckling. Denna rätt kan åtnjutas endast i ett klimat av akademisk frihet och med självständighet för institutioner för högre utbildning.

C.  I Limadeklarationen om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning definieras akademisk frihet som friheten för medlemmar av den akademiska världen, vilket omfattar alla personer som – enskilt eller kollektivt – undervisar, studerar, forskar eller arbetar vid en institution för högre utbildning, för att söka, utveckla och överföra kunskap genom forskning, studier, diskussioner, dokumentation, produktion, skapande, undervisning, föreläsningar och skrivande.

D.  Denna definition måste vara förankrad i grundläggande demokratiska värderingar, däribland principer om lika tillträde och icke-diskriminering, ansvarsskyldighet, kritiskt och oberoende tänkande, institutionell självständighet och socialt ansvar. Demokratin är inte möjlig utan den akademiska friheten, som möjliggör en informerad debatt.

E.  Akademisk frihet är en nyckel till hållbar utveckling, särskilt för att uppnå målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, där utbildning av hög kvalitet, vetenskaplig forskning och innovation har en central plats.

F.  Självständighet är en nödvändig förutsättning för att utbildningsinstitutioner ska kunna fullgöra sina uppgifter. Akademisk frihet kräver konstant och vaksamt skydd mot otillbörliga påtryckningar från staten eller kommersiella intressen.

G.  Akademisk frihet – med sina beståndsdelar tankefrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, frihet att resa och undervisningsfrihet – bidrar till att skapa det utrymme där ett öppet och stabilt samhälle som präglas av mångfald har frihet att tänka, ifrågasätta och utbyta idéer och att skapa, ta del av och sprida kunskap.

H.   Angrepp på den akademiska friheten undergräver forskning, studier, undervisning, det offentliga samtalet och rätten till utbildning, vilket urholkar den akademiska kvaliteten och den sociala, politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen. Det är genom att resonera, lägga fram bevis och övertyga som man kommer fram till svaren på samhällsfrågorna.

I.  Rätten till utbildning, undervisning och forskning kan åtnjutas till fullo endast i ett klimat av akademisk frihet.

J.  Den akademiska världen och utbildningsinstitutionerna blir allt sårbarare för inblandning, påtryckningar och repressalier från stater, näringslivet eller andra icke-statliga aktörer. Varje år rapporteras om hundratals angrepp mot universitet, institutioner för högre utbildning och deras medlemmar runt om i världen, bland annat mord, våld och försvinnanden, fängslande, felaktigt fängslande/frihetsberövande, felaktigt åtal, förlust av ställning och uppsägningar/avstängningar från studier på felaktig grund samt reserestriktioner eller begränsningar av rörelsefriheten och andra extrema eller systembetingade hot. Kränkningar av den akademiska friheten sker också inom medlemsstater i EU och unionens närmaste partner.

K.  Nedskärningar i offentlig finansiering av utbildning, inklusive högre utbildning, och det efterföljande behovet av alternativa inkomstkällor äventyrar den akademiska friheten, särskilt om sådan extern finansiering kommer från utländska auktoritära regimer eller multinationella företag.

L.  Utländska utbildningsinstitutioner inom EU utsätts för angrepp från nationella regeringar och kränkningar av sin akademiska frihet.

M.  Försöken att kontrollera eller tysta institutioner för högre utbildning eller deras forskare, studerande och personal sträcker sig långt utöver de enskilda individer och institutioner som är de direkta måltavlorna och påverkar samhället i stort, genom att utrymmet för ett inkluderande demokratiskt deltagande, yttrandefrihet och egenmakt åt alla medborgare krymper och framtida generationer berövas skickliga akademiker och forskare.

N.  För att rätten till utbildning ska kunna förverkligas i praktiken och den akademiska friheten garanteras måste staterna säkerställa en tillräcklig och pålitlig finansieringsnivå för utbildning. Politik för finansiell och ekonomisk åtstramning har allvarligt undergrävt den akademiska friheten och fortsätter att göra det runt om i världen, även inom EU.

O.  Kränkningar av den akademiska friheten tas sällan upp inom ramen för de mänskliga rättigheterna, vilket delvis återspeglar bristande kännedom om den akademiska friheten bland människorättsförsvarare, delvis beror på att klagomål ofta handlar om andra rättigheter som kränkts, såsom yttrandefriheten eller åsiktsfriheten. Till följd av detta är normerna på området underutvecklade och kränkningar av den akademiska friheten underrapporterade.

P.  Det finns ett allmänt behov av både att öka medvetenheten om betydelsen av akademisk frihet som ett verktyg för att främja demokrati, respekt för rättsstaten och ansvarsskyldighet och att skapa möjligheter att förbättra förmågan att förespråka och försvara den.

Q.  Det är viktigt att identifiera angrepp på den akademiska friheten som en del av en global företeelse och att uppmuntra till att erkänna drabbade akademiker och studerande inte bara som individer vars rättigheter kränks, utan även som människorättsförsvarare som angrips. Det behövs en kraftfull reaktion på internationell och nationell nivå, både från den högre utbildningen själv och från det civila samhället och den breda allmänheten.

R.  Många akademiker och studerande i riskzonen kan inte få tillgång till de möjligheter som EU-program för akademisk rörlighet och människorättsförsvarare erbjuder eftersom de inte uppfyller ansökningskriterierna eller har stora svårigheter att följa de allmänna förfarandena, kraven och tidsplanerna för ansökan.

S.  Finansieringsbegränsningar i EU:s program begränsar verksamheten för organisationer och universitet i EU som redan stöder studerande och forskare som är i riskzonen eller flyr sina länder till följd av hotet om förföljelse på grund av deras akademiska engagemang. Dessa organisationer och universitet behöver mer stöd till sin verksamhet och sina initiativ.

T.  EU har åtagit sig att främja och skydda mänskliga rättigheter, demokratiska institutioner och rättsstatliga principer i hela världen. I EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati efterlyses en verkningsfullare EU-politik för stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, vilket inbegriper att öka effektiviteten i dialoger om mänskliga rättigheter, förbättra synligheten och inverkan av landsstrategierna för mänskliga rättigheter, fokusera på ett verkningsfullt genomförande av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter samt förbättra offentlig diplomati och kommunikation om mänskliga rättigheter.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att

a)   uttryckligen erkänna vikten av akademisk frihet i offentliga uttalanden, politik och åtgärder som rör EU:s yttre åtgärder, däribland ett erkännande av principerna om att tankar inte är brott och att kritik inte är illojalitet utan väsentliga delar av ett demokratiskt samhälle och dess utveckling, att utbildningsinstitutionernas självständighet alltid bör skyddas och att den akademiska friheten spelar en viktig roll i utbildningens framåtskridande och mänsklighetens och det moderna samhällets utveckling,

b)  erkänna att anspråk på akademisk frihet omfattas av befintlig människorättslagstiftning och härleds från rätten till utbildning och rätten till yttrande- och åsiktsfrihet, påminna om att den akademiska friheten omfattar friheten för akademiker att sprida information, bedriva forskning och förmedla kunskap och fakta utan inskränkningar, friheten att uttrycka sina synpunkter och åsikter — även om de är kontroversiella eller impopulära – på områdena för sin forskning och professionella sakkunskap, vilket kan inbegripa en granskning av hur offentliga institutioner fungerar i ett visst politiskt system och kritik av detta,  

c)  offentligt kasta ljus på problemen med angrepp på den akademiska friheten, inklusive deras negativa konsekvenser, uttrycka oro över den akademiska världens sårbarhet för otillbörlig inblandning av nationella myndigheter, privata aktörer eller företagsintressen, påminna om staternas ansvar att garantera akademisk frihet, agera i enlighet med detta och på ett proaktivt sätt skydda institutioner för högre utbildning, akademiker och studerande från angrepp, oavsett dessas ursprung och karaktär,

d)  se till att EU-institutioner och företrädare för medlemsstaterna som besöker tredjeländer informeras om situationen för den akademiska friheten,

e)  visa stöd för institutioner, personal och studerande som riskerar eller har fallit offer för tvång eller våldsamma angrepp och offentligt fördöma sådana angrepp genom att ta upp frågan på alla nivåer, bland annat genom uttalanden, besök, inbjudningar till offentliga framträdanden och övervakning av rättegångar och fängelser samt specifika hänvisningar till enskilda fall av personer inom högre utbildning som befinner sig i riskzonen,

f)  stödja lika tillgång till den akademiska världen, oberoende av etnisk tillhörighet, kast, funktionsnedsättning, nationalitet, religiös övertygelse, könsidentitet, sexuell läggning eller annan status, i sina kontakter med tredjeländer ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja undanröjandet av könsdiskriminering och alla former av våld och att bidra till att uppnå jämställdhet mellan könen och rätt till utbildning för alla,

g)  betona att angrepp mot den akademiska friheten även kan ta formen av it-angrepp, eftersom akademiker i dag allt oftare använder internet och sociala medier för att uttrycka sina idéer och åsikter,

h)  ta upp den akademiska friheten på olika nivåer i den politiska dialogen, bland annat i dialoger och samråd om mänskliga rättigheter med partnerländer, intensifiera de diplomatiska ansträngningarna med partnerländer genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med oroväckande incidenter som rör hot eller angrepp mot den akademiska friheten, särskilt våldsamma angrepp på institutioner och personer inom högre utbildning, liksom diskriminerande politik eller praxis, otillbörliga inskränkningar av forskning eller yttranden, felaktigt åtal eller frihetsberövande samt restriktioner för rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, uppmuntra partnerländer att inrätta ramar för akademisk frihet och institutionellt oberoende och att övervaka genomförandet av dessa grundläggande rättigheter, se till att alla internationella samarbetsavtal med partnerländer respekterar dessa principer,

i)  uppmuntra alla stater att göra så som de flesta av EU:s medlemsstater redan har gjort och ställa sig bakom och genomföra förklaringen om säkra skolor och dess åtföljande riktlinjer för att skydda skolor och universitet mot militär användning i väpnade konflikter, som fungerar som vägledning för ansvaret att skydda grundläggande värden, särskilt akademisk frihet och institutionellt oberoende, i samband med våldsamma angrepp och påtryckningar på högre utbildning,

j)   arbeta med FN, Europarådet, internationella organ, det civila samhället och universitet och högskolor för att skapa mekanismer för övervakning och rapportering av angrepp på, hot mot och otillbörliga restriktioner för högre utbildning och enskilda akademiker och att stärka och främja övervakning i syfte att öka medvetenheten, ställa förövare till svars och förbättra insatserna för att förebygga och reagera på angrepp mot den akademiska friheten,

k)  engagera sig i och uppmuntra till regelbunden dialog med universitetssamfund och organisationer som har i uppdrag att värna den högre utbildningen och främja den akademiska friheten, i syfte att utveckla de bästa politiska ramarna, initiativen och strategierna för opinionsbildning för akademisk frihet,

l)  bidra till utvecklingen av kapacitet för snabba, grundliga och transparenta utredningar av kränkningar av den akademiska friheten, särskilt i situationer som inbegriper våldsamma angrepp, stärka ansträngningarna för att förebygga och reagera på angrepp mot den akademiska friheten och vidta alla rimliga åtgärder för att ställa förövarna till svars,  

m)  främja arbetet med forskning och opinionsbildning som syftar till reform av lagar och andra författningar som på ett otillbörligt sätt begränsar den akademiska friheten eller det akademiska oberoendet för institutioner för högre utbildning och främja institutionellt oberoende som ett sätt att skydda systemen för högre utbildning mot inblandning eller angrepp av stater, företag eller andra icke-statliga aktörer och bevara den högre utbildningen från politisering och ideologisk manipulering,

n)  intensifiera de diplomatiska ansträngningarna med partnerländer genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med oroväckande incidenter som rör hot eller angrepp mot den akademiska friheten, särskilt våldsamma angrepp på institutioner och personer inom högre utbildning, liksom diskriminerande politik eller praxis, otillbörliga inskränkningar av forskning eller yttranden och felaktigt åtal eller frihetsberövande,  

o)   se över befintliga stöd- och skyddsmekanismer för människorättsförsvarare för att utveckla förmågan att identifiera och tillhandahålla stöd, inklusive skydd och stöd i nödsituationer, i fall som inbegriper angrepp på den akademiska friheten, även genom fysiskt skydd, rättsligt stöd och hjälp med visum, sjukvårdsstöd, övervakning av rättegångar och fängelser, opinionsbildning och lobbyverksamhet samt långsiktigt stöd under exil, uppmana i synnerhet det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att bland sina prioriteringar inkludera främjandet av akademisk frihet och stöd till akademiker i riskzonen,

p)  se över befintliga program och resurser för akademisk rörlighet och andra former av utbildnings- och forskningssamarbete, inbegripet deras kriterier, ansökningsförfaranden, krav, tidsramar och tidsplaner, i syfte att undanröja hinder som riskerar att utesluta annars kvalificerade akademiker eller studerande från tillgång till programerbjudanden, placeringar eller andra resurser, främja de befintliga projekt som finansieras av EU, såsom ”Academian Refuge”, som strävar efter att öka medvetenheten om vikten av den akademiska friheten inom den högre utbildningen och konsekvenserna för samhället som helhet om denna frihet förtrycks,

q)  se till att EU:s makroekonomiska stödprogram för tredjeländer och de europeiska finansinstitutens politik inte undergräver den akademiska friheten genom att stödja politik som minskar de nationella anslagen till utbildningssektorn,

r)   skapa nya initiativ inom befintliga och framtida program – eventuellt som synergier som utvecklas och finansieras av unionen genom dess budgetar för andra ändamål än utbildning och forskning – såsom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), Horisont 2020, Erasmus+ och Marie Skłodowska–Curie-åtgärderna, till nya EU-finansierade programåtgärder till stöd för att ge akademiker, forskarstuderande och doktorander i riskzonen med status som internationellt skyddsbehövande platser på europeiska institutioner för högre utbildning och forskning,

s)  stödja det pågående normativa arbetet på regional och internationell nivå, bland annat genom att anta en internationell förklaring om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning, uppmuntra EU och dess medlemsstater att ta initiativ beträffande akademisk frihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

t)  säkerställa kontinuerligt stöd på hög nivå till Europeiska centrumet för universitetssamarbete och dess globala campus för mänskliga rättigheter och demokrati, som ett flaggskepp för EU:s stöd till utbildning om mänskliga rättigheter i hela världen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

21.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

56

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Victor Boştinaru, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Wajid Khan, Stelios Kouloglou, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Michel Reimon, Sofia Sakorafa, Jean-Luc Schaffhauser, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Miguel Urbán Crespo, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Doru-Claudian Frunzulică, Ana Gomes, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Patricia Lalonde, Antonio López-Istúriz White, David Martin, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Marietje Schaake, Eleni Theocharous, Bodil Valero, Mirja Vehkaperä, Željana Zovko


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

56

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule-Pēterse, Patricia Lalonde, Javier Nart, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl, Mirja Vehkaperä

ECR

Bas Belder, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Anders Primdahl Vistisen

GUE/NGL

Takis Hadjigeorgiou, Sabine Lösing, Sofia Sakorafa, Miguel Urbán Crespo

PPE

Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Anders Sellström, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Željana Zovko

S&D

Nikos Androulakis, Victor Boştinaru, Eugen Freund, Doru-Claudian Frunzulică, Ana Gomes, Wajid Khan, Arne Lietz, Andrejs Mamikins, David Martin, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Gilles Pargneaux, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Kati Piri

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

5

-

ECR

Marek Jurek

ENF

Jean-Luc Schaffhauser

NI

James Carver, Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

1

0

PPE

László Tőkés

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 27 november 2018Rättsligt meddelande