Förfarande : 2018/0236(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0405/2018

Ingivna texter :

A8-0405/2018

Debatter :

PV 12/12/2018 - 28
CRE 12/12/2018 - 28

Omröstningar :

PV 13/12/2018 - 9.3
CRE 13/12/2018 - 9.3
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.10
CRE 17/04/2019 - 8.10

Antagna texter :

P8_TA(2018)0520
P8_TA(2019)0402

BETÄNKANDE     ***I
PDF 1610kWORD 219k
27.11.2018
PE 625.427v03-00 A8-0405/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8–0258/2018 – 2018/0236(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Massimiliano Salini

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8–0258/2018 – 2018/0236(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0447),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 189.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0258/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0405/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till lagstiftningsresolution

Beaktandeled 5a (nytt)

Förslag till lagstiftningsresolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

Ändringsförslag    2

Förslag till lagstiftningsresolution

Beaktandeled 5b (nytt)

Förslag till lagstiftningsresolution

Ändringsförslag

 

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Samtidigt är det viktigt att skapa lämpliga förhållanden för att säkerställa lika villkor i hela världen för företag som är aktiva inom rymdsektorn.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden och oberoende tillgång till rymden erbjuder säkerheten och oberoendet i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör garantera kontinuiteten i dessa initiativ, liksom deras spridning och användning, och även förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar. Programmet bör även främja rymdbaserade tjänster så att alla medlemsstater och deras medborgare till fullo kan ta del av programmets fördelar.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom initiativ såsom rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Rymdnaven bör samarbeta med de digitala innovationsknutpunkterna för att främja företagande och kompetens. Unionen bör främja skapandet av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser. Kommissionen bör stärka den ekonomiska diplomatin för att främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter, samt en sund konkurrens på internationell nivå. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7.  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden, framför allt genom att finna lösningar på problemet med att rymdskrot sprider sig, och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna, bland annat fördraget innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (rymdfördraget).

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.

(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnader, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kontinuiteten måste säkerställas mellan de lösningar som utvecklats med hjälp av Horisont Europa och de andra unionsprogrammen och komponenterna inom programmet.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Ungefär 200 000 yrkespersoner är anställda i unionens rymdsektor. Det är därför nödvändigt att fortsätta att utveckla den toppmoderna infrastrukturen i sektorn och därmed stimulera ekonomisk aktivitet i tidigare och senare led. För att säkerställa konkurrenskraften hos den europeiska rymdindustrin i framtiden bör programmet dessutom stödja dels utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden, dels utbildningsverksamheter, med särskilt fokus på flickor och kvinnor, för att förverkliga EU-medborgarnas fulla potential på detta område.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Programmet bör ta till vara synergierna mellan rymd- och transportsektorn, med hänsyn till att rymdtekniken har strategisk betydelse för smartare, effektivare, tryggare, säkrare, hållbarare och mer integrerade transporter till lands, till sjöss, i luften och i rymden, samtidigt som en transportsektor präglad av tillväxt och innovation kommer att öka efterfrågan på innovativ och toppmodern rymdteknik.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Alla inkomster som genereras av programmet bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(14)  Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad, särskilt med små och medelstora företag och uppstartsföretag. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar

(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar, och bör sträva efter att i första hand använda befintlig europeisk infrastruktur och att utveckla de europeiska yrkes- och industrisektorerna.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 25a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(25a)  Rymdprogrammen är användarstyrda, och användarrepresentanter måste därför delta kontinuerligt och konkret i programmens genomförande och utveckling.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.

(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och har ett tillfredsställande skydd, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.

__________________

__________________

15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.

(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste kraven för att utveckla system och tjänster.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet. Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet, cybersäkerhet och främjande av tjänsterna och de senare leden. Uppgifter som hör samman med dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Som fortsättning på byråns positiva meriter när det gäller att främja Galileos och Egnos spridning bland användarna och på marknaden och i syfte att främja programmen som ett paket, bör byrån också anförtros uppgiften att genomföra marknadsförings- och kommersialiseringsåtgärder för Copernicus. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen att ett sådant avtal förenas med villkoret att det införs lämpliga operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det nödvändigt att ett sådant avtal innehåller tillfredsställande krav när det gäller operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån bör företräda de civila respektive militära användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån företräda användargruppen och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 36

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet.

(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet, genom att upprätta flera nivåer av tillgång till information och, underförstått, säker tillgång till information.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 36a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(36a)  Cybersäkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och systemens verkliga förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(38)  Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem. Satellitnavigering har också betydelse för unionens och medlemsstaternas säkerhet. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Skäl 40

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/11391a och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet och säkerhetsprestanda för luftfartsändamål, bör det noteras att Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

 

_________________

 

1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018 s. 1).

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Skäl 40a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(40a)  Precisionsjordbruket kan dra nytta av Egnos, som kan hjälpa jordbrukare i Europa att minska svinnet, använda mindre gödningsmedel och växtskyddsmedel och optimera skördeavkastningen. Egnos har redan en betydande ”användargrupp”, men antalet jordbruksmaskiner som är kompatibla med navigationsteknik är mer begränsat. Detta bör åtgärdas.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt, hållbart och med säkerhet, tillförlitlighet och exakthet, och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Skäl 44a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44a)   Till stöd dels för att Galileos och Egnos tjänster ska tas i bruk, dels för tjänsterna i senare led, framför allt transportsektorn, bör de behöriga myndigheterna utveckla gemensamma standarder och certifieringar på internationell nivå. 

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Skäl 45

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(45)  Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process.

utgår

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Skäl 46

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt.

(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna integreras inom annan unionspolitik, där detta är möjligt. Åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstater utgör också ett viktigt steg i processen.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Skäl 47

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, inbegripet jordbruk, biologisk mångfald, markanvändning, skogsbruk, landsbygdsutveckling och fiske, klimatförändringar, kulturarv, civilskydd, säkerhet, även för infrastrukturer, och digital ekonomi.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Skäl 48

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(48)  Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(48)  Befintlig kapacitet bör byggas ut och kompletteras med nya tillgångar, som kan utvecklas gemensamt av de ansvariga enheterna. I detta syfte bör kommissionen ha ett nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, andra enheter som äger relevanta rymd- och markanläggningar. Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

__________________

__________________

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018) 232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018) 8 final).

19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018) 232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018) 8 final).

20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Skäl 49a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(49a)  Copernicus fulla potential för samhället och ekonomin i unionen bör släppas helt fri till andra än de direkta stödmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarspridning, vilket kräver ytterligare arbete för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag, vars genomförbarhet Europeiska rymdorganisationen just nu utforskar, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Skäl 53

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, inbegripet luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Skäl 54a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(54a)  För att målen för Copernicus ska kunna uppnås på ett hållbart sätt bör en kommitté (Copernicus-underkommittén) inrättas för att bistå kommissionen med att säkerställa att bidragen till Copernicus från unionen, användarforumen, medlemsstaterna, mellanstatliga organisationer och den privata sektorn samordnas, så att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och brister som man behöver ta itu med på unionsnivå kan identifieras.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Skäl 55

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör byrån och de enheter som har anförtrotts Copernicusuppgifter samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras till förmån för EU-medborgarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Skäl 56a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(56a)  Medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna bör regelbundet driva informationskampanjer om Copernicusprogrammets fördelar och ge alla potentiella användare tillgång till relevant information och relevanta data.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Skäl 57a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(57a)  Copernicus klimatförändringstjänster är fortfarande i en preoperativ fas, men är redan på god väg eftersom antalet användare fördubblades mellan 2015 och 2016. Alla klimatförändringstjänster bör bli fullt operativa så snart som möjligt och därigenom tillhandahålla det kontinuerliga flöde av data som behövs för effektiva åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringarna.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Skäl 59

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(59)  För att främja och underlätta både lokala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

(59)  För att främja och underlätta både lokala och regionala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Skäl 59a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(59a)  Med tanke på satellitbildernas stora potential vad gäller hållbar och effektiv resursförvaltning, exempelvis genom att ge tillförlitlig och snabb information om grödor och markförhållanden, bör denna tjänst utvecklas ytterligare för att tillgodose slutanvändarnas behov och säkerställa sammankoppling av data.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Skäl 62

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning.

(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning. SST har även till uppgift att underlätta förberedelserna inför EU:s ”städprojekt” i omloppsbanan runt jorden.

__________________

__________________

24 EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.

24 Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227).

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Skäl 63

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav.

(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. Förteckningen skulle kunna utformas efter en modell från andra länder med rymdfartskapacitet och vissa av uppgifterna i den skulle kunna göras tillgängliga för icke-kommersiella ändamål och forskningsändamål. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Skäl 67

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ som syftar till att främja utveckling och installation av tekniska system som är utformade för aktivt bortskaffande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Skäl 70

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna rymdvädertjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, internationella organisationer och den privata sektorn.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Skäl 73

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar) och rymdinfrastruktur.

(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur (t.ex. datacentrum, servrar), kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och vattenhinder, t.ex. fördämningar) och rymdinfrastruktur.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Skäl 78

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster, i den mån de använder sig av unionens teknik.

(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Skäl 86

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Det är viktigt att säkerställa kontinuiteten mellan de lösningar som utvecklas genom Horisont Europa och verksamheterna i de olika komponenterna i programmet. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, på EU:s viktigaste politikområden. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Skäl 87

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering och cybersäkerhet. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Skäl 88

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa tillräcklig finansiering för handhavandet och utförandet av dessa uppgifter, inbegripet tillräcklig personal och tillräckliga finansiella resurser. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden eller rymdbaserade infrastrukturer.

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som täcker de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

(5)  rymdlägesbild (SSA): heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärd med stöd av EU-budgeten, inbegripet inom blandfinansieringsinstrument enligt artikel 2.6 i budgetförordningen, där icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktigt stöd från utvecklingsbanker eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare.

(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(10)  SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a)  Copernicustredjepartsinformation: information som används på licens och tillhandahålls för användning inom Copernicus verksamhet med ursprung i andra källor än Copernicus Sentinels.

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik.

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik, inbegripet säkerhet för infrastruktur.

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Copernicuskärntjänster: de driftstjänster som samlas i data- och informationsbehandlingskomponenten eller tjänstekomponenten och som är av allmänt och gemensamt intresse för medlemsstaterna och unionen.

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23a)  rymdsektorn:

 

dels ”sektor i tidigare led”, som omfattar verksamheter som leder till ett operativt rymdsystem samt utforskning av rymden,

 

dels ”sektor i senare led”, som omfattar verksamhet där satellitdata används för att utveckla rymdrelaterade produkter och tjänster till slutanvändare.

Motivering

Rymdsektorn bör definieras ytterligare och delas upp i tidigare och senare led.

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som när så är lämpligt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, baserat på en policy med kostnadsfria och öppna data, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter, uttjänta bärraketsteg, skrot och skrotdelar i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).

(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter och rymdskrot i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera oberoende tillgång till rymden för att hantera it-hot, för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor, såväl i tidigare som senare led, och för att stödja rymddiplomati.

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Programmet ska ha följande allmänna mål:

(Berör inte den svenska versionen.)  

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, samt stödja unionens och dess medlemsstaters kapacitet till evidensbaserat och oberoende beslutsfattande.

Ändringsförslag    65

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att stärka senare europeiska led, och därigenom möjliggöra tillväxt och skapande av sysselsättning i unionen och främja bredast möjliga spridning av tjänster och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter, både inom och utanför unionen.

Ändringsförslag    66

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.

(c)  Stärka säkerheten, inklusive it-säkerheten, i unionen och dess medlemsstater och stärka dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller industri och teknik.

Ändringsförslag    67

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Stärka EU:s industriella och vetenskapliga ekosystem på rymdområdet genom inrättande av en sammanhängande ram där spetskompetens inom europeisk utbildning och sakkunskap förenas med utveckling av utformning på hög nivå, tillverkningskapacitet och den strategiska vision som krävs inom en alltmer konkurrensutsatt sektor.

Ändringsförslag    68

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller hållbar utveckling.

Ändringsförslag    69

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Stärka unionens rymddiplomati och uppmuntra till internationellt samarbete för att öka medvetenheten om rymden som mänsklighetens gemensamma resurs.

Ändringsförslag    70

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led db (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(db)  Främja teknik och industri inom unionen och förespråka principen om ömsesidighet och sund konkurrens på internationell nivå.

Ändringsförslag    71

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led dc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(dc)  Förbättra säkerheten inom unionen och medlemsstaterna inom olika områden, framför allt inom transporter (luftfart, inklusive obemannade luftfartyg, järnvägstrafik, sjöfart, vägtransporter, självkörande fordon), byggande och övervakning av infrastruktur, markövervakning och miljö.

Ändringsförslag    72

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla långsiktiga, kontinuerliga, moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

Ändringsförslag    73

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters användardrivna politik och åtgärder.

Ändringsförslag    74

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

Ändringsförslag    75

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

(e)  Säkerställa en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

Ändringsförslag    76

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.

(f)  Främja utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig rymdekonomi för unionen och göra det mesta av möjligheterna för unionens företag av alla storlekar och i alla regioner.

Ändringsförslag    77

Förslag till förordning

Artikel 5 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmet ska stödja

Programmet ska i synergi med unionens och Europeiska rymdorganisationens övriga program och finansieringsordningar stödja

Ändringsförslag    78

Förslag till förordning

Artikel 5 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov,

(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmet inbegripet samlade uppskjutningstjänster för unionen och för andra enheter, på begäran från dessa, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25, i syfte att förbättra konkurrenskraften för europeiska bärraketer och industrier på den globala marknaden.

Ändringsförslag    79

Förslag till förordning

Artikel 5 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,

Ändringsförslag    80

Förslag till förordning

Artikel 5 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  när så krävs för programmets behov, nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.

(c)  när så krävs för programmets syften, nödvändigt stöd för underhåll, anpassningar och utveckling av markbaserad rymdinfrastruktur, särskilt befintliga infrastrukturer, raketbaser och forskningscentra.

Ändringsförslag    81

Förslag till förordning

Artikel 6 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen

Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen

Ändringsförslag    82

Förslag till förordning

Artikel 6 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

(a)  innovationsåtgärder för att utveckla och på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

Ändringsförslag    83

Förslag till förordning

Artikel 6 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  lämpliga åtgärder för att underlätta spridning av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt genom synergier med andra unionsfonder, som Horisont Europa och InvestEU, i syfte att ge stöd till utvecklingen i sektorns senare led för programmets alla komponenter,

Ändringsförslag    84

Förslag till förordning

Artikel 6 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ab)  stärkande av den europeiska rymdsektorn på exportmarknaden,

Ändringsförslag    85

Förslag till förordning

Artikel 6 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,

(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna för programmets behov,

Ändringsförslag    86

Förslag till förordning

Artikel 6 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  utformning, provning, genomförande och användning av datadrivna driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster, som främjar innovation och inrättande av gemensamma ramar för att utnyttja den fulla potentialen i de offentliga myndigheternas tjänster till medborgare och företag,

Ändringsförslag    87

Förslag till förordning

Artikel 6 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  entreprenörskap, från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,

(c)  entreprenörskap, inbegripet från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och genom att använda sig av andra möjligheter till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,

Ändringsförslag    88

Förslag till förordning

Artikel 6 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,

(d)  samarbete i form av ett nätverk av rymdnav som, i synnerhet på regional och nationell nivå, sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användare, och ger stöd och tillhandahåller anläggningar och tjänster till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens; främjande av samarbete mellan rymdnaven och de digitala innovationsnav som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,

Ändringsförslag    89

Förslag till förordning

Artikel 6 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  eventuell utveckling av en strategi med en ”modell med första avtal” med alla relevanta offentliga och privata aktörer, till stöd för utvecklingen av uppstartsföretag på rymdområdet,

Ändringsförslag    90

Förslag till förordning

Artikel 6 – led db (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(db)  synergier med transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att sporra till mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och drönare) och ta sig an behoven av trygg och sömlös konnektivitet, stabil positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet, så att transportbranschens och transportindustrins konkurrenskraft förbättras,

Ändringsförslag    91

Förslag till förordning

Artikel 6 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  utbildning,

(e)  utbildning i syfte att utveckla avancerad rymdkompetens,

Ändringsförslag    92

Förslag till förordning

Artikel 6 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar,

(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studenter och entreprenörer,

Ändringsförslag    93

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet,

(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet eller, där så är lämpligt, tillgång till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

Ändringsförslag    94

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  vid behov skyddar unionens strategiska intressen samt suveränitetsintressen på alla relevanta områden, inbegripet europeiskt strategiskt oberoende inom teknik och industri,

Ändringsförslag    95

Förslag till förordning

Artikel 9 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i första stycket innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.

3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i punkt 2 innehåller bestämmelser om den lämpliga egendoms- och användningsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda och godkänna användning av PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.

Ändringsförslag    96

Förslag till förordning

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.

De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål, förutom ifall en sådan garanti krävs i tillämplig unionslagstiftning för tillhandahållande av tjänsterna i fråga. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.

Ändringsförslag    97

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder euro i löpande priser.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16,9] miljarder euro i löpande priser.

Ändringsförslag    98

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: [5,8] miljarder euro.

(b)  För Copernicus: [6] miljarder euro.

Ändringsförslag    99

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder euro.

(c)  För SSA/Govsatcom: [1,2] miljarder euro.

Ändringsförslag    100

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

2.  Övergripande verksamhet enligt artiklarna 3, 5 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

Ändringsförslag    101

Förslag till förordning

Artikel 14 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Att i alla medlemsstater genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

(a)  Att i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, och i synnerhet uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

Ändringsförslag    102

Förslag till förordning

Artikel 14 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

(d)  Att främja unionens strategiska oberoende, särskilt i industriellt och tekniskt hänseende, utmed hela värdekedjan.

Ändringsförslag    103

Förslag till förordning

Artikel 14 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Att följa principerna om öppen tillgång och sund konkurrens längs hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare.

Ändringsförslag    104

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende får den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

1.  För att uppmuntra nya aktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende ska den upphandlande myndigheten sträva efter att begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

Ändringsförslag    105

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel.

2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad till industrin på alla nivåer, i enlighet med punkt 1, i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel

Ändringsförslag    106

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren.

3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren och bedömas av den upphandlande myndigheten.

Ändringsförslag    107

Förslag till förordning

Artikel 19 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska inbegripa en balanserad grupp av experter som utses av varje part.

Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part. Sådana experter ska inte utvärdera, ge råd eller hjälpa till med frågor där de befinner sig i en intressekonflikt.

Ändringsförslag    108

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

Ändringsförslag    109

Förslag till förordning

Artikel 25 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

När så är nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, särskilt när det gäller behovet av att bevara unionssystemens integritet och motståndskraft och den oberoende industriella bas som de vilar på, ska kommissionen fastställa nödvändiga villkor för deltagande i upphandling, bidrag eller priser som omfattas av denna avdelning. Därvidlag ska särskild vikt läggas vid att de företag som kan delta ska vara etablerade i en medlemsstat, att de ska åta sig att utföra all relevant verksamhet inom unionen och att de i praktiken ska vara kontrollerade av medlemsstater eller medborgare i medlemsstater. Dessa villkor ska införas i handlingarna om upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för hela det resulterande kontraktets livscykel.

När så är nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen, särskilt när det gäller behovet av att bevara unionssystemens integritet och motståndskraft och den oberoende industriella bas som de vilar på, ska kommissionen fastställa nödvändiga villkor för deltagande i upphandling, bidrag eller priser som omfattas av denna avdelning. Därvidlag ska särskild vikt läggas vid att de företag som kan delta ska vara etablerade i en medlemsstat och att de ska åta sig att utföra all relevant verksamhet inom unionen. Dessa villkor ska införas i handlingarna om upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för hela det resulterande kontraktets livscykel.

Ändringsförslag    110

Förslag till förordning

Artikel 27 – stycke 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen.

(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen, på grundval av varje enhets behörigheter, förbättrad insyn, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt undvikande av överlappande verksamheter.

Ändringsförslag    111

Förslag till förordning

Artikel 27 – stycke 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnads- och tidsplaner av alla enheter inom deras respektive behörighetsområden i enlighet med denna förordning.

(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnadsresultat och tekniska resultat av alla enheter inom deras respektive ansvarsområden i enlighet med denna förordning.

Ändringsförslag    112

Förslag till förordning

Artikel 27 – stycke 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster, även genom samråd med rådgivande andvändarforum på nationell nivå och unionsnivå.

Ändringsförslag    113

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller nationella organ eller grupper av dessa medlemsstater eller nationella organ. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.

2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller grupper av dessa medlemsstater, i enlighet med överenskommelser från fall till fall. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet på en tillfredsställande nivå.

Ändringsförslag    114

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Medlemsstaterna ska genomföra proaktiva och samordnade samråd med slutanvändargrupper, särskilt om Galileo, Egnos och Copernicus, bland annat via rådgivande användarforum.

Ändringsförslag    115

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.

1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, liksom också ansvaret i fråga om säkerhet för de programkomponenter som inte anförtrotts byrån i enlighet med artikel 30. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.

Ändringsförslag    116

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet.

2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts andra enheter som avses i artiklarna 30, 31 och 32.

Ändringsförslag    117

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet.

3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet och ska säkerställa fullt skydd av unionens intressen, sund förvaltning av unionens medel och tillämpning av unionens regler, särskilt de som rör upphandling. Därför ska kommissionen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap med byrån och Europeiska rymdorganisationen angående de två enheternas uppgifter, i enlighet med artikel 31a.

Ändringsförslag    118

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 när det gäller den specifika bestämmelsen om funktionssätt och styrning för rymdväderfunktionen och funktionen för jordnära föremål samt Govsatcom.

Ändringsförslag    119

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 4 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Om så krävs att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa specifikationer som krävs för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa specifikationerna fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i delegerade akter fastställa krav på hög nivå för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer, även inom sektorer i senare led. När dessa krav på hög nivå fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

Ändringsförslag    120

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 4 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 21.

Ändringsförslag    121

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Kommissionen ska främja och verka för spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

5.  Kommissionen ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program. Den ska – i nära samarbete med byrån och, i förekommande fall, med Europeiska rymdorganisationen och enheter som har anförtrotts Copernicusuppdrag – stödja och bidra till

 

- de tjänster som rör spridning och användning av data och tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter inom offentlig och privat sektor,

 

- utveckling av synergier mellan tillämpningarna,

 

- lämplig utveckling av dessa tjänster,

 

- främjandet av en stabil långsiktig miljö.

Ändringsförslag    122

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Den ska i förekommande fall sörja för samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

6.  Den ska i förekommande fall, och i samarbete med byrån och Europeiska rymdorganisationen, säkerställa samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

Ändringsförslag    123

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Främja och säkerställa spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, även utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets komponenter.

Ändringsförslag    124

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led bb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bb)  Vidta åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen i enlighet med artikel 6.

Ändringsförslag    125

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led bc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bc)  Stödja tillgång till finansiering genom finansieringsinstrumenten i avdelning III och InvestEU samt i samarbete med EIB genom EIB:s finansieringsinstrument med särskild inriktning på små och medelstora företag.

Ändringsförslag    126

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster.

(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av de tjänster som erbjuds särskilt av Galileo, Egnos och Copernicus.

Ändringsförslag    127

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  För Galileo och Egnos: förvalta Galileo och Egnos, enligt artikel 43.

Ändringsförslag    128

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.

(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen och undvika dubbelarbete vad gäller Europeiska rymdorganisationens uppgifter i enlighet med artiklarna 27 och 31.

Ändringsförslag    129

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Förvalta driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.

utgår

Ändringsförslag    130

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Ge rekommendationer till kommissionen om prioriteringar på rymdområdet i Horisont Europa och delta i genomförandet av dem.

Ändringsförslag    131

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.

utgår

Ändringsförslag    132

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo och Egnos.

3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, och då se till att undvika dubbelarbete, i syfte att effektivisera genomförandet av programmålen.

Ändringsförslag    133

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Byrån får sluta partnerskapsavtal eller andra avtal med nationella rymdorganisationer, en grupp av nationella rymdorganisationer eller andra enheter i avsikt att utföra sina uppgifter.

Ändringsförslag    134

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen.

4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen och ska ses över i enlighet med artikel 102.6 i denna förordning, särskilt när det gäller Copernicuskomponenten.

Ändringsförslag    135

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa lämplig finansiering för förvaltningen och utförandet av dem, inbegripet tillräckliga personella och administrativa resurser.

Ändringsförslag    136

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.

(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymd- och markinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.

Ändringsförslag    137

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.

(b)  För Galileo och Egnos: stöd till byrån för genomförande av dess kärnuppgifter. När så anges i specifika avtal som ingås mellan byrån och Europeiska rymdorganisationen, upphandling i byråns namn och för byråns räkning för systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter inom rymdsegmentet.

Ändringsförslag    138

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dess kompetensområden.

(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet när det gäller programkomponenternas infrastruktur.

Ändringsförslag    139

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna och främjande av konvergens för deras tekniska kapacitet och utvecklingen i rymdsegmentet.

Ändringsförslag    140

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska

utgår

  tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

 

  kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

 

  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,

 

  kräva deltagande av kommissionen och i förekommande fall byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet,

 

  fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den, och

 

  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.

 

Ändringsförslag    141

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Ingåendet av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 2 ska vara förenat med villkoret att det inom Europeiska rymdorganisationen upprättas interna strukturer och rutiner, särskilt i fråga om beslutsfattande, förvaltning och ansvar, och som gör det möjligt att säkerställa största möjliga skydd för unionens intressen och följa dess beslut, även för den verksamhet som finansieras av Europeiska rymdorganisationen, som påverkar unionens rymdprogram.

utgår

Ändringsförslag    142

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 4 får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som den tilldelats enligt denna förordning.

utgår

Ändringsförslag    143

Förslag till förordning

Artikel 31a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 31a

 

Ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap

 

1. Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska

 

(a) tydligt fastställa roller, ansvarsområden och skyldigheter för kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

 

(b) tydligt fastställa samordnings- och kontrollinstrumenten för genomförandet av programmets komponenter, med hänsyn till kommissionens roller och ansvar för den övergripande samordningen av programmets komponenter,

 

(c) kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

 

(d) fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, inbegripet tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling vid upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och med budgetförordningen,

 

(e) kräva deltagande av kommissionen och, i förekommande fall, byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet när den senare genomför upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning i enlighet med punkt 1a,

 

(f) fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller, i förekommande fall, byrån om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den,

 

(g) fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, med beaktande av dess kostnadsmodell som offentlig enhet, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts av unionen,

 

(h) kräva att Europeiska rymdorganisationen garanterar fullständigt skydd för unionens intressen och dess beslut, vilket även kan leda till att Europeiska rymdorganisationen måste anpassa sitt beslutsfattande, sina förvaltningsmetoder och sina ansvarsbestämmelser.

 

2. Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning. Villkoren för sådana förfrågningar och genomförandet av dem ska bli föremål för ömsesidig överenskommelse.

Ändringsförslag    144

Förslag till förordning

Artikel 32 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Andra enheters roll

Rollen för Eumetsat och andra enheter

Ändringsförslag    145

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av programmets komponenter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:

1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av nedanstående uppgifter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:

Ändringsförslag    146

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.

(a)  Uppgraderingen och driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.

Ändringsförslag    147

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer.

(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer, som även hanterar förvärvet av relevant tredjepartsinformation.

Ändringsförslag    148

Förslag till förordning

Artikel 32 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Kommissionen ska beakta det gemensamma forskningscentrumets vetenskapliga och tekniska råd vid programmets genomförande.

Ändringsförslag    149

Förslag till förordning

Artikel 33 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmets säkerhet bör bygga på följande principer:

Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:

Ändringsförslag    150

Förslag till förordning

Artikel 33 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.

(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis och nationella lagar fungerar som inspirationskälla.

Ändringsförslag    151

Förslag till förordning

Artikel 33 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Hänsyn tas till erfarenheterna från driften av Galileo, Egnos och Copernicus.

Ändringsförslag    152

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

Kommissionen och byrån ska inom sina befogenhetsområden garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

Ändringsförslag    153

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Kommissionen ska i detta syfte, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Galileo och Egnos. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska kommissionen, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. De allmänna säkerhetskraven ska fastställa vilka förfaranden som ska följas närhelst unionens eller dess medlemsstaters säkerhet kan komma att påverkas av driften av en komponent. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    154

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1.

2.  Kommissionen ska ansvara för säkerheten för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska ansvara för säkerheten för komponenterna Galileo och Egnos. För detta ändamål ska de utföra all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka säkerheten för de komponenter som de ansvarar för, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1 tredje stycket.

Ändringsförslag    155

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Byrån ska ansvara för följande:

3.  Byrån ska vidare ansvara för följande:

Ändringsförslag    156

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 3 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Garantera programmets it-säkerhet.

Ändringsförslag    157

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna29 och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.

(Berör inte den svenska versionen.)  

__________________

__________________

29 EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.

 

Ändringsförslag    158

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera programmets säkerhet.

5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som identifierats vid riskanalysen, för att garantera programmets säkerhet.

Ändringsförslag    159

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer, särskilt för frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska därför fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

Ändringsförslag    160

Förslag till förordning

Artikel 43 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, inklusive infrastruktur belägen utanför unionens territorium, men som är nödvändig för att ge Galileo och Egnos full täckning över territorierna hos medlemsstater som är geografiskt belägna i Europa, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

Ändringsförslag    161

Förslag till förordning

Artikel 43 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram.

(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram, samtidigt som relevanta intressenters behov beaktas.

Ändringsförslag    162

Förslag till förordning

Artikel 43 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Stöd för utveckling av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.

Ändringsförslag    163

Förslag till förordning

Artikel 43 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(cb)  Stöd för utveckling av Galileo- och Egnos-tillämpningar i senare led och integrerade nedströmstillämpningar som använder både Egnos/Galileo och Copernicus.

Ändringsförslag    164

Förslag till förordning

Artikel 43 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos.

(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, särskilt för att maximera de socioekonomiska fördelar som avses i artikel 4.1.

Ändringsförslag    165

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet och integritet. Denna tjänst ska tillhandahållas i överensstämmelse med Easa-förordningen för att garantera att flygsäkerhetskraven uppfylls, och ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

Ändringsförslag    166

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, med syfte att täcka de kontinentala territorierna före slutet av 2023 och alla territorier före slutet av 2025.

Ändringsförslag    167

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11, men kommissionen ska överväga att utnyttja partnerskapsprogram och överenskommelser och, om det är lämpligt, utveckla specifika finansiella instrument till stöd för dessa. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Ändringsförslag    168

Förslag till förordning

Artikel 47 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Samverkansförmåga och driftskompatibilitet

Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering

Ändringsförslag    169

Förslag till förordning

Artikel 47 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.

2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha ömsesidig samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.

Ändringsförslag    170

Förslag till förordning

Artikel 47 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Galileo och Egnos ska sträva efter att följa internationella standarder och certifieringar.

Ändringsförslag    171

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.

1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar av unionen, Europeiska rymdorganisationen och Eumetsat och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.

Ändringsförslag    172

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.

2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information baserat på en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.

Ändringsförslag    173

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 3 – led a – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,

(Berör inte den svenska versionen.)  

Ändringsförslag    174

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation.

(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, långtidsarkivering, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt.

Ändringsförslag    175

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 3 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Användarspridnings- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.

(d)  Användarspridnings-, kapacitetsbyggnads- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.

Ändringsförslag    176

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga internationella avtal och samordningsprocesser.

4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga och framtida internationella avtal och samordningsprocesser.

Ändringsförslag    177

Förslag till förordning

Artikel 49 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Datainhämtning

Stödberättigande åtgärder

Ändringsförslag    178

Förslag till förordning

Artikel 49 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, såsom det följande: observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

Ändringsförslag    179

Förslag till förordning

Artikel 49 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar.

(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning hos kärnanvändare, med prioritet för data som tillhandahålls och/eller finansieras av offentliga enheter i medlemsstaterna, såsom nationella organ.

Ändringsförslag    180

Förslag till förordning

Artikel 49 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Stöd för utveckling av relevanta Copernicustillämpningar och -tjänster i senare led.

Ändringsförslag    181

Förslag till förordning

Artikel 50 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande kärntjänster:

Ändringsförslag    182

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, jordbeskaffenhet, ökenspridning, kulturarvsplatser, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar och i synnerhet avskogning, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär; möjlighet för medlemsstaterna att använda information och uppgifter genererade av övervakningen av jordbruksområdena gällande graden av marktäckning och användningen av jordbruksmark, i syfte att ytterligare minska den administrativa börda som är kopplad till beviljande av jordbruksstöd, och

Ändringsförslag    183

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  kartläggning av jordbruksmark med bevattningsbehov, skördeprognoser och markanvändning, i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,

Ändringsförslag    184

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  övervakning av fiskerelaterad verksamhet i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,

Ändringsförslag    185

Förslag till förordning

Artikel 50 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Övervakning av stödet för genomförandet av unionspolitiken.

Ändringsförslag    186

Förslag till förordning

Artikel 53 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:

SST-programmet syftar till att gradvis utrusta unionen med oberoende SST-kapacitet.

 

SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:

Ändringsförslag    187

Förslag till förordning

Artikel 53 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas eller unionens markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

Ändringsförslag    188

Förslag till förordning

Artikel 56 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:

De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en enskild eller gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:

Ändringsförslag    189

Förslag till förordning

Artikel 57 – punkt 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

8.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 gällande specifika bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    190

Förslag till förordning

Artikel 58a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 58a

 

Övervakning av tillgången till och efterfrågan på SST

 

Före den 31 december 2024 ska kommissionen utvärdera genomförandet av SST-komponenten, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till de markbaserade och rymdbaserade sensorernas kapacitet, och slutföra produktionen av den europeiska förteckning som behandlas i artikel 53.1a.

 

Vid utvärderingen ska det särskilt undersökas om det behövs ytterligare rymd- och markinfrastruktur.

 

Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag om utveckling av ytterligare rymd- och markinfrastruktur inom SST-komponenten.

Ändringsförslag    191

Förslag till förordning

Artikel 60 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Skapandet av en europeisk förteckning över jordnära föremål.

Ändringsförslag    192

Förslag till förordning

Artikel 61 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster. Komponenten omfattar

Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster med lämpliga säkerhetskrav. Komponenten kan omfatta

Ändringsförslag    193

Förslag till förordning

Artikel 61 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen,

(a)  utveckling, konstruktion och drift av mark- och rymdinfrastrukturen,

Ändringsförslag    194

Förslag till förordning

Artikel 62 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls till användare på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    195

Förslag till förordning

Artikel 62 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  I den tjänstekatalog som avses i punkt 3 ska hänsyn tas till vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.

Ändringsförslag    196

Förslag till förordning

Artikel 63 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36, på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1.

(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36.

Ändringsförslag 197

Förslag till förordning

Artikel 63 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent ska uppfylla de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som fastställts i enlighet med artikel 34.1.

Ändringsförslag 198

Förslag till förordning

Artikel 65 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare på unionsnivå.

1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå.

Ändringsförslag 199

Förslag till förordning

Artikel 66 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Govsatcomnaven ska beakta vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.

Ändringsförslag    200

Förslag till förordning

Artikel 69

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.

Före slutet av 2024 ska kommissionen, i samarbete med ansvariga enheter, utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.

Ändringsförslag    201

Förslag till förordning

Artikel 71 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien).

Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien). I enlighet med programmets behov får lokala kontor för byrån inrättas, såsom fastställs i artikel 79.2.

Ändringsförslag    202

Förslag till förordning

Artikel 73 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns kärnverksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns verksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

Ändringsförslag    203

Förslag till förordning

Artikel 73 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas en gång.

5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas.

Ändringsförslag    204

Förslag till förordning

Artikel 75 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten minst två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

Ändringsförslag    205

Förslag till förordning

Artikel 75 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar och delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]

5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får företrädare för medlemsstater och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar, men endast företrädare för de medlemsstater som har sådan infrastruktur ska delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]

Ändringsförslag    206

Förslag till förordning

Artikel 77 – punkt 2 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  senast den 30 juni det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande; Europaparlamentet ska rådfrågas om det fleråriga arbetsprogrammet,

Ändringsförslag    207

Förslag till förordning

Artikel 77 – punkt 2 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  anta regler om öppenhet för industrikontrakt och löpande hållas underrättad om dessa av den verkställande direktören,

Ändringsförslag    208

Förslag till förordning

Artikel 79 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Uppfylla reglerna om öppenhet för industrikontrakt och informera styrelsen.

Ändringsförslag    209

Förslag till förordning

Artikel 79 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna.

2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna. Där det är möjligt ska effekten i termer av personalfördelning och budget införlivas i det årliga arbetsprogrammet, och i alla händelser ska detta projekt anmälas till budgetmyndigheten i enlighet med artikel 84.11.

Ändringsförslag    210

Förslag till förordning

Artikel 88 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Byråns personal ska få ersättning från byråns egna resurser och, när så är nödvändigt för att de uppgifter som delegerats till byrån ska kunna utföras, med användning av den budget som delegerats från kommissionen.

Ändringsförslag    211

Förslag till förordning

Artikel 89 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

Ändringsförslag    212

Förslag till förordning

Artikel 89 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en fyraårsperiod.

På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.

Ändringsförslag    213

Förslag till förordning

Artikel 92 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Avtal om säte och villkor för verksamheten

Avtal om säte och lokala kontor samt villkor för verksamheten

Ändringsförslag    214

Förslag till förordning

Artikel 92 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet är beläget.

1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaterna och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i de staterna är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte och lokala kontor som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet eller den lokala infrastrukturen finns.

Ändringsförslag    215

Förslag till förordning

Artikel 98 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.

1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.

Ändringsförslag    216

Förslag till förordning

Artikel 101 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Kommissionen ska fastställa en metod för framtagning av kvalitativa indikatorer för en exakt bedömning av vilka framsteg som görs med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 4.1 a, b och c. Kommissionen ska utgående från dessa metoder komplettera bilagan senast den 1 januari 2021.

Ändringsförslag    217

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras. En särskild del av denna utvärdering ska vara avsedd för styrningen av programmet, i syfte att ge information om huruvida ändringar av uppgifter och befogenheter som har anförtrotts de olika aktörerna i programmet behövs.

Ändringsförslag    218

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och kan om lämpligt låta utvärderingen åtföljas av ett nytt lagstiftningsförslag.

Ändringsförslag    219

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 6 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast den 30 juni 2024 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.

Senast den 30 juni 2024 och därefter vart tredje år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag, i synnerhet avseende möjligheten att överlåta ytterligare uppgifter till denna i enlighet med artikel 30, och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.

Ändringsförslag    220

Förslag till förordning

Artikel 105 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 52 och 101 delegeras till kommissionen till och med den 31 december 2028.

(Berör inte den svenska versionen.)  

Ändringsförslag    221

Förslag till förordning

Artikel 107 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté som sammanträder i särskilda konfigurationer/underkommittéer för varje huvudkomponent i programmet (Galileo och Egnos, Copernicus, SSA, Govsatcom). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Ändringsförslag    222

Förslag till förordning

Artikel 107 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  I internationella avtal som ingås av unionen får det föreskrivas att företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer på lämpligt sätt ska delta i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning, med beaktande av säkerheten i unionen.


MOTIVERING

Europeiska kommissionen är mycket ambitiös när det gäller att offentliggöra och anta den fleråriga budgetramen. Det österrikiska ordförandeskapet tog fasta på detta när den fastställde en snabb och ambitiös tidsplan, och Europaparlamentet har uttryckt sin vilja att hålla samma takt.

Kommissionen offentliggjorde förslaget den 6 juni och föredraganden har försökt få en bekräftelse från plenarförsamlingen om påbörjande av interinstitutionella förhandlingar i december. På grund av denna strikta och snabba tidsplan hade föredraganden en månad på sig att utarbeta detta betänkande som omfattar två tidigare program och två nya initiativ.

Föredraganden har beslutat sig att följa den strikta tidsplanen. Därför inriktas betänkandet på förslagets huvuddrag, vilka är budgeten för SSA, Govsatcom och övergripande verksamhet, styrning, industrins konkurrenskraft och rymddiplomati, tillträde till rymden samt säkerhet, särskilt it-säkerhet.

Trots att betänkandet inte berör samtliga artiklar och skäl kan det hända att föredraganden beslutar sig för att ändra dessa genom ändringsförslag. På grund av tidsbrist föredrar han att behandla de huvudsakliga frågorna på ett enhetligt sätt.

Rymdbaserade tjänster och tillämpningar påverkar EU-medborgarnas nuvarande och framtida välmående och säkerhet, liksom den europeiska industriella basens konkurrenskraft. Därför är det av avgörande betydelse att främja rymdekonomin, så att alla medlemsstater, deras medborgare och deras industrier till fullo kan utnyttja fördelarna med detta rymdprogram vilket slutligen kommer användarna till godo.

Vid utvecklingen av denna bör hänsyn tas till framväxande nya offentliga eller privata grupper, men utvecklingen bör emellertid ta avstamp i kärnanvändarnas föränderliga behov. Programmets olika komponenter bör bygga på en analys av alternativen för att tillgodose nya användarbehov, däribland sådana som rör genomförande och övervakning av unionens politik, vilket förutsätter löpande och verkningsfullt deltagande från användarnas sida, särskilt när det gäller fastställande och validering av krav.

Kommissionens förslag syftar till att slå samman de befintliga programmen Galileo, Egnos och Copernicus till ett enda program samt lägga till två nya initiativ, närmare bestämt SSA och Govsatcom. I enlighet med vad som uppmuntras i den europeiska rymdpolitiken kommer ett helt integrerat rymdprogram att utnyttja synergieffekterna mellan sina olika komponenter, vilket ökar ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten. En enda och samstämmig ram kommer att uppmuntra till framtida investeringar, öka synligheten och erbjuda större flexibilitet.

Föredraganden välkomnar en betydande ökning av finansieringen för rymdprogrammet för att garantera kontinuiteten för Galileo, Egnos och Copernicus. Det är viktigt att budgeten stöder toppmoderna och innovativa Galileo-, Egnos- och Copernicusinitiativ för att man ska kunna dra nytta av alla de fördelar som navigerings- och jordobservationstjänster ger. Utnyttjande, spridning och användning av data och tjänster, särskilt i nedströmssektorn, kommer att vara positivt för användarna och den europeiska industrin och driva på tillväxten och jobbskapandet i unionen.

Föredraganden beklagar den bristande ambitionsnivån vad gäller de nya initiativen SSA och Govsatcom. EU och medlemsstaterna investerar i många kritiska infrastrukturer som måste skyddas. Risken för ett hot ”från ovan” kommer att öka under de kommande åren. Det växande antalet konstellationer med ett mycket stort antal satelliter i omloppsbana bidrar till att skapa en situation med mycket ”trafik”, som läggs till den stora mängden rymdskrot. Det äventyrar säkerheten för uppdrag eftersom det finns en risk för kollisioner mellan rymdfarkoster eller mellan rymdfarkoster och rymdskrot. Dessutom innebär rymdväder en risk för många olika sorters oförutsedda händelser. Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur.

Europa måste kunna sörja för sina behov och sin säkerhet i en så pass strategisk sektor på ett oberoende sätt och vara en tillförlitlig samtalspartner på internationell nivå.

Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är ett oumbärligt verktyg för säkerhetsaktörer, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga säkerhetsresurs på unionsnivå stärker en union som skyddar sina medborgare. Den budget som tilldelats Govsatcom förefaller inte vara tillräcklig för att täcka den potentiella efterfrågan, driften eller tillhandahållandet av en europeisk infrastruktur.

It-säkerheten för de europeiska rymd- och markinfrastrukturerna är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och deras faktiska förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.

Därför måste en särskild övergripande verksamhet planeras, och det måste fastställas vilken enhet som ska ansvara för att övervaka it-säkerheten på ett integrerat sätt. Det är viktigt att skydda särskilda behov, i enlighet med de allmänna indikationer som de EU-organ som ansvarar för it-säkerheten i samarbete med andra intressenter har tagit fram. Samtidigt måste man också fastställa policyer och driftsförfaranden och kontrollera att de genomförs på ett enhetligt sätt inom de olika komponenterna.

Europa är en av de ledande aktörerna i rymden, men om man ska kunna bevara och utveckla denna kapacitet krävs det ansträngningar. I en alltmer osäker geopolitisk situation måste investeringar på rymdområdet förbli en prioritering för institutionerna, i syfte att i framtiden bevara Europas ledande roll, konkurrenskraft, hållbarhet och oberoende på detta strategiska område.

Detta blir desto viktigare i en situation där traditionella rymdmakter fortfarande är mycket aktiva samtidigt som nya aktörer, som i allt högre grad utmanar den europeiska rymdsektorns konkurrenskraft, träder in på banan.

I det rymdprogram som kommissionen föreslår erkänns den europeiska industrins viktiga roll, men det stöder inte i tillräcklig utsträckning de medel som krävs för att bevara och utveckla en stark, innovativ, konkurrenskraftig och diversifierad industriell bas i Europa.Det är viktigt att främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt för uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag i alla medlemsstater, både på marknaden uppströms och nedströms, i hela leveranskedjan och både i tillämpningssektorn och i tjänstesektorn.

De europeiska industriernas internationella konkurrenskraft måste främjas genom att skapa lämpliga förhållanden som leder till lika villkor med de största konkurrenterna på rymdområdet. I syfte att skapa nya affärsmöjligheter för den europeiska rymdindustrin uppmanar föredraganden eftertryckligen kommissionen att använda ekonomisk diplomati som ett sätt att få till stånd internationellt samarbete och öka medvetenheten om rymden på global nivå.

Industrin bör ha en möjlighet att konkurrera om genomförandet av verksamheter som håller samma nivå i fråga om tillförlitlighet och allmänhetens säkerhet, men med större ekonomisk effektivitet. Närhelst detta händer bör industrin kunna erbjuda sin expertis i ett klimat med rättvis konkurrens och utan marknadssnedvridning, så att det blir möjligt att utnyttja de offentliga resurserna sparsamt och använda den effektivaste lösningen.

Dessutom bör det europeiska rymdprogrammet främja oberoende tillträde till rymden genom att samla uppskjutningstjänster, utveckla alternativa uppskjutningstekniker och stödja markinfrastrukturerna.

Internationella konkurrenter, det vill säga länder med kapacitet för tillträde till rymden, nämligen Förenta staterna, Ryssland och Kina, har en mycket väl skyddad inhemsk institutionell marknad, med högre institutionella priser och långsiktiga upphandlingskontrakt.

Därför kan de internationella konkurrenterna erbjuda uppskjutningstjänster till betydligt mer konkurrenskraftiga priser än den europeiska industrin. Av säkerhetsskäl och ekonomiska skäl är det viktigt att skapa lika villkor, garantera oberoende tillträde till rymden och låta den europeiska industrin konkurrera på internationell nivå.

Man kommer också att jobba mot att uppnå rymdprogrammets mål genom synergier med andra europeiska program och finansiella instrument. Förslaget kommer att öka uppstartsföretagens tillgång till riskfinansiering. Samtidigt kommer kommissionen att överväga att skapa ett särskilt riskkapitalinstrument genom InvestEU-programmet. Genom det nya rymdprogrammet kommer man att inrätta innovationspartnerskap för att utveckla och köpa in innovativa produkter och tjänster, underlätta tillgången till provnings- och behandlingsanläggningar samt främja certifiering och standardisering. Programmet kommer att öka samstämmigheten och synergierna med Horisont Europa och garantera samarbete mellan rymdrelaterade forsknings- och innovationsåtgärder. Fördraganden beklagar avsaknaden av en specifik budget för rymdforskning inom ramen för Horisont Europa, vilket skulle skapa säkerhet för investerare och säkra de europeiska industriernas konkurrenskraft och ledarskap inom denna viktiga sektor.

För att programmet ska fungera smidigt krävs en lämplig styrning, en lämplig fördelning av uppgifter och roller och goda relationer mellan de viktigaste aktörerna, närmare bestämt kommissionen, den omdöpta Europeiska unionens rymdprogrambyrå (byrån) och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Styrningen bör också omfatta deltagande från medlemsstaterna och deras myndigheter samt andra internationella europeiska aktörer.

Kommissionen har det övergripande ansvaret för programmet och dess säkerhet och den samordnar verksamheterna för de olika aktörer som deltar i programmet.

Byrån har fått allt större befogenheter med tiden och är redo att ta på sig ytterligare uppgifter. Om byrån kommer att ansvara för säkerhetsackreditering, och möjligtvis även för it-säkerhet och främjandet av programmets tjänster och nedströmstillämpningar, måste kommissionen investera i dess expansion genom att öka antalet tjänstemän och eventuellt utöka dess geografiska omfång genom att inrätta nya lokala kontor.

ESA har en avgörande roll när det gäller att ge EU tekniskt och operativt stöd vid genomförandet av rymdprogrammets väl identifierade komponenter i enlighet med förfaranden och regler som överensstämmer med de som gäller för EU.


YTTRANDE från budgetutskottet (11.10.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8-0258/2018 – 2018/0236(COD))

Föredragande av yttrande: John Howarth

KORTFATTAD MOTIVERING

Rymdindustrin inom Europeiska unionen uppskattas vara värd 53–62 miljarder euro i mervärde, och har 231 000 anställda. Målen för Europeiska unionens rymdprogram är att öka säkerheten i unionen och tillhandahålla tekniskt oberoende, att ta itu med några av de mest angelägna globala utmaningarna såsom kampen mot klimatförändringarna, att stimulera teknisk innovation och att vara till samhällsekonomisk nytta för människor och företag i Europa. Programmet kommer även fortsättningsvis att inriktas på att förbättra EU:s tre flaggskeppsprojekt Galileo (satellitnavigering), Copernicus (jordobservation) och Egnos (navigering för säkerheten för människoliv), liksom på att utveckla STT (rymdsäkerhet) och inleda Govsatcom-initiativet (säker satellitkommunikation).

Kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen för 2021–27 är att finansiera Galileo/Egnos med 8,6 miljarder euro i 2018 års (fasta) priser (9,7 miljarder euro i löpande priser) och Copernicus med 5,1 miljarder euro (5,8 miljarder euro). STT och Govsatcom har tilldelats 0,4 miljarder euro (0,5 miljarder euro). Sammanlagt står rymdprogrammet för 1,25 procent av åtagandena i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Alla belopp måste betraktas som en indikation tills den fleråriga budgetramsprocessen är avslutad, och skrivs här i fasta priser för att möjliggöra direkta jämförelser med den föregående fleråriga budgetramen.

Europeiska unionens rymdprogram gör det möjligt för medlemsstater att tillgodogöra sig tekniska fördelar från ett program som är för stort för att en ensam medlemsstat ska kunna konkurrera effektivt med det. Förutom de direkta fördelarna i form av arbetstillfällen och stöd till en konkurrenskraftig rymdsektor, gör detta att rymdprogrammets teknik, data och tjänster tillför ett avsevärt mervärde till Europeiska unionens budgetar, inklusive, men inte enbart, till fiskeripolitiken, miljö- och klimatprogrammen, precisionsjordbruket samt transport- och trafikmodelleringen och trafikledningen. EU bör sträva efter att ta tillvara informationen från rymdprogrammet för att få ett bättre underlag till framtida budgetplanering och beslutsfattande på dessa och andra områden.

Kommissionen har meddelat sin avsikt att från den befintliga Europeiska byrån för GNSS skapa Europeiska unionens rymdprogrambyrå för att få till stånd en ”enhetlig och förenklad styrning”, medan Europeiska rymdorganisationen kommer att förbli den viktigaste partnern i genomförandet av programmet. Föredraganden välkomnar avsikten att fokusera mer på marknadsföringen, förvaltningen och styrningen av programmet genom den omdöpta byrån. Skapandet av en ny styrningsstruktur medför finansiella risker, och därför betonas vikten av en tydlig strategi och en tydlig uppdelning av funktioner, ansvar och tillsyn i styrningen av Europeiska unionens rymdprogrambyrå för att minska budgetriskerna.

Programmet bygger på teknik och kompetens som är högst specialiserad, ibland unik, och som drar nytta av ny utveckling. Programmet bör därför verka inom en flerårig budgetram som är tillräckligt flexibel för att kunna hantera kostnadsvariationer och ny utveckling, och inom ett regelverk som är tillräckligt flexibelt för att tjäna unionens, programmets och medlemsstaternas intressen.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet och med en flexibel flerårig budgetram som grund, som kan reagera på förändrade omständigheter.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(13)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att vara en föregångare med att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till att snabbt uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen och till att integrera målen för hållbar utveckling i unionens samtliga politikområden. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Eftersom programmet i princip finansieras av unionen, bör kontrakt om offentlig upphandling som ingås inom ramen för programmet vara förenliga med unionens regler. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling.

(15)  Eftersom programmet i princip finansieras av unionen, bör kontrakt om offentlig upphandling som ingås inom ramen för programmet vara förenliga med unionens regler och ta hänsyn till kriterier för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. I detta sammanhang bör unionen också ansvara för att sätta de mål som ska eftersträvas när det gäller offentlig upphandling. Det övergripande genomförandet av programmet, däribland dess upphandlingsförfaranden, bör följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling, särskilt med avseende på jämställdhet.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar

(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, särskilt mellan Europeiska unionens rymdprogrambyrå och Europeiska rymdorganisationen, för att undvika onödigt dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar. Kommissionen bör samordna och övervaka uppgifterna och kommunikationen på grundval av principerna som fastställs i Lissabonfördraget1a och ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen1b.

 

__________________

 

1a Artikel 189.3 i Lissabonfördraget.

 

1b ”Parterna inser att de båda har specifika styrkor som kompletterar och förstärker varandra. Parterna har åtagit sig att samarbeta på ett effektivt sätt och till ömsesidig nytta, och att undvika onödigt dubbelarbete”.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 39

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(39)  Syftet med Galileo är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Galileo fungerar oberoende av andra befintliga eller potentiella system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska oberoende. Systemets andra generation torde driftsättas gradvis före 2030, inledningsvis med minskad operativ kapacitet.

(39)  Syftet med Galileo är att med Europeiska rymdorganisationens förberedande arbete som grund upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Galileo fungerar oberoende av andra befintliga eller potentiella system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska oberoende. Systemets andra generation torde driftsättas gradvis före 2030, inledningsvis med minskad operativ kapacitet.

Motivering

Galileo grundas på Europeiska rymdorganisationens förberedande arbete, vilket inte framgår i kommissionens förslag.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23a)  rymdsektor:

 

sektor i tidigare led, som omfattar verksamheter som leder till ett fungerande rymdsystem samt utforskning av rymden,

 

sektor i senare led, som omfattar verksamhet där satellitdata används för att utveckla rymdrelaterade produkter och tjänster till slutanvändare.

Motivering

Rymdsektorn bör definieras ytterligare och delas upp i tidigare och senare led.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.

(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och effektivt, evidensbaserat och kostnadsbesparande beslutsfattande.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder euro i löpande priser.

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 14 816 938 000 euro i 2018 års priser (16,7 miljarder euro i löpande priser).

Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska vara följande:

Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska vara följande:

(a)  För Galileo och Egnos: [9,7] miljarder euro.

(a)  För Galileo och Egnos: 8 606 245 580 euro i 2018 års priser (9,7 miljarder euro i löpande priser).

(b)  För Copernicus: [5,8] miljarder euro.

(b)  För Copernicus: 5 146 002 510 euro i 2018 års priser (5,8 miljarder euro i löpande priser).

(c)  För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder euro.

(c)  För SSA/Govsatcom: 1 064 689 910 euro i 2018 års priser (1,2 miljarder euro i löpande priser).

Motivering

I enlighet med talmanskonferensens beslut av den 13 september 2018 avspeglar kompromissändringsförslaget den fleråriga budgetramens senaste uppdelning per program enligt förslaget till interimsbetänkande om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

2.  Övergripande verksamhet enligt artiklarna 3 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

Motivering

Ett av målen bör vara att stödja utvecklingen av en stark, konkurrenskraftig och innovativ rymdsektor.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  De inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att finansiera den komponent som har gett dessa inkomster.

1.  De inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att finansiera någon av programmets komponenter.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2 – strecksats 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.

–  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.

Motivering

För flera tjänster finns inga faktiska ”marknadspriser”.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.

1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och finansieringen från Europeiska rymdorganisationen och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.

Motivering

Finansieringen av Copernicus är uppdelad mellan EU (70 %) och Europeiska rymdorganisationen (30 %).

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 73 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt. Styrelsen ska även inbegripa en ledamot som utsetts av Europaparlamentet utan rösträtt.

1.  Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen, samt en företrädare som utsetts av Europaparlamentet, vilka alla ska ha rösträtt.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 101 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  Kommissionen ska varje år lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmet. Rapporten ska bland annat innehålla information om programmets och byråns riskhantering, totalkostnad, årliga driftskostnad, resultat av anbudsförfaranden, inkomster, tidsplaner och resultat.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

Referensnummer

COM(2018)0447 – C8-0258/2018 – 2018/0236(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

BUDG

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

John Howarth

12.7.2018

Behandling i utskott

13.9.2018

 

 

 

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Iris Hoffmann, Monika Hohlmeier, John Howarth, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Răzvan Popa, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Eleftherios Synadinos, Inese Vaidere, Monika Vana, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrey Novakov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Auke Zijlstra

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez

ECR

Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk

NI

Eleftherios Synadinos

PPE

Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Monika Hohlmeier, Siegfried Mureşan, Andrey Novakov, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Inese Vaidere

S&D

Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Iris Hoffmann, John Howarth, Vladimír Maňka, Răzvan Popa, Manuel dos Santos, Daniele Viotti, Tiemo Wölken

VERTS/ALE

Jordi Solé, Monika Vana

1

-

ENF

Auke Zijlstra

2

0

EFDD

Eleonora Evi

GUE/NGL

Younous Omarjee

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (15.11.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8‑0258/2018 – 2018/0236(COD))

Föredragande av yttrande: Adina‑Ioana Vălean

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplat till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i och oberoendet för unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a)  Rymdsektorn har i dag en avgörande betydelse för många områden av unionens och medlemsstaternas politik, såsom miljön, klimatförändringarna, jordbruk och landsbygdens utveckling, civilskydd och förebyggande åtgärder, säkerhet och försörjningstrygghet, jämte den digitala ekonomin. Det behöver utredas om det kan finnas fler tillämpningsområden, bland annat om rymdsektorn kan erbjuda lösningar på klimatförändringsfrågor, vilket man aktivt bör arbeta för.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex begränsning av klimatförändringar och anpassning till dem, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden, särskilt med tanke på de ökande mängderna rymdskrot, och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(13)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens klimatmål och åtaganden att genomföra Parisavtalet och vara en föregångare med att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor och till snabbt uppnåendet av det övergripande målet att 30 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, liksom till att integrera målen för hållbar utveckling i alla unionens politikområden. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 47

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, biologisk mångfald, markanvändning, markskydd, havens hälsa, civilskydd och förebyggande åtgärder och digital ekonomi.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 47a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(47a)  Antalet användare av Copernicus tjänster för klimatförändringar ökar stadigt och har fördubblats mellan 2015 och 2016. Dessa tjänster bör göras fullt driftfärdiga för att på bredare bas tillgängliggöra de nödvändiga uppgifterna för klimatförändringsrelaterade begränsnings- och anpassningsåtgärder.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 62a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(62a)  Transporter av rymdfarkoster och deras komponenter från jorden till rymden är förenade med avsevärda driftskostnader och avsevärd miljöpåverkan. För att minska antalet färder upp till rymden och därmed också växthusgasutsläppen bör rymdfarkoster konstrueras så de går att återvända i rymden. Ett ytterligare mål på lång sikt bör därtill vara att möjliggöra produktion av hållbar energi i rymden genom att använda de resurser som finns i rymden, till exempel genom produktion av väte för bränsleförsörjning till rymdfarkoster.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 64

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(64)  Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på ett samarbete mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintlig och framtida nationell sakkunskap och infrastruktur, inklusive sådan som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen eller av unionen. Det bör vara möjligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Med tanke på den känsliga karaktären hos SST bör kontrollen över nationella sensorer samt drift, underhåll och förnyelse av dem och bearbetning av data som möjliggör tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos de deltagande medlemsstaterna.

(64)  Tillhandahållandet av SST-tjänster bör bygga på ett samarbete mellan unionen och medlemsstaterna och använda befintlig och framtida sakkunskap och infrastruktur på nationell nivå eller hos ESA, inklusive sådan som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen eller av unionen. Det bör vara möjligt att tillhandahålla ekonomiskt stöd till utvecklingen av nya SST-sensorer. Med tanke på den känsliga karaktären hos SST bör kontrollen över nationella sensorer och sensorer som tillhör ESA samt drift, underhåll och förnyelse av dem och bearbetning av data som möjliggör tillhandahållandet av SST-tjänster kvarstå hos medlemsstaterna.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 67

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot, bland annat genom att utveckla teknik för aktivt bortskaffande av sådant skrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 70

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet, ESA-kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 71

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(71)  Kommissionens vitbok om EU:s framtid25, Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater26 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att EU har en stor roll att spela för att garantera ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå ökar säkerheten i en union som skyddar sina medborgare.

(71)  Kommissionens vitbok om EU:s framtid25, Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater26 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att unionen har en stor roll att spela för att garantera ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan bidra till att hantera utmaningar som klimatförändringar, regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå ökar säkerheten i en union som skyddar sina medborgare.

_________________

_________________

25 https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/vitbok_om_eu_s_framtid_sv.pdf

25 https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/vitbok_om_eu_s_framtid_sv.pdf

26 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf

26 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden eller rymdbaserad infrastruktur.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a)  kandidater som kan komma i fråga: länder eller enheter som har klara utsikter till framtida EU-medlemskap men ännu inte fått ställning som kandidatland.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta, tillförlitliga och användarvänliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, humanitärt bistånd, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret, kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål och genomföra lösningar för europeiska insatser för städning av omloppsbanan runt jorden.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 5 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativ energiproduktion där rymdens resurser används, nya uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, med beaktande av unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  utbildning,

(e)  utbildning, bland annat genom praktik för studenter, nyutexaminerade och unga förvärvsarbetande och entreprenörer,

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 27 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, bland annat genom samråd med Copernicus användarforum som avses i artikel 48.1, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Kommissionen ska vid samordningen och förvaltningen av Copernicusprogrammet biträdas av Copernicuskommittén, sammansatt av företrädare för medlemsstaterna, och av Copernicus användarforum. Copernicus användarforum ska vara en arbetsgrupp inom Copernicuskommittén och sammansatt av nationella användargrupper. Copernicus användarforum ska ha en viktig roll vid insamling av synpunkter på utvecklingen av Copernicus och dess spridning bland användarna.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 50

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 50

Artikel 50

Copernicustjänster

Copernicustjänster

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:

(a)  Tjänster för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar

(a)  Tjänster för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar

–  atmosfärsövervakning, som ger information om luftkvalitet och atmosfärens kemiska sammansättning,

–  atmosfärsövervakning, som ger information om luftkvalitet och atmosfärens kemiska sammansättning,

–  havsmiljöövervakning som ger information om havs- och kustekosystemens tillstånd och utveckling och om deras resurser,

–  havsmiljöövervakning, med särskild tonvikt på föroreningar i form av plast och mikroplast, som ger information om havs- och kustekosystemens tillstånd och utveckling och om deras resurser,

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, jordbeskaffenhet, ökenspridning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar och avskogning, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär,

–  övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

–  övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala,

 

  övervakning av platser inom Unescos natur- och kulturarv.

(b)  Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer.

(b)  Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) och myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen, för att stödja europeiska och nationella civilskydds- och katastrofinsatser (i synnerhet förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för alla tänkbara slag av katastrofer.

(c)  Säkerhetstjänsten, som stöder övervakningen av unionens yttre gränser, övervakning till sjöss, unionens yttre åtgärder som svar på unionens säkerhetsutmaningar samt målen för och åtgärderna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

  Säkerhetstjänsten, som stöder övervakningen av unionens yttre gränser, övervakning till sjöss, unionens yttre åtgärder som svar på unionens säkerhetsutmaningar samt målen för och åtgärderna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 77 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 b, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande,

(a)  senast den 15 november varje år anta byråns arbetsprogram för det kommande året efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 b, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande och hört Europaparlamentet om arbetsprogrammet,

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 99 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa redovisningar ska vara riktiga och fullständiga. De ska göras skriftligen när tjänsten tillträds och förnyas varje år. De ska uppdateras vid behov, särskilt vid relevanta förändringar av personliga omständigheter hos de berörda personerna.

1.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa redovisningar ska vara riktiga och fullständiga. De ska göras skriftligen när tjänsten tillträds och förnyas varje år. De ska uppdateras vid behov, särskilt vid relevanta förändringar av personliga omständigheter hos de berörda personerna. Både åtagandeförklaringen och intresseförklaringen ska göras tillgängliga för allmänheten och lättåtkomliga på internet.

Motivering

Med ökad insyn ökar allmänhetens förtroende för detta arbete.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 99 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar vid ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen och ska avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden.

2.  Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar vid ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen och ska avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden. Intresseförklaringar som berör föredragningslistan ska göras tillgängliga för allmänheten och lättåtkomliga på internet.

Motivering

Med ökad insyn ökar allmänhetens förtroende för detta arbete.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

Referensnummer

COM(2018)0447 – C8-0258/2018 – 2018/0236(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Adina-Ioana Vălean

21.6.2018

Antagande

12.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Jo Leinen, Peter Liese, Jiří Maštálka, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Bolesław G. Piecha, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian-Silviu Buşoi, Fredrick Federley, Giorgos Grammatikakis, Christophe Hansen, Tilly Metz, Carolina Punset

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Paul Rübig, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

48

+

ALDE

Fredrick Federley, Gerben-Jan Gerbrandy, Carolina Punset, Nils Torvalds

ECR

Mark Demesmaeker, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

ENF

Jean-François Jalkh

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Jiří Maštálka

PPE

Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, Angélique Delahaye, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Christophe Hansen, György Hölvényi, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Paul Rübig, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean, Tomáš Zdechovský

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Giorgos Grammatikakis, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Susanne Melior, Rory Palmer, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Benedek Jávor, Tilly Metz, Davor Škrlec

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (11.10.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8‑0258/2018 – 2018/0236(COD))

Föredragande av yttrande: Massimiliano Salini

KORTFATTAD MOTIVERING

Rymdbaserade tjänster och tillämpningar formar många EU-medborgares nuvarande och framtida välmående och säkerhet, liksom den europeiska industriella basens konkurrenskraft. Därför är det av avgörande betydelse att främja rymdekonomin, så att alla medlemsstater, deras medborgare och industrier till fullo kan utnyttja fördelarna med detta rymdprogram.

En modern, säkrare, konkurrenskraftig, effektiv och hållbar transportsektor är tätt knuten till rymdtjänsterna. Navigeringssystemet och jordobservationer förbättrar transporttjänsternas utförande, trafikledningen och den integrerade transporten. Samtidigt kan de stärka många nya tillämpningar och skapa innovativa affärstillfällen i transportsektorn.

Mycket europeisk politik har redan beaktat integrationen av rymd och transport, däribland eCall, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), SafeSeaNet osv., och nya utmaningar kommer, såsom förarlösa fordon och autonom körning.

Ett stabilt samband mellan rymd- och transportteknik kommer att föra med sig många fördelar på global nivå och EU-nivå. Bland annat kommer en mer effektiv trafikledning att minska utsläppen och hantera problemet med klimatförändringar, en ökad användning av drönare kommer att förbättra leverans- och posttjänsterna och bättre flygspårning minska antalet inställda flyg och mängden buller.

Kommissionens förslag syftar till att slå samman de befintliga programmen Galileo, Egnos och Copernicus till ett enda program samt lägga till två nya initiativ, närmare bestämt SSA och Govsatcom. I enlighet med vad som föreslås i den europeiska rymdpolitiken kommer ett helt integrerat rymdprogram att utnyttja synergieffekterna mellan sina olika komponenter, vilket ökar ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten. En enda och samstämmig ram kommer att uppmuntra till framtida investeringar, öka synligheten och erbjuda mer flexibilitet.

Kommissionen är mycket ambitiös när det gäller antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Det österrikiska ordförandeskapet antog utmaningen och fastställde en snabb tidsplan. Europaparlamentet är villigt att hålla samma takt.

På grund av den här stränga och snabba tidsplanen fokuseras yttrandet på specifika aspekter på förslaget, sambandet mellan rymdtekniken och transportsektorn, budgeten, med hänvisning till SSA, Govsatcom och tvärgående aktiviteter, styrning, säkerhet, it-säkerhet, rymddiplomati och tillträde till rymden.

Rymdsektorn spelar en strategisk roll för smartare, effektivare, säkrare, hållbarare och mer integrerade mark-, sjö-, luft- och rymdtransporter. Samtidigt kommer en växande, innovativ transportsektor att öka efterfrågan på uppdaterade rymdtjänster av hög kvalitet.

När det gäller styrningen bör den nya rymdprogrambyrån säkra spridning på marknaden för Galileo, incitament för utveckling av fullt kompatibla europeiska anordningar med samverkansförmåga, t.ex. chipsets och mottagare, och vara fullt operativ inom alla transportsätt.

EU och medlemsstaterna investerar i många kritiska infrastrukturer, däribland många strategiska transportinfrastrukturer, som måste skyddas. Det ökande antalet konstellationer, satelliter och rymdskrot i omloppsbana bidrar till att skapa en ”trafiksituation” med risk för kollisioner som äventyrar verksamhetens säkerhet. Olika typer av oförutsedda händelser, så kallat rymdväder, kan dessutom hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserade och markbaserade infrastrukturer.

Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är ett oumbärligt verktyg för säkerhetsaktörer, Govsatcom-komponenterna har stor betydelse för transporter, särskilt arktiska sjöfartstransporter, flygledning samt kontroll och styrning av obemannade luftfartyg.

Yttrandet belyser vikten av it-säkerhet. It-säkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och systemens effektiva förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs. Rymdpolitiken kan bidra till att förbättra transportsäkerheten för sjö-, väg- och lufttransporter, operatörer och passagerare.

Rymdprogrammet bör säkerställa en oberoende och konkurrenskraftig tillgång till rymden och främja samarbetet med andra globala strategiska partner, för att undvika duplicering och främja en verklig ekonomisk diplomati för sektorn.

Trots att yttrandet inte kommer att beröra samtliga artiklar eller skälen kan det hända att föredraganden beslutar sig för att föreslå några ändringar genom ändringsförslag. På grund av tidsbrist föredrar han att behandla de huvudsakliga frågorna på ett enhetligt sätt.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Samtidigt behövs det lämpliga förhållanden som leder till lika villkor med de största konkurrenterna på rymdområdet.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra spridningen och användningen av dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och tillhandahålla omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken samt inom transportsektorn, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja samtliga berörda sektorers politiska prioriteringar, framför allt inom transportsektorn.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå, framför allt, men inte enbart, genom initiativ av typ rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Rymdnaven bör samarbeta med de digitala innovationsknutpunkterna för att sporra till företagande och färdigheter. Unionen bör främja expansion i europeiska rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser. Kommissionen bör stärka den ekonomiska diplomatin för att främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter, samt en sund konkurrens på det internationella planet. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden, framför allt genom att finna lösningar på problemet med att rymdskrot sprider sig, och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.

(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kontinuiteten måste tillförsäkras mellan de lösningar som utvecklats med hjälp av Horisont Europa och de andra unionsprogrammen och komponenterna inom rymdprogrammet.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Det här programmets politiska mål bör också omsättas i stödberättigande områden för finansiering och investeringar genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom fonden InvestEU, särskilt dess delar för hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Ekonomiskt stöd bör användas för att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(9)  Det här programmets politiska mål bör också omsättas i stödberättigande områden för finansiering och investeringar genom finansieringsinstrument och budgetgarantier inom fonden InvestEU, särskilt dess delar för hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Ekonomiskt stöd bör användas för att främja investeringar genom att hantera marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionerligt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a)  Programmet bör ta till vara synergierna mellan rymd- och transportsektorn, i och med att rymdtekniken spelar en strategisk roll för smartare, effektivare, säkrare, hållbarare och mer integrerade transporter till lands, till sjöss, i luften och i rymden, varjämte en transportsektor präglad av tillväxt och innovation kommer att öka efterfrågan på innovativ och aktuell rymdteknik.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.

(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de höga kraven för utveckling av system och tjänster.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet. Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet, kommunikation, användarspridning, marknadsutveckling, utnyttjande etc. Vissa uppgifter som rör säkerhet och it-säkerhet inom programmet, jämte främjandet av tjänstesektorn och sektorn i senare led, bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32)  Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, de dubbla användningsområdena för de system och de tillämpningar som bygger på dessa system, bör det vara högt prioriterat inom programmet att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen bl.a. när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och andra känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

(32)  Med tanke på rymdverksamhetens betydelse för unionens ekonomi och unionsmedborgarnas liv, de dubbla användningsområdena för de system och de tillämpningar som bygger på dessa system, bör det vara högt prioriterat inom programmet att uppnå och bibehålla en hög grad av säkerhet, särskilt för att skydda unionens, medlemsstaternas och passagerarnas intressen bl.a. när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade och andra känsliga icke säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35)  Mot bakgrund av programmets unika karaktär och komplexitet och dess säkerhetsanknytning, bör erkända och väletablerade principer följas för säkerhetsackrediteringen. Det är därför nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och medlemsstaterna, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att en förfarande för permanent riskövervakning införs. Det är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringsverksamheten anförtros branschfolk med vederbörliga kvalifikationer för ackreditering av komplexa system och med säkerhetsgodkännande på tillräckligt hög nivå.

(35)  Mot bakgrund av programmets unika karaktär och komplexitet och dess säkerhetsanknytning, bör erkända och väletablerade principer följas för säkerhetsackrediteringen. Det är därför nödvändigt att säkerhetsackrediteringen genomförs på grundval av kollektivt ansvar för säkerheten i unionen och medlemsstaterna, genom en strävan efter samförstånd och samverkan med alla parter som berörs av säkerhet, och att ett permanent förfarande för riskövervakning införs. Det är också absolut nödvändigt att den tekniska säkerhetsackrediteringsverksamheten anförtros branschfolk med vederbörliga kvalifikationer för ackreditering av komplexa system och med säkerhetsgodkännande på tillräckligt hög nivå.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 36a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(36a)  It-säkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa både kontinuerlig drift av systemen och systemens effektiva förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 38a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(38a)  I förening med förbättrad kommunikationsförmåga bidrar satellitpositionering med stor precision till en modern och pålitlig transportsektor för bilar, flygplan och fartyg. Med dess hjälp kan man optimera styrningen av farkoster och fordon, liksom fartygens spårbarhet, förebyggandet av kollisioner, farthållningen, assistansen till fartygens manövrer och mycket annat med anknytning till transporterna.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 40

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet och säkerhetsprestanda för luftfartsändamål, bör det noteras att Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg. Det är bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

Motivering

Förslaget tar upp vikten av skyddsaspekter men belyser inte de säkerhetshetsaspekter som är lika viktiga, särskilt för transportsektorn.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Skäl 41

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt, hållbart och med god säkerhetsprestanda och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Skäl 44a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(44a)   Till stöd dels för att Galileos och Egnos tjänster får komma till bruk, dels för tjänsterna i senare led, framför allt transportsektorn, bör de behöriga myndigheterna på internationell nivå utveckla gemensamma standarder och certifieringar. 

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Skäl 46

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt.

(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt inom området för säkerhet och skydd, samt miljöriktighet och rörlighet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, särskilt inom transportsektorn.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Skäl 47

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, transporter, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymd- och marksegmentsinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag, vars genomförbarhet ESA just nu undersöker, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser) Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Skäl 61

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(61)  Vid genomförandet av Copernicus bör kommissionen vid behov anlita europeiska internationella organisationer med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet Europeiska rymdorganisationen när det gäller utveckling och upphandling av rymdinfrastruktur, dataåtkomst och drift av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita Eumetsat när det gäller driften av särskilda satellituppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat. När det gäller tjänster bör kommissionen dra fördel av den specifika kapacitet som tillhandahålls av unionens byråer som Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, samt det mellanstatliga Europeiska centrumet för medellånga värderprognoser och de europeiska investeringarna som redan gjorts i övervakning av havsmiljön genom Mercator Ocean. Beträffande säkerhet ska en heltäckande unionsstrategi eftersträvas i samarbete med den höga representanten. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har deltagit aktivt från början av GMES och har stött utvecklingen när det gäller Galileo och rymdväder. Enligt förordning (EU) nr 377/2014 förvaltar GFC Copernicus krishanteringstjänst och den globala delen av Copernicus markövervakningstjänst, och bidrar till översynen av produkternas och informationens kvalitet och ändamålsenlighet och framtida utveckling. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på GFC:s vetenskapliga och tekniska rådgivning i genomförandet av Copernicus.

(61)  Vid genomförandet av Copernicus bör kommissionen vid behov anlita europeiska internationella organisationer med vilka den redan har ett etablerat partnerskap, i synnerhet Europeiska rymdorganisationen när det gäller utveckling och upphandling av rymdinfrastruktur, dataåtkomst och drift av särskilda satellituppdrag. Kommissionen bör dessutom anlita Eumetsat när det gäller driften av särskilda satellituppdrag i enlighet med organisationens expertis och mandat. När det gäller tjänster bör kommissionen dra fördel av den specifika kapacitet som tillhandahålls av unionens byråer som Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, samt det mellanstatliga Europeiska centrumet för medellånga värderprognoser och de europeiska investeringarna som redan gjorts i övervakning av havsmiljön genom Mercator Ocean. Beträffande bekämpning av klimatförändringar, särskilt vad gäller förverkligandet av Parisavtalet, liksom i fråga om säkerhet kommer en heltäckande unionsstrategi att eftersträvas i samarbete med den höga representanten. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) har deltagit aktivt från början av GMES och har stött utvecklingen när det gäller Galileo och rymdväder. Enligt förordning (EU) nr 377/2014 förvaltar GFC Copernicus krishanteringstjänst och den globala delen av Copernicus markövervakningstjänst, och bidrar till översynen av produkternas och informationens kvalitet och ändamålsenlighet och framtida utveckling. Kommissionen bör även i fortsättningen förlita sig på GFC:s vetenskapliga och tekniska rådgivning i genomförandet av Copernicus.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Skäl 70

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, internationella organisationer och den privata sektorn.

Motivering

Meningen med ändringsförslaget är att man ska kunna dra nytta av den nuvarande kapaciteten för rymdväderprognoser hos organisationer som ESA eller Eumetsat.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Skäl 71

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(71)  Kommissionens vitbok om EU:s framtid25, Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater26 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att EU har en stor roll att spela för att garantera ett tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och att samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå ökar säkerheten i en union som skyddar sina medborgare.

(71)  Kommissionens vitbok om EU:s framtid25, Romförklaringen av stats- och regeringscheferna i 27 medlemsstater26 och flera resolutioner i Europaparlamentet erinrar om att EU har en stor roll att spela för att garantera ett hållbart, tryggt, säkert och motståndskraftigt Europa som kan hantera utmaningar som klimatförändringar, regionala konflikter, terrorism, cyberhot och ett ökande migrationstryck. Trygg och garanterad tillgång till satellitkommunikation är en förutsättning för säkerhetsaktörerna, och för att man ska kunna samla och gemensamt utnyttja denna viktiga resurs på unionsnivå.

_________________

_________________

25 https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/vitbok_om_eu_s_framtid_sv.pdf

25 https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/vitbok_om_eu_s_framtid_sv.pdf

26 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf

26 http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/intm/146072.pdf

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Skäl 76

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(76)  I Govsatcoms första fas (ungefär fram till 2025) kommer de privata aktörernas och medlemsstaternas befintliga kapacitet att användas. I denna första fas kommer tjänsterna att byggas ut stegvis, först till unionsanvändarna. Om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, får beslut fattas om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

(76)  I Govsatcoms första fas (ungefär fram till 2025) kommer de privata aktörernas och medlemsstaternas befintliga kapacitet att användas. I denna första fas kommer tjänsterna att byggas ut stegvis. Om en detaljerad analys av den framtida tillgången och efterfrågan visar att detta inte är tillräckligt för att täcka den förändrade efterfrågan, får beslut fattas om att gå vidare till en andra fas och utveckla ytterligare skräddarsydd rymdinfrastruktur eller kapacitet via ett eller flera offentlig-privata partnerskap, t.ex. med unionens satellitoperatörer.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Skäl 78

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster, i den mån de använder sig av unionens teknik.

(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användarna att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Skäl 86

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Kontinuiteten måste tillförsäkras mellan de lösningar som utvecklats, dels med hjälp av Horisont Europa, dels med hjälp av verksamheten inom rymdprogrammets komponenter. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar för EU:s huvudsakliga politikområden genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för transportsektorn. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet observationsnätverk på plats utgör viktiga delar av observationsinfrastrukturen på plats som gör Copernicustjänsterna möjliga.

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Skäl 87

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering och it-säkerhet. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Skäl 88

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån kommer det an på den att säkerställa en tillräcklig finansiering för förvaltning och utförande av dessa uppgifter, inbegripet tillräckliga personella och finansiella resurser. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.

(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan solen och jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka jorden och rymdbaserad infrastruktur.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10)  SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(10)  SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, mark- eller rymdbaserad radar, laser och teleskop, som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål såsom storlek, plats och hastighet.

(19)  SST-sensor: en anordning eller en kombination av anordningar, mark- eller rymdbaserad radar, laser och teleskop, som kan mäta fysiska parametrar med anknytning till rymdföremål och rymdskrot, såsom storlek, plats och hastighet.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.

Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera oberoende tillgång till rymden för att hantera it-hot, för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor och för att stödja rymddiplomati.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, till stöd för unionens och dess medlemsstaters förmåga till evidensbaserat beslutsfattande.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Stärka arbetet för att tillgodose befintliga och framtida behov och förverkliga unionens politiska prioriteringar, däribland i fråga om klimatförändringar och effektiva och hållbara transporter.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att stärka sektorn i senare led och främja och säkerställa bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.

(c)  Stärka säkerheten och it-säkerheten för unionen, dess medlemsstater och medborgare, dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller industri och teknik.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Erkänna och främja bidraget till säkerheten, särskilt i transportsektorn.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

(f)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling för alla berörda sektorer, särskilt transportsektorn.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  Stärka unionens rymddiplomati, uppmuntra till internationellt samarbete för att öka medvetenheten om rymden, främja europeisk teknik och industri och förespråka principen om ömsesidighet och rättvis konkurrens på internationell nivå.

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led db (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(db)  Förbättra säkerheten inom unionen och medlemsstaterna inom olika områden, framför allt inom transporter (luftfart, inklusive obemannade luftfartyg, järnvägstrafik, sjöfart, vägtransporter, självkörande bilar), byggande och övervakning av infrastruktur, markövervakning och miljö.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led dc (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(dc)  Främja en fortsättning på det europeiska raketprogrammet på medellång och lång sikt.

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(a)  För Galileo och Egnos: Långsiktigt tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning, och säkerställa kontinuiteten i dessa tjänster.

Ändringsförslag    44

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, hållbarhet, automatiserade transporter, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, inre och yttresäkerhet och skydd samt den digitala och den blåa ekonomin.

Ändringsförslag    45

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

Ändringsförslag    46

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

(e)  Bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

Ändringsförslag    47

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.

(f)  Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag samt till det gemensamma intresset att vi får sakkunskap i olika regioner av unionen och kan använda den.

Ändringsförslag    48

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa)  Främja utvecklingen av en konkurrenskraftig rymdekonomi för unionen och göra det mesta av möjligheterna för unionens företag av alla storlekar, i synnerhet små och medelstora företag, nya aktörer och uppstartsföretag, att utveckla och tillhandahålla innovativa rymdsystem och rymdtjänster.

Ändringsförslag    49

Förslag till förordning

Artikel 5 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov,

(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov, inklusive samlade uppskjutningstjänster för EU och för andra enheter, på begäran från dessa, varvid hänsyn ska tas till unionens väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,

Ändringsförslag    50

Förslag till förordning

Artikel 5 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,

(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,

Ändringsförslag    51

Förslag till förordning

Artikel 5 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  när så krävs för programmets behov, nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.

(c)  när så krävs för programmets mål, nödvändigt stöd till markbaserad rymdinfrastruktur.

Ändringsförslag    52

Förslag till förordning

Artikel 6 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmet ska stödja

Programmet ska främja

Ändringsförslag    53

Förslag till förordning

Artikel 6 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

(a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga intressen enligt artikel 25,

Ändringsförslag    54

Förslag till förordning

Artikel 6 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,

(b)  inrättande av nationella, gränsöverskridande och multinationella rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna för programmets behov, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga intressen enligt artikel 25,

Ändringsförslag    55

Förslag till förordning

Artikel 6 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  synergier med andra EU-medel, framför allt Horisont Europa, Sammanhållningsfonden, InvestEU, Eruf, till stöd för utvecklingen av tillämpningar i senare led inom alla sektorer,

Ändringsförslag    56

Förslag till förordning

Artikel 6 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,

(d)  samarbete mellan företag, både i regi av företagen själva och likaså i form av ett nätverk av rymdnav som på regional och nationell nivå samt unionsnivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd samt erbjuder anläggningar och tjänster till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens, främjande av samarbete mellan rymdnaven och de digitala innovationsnav som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,

Ändringsförslag    57

Förslag till förordning

Artikel 6 – led da (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(da)  synergier med transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att sporra till mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och luftfartyg) och ta sig an behoven av trygg och skarvfri uppkoppling, gedigen positionsbestämning, trafikslagsövergripande transporter (intermodalitet) och driftskompatibilitet, så att transportbranschens och industrins konkurrenskraft förbättras,

Ändringsförslag    58

Förslag till förordning

Artikel 10 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Avsaknad av garanti

Garanti

Ändringsförslag    59

Förslag till förordning

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.

De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål, om inte gällande unionslagstiftning innefattar krav på sådan garanti för tillhandahållandet av tjänsterna i fråga. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.

Ändringsförslag    60

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder euro i löpande priser.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16,7] miljarder euro i löpande priser.

Ändringsförslag    61

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder euro.

(c)  För SSA: [0,6] miljarder euro.

Ändringsförslag    62

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  GOVSATCOM [0,6] miljarder euro.

Ändringsförslag    63

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

2.  Övergripande verksamhet enligt artiklarna 3, 5 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

Ändringsförslag    64

Förslag till förordning

Artikel 14 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader och tidsplan.

(c)  Att, med avvikelse från artikel 167 i budgetförordningen och när så är lämpligt, använda flera leverantörer för att säkerställa bättre övergripande kontroll över alla programmets komponenter, och över kostnader, kvalitet och tidsplan.

Ändringsförslag    65

Förslag till förordning

Artikel 14 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

(d)  Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende, utmed hela värdekedjan.

Ändringsförslag    66

Förslag till förordning

Artikel 17 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel.

2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga intressen enligt artikel 25.

Ändringsförslag    67

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och/eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

Ändringsförslag    68

Förslag till förordning

Artikel 27 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Systematiskt hänsynstagande till målet om tjänstekontinuitet som en topprioritering.

Ändringsförslag    69

Förslag till förordning

Artikel 27 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, särskilt vad gäller tjänstekontinuitet och stabila gränssnitt i tjänsterna, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

Ändringsförslag    70

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Medlemsstaterna får delta i programmet genom att bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller säkerhet, och vid behov genom att förse unionen med sådan information och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av markbaserade data och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till markbaserade data som programmet behöver.

1.  Medlemsstaterna får delta i programmet genom att bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller säkerhet, hållbara transporter och programkomponenternas tillämpning, och vid behov genom att förse unionen med sådan information och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av markbaserade data och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till markbaserade data som programmet behöver.

Ändringsförslag    71

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.

1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, liksom också ansvaret i fråga om säkerhet för de programkomponenter som inte anförtrotts byrån i enlighet med artikel 30. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.

Ändringsförslag    72

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet.

2.  Kommissionen ska förvalta komponenter i programmet endast om målen för dessa komponenter därigenom kan uppnås mera effektivt än om förvaltningen anförtros någon annan enhet. Om så inte är fallet ska kommissionen delegera förvaltningen av komponenten till byrån, ESA eller andra enheter som avses i artikel 32.

Ändringsförslag    73

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Om så krävs att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa specifikationer som krävs för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa specifikationerna fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

4.  Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i delegerade akter fastställa de höga kraven för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna, aktörer i senare led och alla andra berörda aktörer. När de höga kraven fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    74

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Kommissionen ska främja och verka för spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

5.  Kommissionen ska bidra till och övervaka spridningen och användningen av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna, samt, vid behov, utvecklingen av motsvarande standarder på EU-nivå, och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program, inklusive, i förekommande fall, genom att säkerställa kompatibilitet och driftskompatibilitet mellan dessa tjänster och projekt som finansierats via andra unionsåtgärder och unionsprogram.

Ändringsförslag    75

Förslag till förordning

Artikel 29 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.  Den ska i förekommande fall sörja för samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

6.  Den ska i förekommande fall, och i samarbete med byrån och ESA, säkerställa samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. De ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

Ändringsförslag    76

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Samordna programmets it-säkerhet.

Ändringsförslag    77

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ab)  Främja och säkerställa spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, varvid särskilt transportsektorn ska beaktas, också genom verksamhet anknuten till utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led, skräddarsydda efter användarnas behov och baserade på programmets komponenter.

Ändringsförslag    78

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ac (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ac)  Genomföra åtgärder för att stödja en innovativ rymdsektor i unionen i enlighet med artikel 6, i samarbete med kommissionen och sektorn i senare led, bland annat genom att underlätta tillgång till finansiering via de finansieringsinstrument som föreskrivs i avdelning III, och även i samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) genom de finansieringsinstrument som inrättats av EIB och som särskilt riktar sig till små och medelstora företag.

Ändringsförslag    79

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ad (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ad)  Fastställa och rekommendera för kommissionen prioriteringarna inom rymddimensionen av Horisont Europa samt, inom sitt behörighetsområde, förvalta rymdanknuten forsknings- och utvecklingsverksamhet som finansieras genom Horisont Europa.

Ändringsförslag    80

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ae (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ae)  Främja utnyttjandet av synergieffekterna mellan rymd- och transportsektorerna.

Ändringsförslag    81

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster.

(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, särskilt i fråga om Galileos, Egnos och Copernicus tjänster.

Ändringsförslag    82

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Förvalta driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.

Ändringsförslag    83

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.

(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen, om detta inte överlappar med Europeiska rymdorganisationens funktion enligt artikel 31.

Ändringsförslag    84

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Förvaltning av driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.

utgår

Ändringsförslag    85

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.

utgår

Ändringsförslag    86

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo och Egnos.

3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo, Egnos, och Copernicus.

Ändringsförslag    87

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen.

4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen och ska ses över i enlighet med artikel 102.6 i denna förordning.

Ändringsförslag    88

Förslag till förordning

Artikel 30 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den att säkerställa en tillräcklig finansiering för handhavandet och utförandet av dessa uppgifter, inbegripet tillräckliga personella och finansiella resurser.

Ändringsförslag    89

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.

(b)  För Galileo och Egnos: tekniskt stöd till byrån vid utförandet av de delegerade arbetsuppgifter som avses i artikel 30 och, när så krävs enligt särskilda avtal om vidaredelegering som ingåtts av byrån och Europeiska rymdorganisationen i enlighet med den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 2 i denna artikel, upphandling i unionens namn och för unionens räkning, systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.

Ändringsförslag    90

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Uppmuntran till samarbete mellan medlemsstaterna och främjande av konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.

Ändringsförslag    91

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

–  tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

Ändringsförslag    92

Förslag till förordning

Artikel 31 – punkt 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,

–  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, också med avseende på tillämpningen av unionens regler för offentlig upphandling när upphandlingen görs i kommissionens eller byråns namn och för kommissionens eller byråns räkning, jämte förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,

Ändringsförslag    93

Förslag till förordning

Artikel 33 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programmets säkerhet bör bygga på följande principer:

Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:

Ändringsförslag    94

Förslag till förordning

Artikel 33 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Hänsyn tas till erfarenheterna från driften av Galileo, Egnos och Copernicus.

Ändringsförslag    95

Förslag till förordning

Artikel 33 – led ab (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ab)  Samarbete sker med Enisa inom området it-säkerhet.

Ändringsförslag    96

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

Kommissionen och byrån ska inom sina respektive befogenhetsområden säkerställa en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

Ändringsförslag    97

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Kommissionen ska i detta syfte utföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom och säkerställa att byrån utför en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Galileo och Egnos.

 

På grundval av de risk- och hotbildsanalyser som avses i punkt 1 ska kommissionen i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks och att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. De allmänna säkerhetskraven ska fastställa vilka förfaranden som ska följas närhelst unionens eller dess medlemsstaters säkerhet kan komma att påverkas av driften av en komponent. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    98

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1.

2.  Kommissionen ska ansvara för säkerheten för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska ansvara för säkerheten för komponenterna Galileo och Egnos. För detta ändamål ska de utföra all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka säkerheten för de komponenter som de ansvarar för, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1 tredje stycket.

Ändringsförslag    99

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 3 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  Säkerställa programmets it-säkerhet.

Ändringsförslag    100

Förslag till förordning

Artikel 42 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Varje medlemsstat ska säkerställa att dess nationella säkerhetsföreskrifter ger en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter30 och av rådets säkerhetsbestämmelser i bilagan till rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter31.

(a)  Varje medlemsstat ska säkerställa att dess nationella säkerhetsföreskrifter ger en hög skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges med säkerhetsbestämmelserna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter30 och av rådets säkerhetsbestämmelser i bilagan till rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter31.

_________________

_________________

30 EUT L 72, 17.3.2015, s. 53.

30 EUT L 72, 17.3.2015, s. 53.

31 EUT L 274, 15.10.2013, s. 1.

31 EUT L 274, 15.10.2013, s. 1.

Ändringsförslag    101

Förslag till förordning

Artikel 43 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, vilket också ska innefatta färdigställande av den markbaserade infrastruktur som är belägen utanför EU:s territorium men är nödvändig för fullständig Egnos-täckning av de medlemsstatsterritorier som geografiskt befinner sig i Europa, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

Ändringsförslag    102

Förslag till förordning

Artikel 43 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  Utveckling av grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare.

Ändringsförslag    103

Förslag till förordning

Artikel 43 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Certifiering och standardisering.

(d)  Tillsyn över utförande, jämte certifiering och standardisering.

Ändringsförslag    104

Förslag till förordning

Artikel 43 – led ha (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ha)  Åtgärder för att minska sannolikheten för radiofrekvensstörningar.

Ändringsförslag    105

Förslag till förordning

Artikel 44 – punkt 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  Flygnavigeringstjänster med hjälp av lämpliga stödsystem (ombord eller på marken).

Ändringsförslag    106

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Egnos tjänst för datatillgång (Egnos Data Access Service, Edas) som ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk, som erbjuder bättre prestanda och data med större mervärde än vad som ingår i EOS.

(b)  Egnos tjänst för datatillgång (Egnos Data Access Service, Edas) som ska vara gratis för användaren och tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk, som erbjuder bättre prestanda och data med större mervärde än vad som ingår i EOS.

Ändringsförslag    107

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet och integritet. Denna tjänst tillhandahålls under Easas överinseende för att säkerställa efterlevnad av flygsäkerhetskraven, och ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

Ändringsförslag    108

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, inbegripet Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.

Ändringsförslag    109

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten, bedömningen av potentiella säkerhetshot mot systemet samt säkerhetsackrediteringen, och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

Ändringsförslag    110

Förslag till förordning

Artikel 45 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11, men kommissionen ska överväga att utnyttja befintliga partnerskapsprogram och, om det är lämpligt, utveckla specifika finansiella instrument till stöd för detta. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Ändringsförslag    111

Förslag till förordning

Artikel 46 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  hantera och minska riskerna i samband med driften av Galileo och Egnos,

(a)  hantera och minska riskerna i samband med driften av Galileo och Egnos och tillhandahållandet av deras tjänster,

Ändringsförslag    112

Förslag till förordning

Artikel 46 – led aa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(aa)  hantera och minska risken för radiofrekvensstörningar,

Ändringsförslag    113

Förslag till förordning

Artikel 47 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Samverkansförmåga och driftskompatibilitet

Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering

Ändringsförslag    114

Förslag till förordning

Artikel 47 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Galileo och Egnos ska söka följa internationella standarder och certifieringar, varvid de behöriga myndigheterna särskilt ska samarbeta för att fastställa ett certifieringssystem enkom för järnvägs-, väg- och sjöfartssektorn.

Ändringsförslag    115

Förslag till förordning

Artikel 47 – punkt 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2b.  Galileo och Egnos och de tjänster som de tillhandahåller ska vara kompatibla med vissa mottagare av transportinfrastrukturer, även med hänsyn till strategiska framtida sektorer såsom självkörande och uppkopplade bilar och obemannade luftfartyg.

Ändringsförslag    116

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Copernicus är jordobservationsprogrammets civila komponent och drivs av sina huvudsakliga användare. Copernicus ska säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservationsdata och information framtagen av tjänsterna, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom områdena miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och skydd, liksom inom transportsektorn.

Ändringsförslag    117

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

–  Markövervakning,, anläggande av infrastruktur och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

Ändringsförslag    118

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  transporttjänster för att göra mark-, sjö-, luft- och rymdtransporter smartare, effektivare, säkrare, hållbarare och mer integrerade.

Ändringsförslag    119

Förslag till förordning

Artikel 50 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca)  En mekanism för utökning av Copernicus utbud av tjänster, till stöd för andra unionsåtgärder.

Ändringsförslag    120

Förslag till förordning

Artikel 50 – led cb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(cb)  Ytterligare tjänster för övervakning, rapportering och tillförsäkrande av regelefterlevnaden, för andra temaområden som regleras av Europeiska unionen.

Ändringsförslag    121

Förslag till förordning

Artikel 50 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för tjänster i senare led med anknytning till Copernicus, och främja

 

(a)  spridning av institutionsdata och uppgifter från institutionerna till nationella tjänster för övervakning, rapportering och tillförsäkrande av regelefterlevnaden, som stöd till offentliga myndigheter,

 

(b)  tjänster som erbjuds på kommersiell bas,

 

(c)  kartläggningstjänster för övervakning och skydd av kulturarvet.

Ändringsförslag    122

Förslag till förordning

Artikel 53 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade och/eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och, senast vid utgången av 2023, utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

Ändringsförslag    123

Förslag till förordning

Artikel 58a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 58a

 

Övervakning av tillgången till och efterfrågan på SST

 

Före den 31 december 2024 ska kommissionen utvärdera genomförandet av SST-komponenten, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till de markbaserade och rymdbaserade sensorernas kapacitet. Vid utvärderingen ska det särskilt undersökas om det behövs ytterligare rymd- och markinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag till utveckling av ytterligare rymd- och markinfrastruktur inom SST-komponenten.

Motivering

EU bör vara mer ambitiöst när det gäller de två nya initiativen SSA och Govsatcom. Eftersom vi äskar en anslagsförstärkning kan vi inkludera fler verksamheter.

Ändringsförslag    124

Förslag till förordning

Artikel 59 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Rymdväderfunktionen får stödja följande verksamheter:

1.  Rymdväderfunktionen ska stödja följande verksamheter:

Motivering

EU bör vara mer ambitiöst när det gäller de två nya initiativen SSA och Govsatcom. Eftersom vi äskar en anslagsförstärkning kan vi inkludera fler verksamheter.

Ändringsförslag    125

Förslag till förordning

Artikel 60 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Funktionen för jordnära föremål får stödja följande verksamheter:

1.  Funktionen för jordnära föremål ska stödja följande verksamheter:

Ändringsförslag    126

Förslag till förordning

Artikel 60 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen får samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära föremål konstateras närma sig Jorden.

2.  Kommissionen ska samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära föremål konstateras närma sig jorden.

Ändringsförslag    127

Förslag till förordning

Artikel 61 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen,

(a)  utveckling, konstruktion och drift av mark- och rymdinfrastrukturen,

Ändringsförslag    128

Förslag till förordning

Artikel 62 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för tjänster som tillhandahålls inom Govsatcom, i form av tekniska specifikationer för användningsfall som avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av användarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

2.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för tjänster som tillhandahålls inom Govsatcom, i form av tekniska specifikationer för användningsfall som avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av användarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3. Andra användningsfall kan, om så är lämpligt, tilläggas när som helst, utgående från faktisk efterfrågan från användarhåll i medlemsstaterna, åtföljda av motsvarande tekniska specifikationer.

Ändringsförslag    129

Förslag till förordning

Artikel 62 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls till användare på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Ändringsförslag    130

Förslag till förordning

Artikel 62 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  I den tjänstekatalog som avses i punkt 3 ska det tas hänsyn till vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.

Ändringsförslag    131

Förslag till förordning

Artikel 63 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36, på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1.

(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36.

Ändringsförslag    132

Förslag till förordning

Artikel 63 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba)  leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent ska uppfylla de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som fastställs i enlighet med artikel 34.1.

Ändringsförslag    133

Förslag till förordning

Artikel 65 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare på unionsnivå.

1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå.

Ändringsförslag    134

Förslag till förordning

Artikel 66 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Govsatcomnaven ska beakta vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.

Ändringsförslag    135

Förslag till förordning

Artikel 67 – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a.  Kommissionen ska senast vid utgången av 2021 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 105, med bestämmelser för förvaltningen av Govsatcom.

Ändringsförslag    136

Förslag till förordning

Artikel 69

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.

Govsatcom ska vara klart att tas i drift senast vid utgången av 2023. Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.

Ändringsförslag    137

Förslag till förordning

Artikel 73 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns kärnverksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns verksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

Ändringsförslag    138

Förslag till förordning

Artikel 101 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a.  Kommissionen ska fastställa metoder för framtagning av kvalitativa indikatorer för en exakt bedömning av vilka framsteg som görs med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 4 a, b och c. Kommissionen ska utgående från dessa metoder komplettera bilagan senast den 1 januari 2021.

Ändringsförslag    139

Förslag till förordning

Artikel 101 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Prestandarapporteringen ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och i förekommande fall medlemsstaterna.

3.  Prestandarapporteringen ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat lämpar sig för en ingående analys av vilka framsteg som gjorts och vilka svårigheter som framkommit, samt att uppgifterna samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och i förekommande fall medlemsstaterna.

Ändringsförslag    140

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

1.  Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen. Utvärderingarna ska även ge underlag för en kvalitativ bedömning av framstegen med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 4.

Ändringsförslag    141

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras.

Ändringsförslag    142

Förslag till förordning

Artikel 102 – punkt 6 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast den 30 juni 2024 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.

Senast den 30 juni 2024 och därefter vart tredje år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och förläggningsorter, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag, i synnerhet om det går att anförtro ytterligare uppgifter till den i enlighet med artikel 30, och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.

Ändringsförslag    143

Förslag till förordning

Artikel 110 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a.  Kommissionen ska samarbeta med byrån för att ta fram en övergångsplan för att säkerställa att byrån får lämpliga ekonomiska och personella resurser för att kunna utföra de uppgifter som avses i denna förordning. Kommissionen ska vidta åtgärder för att säkerställa att de uppgifter, för vilka byrån för närvarande inte har lämpliga ekonomiska och personella resurser, utförs i tillräcklig grad under övergångsperioden, som inte får vara längre än 2 år efter att denna förordning börjat tillämpas.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

Referensnummer

COM(2018)0447 – C8-0258/2018 – 2018/0236(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

TRAN

5.7.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Massimiliano Salini

3.7.2018

Behandling i utskott

8.10.2018

 

 

 

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Innocenzo Leontini, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, Wim van de Camp, Marie-Pierre Vieu, Kosma Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Stefan Gehrold, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Ryszard Antoni Legutko, Patricija Šulin, Henna Virkkunen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Nicola Danti, Angel Dzhambazki

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

35

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Dominique Riquet, Pavel Telička

ECR

Angel Dzhambazki, Jacqueline Foster, Ryszard Antoni Legutko, Kosma Złotowski

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Tania González Peñas, Merja Kyllönen

PPE

Georges Bach, Wim van de Camp, Deirdre Clune, Andor Deli, Stefan Gehrold, Luis de Grandes Pascual, Dieter-Lebrecht Koch, Innocenzo Leontini, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Patricija Šulin, Henna Virkkunen

S&D

Inés Ayala Sender, Nicola Danti, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Maria Grapini, Karoline Graswander-Hainz, Gabriele Preuß, Claudia Țapardel

VERTS/ALE

Michael Cramer, Keith Taylor

3

-

EFDD

Jill Seymour

ENF

Georg Mayer

GUE/NGL

Marie-Pierre Vieu

1

0

ECR

Peter Lundgren

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (9.10.2018)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU

(COM(2018)0447 – C8‑0258/2018 – 2018/0236(COD))

Föredragande av yttrande: Hilde Vautmans

KORTFATTAD MOTIVERING

Jordbruksverksamhet blir allt mer komplex i hela världen. FN förutspår att livsmedelsproduktionen kommer att behöva öka med 50 % för att räcka till världens befolkning år 2050, och sektorn kommer också att behöva hantera klimatförändringarnas effekter och de utmaningar i fråga om miljö och biologisk mångfald som är förknippade med klimatförändringen, t.ex. mark- och vattenkvalitet. EU:s jordbrukare måste också hantera höga produktionsstandarder och allt fler krav, samhällsförväntningar och administrativa förfaranden.

Sektorn står därför inför många utmaningar för att till fullo få till stånd ett mer produktivt och resurseffektivt jordbruk som optimerar sina produkter oavsett gårdsstorlek. Det europeiska jordbruket har de senaste årtiondena lyckats bra med att utveckla ny teknik och nya produktionsmetoder som har ökat avkastningen, gjort jordbruket mer anpassningsbart till nya och föränderliga omständigheter och minskat produktionskostnaderna.

Denna utveckling skulle dock inte ha varit möjlig utan ovärderlig hjälp från rymdtekniken. Jordbruket är en av de nyckelsektorer där tillämpning av rymdbaserad teknik ger ett mervärde. Precisionsjordbruk, utnyttjande av teknik för att fatta mer exakta, väl uträknade och korrekta jordbruksbeslut, system för satellitnavigering och jordobservationssystem är en del av dagens verklighet för många jordbruk i EU och kommer snart att ingå i EU:s hela jordbrukssektor. Satellitnavigeringssignaler ligger idag till grund för verksamhet som svarar för cirka 10 % av EU:s BNP – över 1,1 biljoner euro. Den europeiska rymdindustrin sysselsätter över 230 000 personer och dess omsättning uppskattades till mellan 46 och 54 miljarder euro 2014.

Det här förslaget till förordning ingår i uppföljningen av rymdstrategin för Europa. Ett helt integrerat rymdprogram samlar hela unionens verksamhet på detta område. Det utgör en enhetlig ram för framtida investeringar, och leder till ökad synlighet och flexibilitet. Genom effektivisering bidrar programmet i förlängningen till att införa nya rymdtjänster som gynnar alla i EU. Förslaget ger unionen en rymdbudget på 16 miljarder för att genomföra, fortsätta med och förbättra Galileo, Egnos, Copernicus och SST samt för att inleda Govsatcom.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag till förordning. Det förenklar och rationaliserar unionens befintliga regelverk avsevärt genom att i en enda text kombinera och harmonisera nästan alla regler som hittills funnits i separata förordningar och beslut. Detta ger unionens rymdpolitik högre profil, vilket är i linje med den viktiga roll som unionen avser att spela i framtiden som global rymdaktör.

I linje med målet om en bättre tillämpning av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) finns det ett ökat behov av jordobservationsinformation, vilket ger större möjligheter när det gäller övervakning av de politiska strategierna och smart jordbruk. Copernicus öppnar möjligheter till övervakning av jordbruksverksamhet i enlighet med GJP-målen genom att tillhandahålla kostnadsfria och öppna jordobservationsdata. Dessa data, i kombination med kapaciteten hos systemet för identifiering av jordbruksskiften och kompletterat med andra satellitbilder från den privata industrin, ger ett verkligt mervärde.

Föredraganden anser därför att mer medel bör anslås till Copernicus för att nå en balans med Galileo och uppfylla de nya kraven i EU:s politik och från berörda parter. Föredraganden föreslår anslag på ytterligare 2 miljarder euro till Copernicus. Denna siffra är i linje med beräkningar av Copernicus långtidsscenario för genomförande av alla prioriteringar som efterfrågas av berörda parter och som fastställts av kommissionen.

Följande behövs:

1.  Ett flersatellituppdrag för att mäta mänsklig påverkan på koldioxidcykeln. Behovet bekräftas i COP21-slutsatserna.

2.  Observationer med hög rumslig och tidsmässig upplösning för att komplettera och utvidga de nuvarande Sentinel 2-mätningarna. Detta är en prioritering som framförts av aktörer inom jordbruket och för tillämpningar i städer.

3.  Nya mätningar av kritiska parametrar för polarområdena. Detta kommer att vara till stöd för EU:s politik för Arktis och klimatförändringen.

4.  Optiska observationer med hyperspektral bildkapacitet för att utvidga det nuvarande Sentinel 2-uppdraget. Detta är prioriteringar som framförts av aktörer inom jordbruket och som är viktiga för markresurserna.

Det finns allt större användningsområden inom jordbruket i EU och globalt för data från Copernicus: mat- och vattenkriser, vattenanvändning, förlust av biologisk mångfald, ekosystemkollaps, extrema väderförhållanden, precisionsjordbruk, GJP-övervakning och tryggad livsmedelsförsörjning i vidare bemärkelse.

De extra medel som begärs för de fyra nämnda uppdragen kommer att säkerställa att den privata sektorn kan utforma fler tillämpningar för producenterna och andra intressenter, för daglig användning i ett praktisk format för handhållna apparater. Ett exempel från Belgien: Forskarna inom VITO har utvecklat ett system för att övervaka potatisodling. Genom att använda data och information från Copernicus kan denna tjänst nu skalas upp och genomföras på global nivå. Den här typen av tillämpningar kan avhjälpa dagens kritiska brist på information om skördeprognoser.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också snarast förbättra dem, exempelvis genom att öka antalet satelliter, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 38

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk, livsmedelssäkerhet och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 40a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(40a)  Precisionsjordbruk kan dra nytta av Egnos, som kan hjälpa jordbrukare i Europa att minska svinnet, använda mindre gödningsmedel och växtskyddsmedel och optimera grödoavkastningen. Många använder redan Egnos, men antalet jordbruksmaskiner som är kompatibla med navigationsteknik är mer begränsat. Detta bör åtgärdas.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 47

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljö- och jordbruksinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, jordbruk, biologisk mångfald, markanvändning, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 47a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(47a)  På jordbruksområdet bör Copernicus vidareutvecklas och användas för att stimulera utvecklingen av metoder som värnar miljön och håller produktiviteten uppe. Jordbruket bör dra nytta av Copernicus fulla potential, särskilt vad gäller användning av jordbruksmark och trender på det området, avkastningsprognoser, bevattningsstyrning, säsongskartläggning av odlade områden, kartor över marktäckning och grödotyper, markexploatering, grödo- och markförhållanden, jordbruksmark med högt naturvärde, övervakning av biologisk mångfald på landsbygdens marker samt landskapsfragmentering. I enlighet med resultaten från Esa:s projekt Sen2Agri och Sen4CAP skulle uppgifterna också kunna användas för att ändra metoden för GJP-övervakning, från att vara stickprovsbaserat till att bli mer systematiskt för att så småningom helt och hållet frångå kontroller på plats, och därmed minska den administrativa bördan för utbetalningsställen och slutmottagare av GJP-stödet.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 48

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(48)  Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(48)  Copernicusprogrammet bygger på ett partnerskap mellan unionen, Europeiska rymdorganisationen (Esa) och medlemsstaterna. Det bör därför bygga på kapacitet som redan finns i Europa och på nationell nivå och kompletteras med nya, gemensamt utvecklade tillgångar. För att genomföra denna strategi bör kommissionen sträva efter dialog med Esa och de medlemsstater som äger relevanta rymd- och markanläggningar. Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

__________________

__________________

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018) 232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018) 8 final).

19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018) 237 final), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018) 232 final) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018) 8 final).

20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) .

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) .

Motivering

Hänvisning till pågående genomförbarhetsstudier som finansieras av Esa och framtida utveckling av det första exemplaret av varje satellittyp, att finansieras av Esa.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 48a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(48a)  Copernicus måste snarast vidareutvecklas, till exempel genom att öka antalet satelliter. Vid mulet väder försämras bildernas användbarhet och därför bör bilderna tas med kortare mellanrum så att man kan göra tidsserieanalyser, att användas exempelvis inom jordbruket.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 52

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag, vars genomförbarhet Esa just nu undersöker, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser) och jordbruksövervakning. Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

Motivering

Hänvisning till pågående genomförbarhetsstudier som finansieras av Esa och framtida utveckling av det första exemplaret av varje satellittyp, att finansieras av Esa.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 53

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar information om jordbruksmarkförhållanden och markanvändning, information om fiskeverksamheter, geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 59a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(59a)  Med tanke på satellitbildernas stora potential vad gäller hållbar och effektiv resursförvaltning, exempelvis genom att ge tillförlitlig och snabb information om grödor och markförhållanden, bör denna tjänst utvecklas ytterligare för att uppfylla slutanvändarnas behov och säkerställa sammankoppling av data.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 86

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behoven av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, förebyggande av naturkatastrofer, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik.

Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka politiken för miljö, jordbruk, hållbar utveckling, skogsbruk, civilskydd eller säkerhet.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 23 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

andra Copernicusanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och särskilt omfattar forsknings- och utbildningsorganisationer, kommersiella och privata organ, välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

andra Copernicusanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och särskilt omfattar forsknings- och utbildningsorganisationer, kommersiella och privata organ, rättsliga enheter, välgörenhetsorganisationer, icke-statliga organisationer och internationella organisationer.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Artikel 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Ett regionalt satellitnavigeringssystem som består av centrum och markstationer och flera transpondrar installerade i geosynkrona satelliter och som förstärker och korrigerar de öppna signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, bland annat för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster (nedan kallat European Geostationary Navigation Overlay Service eller Egnos).

(b)  Ett regionalt satellitnavigeringssystem som består av centrum och markstationer och flera transpondrar installerade i geosynkrona satelliter och som förstärker och korrigerar de öppna signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, bland annat för flygledningstjänst och flygtrafiktjänster, och för jordbruk (nedan kallat European Geostationary Navigation Overlay Service eller Egnos).

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Artikel 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder aktuella och tillförlitliga geoinformationsdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar unionsmedborgarnas säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.

(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkra livsmedel, tryggad livsmedelsförsörjning, säkerhet och försvar.

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar, precisionsjordbruk, livsmedelssäkerhet och hållbar utveckling.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(a)  För Galileo och Egnos: Långsiktigt tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

Motivering

I likhet med Copernicus bör Galileo vara långsiktigt.

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, vatten- och skogsförvaltning, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, fiskeriverksamheter, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder euro i löpande priser.

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [18] miljarder euro i löpande priser.

Motivering

Denna siffra är i linje med beräkningar av Copernicus långtidsscenario för genomförande av alla prioriteringar som fastställts av kommissionen.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  För Copernicus: [5,8] miljarder euro.

(b)  För Copernicus: [7,8] miljarder euro.

Motivering

Denna siffra är i linje med beräkningar av Copernicus långtidsscenario för genomförande av alla prioriteringar som fastställts av kommissionen.

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.   Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

utgår

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 44 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  En högprecisionstjänst (High Accuracy Service, HAS), som ska vara avgiftsfri för användarna och som genom kompletterande uppgifter sända via ett ytterligare frekvensband tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög precision, huvudsakligen avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

(b)  En högprecisionstjänst (High Accuracy Service, HAS), som ska vara avgiftsfri för användarna och som genom kompletterande uppgifter sända via ett ytterligare frekvensband tillhandahåller uppgifter om horisontell och vertikal position och tidsbestämningsuppgifter med hög precision, huvudsakligen avsedd för satellitnavigeringstillämpningar för yrkesmässigt eller affärsmässigt bruk.

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 48 – punkt 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Data- och informationsbehandlingskomponenten, som ska omfatta verksamhet som ger mervärde till stöd för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden, räddningstjänst och säkerhetstjänster (Copernicustjänster).

(b)  Data- och informationsbehandlingskomponenten, som ska omfatta verksamhet som ger standardiserade uppgifter om mervärde till stöd för övervakning av vatten, miljö, jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk samt rapportering och säkerställande av efterlevnaden, räddningstjänst och säkerhetstjänster (Copernicustjänster).

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 49 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk och djurhållning, fiskeriverksamheter, skogsbruk och vattenförvaltning.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  Tjänster för miljöövervakning, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar

(a)  Tjänster för övervakning av miljö, jordbruk och landsbygdsutveckling, rapportering och säkerställande av efterlevnaden som omfattar

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar (i synnerhet avskogning), jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, regelbunden bedömning av odlingsområden, övervakning av odlingsutveckling regionalt och globalt, skördeprognoser, prognoser för optimal skördeperiod, avkastningsprognoser, beräkning av bevattningsbehov, optimering av gödsel- och pesticidanvändning, övervakning av evapotranspiration och vattenstress, kartläggning och övervakning av jordsammansättning och råvaror, ökenspridning, växelbruk och diversifiering, jorderosion, föroreningar och hårdgörande, hantering av kemikalier och avfall, och

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– möjlighet för medlemsstaterna att använda den information och de uppgifter som övervakningen av jordbruksområdena genererar om graden av marktäckning och användningen av jordbruksmark, i syfte att ytterligare minska den administrativa börda som är kopplad till beviljande av jordbruksstöd,

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, samt indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

–  övervakning av klimatförändringar, som ger information om antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, väsentliga klimatvariabler, klimatreanalyser, säsongsprognoser, klimatprognoser och orsaker, samt indikatorer för markerosion eller andra indikatorer i relevant tids- och rumsskala.

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– kartläggning av jordbruksmark med bevattningsbehov, skördeprognoser och markanvändning, i syfte att garantera bättre livsmedelskvalitet och säkra livsmedel samtidigt som miljön värnas,

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Artikel 50 – led a – strecksats 4b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– övervakning av fiskerelaterad verksamhet i syfte att garantera bättre livsmedelskvalitet och säkra livsmedel samtidigt som miljön värnas,

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Artikel 50 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b)  Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer.

(b)  Krishanteringstjänsten, som ger information till stöd för myndigheter med ansvar för civilskydd i unionen, för att stödja civilskydd och katastrofinsatser (förbättrade system för tidig varning och krishantering) samt förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder (risk- och återhämtningsanalyser) för olika slags katastrofer, inbegripet bränder.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Artikel 51 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Copernicus ska inbegripa åtgärder för att ge tillgång till alla Copernicusdata och all Copernicusinformation. och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja spridning av, tillgång till och användning av dessa data och denna information.

1.  Copernicus ska inbegripa åtgärder för att ge tillgång till alla Copernicusdata och all Copernicusinformation. och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja spridning av, tillgång till och användning av dessa data och denna information. Särskilda informations- och utbildningsåtgärder om Copernicustjänsterna, anpassade till specifika potentiella användare, kommer också att tillhandahållas, liksom incitament till jordbrukare att använda Copernicusbaserade tjänster inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Särskilda åtgärder ska också fastställas för att stödja tillgången till Copernicusdata och stärka de regionala och lokala myndigheternas användning av Copernicusbaserade tjänster. 

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

<

Titel

Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

Referensnummer

COM(2018)0447 – C8-0258/2018 – 2018/0236(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

14.6.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

AGRI

14.6.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Hilde Vautmans

4.7.2018

Antagande

9.10.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, José Bové, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Jørn Dohrmann, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Karine Gloanec Maurin, Esther Herranz García, Jan Huitema, Martin Häusling, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Norbert Lins, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Maria Gabriela Zoană

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Elsi Katainen, Susanne Melior, Momchil Nekov, Annie Schreijer-Pierik, Ramón Luis Valcárcel Siso