Förfarande : 2018/0225(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0410/2018

Ingivna texter :

A8-0410/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 23
CRE 11/12/2018 - 23
PV 16/04/2019 - 19
CRE 16/04/2019 - 20

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 12.12
CRE 12/12/2018 - 12.12
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0510
P8_TA(2019)0396

BETÄNKANDE     ***I
PDF 2854kWORD 507k
28.11.2018
PE 625.306v02-00 A8-0410/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation

(COM(2018)0436 – C8–0253/2018 – 2018/0225(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Christian Ehler

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation

(COM(2018)0436 – C8–0253/2018 – 2018/0225(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0436)),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3 och 182.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8–0253/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0410/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

Förslag till beslut

Beaktandeled 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av Europaparlamentets rapport om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet (2016/2147(INI))

Ändringsförslag    2

Förslag till beslut

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3)  För att säkerställa att förutsättningarna för genomförande av det särskilda programmet är enhetliga, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen för genomförandet av det särskilda programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20114.

(3)  För att säkerställa att förutsättningarna för genomförande av det särskilda programmet är enhetliga, bör kommissionen tilldelas delegerade befogenheter för att anta strategiska FoI-planer samt tilldelas genomförandebefogenheter för att anta de arbetsprogram som anges i det övergripande programmet för genomförandet av det särskilda programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20114.

__________________

__________________

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

Ändringsförslag    3

Förslag till beslut

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta särskilda program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom detta särskilda program väntas bidra med 35 % av det särskilda programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av det särskilda programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(5)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta särskilda program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom detta särskilda program väntas bidra med minst 35 % av det särskilda programmets totala finansieringsram för EU:s klimatmål och klimatåtaganden, där så är lämpligt. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av det särskilda programmet och övervakas, rapporteras och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

Ändringsförslag    4

Förslag till beslut

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6)  Det särskilda programmets åtgärder bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska också ha ett klart europeiskt mervärde.

(6)  Det särskilda programmets åtgärder bör användas för att stärka, bredda och utvidga spetskompetensen i unionens vetenskapliga och tekniska bas, hantera de stora globala utmaningarna, öka unionens industriella ledarskap, förbättra livskvaliteten i unionen liksom främja investeringar, ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, genom att dra maximal nytta av ytterligare finansiering snarare än att utestänga privat finansiering.

Ändringsförslag    5

Förslag till beslut

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a)  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en EU-politisk prioritet och en central samhällelig utmaning (FN:s hållbarhetsmål 5). Målet med ett jämställt samhälle är dessutom en viktig drivkraft för de sociala och industriella förändringar som krävs av andra hållbarhetsmål. Könsaspekter bör därför integreras på ett lämpligt sätt i programmet och specifik genusforskning bör också krävas för att stödja genomförandet och utformningen av bättre jämställdhetspolitik på EU-nivå.

Ändringsförslag    6

Förslag till beslut

Skäl 6b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6b)  Det särskilda programmet bör genomföras på ett transparent, participativt och strategiskt sätt genom att sträva efter att involvera berörda parter och det civila samhället. Representationen av berörda parter och det civila samhällets deltagande bör vara balanserat, och representera människor med olika bakgrunder.

Ändringsförslag    7

Förslag till beslut

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas med 10 miljarder euro för klustret ”livsmedel och naturresurser” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.

(7)  Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas i det särskilda klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, för att göra dem mer hållbara, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringsförslag    8

Förslag till beslut

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a)  De europeiska kulturella och kreativa näringarna bygger en bro mellan konst, kultur, näringsliv och teknik. Kulturarvet är en integrerad del av den europeiska sammanhållningen och stöder kopplingen mellan tradition och innovation. Att bevara kulturarvet och utveckla kreativa lösningar, särskilt inom området digitalisering, ska vara en prioritet för programmet.

Ändringsförslag    9

Förslag till beslut

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  För ett fullbordande av den digitala inre marknaden och mot bakgrund av sammansmältningen av digital och materiell teknik krävs ökade investeringar. Horisont Europa kommer att bidra till dessa insatser med en betydande ökning av utgifterna för den viktigaste digitala forsknings- och innovationsverksamheten jämfört med ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 20206. Detta bör säkerställa att Europa förblir ledande globalt inom forskning och innovation på det digitala området.

(8)  För ett fullbordande av den digitala inre marknaden och mot bakgrund av sammansmältningen av digital och materiell teknik krävs ökade investeringar. Horisont Europa kommer att bidra till dessa insatser med ett särskilt kluster för att säkerställa att Europa förblir ledande globalt inom forskning och innovation på det digitala området.

__________________

 

6 I kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 fastställs att 13 miljarder euro spenderats för de huvudsakliga digitala verksamheterna inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020 (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/ALL/?uri=CELEX%3A52018DC0098).

 

Ändringsförslag    10

Förslag till beslut

Skäl 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a)  För att spegla vikten av bättre kommunikation till en bredare publik om mervärdet och inverkan av EU:s åtgärder bör kommunikationen öka sina ansträngningar för att öka synligheten kring Horisont Europa. På samma sätt bör stödmottagarna säkerställa att de visar upp sina framsteg som gjorts möjliga genom finansieringen från EU.

Ändringsförslag    11

Förslag till beslut

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för detta beslut ska göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med hänsyn särskilt till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör hänsyn tas till engångsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader.

utgår

Ändringsförslag    12

Förslag till beslut

Artikel 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 2

Artikel 2

Operativa mål

Operativa mål

1.  Det särskilda programmet ska bidra till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

1.  Det särskilda programmet ska bidra till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

2.  Det särskilda programmet har följande operativa mål:

2.  Det särskilda programmet har följande operativa mål:

(a)  Stärka och sprida spetskompetens.

(a)  Stärka och bredda EU:s vetenskapliga och tekniska grund och stärka och sprida spetskompetens.

(b)  Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.

(b)  Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.

(c)  Koppla samman och utveckla forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.

(c)  Koppla samman, utveckla och underlätta bred tillgång, även virtuell sådan, till forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.

(d)  Stärka internationellt samarbete.

(d)  Stärka internationellt samarbete inom vetenskap och teknik för att stödja unionens spetskompetens.

(e)  Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet, bland annat genom mobilitet bland forskare.

(e)  Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer från EU och resten av världen, bland annat genom mobilitet bland forskare, i syfte att göra det europeiska forskningsområdet till det mest konkurrenskraftiga och med mest spetskompetens.

(f)  Främja öppen vetenskap och säkerställa synlighet för allmänheten och öppen åtkomst till resultat.

(f)  Främja öppen vetenskap och öppen åtkomst till resultat.

(g)  Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.

(g)  Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.

(h)  Stödja genomförandet av unionens politiska prioriteringar.

(h)  Stödja genomförandet av unionens politiska mål och prioriteringar.

(i)  Stärka kopplingen mellan forskning och innovation och annan politik, inbegripet mål för hållbar utveckling.

(i)  Stärka kopplingen mellan forskning, innovation, utbildning och annan politik, inbegripet målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.

(j)  Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.

(j)  Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.

(k)  Engagera medborgare och slutanvändare i gemensamma processer för utformning och skapande.

(k)  Engagera berörda parter på FoI-området, inklusive medborgare, den akademiska världen, forskningsorganisationer och industrin, i gemensamma processer för utformning och skapande.

(l)  Förbättra vetenskaplig kommunikation.

(l)  Förbättra vetenskaplig kommunikation.

(m)  Påskyndad industriell omvandling.

(m)  Driva på EU:s industriella omvandling för att frigöra potentialen hos Europas strategiska sektorer, såsom viktig möjliggörande teknik.

(n)  Förbättra färdigheter för innovation.

(n)  Förbättra färdigheter genom utbildning och främja kreativitet för forskning och innovation.

(o)  Stimulera skapande av och expansion för innovativa företag, särskilt små och medelstora företag.

(o)  Stimulera skapande av och expansion för innovativa företag, särskilt nystartade företag och små och medelstora företag.

(p)  Förbättra tillgång till riskkapital, särskilt där marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering.

(p)  Förbättra tillgång till riskkapital, även genom synergier med InvestEU, särskilt där marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering.

 

(pa)  Stärka jämställdhetsintegrering och integrera ett jämställdhetsperspektiv inom forskning och innovation.

 

(pb)  Maximera de vetenskapliga, tekniska, samhälleliga och ekonomiska effekterna.

3.  Inom de mål som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under det särskilda programmets genomförandeperiod. Det kan i vederbörligen motiverade fall inbegripa reaktioner på nya möjligheter, kriser och hot samt reaktioner på behov som rör utvecklingen av ny unionspolitik.

3.  Inom de mål som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under det särskilda programmets genomförandeperiod. Det kan i vederbörligen motiverade fall inbegripa reaktioner på nya möjligheter, kriser och hot samt reaktioner på behov som rör utvecklingen av ny unionspolitik.

Ändringsförslag    13

Förslag till beslut

Artikel 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 3

Artikel 3

Struktur

Struktur

1.   Enligt artikel 4.1 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska det särskilda programmet bestå av följande delar:

1.  Enligt artikel 4.1 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska det särskilda programmet bestå av följande delar:

(1)  Den första pelaren, ”öppen vetenskap”, med följande komponenter:

(1)  Den första pelaren, ”öppen vetenskaplig spetskompetens”, med följande komponenter:

(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR), enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 1.

(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR), enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 1.

(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 2.

(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 2.

(c)  Forskningsinfrastrukturer, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 3.

(c)  Forskningsinfrastrukturer, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 3.

(2)  Den andra pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” med följande komponenter:

(2)  Den andra pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”. inbegripet ett bidragsbaserat instrument för små och medelstora företag med en enda stödmottagare enligt artikel 43a i förordningen och bilaga I till det specifika programmet:

(a)   Klustret ”hälsa”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 1.

(a)   Klustret ”hälsa”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 1.

(b)  Klustret ”inkluderande och säkra samhällen”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 2.

(b)  Klustret ”inkluderande och kreativ samhällen”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 2.

 

(ba)  Klustret ”säkra samhällen”.

(c)  Klustret ”digitala frågor och industri”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 3.

(c)  Klustret ”digitala frågor, industri och rymden”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 3.

(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 4.

(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 4.

(e)  Klustret ”livsmedel och naturresurser”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 5.

(e)  Klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 5.

(f)   Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 6.

(f)  Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 6.

(3)  Den tredje pelaren, ”öppen innovation”, med följande komponenter:

(3)  Den tredje pelaren, ”innovativt Europa”, med följande komponenter:

(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 1.

(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 1, inklusive Europeiska innovationsekosystem, enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 2.

(b)  Europeiska innovationsekosystem, enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 2.

utgår

(c)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 3.

(b)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 3.

(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:

(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:

(a)Sprida spetskompetens, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 1.

(a)  Sprida spetskompetens och bredda deltagandet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 1.

(b)   Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 2.

(b)  Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 2.

2.  Den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de delar som avses i punkt 1 fastställs i bilaga I.

2.  Den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de delar som avses i punkt 1 fastställs i bilaga I.

Ändringsförslag    14

Förslag till beslut

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 4

Artikel 4

Budget

Budget

1.  I enlighet med artikel 9.1 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska finansieringsramen för genomförandet av det särskilda programmet för perioden 2021–2027 vara 94 100 000 000 euro i löpande priser.

1.  I enlighet med artikel 9.1 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska finansieringsramen för genomförandet av det särskilda programmet för perioden 2021–2027 vara 120 000 000 000 i 2018 års priser.

2.  Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska fördelas mellan de komponenter som anges i artikel 3.1 i detta beslut i enlighet med artikel 9.2 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]. Bestämmelserna i artikel 9.3–9.8 i förordning... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska tillämpas.

2.  Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska fördelas mellan de komponenter som anges i artikel 3.1 i detta beslut i enlighet med artikel 9.2 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]. Bestämmelserna i artikel 9.3–9.8 i förordning... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska tillämpas.

Ändringsförslag    15

Förslag till beslut

Artikel 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 5

Artikel 5

Uppdrag

Uppdrag

1.  För varje uppdrag får en uppdragsstyrelse inrättas. Den ska bestå av cirka 15 personer på hög nivå inklusive företrädare för relevanta slutanvändare. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:

1.  För varje uppdrag ska en uppdragsstyrelse inrättas för att bidra till att utforma och styra genomförandet. Den ska bestå av 15–20 oberoende personer på hög nivå inklusive företrädare för FoU från lika sektorer och discipliner, den akademiska världen, forsknings- och teknikorganisationer, industrier av alla storlekar, nationella och regionala myndigheter och organisationer i det civila samhället. Uppdragsstyrelsens medlemmar ska utses av kommissionen efter ett oberoende och öppet förfarande, som omfattar en öppen inbjudan att anmäla intresset. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:

(a)  Arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfyllas, där utformningen ska ske i samarbete med berörda parter och allmänheten, i tillämpliga fall.

(a)  De relevanta arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfylla.

(b)  Åtgärder för justering, eller avbrytande i förekommande fall, på grundval av utvärderingar av genomförandet av uppdraget.

(b)  Åtgärder för justering, eller avbrytande i förekommande fall, på grundval av utvärderingar av genomförandet av uppdraget.

(c)  Val av expertutvärderare, information till expertutvärderare samt utvärderingskriterier och deras viktning.

(c)  Val av expertutvärderare, förebyggande av intressekonflikter bland expertutvärderare, information till expertutvärderare samt utvärderingskriterier och deras viktning utöver standardkriterierna, nämligen ”spetskompetens, genomslag och kvalitet och effektivitet i genomförandet”.

(d)  Ramvillkor som bidrar till att uppnå uppdragets mål.

(d)  Ramvillkor som bidrar till att uppnå uppdragets mål i linje med unionens prioriteringar.

(e)  Kommunikation.

(e)  Kommunikation.

 

(ea)  Tydliga och mätbara mål och möjliga resultat.

 

(eb)  Utvärdering av uppdragets sociala konsekvenser och affärspotential.

2.  Särskilda bestämmelser för att möjliggöra en effektiv och flexibel portföljstrategi får fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 11.

2.  Särskilda bestämmelser för att möjliggöra en effektiv och flexibel portföljstrategi ska fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 11.

 

2a.  Uppdragens innehåll, uppgifter om genomförandet, inklusive deras omfattning, indikatorer, mätbara mål och milstolpar, uppskattad budget och synergier med annan unionsfinansiering och kopplingar till europeiska partnerskap ska fastställas i strategiska FoI-planer, enligt beskrivningen i bilaga I till detta beslut.

 

2b.  Uppdragen ska genomföras genom öppna ansökningsomgångar inom relevanta klusters arbetsprogram och ansökningarna ska avse förslag till projekt som bidrar till uppdraget och ligger i ett eller flera av klustrets insatsområden.

Ändringsförslag    16

Förslag till beslut

Artikel 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 6

Artikel 6

Europeiska forskningsrådet

Europeiska forskningsrådet

1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd (EFR) för genomförande av åtgärderna inom den första pelaren, ”öppen vetenskap”, som är förknippade med EFR. EFR ska efterträda det europeiska forskningsråd som inrättades genom beslut C(2013) 18957.

1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd (EFR) för genomförande av åtgärderna inom den första pelaren, ”öppen och vetenskaplig spetskompetens”, som är förknippade med EFR. EFR ska efterträda det europeiska forskningsråd som inrättades genom beslut C(2013) 18957.

2.  EFR ska bestå av ett oberoende vetenskapligt råd i enlighet med artikel 7 och en särskild genomförandestruktur i enlighet med artikel 8.

2.  EFR ska bestå av ett oberoende vetenskapligt råd i enlighet med artikel 7 och en särskild genomförandestruktur i enlighet med artikel 8.

3.  EFR:s ordförande ska väljas bland erfarna och internationellt ansedda forskare.

3.  EFR:s ordförande ska väljas bland erfarna och internationellt ansedda forskare.

Ordföranden ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande med en oberoende särskild urvalskommitté och mandatperioden ska vara begränsad till fyra år och kunna förlängas en gång. Rekryteringsförfarandet och den utvalda kandidaten ska godkännas av det vetenskapliga rådet.

Ordföranden ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande med en oberoende särskild urvalskommitté och mandatperioden ska vara begränsad till fyra år och kunna förlängas en gång. Rekryteringsförfarandet och den utvalda kandidaten ska godkännas av det vetenskapliga rådet.

Ordföranden ska vara ordförande i det vetenskapliga rådet och stå för dess ledning och dess kontakter med den tillhörande genomförandestrukturen samt representera det i den vetenskapliga världen.

Ordföranden ska vara ordförande i det vetenskapliga rådet och stå för dess ledning och dess kontakter med den tillhörande genomförandestrukturen samt representera det i den vetenskapliga världen.

4.  EFR ska följa principerna om vetenskaplig spetskompetens, självständighet, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet. Det ska säkerställa kontinuitet med den verksamhet som EFR utför enligt beslut .../EG.

4.  EFR ska följa principerna om vetenskaplig spetskompetens, självständighet, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet. Det ska säkerställa kontinuitet med den verksamhet som EFR utför enligt beslut .../EG.

5.  Verksamheten vid EFR ska stödja forskning som utförs inom alla områden av enskilda och transnationella forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå.

5.  Verksamheten vid EFR ska stödja forskning som utförs inom alla områden av enskilda och transnationella forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå. Stöd till innovation, dvs. via systemet med konceptprovning, bör fortsätta för att uppmuntra en snabbare omsättning av nya upptäckter till kommersiellt eller socialt värdefulla produkter, processer och tjänster. För att bidra till detta ska sökande till EFR med spetskompetens som har överskridit tröskelvärdet men som inte kunde få finansiering på grund av att det saknades resurser vara behöriga för konceptprovning.

 

5a.  En spetskompetensstämpel ska tilldelas en mottagare av en EFR-konceptprovning om förslaget är behörigt, har passerat gällande trösklar och inte kunde finansieras.

6.  Kommissionen ska stå som garant för EFR:s självständighet och integritet och se till att dess uppgifter utförs korrekt.

6.  Kommissionen ska stå som garant för EFR:s självständighet och integritet och se till att dess uppgifter utförs korrekt.

Kommissionen ska se till att EFR:s verksamhet genomförs i enlighet med principerna i punkt 4 i denna artikel och EFR:s övergripande strategi enligt artikel 7.2 a, som fastställs av det vetenskapliga rådet.

Kommissionen ska se till att EFR:s verksamhet genomförs i enlighet med principerna i punkt 4 i denna artikel och EFR:s övergripande strategi enligt artikel 7.2 a, som fastställs av det vetenskapliga rådet.

__________________

__________________

7 EUT C 373, 20.12.2013, s. 23.

7 EUT C 373, 20.12.2013, s. 23.

Ändringsförslag    17

Förslag till beslut

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 7

Artikel 7

EFR:s vetenskapliga råd

EFR:s vetenskapliga råd

1.  Det vetenskapliga rådet ska bestå av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta anseende och lämplig sakkunskap, däribland både kvinnor och män i olika åldersgrupper vilka representerar ett stort antal forskningsområden och agerar i egenskap av individer, oberoende gentemot utomstående intressen.

1.  Det vetenskapliga rådet ska bestå av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap, vilka representerar ett stort antal forskningsområden och agerar i egenskap av individer, oberoende gentemot utomstående intressen.

Kommissionen ska utse det vetenskapliga rådets ledamöter, efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som överenskommits med det vetenskapliga rådet och som inbegriper samråd med forskarsamhället och en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen ska utse det vetenskapliga rådets ledamöter, efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som överenskommits med det vetenskapliga rådet och som inbegriper samråd med forskarsamhället och en rapport till Europaparlamentet och rådet.

Mandatet för ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska vara begränsat till fyra år och kunna förnyas en gång enligt ett rotationssystem som ska säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete.

Mandatet för ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska vara begränsat till fyra år och kunna förnyas en gång enligt ett rotationssystem som ska säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete.

2.  Det vetenskapliga rådet ska upprätta följande:

2.  Det vetenskapliga rådet ska upprätta följande:

a)  EFR:s övergripande strategi.

a)  EFR:s övergripande strategi.

b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EFR:s verksamhet.

b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EFR:s verksamhet.

c)   De metoder och förfaranden för inbördes utvärdering och utvärdering av förslag vilka ska ligga till grund för urvalet av de förslag som ska finansieras.

c)  De metoder och förfaranden för inbördes utvärdering och utvärdering av förslag vilka ska ligga till grund för urvalet av de förslag som ska finansieras.

d)   Ståndpunkter i frågor som ur vetenskaplig synvinkel kan förbättra EFR:s resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som bedrivs.

d)  Ståndpunkter i frågor som ur vetenskaplig synvinkel kan förbättra EFR:s resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som bedrivs.

e)  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter.

 

Kommissionen ska endast avvika från de ståndpunkter som har fastställts av det vetenskapliga rådet i enlighet med första stycket a, c, d och e, om den anser att bestämmelserna i detta beslut inte har efterlevts. I sådant fall ska kommissionen anta åtgärder för att bibehålla kontinuiteten i genomförandet av det särskilda programmet och säkerställa att dess mål uppnås samt ange på vilka punkter det vetenskapliga rådets ståndpunkter frångås med vederbörliga motiveringar.

Kommissionen ska inrätta en uppförandekod som bland annat tar upp hur man undviker intressekonflikter och endast avviker från de ståndpunkter som har fastställts av det vetenskapliga rådet i enlighet med första stycket a, c och d, om den anser att bestämmelserna i detta beslut inte har efterlevts. I sådant fall ska kommissionen anta åtgärder för att bibehålla kontinuiteten i genomförandet av det särskilda programmet och säkerställa att dess mål uppnås samt ange på vilka punkter det vetenskapliga rådets ståndpunkter frångås med vederbörliga motiveringar.

3.  Det vetenskapliga rådet ska agera enligt mandatet i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

3.  Det vetenskapliga rådet ska agera enligt mandatet i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

4.  Det vetenskapliga rådet ska uteslutande agera i EFR:s intresse, i enlighet med de principer som anges i artikel 6. Det ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med största möjliga öppenhet.

4.  Det vetenskapliga rådet ska uteslutande agera för att uppnå EFR:s mål i enlighet med de principer som anges i artikel 6. Det ska verka med fullständigt oberoende, integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med största möjliga öppenhet och transparens genom att maximera EFR:s bidrag för att uppnå EU:s politiska mål inom forskning och innovation och särskilt Horisont Europas mål.

Ändringsförslag    18

Förslag till beslut

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9

Artikel 9

Europeiska innovationsrådet

Europeiska innovationsrådet

1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) för genomförande av åtgärder inom den tredje pelaren, ”öppen innovation”, som är förknippade med EIC. EIC ska följa principerna om inriktning på banbrytande och omstörtande innovationer, självständighet, risktagningsförmåga, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet.

1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) i enlighet med artikel 7a i förordningen.

 

1a.  EIC kommer att byggas in i två instrument, Pathfinder och Accelerator, i enlighet med bilaga I till detta beslut. EIC:s instrument ska utvärderas kontinuerligt för att stödja innovation på ett systematiskt sätt.

 

1b.  I förekommande fall ska EIC:s mål och åtgärder kopplas till andra delar av programmet samt till andra nationella fonder och unionens fonder, särskilt EIT och InvestEU.

2.  I EIC ska även den styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) ingå som föreskrivs i artikel 10.

2.  I EIC ska även den styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) ingå som föreskrivs i artikel 10.

3.  Kommissionen ska säkerställa att genomförandet av EIC

3.  Kommissionen ska säkerställa att genomförandet av EIC

(a)  sker i enlighet med de principer som anges i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av synpunkter från EIC:s styrelse om den övergripande strategin för EIC som avses i artikel 10.1 a, och

(a)  sker i enlighet med de principer som anges i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av synpunkter från EIC:s styrelse om den övergripande strategin för EIC som avses i artikel 10.1 a, och

(b)  inte leder till sådan snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset.

(b)  inte leder till sådan snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset.

4.  I syfte att förvalta EIC:s blandfinansiering ska kommissionen använda indirekt förvaltning, eller om detta inte är möjligt får kommissionen bilda ett företag för särskilt ändamål. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa andra offentliga och privata investerares deltagande. Om detta inte är möjligt från början ska företaget för särskilt ändamål struktureras på ett sådant sätt att det kan locka andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.

4.  I syfte att förvalta EIC:s blandfinansiering ska kommissionen använda indirekt förvaltning, eller om detta inte är möjligt får kommissionen bilda ett företag för särskilt ändamål. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa andra offentliga och privata investerares deltagande. Om detta inte är möjligt från början ska företaget för särskilt ändamål struktureras på ett sådant sätt att det kan locka andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.

 

4a.  Kommissionen ska säkerställa strukturellt samarbete mellan EIC och EIT, i synnerhet genom dess KI-grupper.

Ändringsförslag    19

Förslag till beslut

Artikel 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 10

Artikel 10

EIC:s styrelse

EIC:s styrelse

1.  EIC:s styrelse ska ge kommissionen råd om följande:

1.  EIC:s styrelse ska ge kommissionen råd om följande:

a)  Den övergripande strategin för EIC-komponenten under den tredje pelaren ”öppen innovation”.

a)  Den övergripande strategin för EIC-komponenten under den tredje pelaren ”innovativt Europa”.

b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EIC:s åtgärder.

b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EIC:s åtgärder.

c)  Kriterierna för bedömning av förslagens innovationsförmåga och riskprofiler samt den lämpliga fördelningen av bidrag, eget kapital och andra former av finansiering för EIC-acceleratorn.

c)  Kriterierna för bedömning av förslagens innovationsförmåga och riskprofiler samt den lämpliga fördelningen av bidrag, eget kapital och andra former av finansiering för EIC-acceleratorn.

d)  Identifieringen av strategiska projektportföljer.

d)  Identifieringen av strategiska projektportföljer.

e)  Profilen för programförvaltarna.

e)  Profilen för programförvaltarna.

 

ea)  En systematisk och fortlöpande utvärderingsprocess av EIC:s åtgärder.

2.  EIC:s styrelse kan på begäran lämna rekommendationer till kommissionen om följande:

2.  EIC:s styrelse kan på begäran, och när det är lämpligt, i samarbete med EIT:s styrelse, lämna rekommendationer till kommissionen om följande:

a)  Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.

a)  Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.

b)  Kartläggning, i samarbete med kommissionens berörda avdelningar, av eventuella regelverksrelaterade hinder för entreprenörer, särskilt för de som beviljats stöd inom ramen för EIC-komponenten.

b)  Kartläggning, i samarbete med kommissionens berörda avdelningar och EIT, av eventuella regelverksrelaterade hinder för entreprenörer, särskilt för de som beviljats stöd inom ramen för EIC-komponenten.

c)  Nya tekniska trender från EIC:s portfölj, för att ge underlag för programplaneringen i andra delar av det särskilda programmet.

c)  Nya tekniska trender från EIC:s portfölj, för att ge underlag för programplaneringen i andra delar av det särskilda programmet.

d)  Identifiering av specifika frågor där råd från EIC behövs.

d)  Identifiering av specifika frågor där råd från EIC behövs.

EIC:s styrelse ska agera i syfte att uppnå EIC-komponentensmål. Den ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med öppenhet.

EIC:s styrelse ska agera i syfte att uppnå med beaktande av unionens industristrategi, dess konkurrenskraft och de globala utmaningarnas. Den ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med öppenhet och transparens, samtidigt som snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden undviks.

EIC:s styrelse ska agera enligt sitt mandat som anges i den tredje pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

EIC:s styrelse ska agera enligt sitt mandat som anges i den tredje pelaren i bilaga I, avsnitt 1.

3.  EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 personer på hög nivå från olika delar av Europas innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer, företagsledare, investerare och forskare. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.

3.  EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 oberoende personer på hög nivå från olika delar av Europas forsknings- och innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer från företag av alla storlekar, ekonomer, investerare, forskare och akademiska experter på området innovationspolitik. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.

Ledamöterna i EIC:s styrelse ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, beroende på vad kommissionen anser lämpligast, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning.

Ledamöterna i EIC:s styrelse ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, beroende på vad kommissionen anser lämpligast, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning.

Deras mandat ska vara begränsat till två år och kan förnyas två gånger; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (ledamöter utses vartannat år).

Deras mandat ska vara begränsat till tre år och kan förnyas en gång; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (hälften av alla ledamöter byts ut vartannat år).

4.  EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till innovationsvärlden.

4.  EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en person med hög profil och med styrkt sakkunskap inom forskning och innovation.

Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som kan förnyas en gång.

Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst tre år, som kan förnyas en gång.

Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i innovationssammanhang. Kommissionen får ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.

Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, dess roll för att uppnå programmets mål och unionens forsknings- och innovationsmål, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i forsknings- och innovationssammanhang. Kommissionen ska ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.

5.  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter ska upprättas av kommissionen. Ledamöter i EIC:s styrelse förväntas godta uppförandekoden vid tjänstetillträdet.

5.  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter ska upprättas av kommissionen. Ledamöter i EIC:s styrelse ska godta uppförandekoden vid tjänstetillträdet.

Ändringsförslag    20

Förslag till beslut

Artikel 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11

Artikel 11

Arbetsprogram

Strategisk planering och arbetsprogram

 

-1.  Genomförandet av det särskilda programmet ska baseras på specifika forsknings- och innovationsplaner som vartannat år fastställs genom delegerade akter i enlighet med artikel 6 i förordningen och efter en öppen, inkluderande och strategisk flerårig planeringsprocess för forsknings- och innovationsåtgärder, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”. Obligatoriska samråd med flera berörda parter och nationella myndigheter, Europaparlamentet och företrädare för berörda parter inom forskning, utveckling och innovation, inklusive det civila samhället, om prioriteringar och lämpliga åtgärdstyper och genomförandeformer, inklusive för uppdrag och europeiska partnerskap, ska säkerställa nödvändiga tvärvetenskapliga och sektorsövergripande perspektiv och anpassning till andra relevanta aktuella initiativ på unionsnivå och nationell och regional nivå. Detta kommer att bidra till ett optimalt utnyttjande av ytterligare privat och offentlig finansiering, i enlighet med bilaga I till detta beslut.

1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. De ska utarbetas enligt en strategisk planeringsprocess enligt beskrivningen i bilaga I till detta beslut.

1.  I enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsplaner, ska programmet genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen.

I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.

2.  Kommissionen ska anta separata arbetsprogram, genom genomförandeakter, för genomförandet av åtgärder inom ramen för följande komponenter, som anges i artikel 3.1 i det här beslutet:

2.  Kommissionen ska anta separata arbetsprogram, genom genomförandeakter, för genomförandet av åtgärder inom ramen för följande komponenter, som anges i artikel 3.1 i det här beslutet:

a)  EFR, där arbetsprogrammet ska fastställas av det vetenskapliga rådet enligt artikel 7.2 b, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 12.3. Kommissionen ska endast avvika från det arbetsprogram som har fastställts av det vetenskapliga rådet, när den anser att detta inte överensstämmer med bestämmelserna i detta beslut. I sådant fall ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4. Kommissionen ska vederbörligen motivera denna åtgärd.

a)  EFR, där arbetsprogrammet ska fastställas av det vetenskapliga rådet enligt artikel 7.2 b, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 12.3. Kommissionen ska endast avvika från det arbetsprogram som har fastställts av det vetenskapliga rådet, när den anser att detta inte överensstämmer med bestämmelserna i detta beslut. I sådant fall ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4. Kommissionen ska vederbörligen motivera denna åtgärd.

b)  Alla kluster under pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, forskningsinfrastruktur, stöd till innovationsekosystem, spridning av spetskompetens samt reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

b)  Alla kluster under pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, forskningsinfrastruktur, stöd till europeiska innovationsekosystem, spridning av spetskompetens och breddat deltagande samt reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

c)  EIC, där arbetsprogrammet ska utarbetas i enlighet med råden från EIC:s styrelse enligt artikel 10.1 b, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

c)  EIC, där arbetsprogrammet ska utarbetas i enlighet med råden från EIC:s styrelse enligt artikel 10.1 b, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.

d)  JRC, där det fleråriga arbetsprogrammet ska ta hänsyn till det yttrande från JRC:s administrativa råd som avses i beslut 96/282/Euratom.

d)  JRC, där det fleråriga arbetsprogrammet ska ta hänsyn till det yttrande från JRC:s administrativa råd som avses i beslut 96/282/Euratom.

3.  Utöver kraven i artikel 110 i budgetförordningen ska de arbetsprogram som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla följande, i förekommande fall:

3.  Utöver kraven i artikel 110 i budgetförordningen ska de arbetsprogram som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla följande, i förekommande fall:

a)  En indikation om det belopp som tilldelats varje åtgärd och uppdrag, och en vägledande tidsplan för genomförandet.

a)  En indikation om det belopp och den andel av budgeten med avseende på programmet som tilldelats varje åtgärd, uppdrag och europeiskt partnerskap, och en vägledande tidsplan för genomförandet.

b)  För bidrag ska de innehålla prioriteringar, urvals- och tilldelningskriterier och de olika tilldelningskriteriernas relativa tyngd samt maximal finansieringssats för de totala bidragsberättigande kostnaderna.

b)  För bidrag ska de innehålla prioriteringar, urvals- och tilldelningskriterier och de olika tilldelningskriteriernas relativa tyngd samt maximal finansieringssats för de totala bidragsberättigande kostnaderna.

c)  Det belopp som tilldelats för blandfinansiering i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning...[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

c)  Det belopp som tilldelats för blandfinansiering i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning...[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

d)  Eventuella ytterligare krav för bidragsmottagare, i enlighet med artiklarna 35 och 37 i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

d)  Eventuella ytterligare krav för bidragsmottagare, i enlighet med artiklarna 35 och 37 i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].

Ändringsförslag    21

Förslag till beslut

Artikel 12a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 12a

 

Styrelse för hälsa

 

1.  Kommissionen ska tillsätta en styrelse för hälsa för genomförande av de åtgärder inom den andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, som är förknippade med ”hälsa”.

 

2.  Styrelsen för hälsa ska bestå av 15–20 personer på hög nivå, från olika discipliner och verksamheter inom forskning, innovation, folkhälsa och friskvård.

 

3.  Styrelsen för hälsa ska fokusera på följande principer: Samordning och synergier mellan hälsoprogram på EU-nivå och på nationell nivå, liksom mellan klustret ”hälsa” och andra delar av Horisont Europa, inklusive uppdrag och partnerskap. Styrelsen ska främja engagemang från patienters och samhällets sida, samt tillhandahålla vetenskapliga råd och rekommendationer. Åtgärderna bör främja värdeorienterad hälsorelaterad forskning, bättre hälsolösningar och minska ojämlika hälsovillkor.

 

4.  Styrelsen för hälsa ska bidra till följande:

 

a) Strategin för klustret ”hälsa”.

 

b) Planen för att styra samordning och samarbete mellan hälsoprogrammen, relaterade pelare, såsom EIC och EFR, samt inom strategiska partnerskap och EU:s strukturfonder. Planen ska säkerställa att befintliga finansieringsmekanismer som beviljats hälsorelaterad forskning blir mer synliga och samordnade, att samordning och samarbete styrs upp samt att arbetsprogram och uppdrag för hälsa utvecklas.

 

c)  Metoder och förfaranden för att utforma, välja ut och genomföra hälsouppdragen.

 

d)  Främja medborgarnas deltagande och engagemang genom en bottom-up-beslutsprocess.

 

e)  Främja hållbara finansieringsstrategier och mekanismer som möjliggör långsiktiga projekt och ambitiösa uppdrag.

 

f)  Säkerställa givande transnationellt forskningssamarbete som maximerar den europeiska potentialen och överför resultaten till hälsosystem.

 

g)  Öka användningen av tvärvetenskaplig forskning mellan sjukdomsområden där det finns gemensamma egenskaper samt därigenom minska dubbelarbete och isolerad forskning.

 

h)  Göra Horisont Europa och dess fördelar för EU:s medborgare mer synliga, åtgärda splittringen av vetenskaps- och forskningsansvaret inom EU:s styrande organ samt effektivisera befintliga finansieringsmekanismer.

 

5.  Styrelsen för hälsa ska tillhandahålla en omfattande forskningsstrategi och styrning för utvecklingen av de hälsorelaterade arbetsprogrammen och uppdragen, som ett komplement till den särskilda uppdragsstyrelsen.

 

6.  Styrelsen för hälsa ska vara en oberoende vetenskapsstyrd grupp av berörda parter, som består av aktörer från biomedicinsk forskning och innovation, andra relevanta forsknings- och industriområden samt har ett starkt deltagande av företrädare för patienter och medborgare.

 

7.  Ledamöterna i styrelsen för hälsa ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, där så är lämpligt, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning. Deras mandat ska vara begränsat till två år och kan förnyas två gånger; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (ledamöter utses vartannat år).

 

8.  Styrelsen för hälsa ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till det hälsorelaterade forskningsområdet.

 

9.  Styrelsens verksamheter och resultat ska granskas och rapporteras i samband med halvtidsutvärderingen av programmet, där åtgärder om att förlänga, anpassa eller lägga ner gruppen enligt granskningen ska fastställas.

Ändringsförslag    22

Förslag till beslut

BILAGA I – PROGRAMVERKSAMHETER

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

PROGRAMVERKSAMHETER

PROGRAMVERKSAMHETER

Följande kommer att användas vid genomförandet av programmet.

Följande kommer att användas vid genomförandet av programmet.

Strategisk planering

Strategisk planering

Genomförandet av Horisont Europas mål på programnivå på programnivå på ett integrerat sätt kommer att säkerställas genom flerårig strategisk planering. Denna planering kommer att fokusera på effekterna av programmet som helhet och samstämmigheten mellan dess olika pelare, samt synergier med andra EU-program och stöd till och från annan EU-politik.

Genomförandet av Horisont Europa ska styras av en inkluderande och transparent process för strategisk planering av den forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras genom programmet. Den strategiska planeringsprocessen ska leda till genomförandet av Horisont Europas programmål genom att definiera finansieringsprioriteringar. Det kommer att fokusera på effekterna av programmet och samstämmigheten mellan dess olika pelare, samt synergier med andra EU-program och stöd till annan EU-politik.

 

Den strategiska planeringsprocessen och antagandet av den strategiska forsknings- och innovationsplanen genom en delegerad akt kommer att öka den bredare allmänhetens ägande och förståelse av syftet med programmet och kommer att göra det möjligt för medlagstiftarna, de berörda parterna och medlemsstaterna att få fullständig information om de planerade initiativen. Den strategiska planeringsprocessen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på unionsnivå liksom komplettera de politiska åtgärderna i medlemsstaterna samtidigt som det säkerställs att de främsta politiska målen på EU-nivå återspeglas i och får stöd genom Horisont Europa med tillräckliga resurser. Den kommer att möjliggöra en förenkling av finansieringssystemet, undvika dubbelarbete och överlappningar mellan finansieringsmöjligheter samtidigt som ytterligare privata och offentliga medel utnyttjas samt främja en snabbare spridning och upptag av forsknings- och innovationsresultat.

 

Ett systemiskt, tvärvetenskapligt, sektorsövergripande och politikområdesöverskridande förhållningssätt till forskning och innovation kommer att säkerställa att samhällsutmaningar och ekonomiska utmaningar kan hanteras och att kunskap genereras, och där så är möjligt ge upphov till ny konkurrenskraft och hållbara företag och industrier, samhällsinnovation och teknisk innovation, genom att främja konkurrens, stimulera privata investeringar och upprätthålla lika villkor för alla på den inre marknaden.

Den strategiska planeringen kommer att främja medborgarnas och det civila samhällets organisationers starka engagemang i alla stadier av forskning och innovation, gemensamt kunskapsbygge, effektivt främjande av jämställdhet, inbegripet integrering av jämställdhetsdimensionen i forskningens och innovationens innehåll, och ska säkerställa och främja efterlevnad av de högsta normerna för etik och integritet.

Den strategiska planeringsprocessen kommer att främja medborgarnas och det civila samhällets organisationers starka engagemang i forskning och innovation, gemensamt kunskapsbygge, effektivt främjande av jämställdhet, inbegripet integrering av jämställdhetsdimensionen i forskning och innovation, och ska främja efterlevnad av de högsta normerna för etik och integritet.

Den kommer att inbegripa omfattande samråd och diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet där lämpligt, och med olika berörda parter, inklusive uppdrag, under pelaren Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft, och lämpliga typer av åtgärder, särskilt europeisk partnerskap.

För att uppfylla dessa mål kommer kommissionen att inleda en fas med öppet samråd med medlemsstaterna, Europaparlamentet och en mängd berörda parter, inklusive forskarsamfundet, forsknings- och teknikorganisationer, industrin, organisationer i det civila samhället m.fl. Samrådet kommer att berörda programmets strategiska prioriteringar, inklusive uppdrag, under pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, och lämpliga typer av instrument, särskilt de europeiska partnerskapen. Resultaten av samråden kommer att offentliggöras på en särskild webbplats, som också bör tillhandahålla uppgifter om innehållet i och den process som definierar den strategiska planeringen.

 

När det gäller europeiska partnerskap kommer man i den strategiska forsknings- och innovationsplanen att redogöra och ge den logiska grunden för att skapa, slå samman och fasa ut de europeiska partnerskapen. Man bör överväga att fortsätta positivt utvärderade gemensamma teknikinitiativ och upphandlade offentlig-privata partnerskap efter 2020 på grund av deras mervärde när det gäller social och ekonomisk påverkan, liksom dra maximal nytta av privata investeringar och deras bidrag till att skapa synergier för medel.

 

Pågående och nya KI-grupper kommer att fastställas i lagstiftningsförslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om EIT:s strategiska innovationsprogram, i linje med den strategiska forsknings- och innovationsplanen. Men skapandet av eventuella nya KI-grupper bör ges tillräcklig finansiering, så att de befintliga KI-grupperna kan utveckla ekosystemen, bygga partnerskap samt effektivt sträva efter och genomföra sina ambitiösa mål.

 

De flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) som fått stöd inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag kan andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag som är inriktade på framtida och ny teknik. Uppdragen bör stärka programmets samarbetsaspekter och komplettera befintliga europeiska partnerskap, som skulle kunna fungera som uppdragens stödpelare för genomförande. Uppdragen kommer att ha tekniska och samhälleliga delar och kommer också att definieras i nära samarbete med alla berörda generaldirektorat. Uppdragen kommer att definieras i den strategiska planeringsprocessen enligt artikel 7 i förordningen och artikel 5 i detta beslut.

På grundval av dessa omfattande samråd ska den strategiska planeringen fastställa gemensamma mål och områden för gemensamma verksamheter såsom partnerskap (den föreslagna rättsliga grunden anger endast de instrument och kriterier som ska styra deras användning) och uppdragsområden.

 

Den strategiska planeringen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på EU-nivå samt komplettera politik och politiska strategier i medlemsstaterna. EU:s politiska prioriteringar kommer att beaktas i den strategiska planeringsprocessen för att öka forskningens och innovationens bidrag till genomförandet av politiken. Den ska också beakta framåtriktad verksamhet, studier och andra vetenskapliga uppgifter och ta hänsyn till relevanta befintliga initiativ på EU-nivå och nationell nivå.

 

Den strategiska planeringen kommer att främja synergier mellan Horisont Europa och andra unionsprogram, inbegripet Euratomprogrammet, och därigenom bli en referenspunkt för forskning och innovation i alla relaterade program inom EU:s budget och andra instrument som inte berör finansieringen. Detta kommer också att främja snabbare spridning och användning av forsknings- och innovationsresultat och motverka dubbelarbete och överlappningar mellan finansieringsmöjligheter. Det kommer att utgöra en ram för att sammanlänka Gemensamma forskningscentrets forskningsåtgärder och andra åtgärder som får stöd genom programmet, inklusive användning av resultaten till stöd för politiken.

Den strategiska planeringsprocessen kommer att identifiera befintliga kopplingar mellan Horisont Europa och andra unionsprogram, och erbjuda möjligheter till synergier mellan EU-medel, regionala medel och nationella medel. Horisont Europa kommer att bli en referenspunkt för forskning och innovation inom alla relaterade program inom EU:s budget för att bidra till att genomföra EU:s politiska prioriteringar och mål. Det kommer att utgöra en ram för att sammanlänka Gemensamma forskningscentrets forskningsåtgärder och andra åtgärder som får stöd genom programmet, inklusive användning av resultaten för att stödja politiken.

En strategisk plan kommer att fastställa en flerårig strategi för att förverkliga innehållet i arbetsprogrammet (som anges i artikel 11), samtidigt som man bibehåller tillräcklig flexibilitet för att kunna reagera snabbt på oväntade möjligheter och kriser. Eftersom Horisont 2020 är ett sjuårigt program kan programmets ekonomiska, sociala och politiska sammanhang förändras betydligt under dess livstid. Horisont Europa måste ha möjlighet att snabbt anpassa sig till dessa förändringar. Det kommer därför att finnas en möjlighet att inkludera stöd för verksamhet som inte omfattas av de beskrivningar som anges nedan, där detta är motiverat för att hantera stora förändringar, oförutsedda händelser, politiska behov eller krissituationer, till exempel allvarliga hälsohot som orsakas av epidemier.

 

Vid genomförandet av Horisont Europa kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att garantera en välavvägd och bred strategi för forskning och innovation, som inte är begränsad till utveckling av nya produkter och tjänster på grundval av vetenskapliga och tekniska genombrott, utan också omfattar användningen av befintlig teknik i nyskapande tillämpningar, kontinuerlig förbättring samt icke-teknisk och social innovation. En systematisk, tvärvetenskaplig, sektorsövergripande och politikområdesöverskridande strategi för forskning och innovation ska se till att utmaningar kan hanteras och samtidigt ge upphov till nya konkurrenskraftiga företag och industrier, främja konkurrens, stimulera privata investeringar och upprätthålla lika villkor på den inre marknaden.

 

Under pelarna ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft ” och ”Öppen innovation” kommer forskning och innovation att kompletteras av verksamhet som äger rum nära slutanvändarna och marknaden, såsom demonstrationer, pilotprojekt eller koncepttest, dock inte kommersiell verksamhet utöver forsknings- och innovationsfaserna. Detta ska också omfatta stöd till efterfrågeinriktade insatser som bidrar till att påskynda utvecklingen och spridningen av ett brett urval av innovationer. Tonvikten kommer att ligga på icke-bindande ansökningsomgångar.

 

Enligt pelaren ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” som bygger på erfarenheterna från Horisont 2020, kommer samhällsvetenskap och humanvetenskap att vara helt integrerade i alla kluster, inklusive särskild verksamhet. Även verksamhet som inbegriper forskning och innovation inom havs- och sjöfartsområdet kommer att genomföras på ett strategiskt och integrerat sätt i linje med EU:s integrerade havspolitik, den gemensamma fiskeripolitiken och internationella åtaganden.

 

Flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag, ska andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag inriktade på framtida och ny teknik.

 

Dialoger om samarbetet på det vetenskapliga och tekniska området med EU:s internationella partner och politiska dialoger med de viktigaste världsregionerna kommer att ge viktiga bidrag för att systematiskt identifiera samarbetsmöjligheter som, i kombination med differentiering per land/region, kan bidra till fastställandet av prioriteringar.

 

Medan Europeiska institutets för innovation och teknik (EIT) inriktning på ekosystem för innovation gör att det naturligt passar in i pelaren för öppen innovation inom Horisont Europa, kommer planeringen av EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) att samordnas genom den strategiska planeringsprocessen med pelaren Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft.

 

 

Snabbspår till forskning och innovation

 

I Horisont Europa kommer det att finnas möjlighet för stödmottagarna att ansöka om finansiering snabbare, när detta anges i arbetsprogrammet för samtliga kluster, EIC och ”spridning av spetskompetens” som omfattar forsknings- och innovationsverksamheter. Samtidigt som det bygger på framgången med det befintliga instrumentet ”Snabbspår till innovation” i Horisont 2020, kommer dess logik att följa bottom-up-principen på grundval av ständigt öppna ansökningsomgångar och en handläggningstid för beviljande på högst sex månader. I ”spridning av spetskompetens”-delen kommer detta tillvägagångssätt också att stödja mindre utvecklade EU-medlemsstater i att få tillgång till medel på ett snabbare och bottom-up-baserat sätt. Detta villkor kommer att gälla för minst 15 % av programmet budget.

Spridning och kommunikation

Spridning och kommunikation

Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.

Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, det vetenskapliga samfundet, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.

Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella kontaktpunkter).

Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella kontaktpunkter).

Kommissionen kommer också att genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende Horisont Europa, för att upplysa om att resultaten uppnåddes med stöd av EU-medel. Dessa åtgärder ska också syfta till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av forskning och innovation samt bredare inverkan och relevans för EU-finansierad forskning och innovation, med hjälp av t.ex. publikationer, kontakter med media, evenemang, kunskapsbanker, flerkanalsplattformar, webbplatser eller riktad användning av sociala medier. Horisont Europa kommer också att ge stöd till stödmottagarna för att informera om sitt arbete och dess inverkan på samhället i stort.

Kommissionen kommer också att genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende Horisont Europa, för att upplysa om att resultaten uppnåddes med stöd av EU-medel. Dessa åtgärder ska också syfta till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av forskning och innovation samt bredare inverkan och relevans för EU-finansierad forskning och innovation, med hjälp av t.ex. publikationer, kontakter med media, evenemang, kunskapsbanker, flerkanalsplattformar, webbplatser eller riktad användning av sociala medier. Horisont Europa kommer också att ge stöd till stödmottagarna för att informera om sitt arbete och dess inverkan på samhället i stort.

Utnyttjande och spridning på marknaden

Utnyttjande och spridning på marknaden

Kommissionen kommer att fastställa övergripande åtgärder för utnyttjande av Horisont Europas resultat och kunskap som genererats. Detta kommer att påskynda marknadsspridningen och stimulera utnyttjandet av programmets effekter.

Kommissionen kommer att fastställa övergripande åtgärder för utnyttjande av Horisont Europas resultat och kunskap som genererats, som också kommer att inkludera främjande av standardisering. Detta kommer att påskynda marknadsspridningen och stimulera utnyttjandet av programmets effekter.

Kommissionen kommer att systematiskt identifiera och registrera resultaten från forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för programmet, och överföring eller spridning av dessa resultat och kunskap som produceras på ett icke-diskriminerande sätt till industri och företag av alla storlekar, offentliga förvaltningar, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare för att maximera det europeiska mervärdet av programmet.

Kommissionen kommer att systematiskt identifiera och registrera resultaten från forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för programmet, och överföring eller spridning av dessa resultat och kunskap som produceras på ett icke-diskriminerande sätt till industri och företag av alla storlekar, offentliga förvaltningar, det vetenskapliga samfundet, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare för att maximera det europeiska mervärdet av programmet. Ett särskilt övervakningsförfarande kommer att genomföras för det nya europeiska innovationsrådet.

Internationellt samarbete

Internationellt samarbete

Större effekt kommer att uppnås genom att anpassa åtgärder med andra länder och regioner i världen inom ramen för ett internationellt samarbete av aldrig tidigare skådad omfattning. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen till stöd för EU:s åtgärder för hållbarhet, ökad forskning och spetskompetens inom innovation och konkurrenskraft.

Större effekt kommer att uppnås genom att anpassa åtgärder med andra länder och regioner i världen inom ramen för ett internationellt samarbete av aldrig tidigare skådad omfattning. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen, inbegripet det vetenskapliga samfundet, industrin, det civila samhällets organisationer, regeringar och icke-statliga organisationer att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen till stöd för EU:s åtgärder för hållbarhet, ökad forskning och spetskompetens inom innovation och konkurrenskraft. Överföring av kunskap, kapacitet och infrastruktur mellan partnerna på internationell nivå kommer att medföra gemensamma strategier och gemensam reglering som kommer att leda till handel med synergieffekter för alla parter.

Internationella gemensamma åtgärder kommer att säkerställa en effektiv hantering av globala samhällsutmaningar och för hållbar utveckling, tillgång till världens bästa talanger, sakkunskap och resurser, och ökat utbud och efterfrågan på innovativa lösningar.

Internationella gemensamma åtgärder kommer att säkerställa en effektiv hantering av globala utmaningar och för hållbar utveckling, tillgång till världens bästa talanger, sakkunskap och resurser, och ökat utbud och efterfrågan på innovativa lösningar. Det internationella samarbetet kommer att utformas kring gemensamma mål. Detta kommer att göra det lättare för europeiska forskare att samarbeta med de bästa forskarna inom sitt område.

Arbetsmetoder för utvärdering

Arbetsmetoder för utvärdering

Användningen av oberoende sakkunskap av hög kvalitet i utvärderingsprocessen ligger till grund för programmets samtliga berörda parter, samhällen och intressen, och är en förutsättning för att upprätthålla de finansierade verksamheternas kvalitet och relevans.

Användningen av oberoende sakkunskap av hög kvalitet i utvärderingsprocessen ligger till grund för programmets samtliga berörda parter, samhällen och intressen, och är en förutsättning för att upprätthålla de finansierade verksamheternas kvalitet och relevans.

Kommissionen eller finansieringsorganet ska garantera processens opartiskhet och undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen.

Kommissionen eller finansieringsorganet ska garantera processens opartiskhet och undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen.

I undantagsfall, om det kan motiveras av kravet att utse de bästa tillgängliga experterna och/eller den begränsade gruppen av kvalificerade experter, får oberoende sakkunniga som bistår eller ingår i utvärderingskommittén utvärdera specifika förslag för vilka de anmäler ett potentiellt intresse. I detta fall ska kommissionen eller finansieringsorganet vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa utvärderingsprocessens integritet. Utvärderingsprocessen kommer att förvaltas i enlighet därmed, inbegripet ett moment där de olika experterna samverkar. Utvärderingskommittén kommer att ta hänsyn till de speciella omständigheterna vid val av projekt som finansieras.

Om det kan motiveras av kravet att utse de bästa tillgängliga experterna och/eller den begränsade gruppen av kvalificerade experter, får oberoende sakkunniga som bistår eller ingår i utvärderingskommittén utvärdera specifika förslag för vilka de anmäler ett potentiellt intresse. I detta fall ska kommissionen eller finansieringsorganet vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa utvärderingsprocessens integritet, även när det gäller intressekonflikter. Utvärderingsprocessen kommer att förvaltas i enlighet därmed, inbegripet ett moment där de olika experterna samverkar. Användningen av denna process ska rapporteras i den årliga övervakningsrapporten om programmet. Utvärderingskommittén kommer att ta hänsyn till de speciella omständigheterna vid val av projekt som finansieras.

Ändringsförslag    23

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I  ÖPPEN FORSKNING

I  ÖPPEN VETENSKAPLIG SPETSKOMPETENS

Sökandet efter genombrott i förståelse och förvärv av kunskaper; de verktyg i världsklass som krävs för att uppnå detta, inbegripet fysiska infrastrukturer och kunskapsinfrastrukturer för forskning och innovation, liksom möjligheten att öppet sprida och dela kunskap, samt ett tillräckligt utbud av utmärkta forskare, står i centrum för ekonomiska, sociala och kulturella framsteg i alla dess former.

Sökandet efter genombrott i förståelse och förvärv av kunskaper; de verktyg i världsklass som krävs för att uppnå detta, inbegripet fysiska infrastrukturer och e-infrastrukturer för forskning och innovation, liksom möjligheten att öppet sprida och dela kunskap, samt ett tillräckligt utbud av utmärkta forskare och innovatörer står i centrum för ekonomiska, sociala och kulturella framsteg i alla dess former.

Öppen vetenskaplig spetskompetens är oupplösligt knuten till världsledande innovation. Vetenskapliga och tekniska paradigmskiften har identifierats som en av de viktigaste drivkrafterna för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd, hållbar utveckling och sociala framsteg. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att komma från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Öppen vetenskaplig spetskompetens är oupplösligt knuten till världsledande innovation. Vetenskapliga och tekniska paradigmskiften har identifierats som en av de viktigaste drivkrafterna för produktivitet, hållbar tillväxt för alla och utveckling konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att komma från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Offentliga investeringar i forskning, framför allt via universitet och offentliga forskningsinstitutioner och forskningsanläggningar, åtar sig ofta den långsiktiga, högre forskningen och kompletterar den verksamhet som bedrivs av den privata sektorn. Förutom detta skapar den färdigheter, kunskaper och erfarenheter, nya vetenskapliga instrument och metoder samt skapar nätverk som överför de senaste rönen.

Offentliga investeringar i forskning, framför allt via universitet och offentliga forskningsinstitutioner och forskningsanläggningar, åtar sig ofta den långsiktiga, högre forskningen och kompletterar den verksamhet som bedrivs av den privata sektorn. Förutom detta skapar den mycket kompetenta mänskliga resurser, kunskaper och erfarenheter, nya vetenskapliga instrument och metoder samt skapar nätverk som överför de senaste rönen.

Europeiska vetenskapsmän och forskare har varit och fortsätter att vara ledande på många områden. Men detta är inte en situation som vi kan ta för given. Det finns omfattande belägg för att visa att medan forskningstakten fortsätter att öka, ökar även antalet länder som konkurrerar om förstaplatsen. Till den traditionella utmaningen från länder såsom Förenta staterna kommer nu ekonomiska jättar, t.ex. Kina och Indien, och från nyligen industrialiserade delar av världen och från alla länder där staten inser att investeringar i forskning kan ge många och stora vinster.

Europeiska vetenskapsmän och forskare har varit och fortsätter att vara ledande på många områden. Men detta är inte en situation som vi kan ta för given. Det finns omfattande belägg för att visa att medan forskningstakten fortsätter att öka, ökar även antalet länder som konkurrerar om förstaplatsen. Till den traditionella utmaningen från länder såsom Förenta staterna kommer nu ekonomiska jättar, t.ex. Kina och Indien, och från nyligen industrialiserade delar av världen och från alla länder där staten inser att investeringar i forskning kan ge många och stora vinster.

Ändringsförslag    24

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.1.  Bakgrund

1.1.  Bakgrund

Även om EU fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer i världen, är unionen huvudsakligen en ”masstillverkare” av kunskaper med, i förhållande till sin storlek, ett relativt fåtal spetskompetenscentrum som är framträdande på global nivå och stora områden med genomsnittliga eller dåliga resultat. Jämfört med USA och numera Kina i viss utsträckning, tenderar EU fortfarande att följa en decentraliserad modell för spetskunskap där resurserna sprids över ett större antal forskare och forskningsinstitutioner. En annan utmaning är att den offentliga sektorn i många EU-länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang.

EU är fortfarande världens största producent av vetenskapliga publikationer i världen. Jämfört med USA och numera Kina i viss utsträckning, följer EU en decentraliserad modell för spetskunskap där resurserna sprids över ett större antal forskare och forskningsinstitutioner. En annan utmaning är att den offentliga sektorns investeringar i forskning i många EU-länder underskrider de godtagbara gränserna och således inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang.

Det globala forskningslandskapet har utvecklats dramatiskt och blir allt mer multipolärt till följd av ett växande antal tillväxtländer, särskilt Kina, som utvidgar sin vetenskapliga produktion. Medan EU och USA stod för nästan två tredjedelar av världens utgifter för forskning och utveckling under 2000, hade denna andel minskat till mindre än hälften år 2013.

Det globala forskningslandskapet har utvecklats dramatiskt och blir allt mer multipolärt till följd av ett växande antal tillväxtländer, särskilt Kina, som utvidgar sin vetenskapliga produktion. Medan EU och USA stod för nästan två tredjedelar av världens utgifter för forskning och utveckling under 2000, hade denna andel minskat till mindre än hälften år 2013. I den europeiska resultattavlan för innovation 2018 bekräftades dessutom att offentliga och privata FoU-utgifter i EU fortfarande ligger under 2010 års nivåer och att de inte uppfyller det långsiktiga målet att avsätta 3 % av BNP till FoU-verksamhet.

Europeiska forskningsrådet stöder de bästa forskarna med flexibel, långsiktig finansiering för att främja banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. Det fungerar självständigt och leds av ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap och mångfald. Europeiska forskningsrådet (EFR) har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program, vilket ger ökad spetskompetens genom att de bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra.

Europeiska forskningsrådet stöder de bästa forskarna, inbegripet unga forskare, med flexibel, långsiktig finansiering för att främja banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. Det fungerar självständigt och leds av ett oberoende vetenskapligt råd med jämn köns- och ämnesfördelning som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap och mångfald. Europeiska forskningsrådet (EFR) har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program, vilket stärker den utmärkta forskningen inom alla vetenskapliga områden genom att de bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra.

Spetsforskning som finansieras genom EFR har en betydande direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning. Detta i sin tur leder till radikalt nya idéer som driver på innovation och uppfinningsförmåga och tar sig an samhällsutmaningar. EFR har också haft en betydande strukturell inverkan, som ökar kvaliteten i det europeiska forskningssystemet, utöver de forskare och åtgärder som det finansierar direkt. EFR-finansierade åtgärder och forskare utgör ett inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna i världen som en plats att arbeta på och samarbeta med. Den prestige det innebär att stå värd för EFR:s stipendiater skapar konkurrens mellan Europas universitet och forskningsorganisationer om att erbjuda de mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna och kan indirekt hjälpa dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och få till stånd reformer.

Spetsforskning som finansieras genom EFR har en betydande direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga, tekniska och samhälleliga resultat och nya områden för forskning. Detta i sin tur leder till radikalt nya idéer som driver på innovation och uppfinningsförmåga och tar sig an samhällsutmaningar. EFR har också haft en betydande strukturell inverkan, som ökar kvaliteten i det europeiska forskningssystemet, utöver de forskare och åtgärder som det finansierar direkt. EFR-finansierade åtgärder och forskare utgör ett inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna i världen som en plats att arbeta på och samarbeta med. Den prestige det innebär att stå värd för EFR:s stipendiater skapar konkurrens mellan Europas universitet och forskningsorganisationer om att erbjuda de mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna och kan indirekt hjälpa dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och få till stånd reformer.

Klyftan mellan forskningsresultat i Förenta staterna och EU-länderna har minskat under de 10 år som gått sedan Europeiska forskningsrådet inrättades. EFR finansierar en relativt liten andel av alla europeiska forskningsinstitut, men har ändå mycket stor vetenskaplig betydelse. Den genomsnittliga citatverkan av den forskning som stöds av EFR är jämförbar med den hos världens främsta forskningsuniversitet. EFR:s forskningsresultat är extremt starka jämfört med världens största forskningsfinansiärer. EFR finansierar en stor del av spetsforskning i många av de forskningsområden som har tagit emot det största antalet citat, inbegripet de områden som snabbt håller på att växa fram. Även om finansieringen från EFR är inriktad på spetsforskning har den resulterat i ett stort antal patent.

Klyftan mellan forskningsresultat i Förenta staterna och EU-länderna har minskat under de 10 år som gått sedan Europeiska forskningsrådet inrättades. EFR finansierar en relativt liten andel av alla europeiska forskningsinstitut, men har ändå mycket stor vetenskaplig betydelse. Den genomsnittliga citatverkan av den forskning som stöds av EFR är jämförbar med den hos världens främsta forskningsuniversitet. EFR:s forskningsresultat är extremt starka jämfört med världens största forskningsfinansiärer. EFR finansierar en stor del av spetsforskning i många av de forskningsområden som har tagit emot det största antalet citat, inbegripet de områden som snabbt håller på att växa fram. Även om finansieringen från EFR är inriktad på spetsforskning har den resulterat i ett stort antal patent.

Det finns tydliga belägg för att EFR drar till sig och finansierar de bästa forskarna genom sina ansökningsomgångar, och EFR-åtgärder producerar ett stort antal av de mest betydande forskningsresultaten med stor genomslagskraft över hela världen inom framväxande områden, vilket leder till genombrott och stora framsteg. Det arbete som utförs av EFR-stipendiater är även starkt ämnesövergripande och EFR-stipendiater samarbetar internationellt och offentliggör sina resultat på ett öppet sätt inom alla forskningsområden, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.

Det finns tydliga belägg för att EFR drar till sig och finansierar de bästa forskarna genom sina ansökningsomgångar, och EFR-åtgärder producerar ett stort antal av de mest betydande forskningsresultaten med stor genomslagskraft över hela världen inom framväxande områden, vilket leder till genombrott och stora framsteg. Det arbete som utförs av EFR-stipendiater förväntas även bli allt mer ämnesövergripande och EFR-stipendiater samarbetar internationellt och offentliggör sina resultat på ett öppet sätt inom alla forskningsområden, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.

Det finns också redan belägg för de mer långsiktiga effekterna av EFR:s bidrag på karriärer, inom utbildning av högkvalificerade doktorander och doktorsexamina, för att öka den europeiska forskningens globala synlighet och prestige och på de nationella forskningssystemen genom dess starka riktmärkningseffekt. Detta är särskilt värdefullt för EU:s distribuerade modell för spetskunskap, eftersom forskningsrådets finansieringsstatus kan ersätta och fungera som en mer korrektindikator på forskningskvalitet än erkännande på grundval av institutioners status. Detta gör att ambitiösa individer, institutioner, regioner och länder kan ta initiativ och förstärka de forskningsprofiler där de är särskilt starka.

Det finns också redan belägg för de mer långsiktiga effekterna av EFR:s bidrag på karriärer, inom utbildning av högkvalificerade forskare samt innehavare av doktorand- och doktorstitlar, för att öka den europeiska forskningens globala synlighet och prestige och på de nationella forskningssystemen genom dess starka riktmärkningseffekt. Detta är särskilt värdefullt för EU:s distribuerade modell för spetskunskap, eftersom forskningsrådets finansieringsstatus kan ersätta och fungera som en pålitlig indikator på forskningskvalitet än erkännande på grundval av institutioners status. Detta gör att ambitiösa individer, institutioner, regioner och länder kan ta initiativ och förstärka de forskningsprofiler där de är särskilt starka.

Ändringsförslag    25

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.2 – 1.2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.  Insatsområden

1.2.  Insatsområden

1.2.1.  Spetsforskning

1.2.1.  Spetsforskning

Forskning som finansieras genom EFR förväntas leda till framsteg vid kunskapens gränser, med vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till forskningsresultat med potentiellt stora samhälleliga och ekonomiska effekter, där EFR fastställer ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i hela EU, Europa och internationellt. I syfte att göra EU till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare, kommer EFR att inrikta sig på en mätbar förbättring av EU:s andel av världens allra mest citerade publikationer, och sträva efter en betydande ökning av antalet spetsforskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR. Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar.

Forskning som finansieras genom EFR förväntas leda till framsteg vid kunskapens gränser, med vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till forskningsresultat med potentiellt stora samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga effekter, där EFR fastställer ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i hela EU, Europa och internationellt. I syfte att göra EU till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare, kommer EFR att inrikta sig på en mätbar förbättring av EU:s andel av världens allra mest citerade publikationer, och sträva efter en betydande ökning av antalet spetsforskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR. Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskarlag i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

–  Långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskarlag i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

–  Lansera forskare med de bästa idéerna för att göra dem självständiga, samtidigt som man konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.

–  Lansera forskare med de bästa idéerna för att göra dem självständiga, samtidigt som man konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.

–  Nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta möjligheterna till kommersiell och social innovation hos den EU-finansierade forskningen.

–  Nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta möjligheterna till kommersiell och social innovation hos den EU-finansierade forskningen.

–  Utbyta erfarenheter och bästa praxis med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan för att främja stöd till framstående forskare.

–  Utbyta erfarenheter och bästa praxis med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan liksom med andra unionsorgan för att främja stöd till framstående forskare.

–  Öka synligheten för Europeiska forskningsrådets program.

–  Öka synligheten för Europeiska forskningsrådets program.

Ändringsförslag    26

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.3 – led 1.3.1 – stycke 2 – led 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Se över och bedöma forskningsrådets resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som finansieras av EFR och utfärda rekommendationer om korrigerande eller framtida åtgärder,

–  Regelbundet lämna in för extern översyn och bedöma forskningsrådets resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som finansieras av EFR och i enlighet därmed anta rekommendationer och utarbeta riktlinjer om korrigerande eller framtida åtgärder.

Ändringsförslag    27

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.1.  Bakgrund

2.1.  Bakgrund

Europa behöver en högutbildad och motståndskraftig humankapitalbas inom forskning och innovation som lätt kan anpassas till och hitta hållbara lösningar för framtida utmaningar, såsom stora demografiska förändringar i Europa. För att säkerställa hög kvalitet måste framstående forskare vara rörliga, samarbeta och sprida kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, med rätt kombination av kunskaper och färdigheter för att ta itu med samhällsutmaningar och främja innovation.

Europa behöver högutbildade och motståndskraftiga mänskliga resurser inom forskning och innovation som lätt kan anpassas till och hitta hållbara lösningar för aktuella och framtida utmaningar, såsom stora demografiska förändringar i Europa. För att säkerställa hög kvalitet måste framstående forskare vara rörliga, ha tillgång till högkvalitativ infrastruktur inom många olika områden, samarbeta och sprida kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, med rätt kombination av kunskaper och färdigheter för att ta itu med samhällsutmaningar och främja innovation.

Europa utgör en vetenskaplig motor med omkring 1,8 miljoner forskare verksamma i tusentals universitet, forskningscentrum och världsledande företag. Det uppskattas dock att EU kommer att behöva utbilda och anställa minst en miljon nya forskare fram till 2027 för att nå målen för ökade investeringar i forskning och innovation. Detta behov är särskilt akut i den icke-akademiska sektorn. EU måste öka sina ansträngningar för att intressera fler unga män och kvinnor för en karriär inom forskning, locka till sig forskare från tredje länder, behålla sina egna forskare och attrahera europeiska forskare som är verksamma på annat håll tillbaka till Europa. För att mer allmänt sprida spetskompetens måste de villkor som gäller för forskarna ytterligare förbättras i hela det europeiska forskningsområdet. I detta sammanhang krävs en starkare koppling särskilt med europeiska området för utbildning, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+).

Europa utgör en vetenskaplig motor med omkring 1,8 miljoner forskare verksamma i tusentals universitet, forskningscentrum och världsledande företag. Det uppskattas dock att EU kommer att behöva utbilda och anställa minst en miljon nya forskare fram till 2027 för att nå målen för ökade investeringar i forskning och innovation. Detta behov är särskilt akut i den icke-akademiska sektorn.

 

EU måste öka sina ansträngningar för att intressera fler unga män och kvinnor för en karriär inom forskning, locka till sig forskare från tredje länder, behålla sina egna forskare och attrahera europeiska forskare som är verksamma på annat håll tillbaka till Europa.

 

För att uppnå dessa mål bör man också uppmärksamma system som tillför mer flexibilitet för forskare av båda könen för att säkerställa balans mellan arbetsliv och privatliv.

 

Rörlighetsprogram bör också garantera faktiska lika möjligheter och omfatta särskilda åtgärder för att undanröja hindren för forskares rörlighet, framför allt kvinnliga forskare.

 

För att säkerställa synergier och mer allmänt sprida spetskompetens spetskompetensstämpeln att fortsätta tillämpas på ansökningsomgångar enligt Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och de villkor som gäller för forskarna måste ytterligare förbättras i hela det europeiska forskningsområdet. I detta sammanhang krävs en starkare koppling särskilt med europeiska området för utbildning, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+).

Dessa utmaningar hanteras bäst på EU-nivå då de är systemiska och kräver gränsöverskridande insatser.

Dessa utmaningar hanteras bäst på EU-nivå då de är systemiska och kräver gränsöverskridande insatser.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inriktas på spetsforskning som är helt bottom-up, öppna för alla forsknings- och innovationsområden, från grundforskning till marknadsetablering och innovationstjänster. Detta omfattar forskningsområden som täcks av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Om särskilda behov skulle uppstå och ytterligare finansieringskällor blir tillgängliga, får Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna rikta sig till vissa verksamheter för särskilda utmaningar (inbegripet identifierade uppdrag), typer av forsknings- och innovationsinstitutioner eller geografiska platser, för att möta utvecklingen av Europas krav i fråga om kompetenser, forskarutbildning, karriärutveckling och kunskapsutbyte.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inriktas på spetsforskning som är helt bottom-up, öppna för alla forsknings- och innovationsområden, från grundforskning till marknadsetablering och innovationstjänster. Detta omfattar forskningsområden som täcks av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Om särskilda behov skulle uppstå och ytterligare finansieringskällor blir tillgängliga, får Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna rikta sig till vissa typer av verksamheter för särskilda utmaningar (inbegripet identifierade uppdrag), och vissa typer av forsknings- och innovationsinstitutioner eller geografiska platser, för att möta utvecklingen av Europas krav i fråga om kompetenser, forskarutbildning, karriärutveckling och kunskapsutbyte.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna utgör det främsta instrumentet på EU-nivå för att locka forskare från tredjeländer till Europa, som därmed utgör ett viktigt bidrag till det globala samarbetet inom forskning och innovation. Det finns belägg för att dessa åtgärder inte bara har en positiv inverkan på enskilda personer, organisationer och på systemnivå, men också stor genomslagskraft och banbrytande forskningsresultat, och samtidigt bidrar väsentligt till samhället samt de strategiska utmaningarna. Långsiktiga investeringar i människor lönar sig, vilket framgår av antalet Nobelpristagare som antingen är tidigare Marie Skłodowska Curie-stipendiater eller tillsynsmän.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna utgör, tillsammans med ERC, de främsta instrumenten på EU-nivå för att locka forskare från tredjeländer till Europa, som därmed utgör ett viktigt bidrag till det globala samarbetet inom forskning och innovation. Det finns belägg för att dessa åtgärder inte bara har en positiv inverkan på enskilda personer, organisationer och på systemnivå, men också stor genomslagskraft och banbrytande forskningsresultat, och samtidigt bidrar väsentligt till samhället samt de strategiska utmaningarna. Långsiktiga investeringar i människor lönar sig, vilket framgår av antalet Nobelpristagare som antingen är tidigare Marie Skłodowska Curie-stipendiater eller tillsynsmän.

Genom den globala konkurrensen mellan forskare och mellan värdorganisationer, både från universitet och världen utanför, och genom skapande och utbyte av kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till målen för sysselsättning, tillväxt och investeringar, EU:s globala strategi och FN:s mål för hållbar utveckling.

Genom den globala konkurrensen mellan forskare och mellan värdorganisationer, både från universitet och världen utanför, och genom skapande och utbyte av kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till målen för sysselsättning, tillväxt och investeringar, EU:s globala strategi och FN:s mål för hållbar utveckling.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna bidrar till att göra det europeiska forskningsområdet mer effektivt, konkurrenskraftigt och attraktivt på global nivå. Detta uppnås genom att fokusera på en ny generation av högkvalificerade forskare och stöd till nya talanger från hela EU och utanför, genom att främja spridning och tillämpning av nya kunskap och nya idéer på europeisk politik, ekonomi och samhälle, bland annat genom förbättrad kommunikation om vetenskap och utåtriktad verksamhet, genom att underlätta samarbete mellan forskningsorganisationer, och genom en uttalat strukturerad inverkan på det europeiska forskningsområdet, med stöd för en öppen arbetsmarknad och fastställande av standarder för utbildning av hög kvalitet, attraktiva arbetsvillkor och öppen rekrytering för samtliga forskare.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna bidrar till att göra det europeiska forskningsområdet mer effektivt, konkurrenskraftigt och attraktivt på global nivå. Detta uppnås genom att fokusera på en ny generation av högkvalificerade forskare och stöd till nya talanger från hela EU och utanför, genom att främja spridning och tillämpning av nya kunskap och nya idéer på europeisk politik, ekonomi och samhälle, bland annat genom förbättrad kommunikation om vetenskap och utåtriktad verksamhet, genom att underlätta samarbete mellan forskningsorganisationer, och genom en uttalat strukturerad inverkan på det europeiska forskningsområdet, med stöd för en öppen arbetsmarknad och fastställande av standarder för utbildning av hög kvalitet, attraktiva arbetsvillkor och öppen och transparent rekrytering för samtliga forskare.

Ändringsförslag    28

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EU behöver en stark, motståndskraftig och kreativ bas för humankapital, med den rätta kombinationen av kompetenser för att matcha framtida behov på arbetsmarknaden, för att förnya och omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomiska och sociala fördelar. Detta kan uppnås genom utbildning av forskare för att ytterligare utveckla deras centrala forskningskompetens och stärka deras överförbara färdigheter, såsom kreativitet och entreprenörsanda. Detta kommer att göra det möjligt för dem att möta aktuella och framtida utmaningar och förbättra sina karriärmöjligheter och innovationspotential.

EU behöver en stark, motståndskraftig och kreativ bas för humankapital, med den rätta kombinationen av kompetenser för att matcha framtida behov på arbetsmarknaden, för att förnya och omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för vetenskapliga, ekonomiska och sociala fördelar. Detta kan uppnås genom utbildning av forskare för att ytterligare utveckla deras centrala forskningskompetens och stärka deras överförbara färdigheter, såsom kreativitet och entreprenörsanda inbegripet kunskap om de fördelar som standarderna medför när det gäller att marknadsföra nya produkter och tjänster. Detta kommer att göra det möjligt för dem att möta aktuella och framtida utmaningar och förbättra sina karriärmöjligheter och innovationspotential. Detta kan när så är lämpligt uppnås tillsammans med EIT:s utbildningsverksamheter.

Ändringsförslag    29

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.3.  Förstärkning av humankapitalet och kompetensutveckling inom hela det europeiska forskningsområdet

2.2.3.  Förstärkning av mänskliga resurser och kompetensutveckling inom hela det europeiska forskningsområdet

I syfte att främja spetskompetens, främja samarbete mellan forskningsverksamma organisationer och skapa en positiv strukturerande effekt, måste utbildning av hög kvalitet, goda arbetsvillkor och effektiv karriärutveckling för forskare bli mer allmänt spritt över hela det europeiska forskningsområdet. Detta kommer att bidra till att modernisera och stärka forskning- och utbildningsprogram och system samt öka institutionernas globala attraktionskraft.

I syfte att främja spetskompetens, främja samarbete mellan forskningsverksamma organisationer och skapa en positiv strukturerande effekt, måste utbildning av hög kvalitet, goda arbetsvillkor och effektiv karriärutveckling för forskare bli mer allmänt spritt över hela det europeiska forskningsområdet. Detta kommer att bidra till att modernisera och stärka forskning- och utbildningsprogram och system samt öka institutionernas globala attraktionskraft, i samarbete med andra delar av Horisont Europa.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Utbildningsprogram för att främja kompetens och sprida bästa praxis mellan institutioner och system för forskning och innovation.

–  Utbildningsprogram för att främja kompetens och sprida bästa praxis mellan institutioner och system för forskning och innovation.

–  Samarbete, produktion och spridning av kunskap inom EU och med tredjeländer.

–  Samarbete, produktion och spridning av kunskap inom EU och med tredjeländer.

Ändringsförslag    30

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.5.   Främja offentlig uppsökande verksamhet

2.2.5.   Främja offentlig uppsökande verksamhet

Medvetenheten om programmets verksamhet och allmänhetens erkännande av forskare behöver förbättras både i och utanför EU, för att öka den globala profilen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och för att utveckla en bättre förståelse för forskningsarbetets inverkan på medborgarnas dagliga liv, och uppmuntra ungdomar att slå in på forskarbanan. Detta kan uppnås genom bättre spridning, utnyttjande och spridning av kunskap och praxis.

Medvetenheten om programmets verksamhet och allmänhetens erkännande av forskare behöver förbättras både i och utanför EU, för att öka den globala profilen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och för att utveckla en bättre förståelse för forskningsarbetets inverkan på medborgarnas dagliga liv, och uppmuntra ungdomar, i synnerhet kvinnor, att slå in på forskarbanan. Detta kan uppnås genom bättre spridning, utnyttjande och spridning av kunskap och praxis.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Offentliga utåtriktade initiativ för att främja intresset för forskarkarriärer, särskilt bland unga människor.

–  Offentliga utåtriktade initiativ för att främja intresset för forskarkarriärer, särskilt bland unga människor.

–  Åtgärder för att höja den globala profilen, synligheten och medvetenheten om Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.

–  Åtgärder för att höja den globala profilen, synligheten och medvetenheten om Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.

–  Spridning och sammanförande av kunskap genom projektöverskridande samarbete och andra nätverk, t.ex. alumniprogram.

–  Spridning och sammanförande av kunskap genom projektöverskridande samarbete och andra nätverk, t.ex. alumniprogram och nationella kontaktpunkter.

Ändringsförslag    31

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.1.  Bakgrund

3.1.  Bakgrund

De senaste forskningsinfrastrukturerna tillhandahåller viktiga tjänster till forsknings- och innovationsgrupper, vilket spelar en viktig roll för att vidga kunskapsgränserna. Stöd till forskningsinfrastrukturer på EU-nivå bidrar till att mildra vad som i många fall är splittrade nationella forskningsinfrastrukturer och fickor av spetskompetens, liksom att ta itu med den låga spridningen av kunskap mellan olika inriktningar.

De senaste forskningsinfrastrukturerna tillhandahåller viktiga tjänster till forsknings- och innovationsgrupper, vilket spelar en viktig roll för att vidga kunskapsgränserna. Stöd till alla typer av forskningsinfrastrukturer, inklusive små och medelstora sådana och sådana som finansieras genom Eruf, på EU-nivå bidrar till att mildra vad som i många fall är splittrade nationella och regionala forskningsinfrastrukturer, genom att komplettera och uppgradera fickor av spetskompetens, liksom att öka spridningen av kunskap mellan olika inriktningar.

Det övergripande målet är att förse Europa med hållbara forskningsinfrastrukturer av världsklass som är öppna och åtkomliga för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja deras potential för vetenskaplig utveckling och innovation. De viktigaste målen är att minska fragmenteringen av ekosystem för forskning och innovation, undvika dubbelarbete samt bättre samordna utvecklingen och användningen av infrastrukturer för forskning. Det är mycket viktigt att stödja öppen tillgång till infrastrukturer för alla europeiska forskare samt genom det europeiska öppna forskningsmolnet, ökad tillgång till digitala forskningsresurser, särskilt för att ta itu med den nuvarande icke-optimala användningen av öppna data i vetenskap och praxis. Samtidigt måste EU måste ta itu med den snabbt växande globala konkurrensen om talanger, genom att locka till sig forskare från tredje land för att arbeta med europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass. Att öka den europeiska industrins konkurrenskraft är också ett viktigt mål, för att stödja viktig teknik och viktiga tjänster som är relevanta för forskningsinfrastruktur och dess användare, och därmed förbättra villkoren för tillhandahållandet av innovativa lösningar.

Det övergripande målet är att förse Europa med hållbara forskningsinfrastrukturer av världsklass som är öppna och åtkomliga för alla forskare och innovatörer i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja deras potential för vetenskaplig utveckling och innovation. De viktigaste målen är att minska fragmenteringen av ekosystem för forskning och innovation, säkerställa kontinuerlig modernisering, undvika dubbelarbete samt bättre samordna utvecklingen, användningen och tillgängligheten med avseende på infrastrukturer för forskning.

 

Det är även mycket viktigt att stödja öppen tillgång till infrastrukturer för alla europeiska forskare samt genom det europeiska öppna forskningsmolnet, ökad tillgång till digitala forskningsresurser, särskilt för att ta itu med den nuvarande icke-optimala användningen av öppna data i vetenskap och praxis. Samtidigt måste EU måste ta itu med den snabbt växande globala konkurrensen om talanger, genom att locka till sig forskare från tredje land för att arbeta med europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass. Att öka den europeiska industrins konkurrenskraft är också ett viktigt mål, för att stödja viktig teknik och viktiga tjänster som är relevanta för forskningsinfrastruktur och dess användare, och därmed förbättra villkoren för tillhandahållandet och användningen av innovativa lösningar.

Tidigare ramprogram har i hög grad bidragit till en mer effektiv och ändamålsenlig användning av nationella infrastrukturer och har tillsammans med Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) utvecklat en konsekvent och strategiskt anpassad metod för politiskt beslutsfattande om alleuropeisk forskningsinfrastruktur. Detta strategiska tillvägagångssätt har medfört tydliga fördelar, bland annat genom minskat dubbelarbete och mer effektiv resursanvändning, samt standardisering av processer och förfaranden.

Tidigare ramprogram har i hög grad bidragit till en mer effektiv och ändamålsenlig användning av nationella infrastrukturer och till att avlägsna hinder för transnationellt tillträde, och har tillsammans med Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) utvecklat en konsekvent och strategiskt anpassad metod för politiskt beslutsfattande om alleuropeisk forskningsinfrastruktur. Detta strategiska tillvägagångssätt har medfört tydliga fördelar, bland annat genom minskat dubbelarbete och mer effektiv resursanvändning, samt standardisering och harmonisering av processer och förfaranden. En förstärkning och öppning av befintliga forsknings- och utvecklingsnätverk med spetskompetens liksom skapande av nya sådana i förekommande fall, kommer också att prioriteras enligt denna rubrik.

EU-stödd verksamhet kommer att tillhandahålla mervärde genom: konsolidering och optimering av befintliga forskningsinfrastrukturer vid sidan av ansträngningar för att ta fram nya infrastrukturer, inrättande av europeiska öppna forskningsmolnet som anpassningsbar och hållbar miljö för datadriven forskning, sammanlänkning av nationella och regionala forsknings- och utbildningsnätverk, stärka och säkerställa nätinfrastruktur av hög kapacitet för massiva datavolymer och tillgång till digitala resurser över gränserna och domängränser, övervinna hinder mellan de bästa forskarlagen och de bästa infrastrukturtjänsterna i EU, främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastrukturer som fokuserar på teknikutveckling och gemensam innovation, liksom industrins ökade användning av forskningsinfrastrukturer.

EU-stödd verksamhet kommer att tillhandahålla mervärde genom: konsolidering och optimering av befintliga forskningsinfrastrukturer, inklusive e-infrastrukturer, vid sidan av ansträngningar för att ta fram nya infrastrukturer, inrättande av europeiska öppna forskningsmolnet som anpassningsbar och hållbar miljö för datadriven forskning, sammanlänkning av nationella och regionala forsknings- och utbildningsnätverk, stärka och säkerställa nätinfrastruktur av hög kapacitet för massiva datavolymer och tillgång till digitala resurser över gränserna och domängränser, övervinna hinder mellan de bästa forskarlagen och de bästa infrastrukturtjänsterna i EU, främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastrukturer som fokuserar på teknikutveckling och gemensam innovation, liksom industrins ökade användning av forskningsinfrastrukturer.

Den internationella dimensionen av EU:s forskningsinfrastrukturer måste förstärkas, för att främja starkare samarbete med internationella motparter och internationella deltagare i europeisk forskningsinfrastruktur för ömsesidig nytta.

Den internationella dimensionen av EU:s forskningsinfrastrukturer måste förstärkas, för att främja starkare samarbete, tillgång till och konnektivitet med internationella motparter och internationella deltagare i europeisk forskningsinfrastruktur för ömsesidig nytta.

Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Ändringsförslag    32

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.2 – led 3.2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.2.1.  Konsolidera miljön för europeiska forskningsinfrastrukturer

3.2.1.  Konsolidera miljön för europeiska forskningsinfrastrukturer

Inrättandet, driften och den långsiktiga hållbarheten av forskningsinfrastruktur som identifierats av Esfri är viktiga för att EU ska kunna säkerställa en ledande ställning inom spetsforskning, skapande och användning av kunskap och industriell konkurrenskraft.

Inrättandet, driften och den långsiktiga hållbarheten av forskningsinfrastruktur inklusive sådan som identifierats av Esfri, liksom för att maximera deras deltagande i Horisont Europas spetskompetensprojekt, är viktiga för att EU ska kunna säkerställa en ledande ställning inom spetsforskning, skapande och användning av kunskap och industriell konkurrenskraft.

Det europeiska öppna forskningsmolnet bör bli en effektiv och heltäckande distributionskanal för forskningsinfrastrukturtjänster, och bör förse Europas forskarsamfund med nästa generation av datatjänster för lagring, bearbetning (t.ex. analys, simulering, visualiseringstjänster) och delning av vetenskapliga stordata. Det europeiska öppna forskningsmolnet bör också ge forskarna i Europa och högpresterande datorsystem i exaskala och exaskala-resurser inom ramen för den europeiska datainfrastrukturen13 tillgång till merparten av de data som genereras och samlas in av forskningsinfrastrukturer.

Det europeiska öppna forskningsmolnet bör bli en effektiv och heltäckande distributionskanal för forskningsinfrastrukturtjänster, och bör låta Europas forskarsamfund utveckla nästa generation av datatjänster för lagring, bearbetning (t.ex. analys, simulering, visualiseringstjänster) och delning av vetenskapliga stordata. Det europeiska öppna forskningsmolnet bör också ge forskarna i Europa tjänster som uppmuntrar lagring och behandling av merparten av de data som genereras och samlas in av forskare i och utanför forskningsinfrastrukturer och bör ge tillgång till högpresterande datorsystem i exaskala och exaskala-resurser inom ramen för den europeiska datainfrastrukturen 13.

Det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverket kommer att sammanföra och möjliggöra fjärråtkomst till forskningsinfrastruktur och forskningsresurser, genom att skapa förbindelser mellan universitet, forskningsinstitut och forsknings- och innovationsgrupper på EU-nivå samt internationella förbindelser till andra partnernätverk i hela världen.

Det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverket kommer att sammanföra och möjliggöra fjärråtkomst till forskningsinfrastruktur och forskningsresurser, genom att skapa förbindelser mellan universitet, forskningsinstitut och forsknings- och innovationsgrupper på EU-nivå samt internationella förbindelser till andra partnernätverk i hela världen.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Bidra till de alleuropeiska forskningsinfrastrukturernas livscykel genom utformning av nya forskningsinfrastrukturer, deras förberedande och genomförandefaser, deras inledande drift i komplementaritet med övriga finansieringskällor, liksom konsolidering och optimering av ekosystemet för forskningsinfrastruktur genom övervakning av Esfris riktmärken och underlättande av serviceavtal, utveckling, sammanslagning eller avveckling av alleuropeiska forskningsinfrastrukturer.

–  Bidra till de alleuropeiska forskningsinfrastrukturernas livscykel genom utformning av nya forskningsinfrastrukturer, deras förberedande och genomförandefaser, deras inledande drift i komplementaritet med övriga finansieringskällor, liksom konsolidering och optimering av ekosystemet för forskningsinfrastruktur genom övervakning av Esfris riktmärken och underlättande av serviceavtal, utveckling, sammanslagning eller avveckling av alleuropeiska forskningsinfrastrukturer.

–  Bidra till det europeiska öppna forskningsmolnet, inbegripet: åtkomstkanalens anpasslighet och hållbarhet, effektiv samling av europeiska, nationella, regionala och institutionella resurser, dess tekniska och politiska utveckling för att hantera nya forskningsbehov och krav (t.ex. användning av känsliga dataserier, inbyggt integritetsskydd), kompatibla data och efterlevnad av FAIR-principerna, samt en bredare användarbas.

–  Bidra till det europeiska öppna forskningsmolnet, inbegripet: åtkomstkanalens anpasslighet och hållbarhet, effektiv samling av europeiska, nationella, regionala och institutionella resurser, dess tekniska och politiska utveckling för att hantera nya forskningsbehov och krav (t.ex. användning av känsliga dataserier, inbyggt integritetsskydd), kompatibla data och efterlevnad av FAIR-principerna, samt en bredare användarbas.

–  Bidra till det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverk som ligger till grund för det europeiska öppna forskningsmolnet och elektroniskt datautbyte, samt för HPC/molnbaserade datatjänster i en miljö som kan hantera mycket stora datamängder och processer.

–  Bidra till det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverk som ligger till grund för det europeiska öppna forskningsmolnet och elektroniskt datautbyte, samt för HPC/molnbaserade datatjänster i en miljö som kan hantera mycket stora datamängder och processer.

__________________

__________________

13 Den europeiska datainfrastrukturen kommer att stödja det europeiska öppna forskningsmolnet genom att tillhandahålla högpresterande datorsystem i världsklass, höghastighetsuppkoppling och ledande data- och mjukvarutjänster.

13 Den europeiska datainfrastrukturen kommer att stödja det europeiska öppna forskningsmolnet genom att tillhandahålla högpresterande datorsystem i världsklass, höghastighetsuppkoppling och ledande data- och mjukvarutjänster.

Ändringsförslag    33

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.2 – led 3.2.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.2.2.  Integrering, öppnande och sammanlänkning av forskningsinfrastrukturer

3.2.2.  Integrering, öppnande och sammanlänkning av forskningsinfrastrukturer

Forskningsmiljön kommer att förstärkas avsevärt genom att öppenhet säkerställs för viktiga internationella, nationella och regionala infrastrukturer för alla europeiska forskare och genom att tjänsterna integreras när så är nödvändigt för att harmonisera villkoren för tillgång, förbättra och utvidga tillhandahållandet av tjänster och uppmuntra gemensam utveckling av högteknologiska komponenter och avancerade tjänster genom innovation.

Forskningsmiljön kommer att förstärkas avsevärt genom att öppenhet säkerställs för viktiga internationella, nationella och regionala infrastrukturer för alla europeiska forskare och innovatörer och genom att tjänsterna integreras när så är nödvändigt för att harmonisera villkoren för tillgång, förbättra och utvidga tillhandahållandet av tjänster och uppmuntra gemensam utveckling av högteknologiska komponenter och avancerade tjänster genom innovation.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Nätverk som sammanför nationella och regionala finansiärer av forskningsinfrastruktur för samfinansiering av gränsöverskridande tillgång för forskare.

–  Nätverk som sammanför nationella och regionala finansiärer av forskningsinfrastruktur för samfinansiering av gränsöverskridande tillgång för forskare.

–  Nätverk av EU-omfattande, nationella och regionala forskningsinfrastrukturer som antar globala utmaningar för tillhandahållande av tillgång för forskare, liksom harmonisering och förbättring av infrastrukturens tjänster.

–  Nätverk av Europaomfattande, nationella och regionala forskningsinfrastrukturer, inbegripet små och medelstora sådana, för tillhandahållande av tillgång för forskare, liksom harmonisering och förbättring av infrastrukturens tjänster.

–  Integrerade nätverk av forskningsinfrastrukturer för utveckling och genomförande av en gemensam strategi/färdplan för teknisk utveckling som krävs för att förbättra deras tjänster genom partnerskap med näringslivet; liksom högteknologiska komponenter på områden som vetenskapliga instrument, samt för att främja industriell användning av forskningsinfrastrukturer, t.ex. som experimentella testanläggningar.

–  Integrerade nätverk av forskningsinfrastrukturer för utveckling och genomförande av en gemensam strategi/färdplan för teknisk utveckling som krävs för att förbättra deras tjänster genom partnerskap med näringslivet; liksom högteknologiska komponenter på områden som vetenskapliga instrument, samt för att främja industriell användning av forskningsinfrastrukturer, t.ex. som experimentella testanläggningar.

Ändringsförslag    34

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

ANDRA PELAREN GLOBALA UTMANINGAR OCH INDUSTRIELL KONKURRENSKRAFT

ANDRA PELAREN GLOBALA UTMANINGAR OCH EUROPEISK INDUSTRIELL KONKURRENSKRAFT

Många av de utmaningar som EU står inför är även globala utmaningar. Problemens storlek och komplexitet är omfattande och måste åtföljas av lämpliga medel, resurser och ansträngningar för att hitta lösningar. Det är just på dessa områden som EU måste agera samfällt, genom smarta, flexibla och gemensamma lösningar för våra medborgares välfärd.

I en sammanlänkad värld är många av de utmaningar som EU står inför även globala. Problemens storlek och komplexitet är omfattande och måste åtföljas av lämpliga finansiella och mänskliga resurser och ansträngningar för att hitta lösningar. Det är just på dessa områden som EU måste agera samfällt, genom smarta, flexibla och gemensamma lösningar för våra medborgares välfärd.

Större effekter kan uppnås genom att åtgärder anpassas till andra länder och regioner i världen inom ett unikt internationellt samarbete i linje med målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen för forskning och innovation för hållbarhet.

Större effekter kan uppnås genom att åtgärder anpassas till andra länder och regioner i världen inom ett unikt internationellt samarbete enligt målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen för forskning och innovation för hållbarhet.

Forskning och innovation är viktiga drivkrafter för hållbar ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig industri, och de kommer att bidra till att man finner lösningar på dagens problem i syfte att så snart som möjligt vända den negativa och farliga trend som för närvarande kopplar samman ekonomisk utveckling, utnyttjande av naturresurser och sociala frågor och omvandla den till nya affärsmöjligheter.

Forskning och innovation är viktiga drivkrafter för hållbar utveckling inbegripet tillväxt och en konkurrenskraftig industri, och de kommer att bidra till att man finner lösningar på dagens problem i syfte att så snart som möjligt vända den negativa och farliga trend som för närvarande kopplar samman ekonomisk utveckling, utnyttjande av naturresurser och sociala frågor och omvandla den till jobb och nya affärsmöjligheter samt ekonomisk, social och miljömässig utveckling.

EU kommer att gynnas som användare och producent av teknik och industrier som visar hur moderna industrialiserade, hållbara, inkluderande, öppna och demokratiska samhällen och ekonomier kan fungera och utvecklas. Det växande antalet exempel som samtidigt är ekonomiska, miljömässiga och sociala i en framtida hållbar industriell ekonomi ska främjas och stärkas, vare sig det gäller: hälsa och välbefinnande, motståndskraftiga, inkluderande och säkra samhällen; eller tillgänglig ren energi och mobilitet; eller en digital ekonomi och ett digitalt samhälle; eller en tvärvetenskaplig och kreativ industri; eller rymd-, havs- eller landbaserade lösningar; eller livsmedels- eller näringslösningar, hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och anpassning, vilka alla skapar välstånd i Europa och erbjuder högkvalificerade jobb. Den industriella omvandlingen kommer att vara av avgörande betydelse.

EU kommer att gynnas som användare och producent av kunskap, teknik och industrier. EU kan visa hur moderna industrialiserade, hållbara, inkluderande, öppna och demokratiska samhällen och ekonomier kan fungera och utvecklas. Det växande antalet exempel som samtidigt är ekonomiska, miljömässiga och sociala i en framtida hållbar industriell ekonomi ska främjas och stärkas, vare sig det gäller: hälsa och välbefinnande, inkluderande och kreativa samhällen; eller säkra samhällen; eller tillgänglig ren energi och mobilitet; eller en digital ekonomi och ett digitalt samhälle; eller en tvärvetenskaplig och effektiv industri; eller rymd-, havs- eller landbaserade lösningar; eller livsmedels- eller näringslösningar, hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och begränsning, vilka alla skapar välstånd i Europa och erbjuder högkvalificerade jobb. Den industriella omvandlingen kommer att vara av avgörande betydelse.

Forskning och innovation inom denna pelare i Horisont Europa grupperas i integrerade verksamhetskluster. I stället för att rikta sig till sektorer syftar investeringarna till systemförändringar för samhället och ekonomin längs en hållbarhetsvektor. Dessa kommer endast att uppnås om alla aktörer, privata och offentliga, tillsammans utformar och skapar forskning och innovation genom att sammanföra användare, forskare, tekniker, tillverkare, innovatörer, företag, utbildare, medborgare och organisationer från det civila samhället. Inget av de tematiska klustren är avsett för endast en uppsättning aktörer.

Forskning och innovation inom denna pelare i Horisont Europa grupperas i integrerade verksamhetskluster. I stället för att rikta sig till sektorer syftar investeringarna till systemförändringar för samhället och ekonomin längs en delaktighets- och hållbarhetsvektor. Dessa kommer endast att uppnås om alla aktörer, privata och offentliga, tillsammans utformar och skapar forskning och innovation genom att sammanföra användare, vetenskapsmän, forskare, tekniker, formgivare, tillverkare, innovatörer, företag, utbildare, medborgare och organisationer från det civila samhället. Inget av de tematiska klustren är avsett för endast en uppsättning aktörer.

 

Klustren kommer att stödja kunskapsuppbyggnad i alla dess utvecklingsstadier, inklusive forskningsverksamhet i ett tidigt skede, som kompletteras genom övergripande stöd till ambitiösa, långsiktiga och storskaliga forskningsinitiativ som är riktade mot framtida och nya tekniker (flaggskeppsåtgärder inom FET) som inleddes inom ramen för det föregående ramprogrammet: projekten om den mänskliga hjärnan och grafen, kvantprojektet och projektet om framtida batteritekniker.

Klustren kommer att utveckla och tillämpa digital och viktig möjliggörande och ny teknik inom ramen för en gemensam strategi för att främja EU:s industriella ledarskap. Där så är lämpligt kommer EU:s rymdbaserade data och tjänster att användas.

Klustren kommer också att utveckla och tillämpa digital och viktig möjliggörande och framtida ny teknik inom ramen för en gemensam strategi för att främja EU:s industriella ledarskap. Där så är lämpligt kommer EU:s rymdbaserade data och tjänster att användas.

Det kommer att finnas stöd för att överföra teknik från laboratorier till marknaden och att utveckla tillämpningar, inbegripet pilotlinjer och demonstratorer, åtgärder för att stimulera marknadsspridning och för att öka den privata sektorns engagemang. Synergieffekterna med andra program kommer att maximeras.

Det kommer att finnas stöd för att överföra teknik från laboratorier till marknaden och att utveckla tillämpningar, inbegripet pilotlinjer och demonstratorer, åtgärder för att stimulera marknadsspridning och för att öka den privata sektorns engagemang. Synergieffekterna med andra delar av Horisont Europa, särskilt Europeiska institutet för innovation och teknik, liksom med andra program kommer att maximeras.

Klustren kommer att främja ett snabbt införande av pionjärinnovation i EU genom ett brett spektrum av verksamheter, inklusive kommunikation, spridning och utnyttjande av resultaten, standardisering samt stöd till icke-teknisk innovation och innovativa mekanismer för tillhandahållande, hjälp att skapa innovationsvänliga samhällsförhållanden, regleringsförhållanden och marknadsförhållanden såsom innovationsavtal. Leveranskedjor av nyskapande lösningar från forskning och innovationsåtgärder kommer att fastställas och riktas till offentliga och privata investerare samt andra relevanta EU-program och nationella program.

Klustren kommer att främja ett snabbt införande av pionjärinnovation i EU, samtidigt som man studerar dess inverkan på samhället, genom ett brett spektrum av verksamheter, inklusive kommunikation, spridning och utnyttjande av resultaten, standardisering samt stöd till icke-teknisk innovation och innovativa mekanismer för tillhandahållande, hjälp att skapa innovationsvänliga samhällsförhållanden, regleringsförhållanden och marknadsförhållanden såsom innovationsavtal. Leveranskedjor av nyskapande lösningar från forskning och innovationsåtgärder kommer att fastställas och riktas mot att stimulera offentliga och privata investerare samt andra relevanta EU-program och nationella program.

 

Särskild uppmärksamhet ska ges till att stödja små och medelstora företag genom den andra pelaren i gemensamma delar via ett särskilt bidragsbaserat instrument för små och medelstora företag med en enda stödmottagare. Alla kluster ska anslå ett lämpligt belopp till instrumentet för små och medelstora företag, som kommer att vara helt bottom-up-baserat, med fortlöpande öppna inbjudningar och ett antal slutdatum, som särskilt ska vara avsett för inkrementell innovation. Det kommer bara att vara möjligt för små och medelstora företag att ansöka om finansiering, inklusive via samarbeten eller underleverantörskontrakt. Projektet måste ha en tydlig europeisk dimension och bidra till det europeiska mervärdet.

 

Stöd via instrumentet för små och medelstora företag kommer att ges i tre faser, baserat på modellen för Horisont Europa:

 

  Fas 1: Koncept och genomförbarhetsbedömning:

 

Små och medelstora företag kommer att få stöd till att undersöka om en ny idé är vetenskapligt och tekniskt genomförbar och om den har kommersiell potential (konceptprovning) i syfte att utveckla ett innovationsprojekt. Ett positivt resultat av denna bedömning, vid vilken stor vikt kommer att läggas på kopplingen mellan projektets ämne och potentiella användares/köpares behov, kommer att ge möjlighet till finansiering under en eller flera av de följande faserna.

 

  Fas 2: Forskning och utveckling, demonstration och marknadsintroduktion:

 

Med vederbörlig hänsyn till begreppet innovationskuponger kommer forskning och utveckling att stödjas med särskild inriktning på demonstrationsverksamhet (provning, prototyp, utvidgningsstudier, konstruktion, nyskapande försöksverksamhet, produkter och tjänster, validering, resultatkontroll osv.) samt marknadsintroduktion som främjar slutanvändares eller potentiella kunders deltagande. Innovationskuponger kommer att främja unga entreprenörers deltagande.

 

  Fas 3: Kommersialisering

 

Denna fas kommer inte att erbjuda någon annan direktfinansiering än stödverksamhet, men har som målsättning att underlätta tillgången till privat kapital och nyskapande miljöer. Kopplingar till EIC och InvestEU kommer att planeras. Små och medelstora företag kommer också att dra nytta av nätverksbildning, utbildning, coachning och rådgivning. Dessutom kommer denna fas att ansluta till åtgärder som främjar förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar.

Ändringsförslag    35

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.1.  Bakgrund

1.1.  Bakgrund

EU:s pelare för sociala rättigheter slår fast att var och en har rätt att i rätt tid få överkomlig, förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet. Detta understryker EU:s engagemang för FN:s mål för hållbar utveckling som efterlyser allmän hälso- och sjukvård för alla i alla åldrar senast 2030, vilket inte ska lämna någon på efterkälken, samt undanröja dödsfall som kan förhindras.

EU:s pelare för sociala rättigheter slår fast att var och en har rätt att i rätt tid få överkomlig, förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet. Detta understryker EU:s engagemang för FN:s mål för hållbar utveckling som efterlyser allmän hälso- och sjukvård för alla i alla åldrar senast 2030, vilket inte ska lämna någon på efterkälken, samt undanröja dödsfall som kan förhindras.

En frisk befolkning är av avgörande betydelse för ett stabilt, hållbart och inkluderande samhälle och förbättrad hälsa är avgörande för att minska fattigdomen, främja sociala framsteg och välstånd och öka den ekonomiska tillväxten. Enligt OECD är en tioprocentig ökning av medellivslängden också kopplad till en ökning av den ekonomiska tillväxten med 0,3–0,4 % per år. Den förväntade livslängden i EU har ökat med tolv år sedan måttet inrättades, som ett resultat av enorma förbättringar av befolkningens livskvalitet, utbildning och hälso- och sjukvård. Under 2015 var den totala förväntade livslängden vid födseln 80,6 år i EU, jämfört med 71,4 år i världen totalt. Under de senaste åren har den ökat inom EU, med i genomsnitt tre månader per år.

En frisk befolkning är av avgörande betydelse för ett stabilt, hållbart och inkluderande samhälle och förbättrad hälsa är avgörande för att minska fattigdomen, främja sociala framsteg och välstånd och öka den ekonomiska tillväxten. Enligt OECD är en tioprocentig ökning av medellivslängden också kopplad till en ökning av den ekonomiska tillväxten med 0,3–0,4 % per år. Den förväntade livslängden i EU har ökat med tolv år sedan måttet inrättades, som ett resultat av enorma förbättringar av befolkningens livskvalitet, inklusive utbildning och hälsa. Under 2015 var den totala förväntade livslängden vid födseln 80,6 år i EU, jämfört med 71,4 år i världen totalt. Under de senaste åren har den ökat inom EU, med i genomsnitt tre månader per år.

Hälsorelaterad forskning och innovationsrelaterad innovation har spelat en viktig roll för att uppnå detta mål, men också för att förbättra produktiviteten och kvaliteten i hälso- och sjukvårdsindustrin. EU står dock fortfarande inför nya, framväxande eller ihållande utmaningar som hotar dess medborgare och folkhälsan, hållbarheten hos hälso- och sjukvården och de sociala trygghetssystemen, samt konkurrenskraften inom vård och omsorg. De största hälsoutmaningarna i EU omfattar avsaknad av effektivt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, ökning av icke-överförbara sjukdomar, ökning av antimikrobiella resistensmekanismer och infektionsepidemier, ökade miljöföroreningar, ihållande ojämlikheter i hälsa mellan och inom länder vilket särskilt drabbar människor som är missgynnade eller sårbara, upptäckt, förståelse, kontroll, förebyggande och utjämning av hälsorisker i en social, urban och naturlig miljö i snabb förändring, ökade kostnader för europeiska sjukvårdssystem och det stegvisa införandet av personligt anpassad sjukvård samt digitalisering av hälso- och sjukvård, och ett ökat tryck på den europeiska hälso- och sjukvårdsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga jämfört med nya globala aktörer.

Hälsorelaterad forskning och innovation har spelat en viktig roll för att uppnå detta mål, men också för att förbättra produktiviteten och kvaliteten i hälso- och sjukvårdsindustrin liksom för att skapa en kunskapsbas för hälsosammare människor och för bättre patientvård. Hälsorelaterad forskning har unika kännetecken, eftersom den skapar kopplingar till och samverkar på nära håll med innovation, patientvård och folkhälsa, och verkar i en tvärvetenskaplig miljö med komplexa bestämmelser.

 

EU står dock fortfarande inför nya, framväxande eller ihållande utmaningar som hotar dess medborgare och folkhälsan, hållbarheten hos hälso- och sjukvården och de sociala trygghetssystemen, samt konkurrenskraften inom vård och omsorg. De största hälsoutmaningarna i EU omfattar de ökade cancerfallen, avsaknad av effektivt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, ökning av icke-överförbara sjukdomar, ökning av antimikrobiella resistensmekanismer och infektionsepidemier, ökade miljöföroreningar, ihållande ojämlikheter i hälsa mellan och inom länder vilket särskilt drabbar människor som är missgynnade eller sårbara, tidig upptäckt, förståelse, kontroll, förebyggande och utjämning av hälsorisker i en social, urban och naturlig miljö i snabb förändring, en ökning av antalet friska levnadsår, höga priser för en del innovativa hälsoverktyg och hälsotekniker för slutanvändare, ökade kostnader för europeiska sjukvårdssystem och det stegvisa införandet av precisionssjukvård, inklusive relevant forskning samt digitalisering av hälso- och sjukvård, och ett ökat tryck på den europeiska hälso- och sjukvårdsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga jämfört med nya globala aktörer.

 

Digitala hälsolösningar har skapat många möjligheter att lösa problemen med omsorgstjänster och att åtgärda andra framväxande problem med ett åldrande samhälle. Utmaningarna inbegriper även att fullt ut dra fördel av det gradvisa införandet av de möjligheter som digitaliseringen i hälso- och sjukvården medför utan att äventyra rätten till integritet och uppgiftsskydd. Digitala tjänster och programvara har utvecklats för att diagnostisera, behandla och underlätta patienternas egen sjukdomshantering, inklusive kroniska sjukdomar. Digital teknik används alltmer i medicinsk utbildning och vidareutbildning och för patienter och andra hälso- och sjukvårdskonsumenter för att få åtkomst till, dela och skapa hälsorelaterad information.

Dessa utmaningar är komplexa, sammankopplade och globala till sin natur och kräver tvärvetenskapliga, sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbeten. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att bygga upp nära kopplingar mellan upptäckt, klinisk, epidemiologisk, miljömässig och socioekonomisk forskning och regulatorisk vetenskap. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att utnyttja den samlade kunskapen inom den akademiska världen och näringslivet och främja samarbete med hälso- och sjukvården, patienter, beslutsfattare och medborgare i syfte att utnyttja offentliga medel och säkerställa spridningen av resultat i klinisk praxis samt i hälso- och sjukvårdssystemen. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att främja det strategiska samarbetet på EU-nivå och internationell nivå för att sammanföra expertis, kapacitet och resurser som behövs för att skapa stordriftsfördelar, bredd och snabbhet samt dela med sig av den förväntade nyttan och de ekonomiska riskerna.

Dagens utmaningar är komplexa, sammankopplade och globala till sin natur och kräver tvärvetenskapliga, sektorsövergripande, omvandlande och gränsöverskridande samarbeten, inklusive med låg- och medelinkomstländer. Forskning och innovation kommer att bygga upp nära kopplingar mellan klinisk, epidemiologisk, etisk, miljömässig och socioekonomisk forskning och regulatorisk vetenskap. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att utnyttja den samlade kunskapen inom den akademiska världen och näringslivet och främja samarbete med hälso- och sjukvården, patienter, beslutsfattare, organisationer från det civila samhället och medborgare i syfte att utnyttja offentliga medel och säkerställa spridningen av resultat i klinisk praxis samt i hälso- och sjukvårdssystemen. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att främja det strategiska samarbetet på EU-nivå och internationell nivå för att sammanföra expertis, kapacitet och resurser som behövs för att skapa stordriftsfördelar, bredd och snabbhet samt dela med sig av den förväntade nyttan och de ekonomiska riskerna. Studier och forskning inom ramen för detta kluster ska ta hänsyn till genusperspektivet och könsskillnader.

Forsknings- och innovationsverksamheten för att möta denna globala utmaning kommer att utveckla den kunskapsbas, bygga upp den forsknings- och innovationskapacitet och utveckla de lösningar som behövs för ett mer effektivt främjande av hälsa och förebyggande, behandling och botande av sjukdomar. Förbättrade hälsoresultat kommer i sin tur att leda till ökad förväntad livslängd, ett hälsosamt och aktivt liv i arbetsför ålder, och hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen.

Forsknings- och innovationsverksamheten för att möta denna globala utmaning kommer att utveckla de mänskliga resurser och den kunskapsbas, bygga upp den forsknings- och innovationskapacitet och utveckla de lösningar som behövs för ett mer effektivt främjande av hälsa och förebyggande, behandling och botande av sjukdomar. Förbättrade hälsoresultat kommer i sin tur att leda till ökad förväntad livslängd, ett allmänt hälsosamt och aktivt liv i arbetsför ålder, och hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen. Innovation på området snabba diagnostekniker och ny antibiotika kan förhindra utvecklingen av antimikrobiell resistens och kommer därför att främjas.

Att ta itu med viktiga utmaningar på hälsoområdet kommer att bidra till EU:s politiska mål och strategier, i synnerhet till EU:s pelare för sociala rättigheter, den digitala inre marknaden och EU:s direktiv om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, och genomförandet av relevanta delar av EU:s regelverk. Systemet kommer också att stödja EU:s engagemang för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och inom ramen för andra FN-organ och internationella initiativ, inbegripet Världshälsoorganisationens globala strategier och handlingsplaner.

Att ta itu med viktiga utmaningar på hälsoområdet kommer att bidra till EU:s politiska mål och strategier, i synnerhet till EU:s pelare för sociala rättigheter, den digitala inre marknaden och EU:s direktiv om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, och genomförandet av relevanta delar av EU:s regelverk. Systemet kommer också att stödja EU:s engagemang för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och inom ramen för andra FN-organ och internationella initiativ, inbegripet Världshälsoorganisationens globala strategier och handlingsplaner.

 

En högnivågrupp kommer att stödja uppnåendet av dessa mål, nämligen styrgruppen för hälsofrågor. Den ska säkerställa samordning med andra forskningsprogram på EU-nivå och nationell nivå, liksom synergier mellan klustret ”hälsa” och andra delar av Horisont Europa, inklusive uppdrag och partnerskap. Den kommer att vara vetenskapligt ledd och omfatta alla berörda parter, med ett aktivt deltagande från samhällets, medborgarnas och patienternas sida. Dess uppgift kommer att vara att tillhandahålla styrning och råd om utveckling av arbetsprogrammet och uppdragen avseende hälsa.

Verksamheten kommer att direkt bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande och Hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Verksamheten kommer att direkt bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande och Hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder och indirekt till Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, Hållbarhetsmål 5 – Jämställdhet mellan könen, Hållbarhetsmål 6 – rent vatten och sanitet och Hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet.

Ändringsförslag    36

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.1.   Livslång hälsa

1.2.1.   Livslång hälsa

Människor i sårbara livsskeden (födelse, späd ålder, barndom, ungdom, graviditet, mogen och sen vuxen ålder), inklusive personer med funktionshinder eller skador, har särskilda behov som kräver bättre förståelse och skräddarsydda lösningar. Detta kommer att göra det möjligt att minska ojämlikhet i hälsa och förbättra hälsoresultaten till förmån för aktivt och hälsosamt åldrande under hela livet, särskilt genom en hälsosam start i livet som minskar risken för psykiska och fysiska sjukdomar senare i livet.

Människor i sårbara livsskeden (födelse, späd ålder, barndom, ungdom, graviditet, mogen och sen vuxen ålder), inklusive personer med funktionshinder, särskilda behov eller skador, har särskilda behov som kräver bättre förståelse och skräddarsydda lösningar. Detta kommer att göra det möjligt att minska ojämlikhet i hälsa och förbättra hälsoresultaten till förmån för aktivt och hälsosamt åldrande under hela livet, särskilt genom en hälsosam start i livet som minskar risken för psykiska och fysiska sjukdomar senare i livet.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Tidig utveckling och åldrandeprocessen under hela livet.

–  Åldersrelaterade sjukdomar och åldrandeprocessen under hela livet.

–  Mödrars, fäders, spädbarns och barns hälsa, samt föräldrarnas roll.

–  Mödrars, fäders, spädbarns och barns hälsa, inklusive barns och mödrars överlevnad, samt föräldrarnas roll.

 

  Hälsobehov och långsiktiga effekter relaterade till hög dödlighet och långvarig sjuklighet, särskilt när det gäller barn.

–  Ungdomars hälsobehov.

–  Ungdomars hälsobehov, inklusive psykiskt välmående.

–  Hälsoeffekter av funktionshinder och skador.

–  Funktionshindrens etiologi samt hälsoeffekter av funktionshinder och skador.

–  Självständigt och aktivt liv för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning.

–  Självständigt och aktivt liv för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning.

–  Hälsoundervisning och digital kompetens på hälsoområdet.

–  Hälsoundervisning och digital kompetens på hälsoområdet.

 

  Regenerering av åldrade eller skadade organ och vävnader.

 

  Angiogenes, arteriell patologi, myokardisk ischemi och hjärtats strukturella patologi samt biomarkörer och genetik i fråga om hjärt- och kärlsjukdomar.

 

  Behandling av kroniska sjukdomar.

Ändringsförslag    37

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.2.  Miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsan

1.2.2.  Miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsan

Förbättrad förståelse av hälsoorsaker och riskfaktorer som bestäms av den sociala, ekonomiska och fysiska miljön i människornas dagliga liv och hälsa på arbetsplatsen, däribland digitaliseringens effekter, föroreningar, klimatförändringar och andra miljöfrågor, kommer att bidra till att kartlägga och minska risker och hot, att minska dödsfall och sjukdomar till följd av exponering för kemikalier och miljöförorening, stödja miljövänliga, sunda och motståndskraftiga och hållbara levnads- och arbetsvillkor, främja hälsosamma livsstilar och konsumtionsmönster, och utveckla ett rättvist, inkluderande och trovärdigt samhälle.

Förbättrad förståelse av hälsoorsaker och riskfaktorer som bestäms av den sociala, ekonomiska och fysiska miljön i människornas dagliga liv och hälsa på arbetsplatsen, däribland digitaliseringens effekter, föroreningar, snabb urbanisering, klimatförändringar och andra nationella och transnationella miljöfrågor, kommer att bidra till att kartlägga, förhindra och minska risker och hot, att identifiera och minska dödsfall och sjukdomar till följd av exponering för kemikalier och miljöförorening, Stödja säkra, miljövänliga, sunda och motståndskraftiga och hållbara levnads- och arbetsvillkor, främja hälsosamma livsstilar och konsumtionsmönster, och utveckla ett rättvist, inkluderande och trovärdigt samhälle.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Teknik för bedömning av risker, exponering och hälsoeffekter av kemikalier, föroreningar och andra stressfaktorer, inklusive klimatrelaterade och miljömässiga stressfaktorer och kombinerade effekter av flera stressfaktorer.

–  Säker och effektiv teknik och säkra och effektiva metoder för bedömning av risker, exponering och hälsoeffekter av kemikalier, föroreningar och andra stressfaktorer, inklusive klimatrelaterade och miljömässiga stressfaktorer och kombinerade effekter av flera stressfaktorer.

–  Miljömässiga, yrkesrelaterade, sociala och beteendemässiga faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet för människor och deras samspel, med särskild tonvikt på sårbara och missgynnade personer.

–  Miljömässiga, inklusive den byggda miljön (utformning och konstruktion), yrkesrelaterade, ekonomiska, politiska, sociala och beteendemässiga faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet för människor och deras samspel, med särskild tonvikt på sårbara och missgynnade personer liksom människor med tillstånd som innebär funktionshinder eller annan negativ påverkan.

–  Riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation med stöd av förbättrade verktyg för ett evidensbaserat beslutsfattande, inbegripet alternativ till djurförsök.

–  Riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation, inklusive informationsutbyte, med stöd av förbättrade verktyg för ett evidensbaserat beslutsfattande, inbegripet alternativ till djurförsök.

–  Kapacitet och infrastruktur för att samla in, dela och kombinera uppgifter om alla de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. exponering, hälsa och sjukdomar på EU-nivå och på internationell nivå.

–  Kapacitet och infrastruktur för att samla in, dela och kombinera uppgifter om alla de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. exponering, hälsa och sjukdomar på EU-nivå och på internationell nivå.

–  Hälsofrämjande och primära förebyggande insatser.

–  Hälsofrämjande och primära förebyggande insatser.

Ändringsförslag    38

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.3.  Icke överförbara och sällsynta sjukdomar

1.2.3.  Icke överförbara och sällsynta sjukdomar

Icke-överförbara sjukdomar, inbegripet sällsynta sjukdomar är ett stort hälso- och samhällsproblem och kräver mer effektiva strategier för förebyggande, behandling och vård, inbegripet personligt anpassad vård.

Icke-överförbara sjukdomar, inbegripet sällsynta sjukdomar är ett stort hälso- och samhällsproblem och kräver mer effektiva strategier för förebyggande, diagnos, behandling och vård, inbegripet precisionssjukvård.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Diagnostik för tidigare och mer korrekta diagnoser och patientanpassade behandlingar.

–  Diagnostik för tidigare och mer korrekta diagnoser och patientanpassade behandlingar i god tid.

 

  Infrastruktur och förmågan att utveckla potentialen hos framsteg inom genomisk medicin till klinisk standardpraxis.

–  Förebyggande program och screeningprogram.

–  Förebyggande program och screeningprogram.

–  Integrerade lösningar för egenkontroll, främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av kroniska sjukdomar och multisjuklighet.

–  Integrerade lösningar för egenkontroll, främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av kroniska sjukdomar och multisjuklighet.

–  Behandling eller botemedel, inbegripet både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar.

  Säkra, effektiva och tillgängliga behandlingar, botemedel eller andra medicinska strategier, inbegripet både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar.

–  Palliativ vård.

–  Palliativ vård.

 

  Gemensam forskning om molekylärbiologi, strukturell biologi och cellbiologi, experimentella behandlingar, genomik och miljömässiga orsaker till cancer hos människor.

 

  Det genomiska forskningsfältet, bioinformatik, patologi och utmaningarna med anknytning till precisionsmedicin vid sällsynta sjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och onkologi.

 

  Områden med ett stort ej tillgodosett kliniskt behov, såsom sällsynta cancerformer, inklusive barncancer.

–  Bedömning av komparativ effektivitet hos insatser och lösningar.

–  Bedömning av komparativ effektivitet hos insatser och lösningar.

–  Forskning om genomförande för att utöka vårdinsatserna och stödja deras införande i hälso- och sjukvårdssystemen.

–  Forskning om genomförande för att utöka vårdinsatserna och stödja deras införande i hälso- och sjukvårdssystemen.

Ändringsförslag    39

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.4.  Infektionssjukdomar

1.2.4.  Infektionssjukdomar

Att skydda människor mot gränsöverskridande hot mot hälsan är en stor utmaning för folkhälsan, vilket kräver ett effektivt internationellt samarbete på EU-nivå och global nivå. Detta kommer att omfatta förebyggande åtgärder, beredskap, tidig upptäckt, behandling och botande av infektionssjukdomar och hantering av antimikrobiell resistens, enligt en One health-modell.

Att skydda människor mot smittsamma sjukdomar och gränsöverskridande hot mot hälsan är en stor utmaning för folkhälsan, vilket kräver ett effektivt internationellt samarbete på EU-nivå och global nivå. Detta kommer att omfatta förebyggande åtgärder, beredskap, tidig upptäckt, behandling och botande av infektionssjukdomar och hantering av antimikrobiell resistens, enligt en One health-modell. Den fortsatta spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, inklusive superbakterier, kommer på samma sätt att ha en väsentligt skadlig inverkan på ekonomin och miljön. Genom att förhindra utvecklingen och spridningen kommer också att vara en av prioriteringarna enligt denna rubrik. Världshälsoorganisationen har dessutom fastställt en förteckning över försummade sjukdomar där den privata sektorn inte investerar i forskning och innovation eftersom de kommersiella incitamenten är begränsade. Större offentliga investeringar behövs för att hantera den börda som fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar innebär.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Orsakerna bakom uppkomsten eller återuppkomsten av infektionssjukdomar och deras spridning, inbegripet överföring från djur till människor (zoonos), eller från andra delar av miljön (vatten, jord, växter, livsmedel) till människor.

–  Orsakerna bakom uppkomsten eller återuppkomsten av infektionssjukdomar och deras spridning, inbegripet överföring från djur till människor (zoonos), eller från andra delar av miljön (vatten, jord, växter, livsmedel) till människor och genomförandet av empiriska förebyggande lösningar som minimerar överföring.

–  Prognos, tidig upptäckt och övervakning av infektionssjukdomar, inklusive patogener som är resistenta mot antimikrobiella medel, vårdrelaterade infektioner och miljörelaterade faktorer.

–  Prognos, tidig upptäckt och övervakning av infektionssjukdomar, inklusive patogener som är resistenta mot antimikrobiella medel, vårdrelaterade infektioner och miljörelaterade faktorer.

–  Vacciner, diagnos, behandlingar och botemedel mot infektionssjukdomar, däribland samsjuklighet och samtidiga infektioner.

  Lämpliga, säkra och effektiva diagnoser, medicinska tekniker, behandlingar och vacciner för förebyggande och profylax av infektionssjukdomar, däribland forskning och upptäckt av nya vacciner, avancerad immuniseringsteknik och regulatorisk vetenskap.

–  Effektiv hälso- och katastrofberedskap, katastrofinsatser och återställande åtgärder och strategier, med deltagande av lokalsamhällena.

–  Effektiv hälso- och katastrofberedskap, katastrofinsatser och återställande åtgärder och strategier, med deltagande av lokalsamhällena.

–  Hinder för genomförandet och införandet av medicinska interventioner i klinisk praxis samt inom hälso- och sjukvårdssystemet.

–  Hinder för genomförandet och införandet av medicinska interventioner i klinisk praxis samt inom hälso- och sjukvårdssystemet.

–  Gränsöverskridande aspekter av infektionssjukdomar och särskilda utmaningar i låg- och medelinkomstländer, till exempel tropiska sjukdomar.

–  Gränsöverskridande aspekter av infektionssjukdomar och särskilda utmaningar i låg- och medelinkomstländer, till exempel försummade tropiska sjukdomar, aids, tuberkulos och malaria. Utveckling av nya behandlingsmetoder för smittsamma sjukdomar för att motverka antimikrobiell resistens.

Ändringsförslag    40

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.5.  Verktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård

1.2.5.  Verktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård

Hälsoteknik och hälsoverktyg är av största vikt för människors hälsa och har i hög grad bidragit till de stora förbättringar som åstadkommits i livskvalitet, hälsa och vård av människor i EU. Det är alltså en viktig strategisk utmaning att utforma, utveckla, tillhandahålla och genomföra lämpliga, tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva tekniker och verktyg för hälso- och sjukvård, med vederbörlig hänsyn tagen till behoven hos personer med funktionsnedsättning och den åldrande befolkningen. Dessa omfattar artificiell intelligens och annan digital teknik som erbjuder betydande förbättringar av befintlig vård, liksom främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar hälsorelaterad industri som skapar högkvalificerade arbetstillfällen. Europeisk hälsorelaterad industri är en av de viktigaste ekonomiska sektorerna inom EU, och står för 3 % av EU:s BNP och 1,5 miljoner anställda.

Hälsoteknik och hälsoverktyg är av största vikt för människors hälsa och har i hög grad bidragit till de stora förbättringar som åstadkommits i livskvalitet, hälsa och vård av människor i EU. Det är alltså en viktig strategisk utmaning att utforma, utveckla, tillhandahålla och genomföra lämpliga, tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva tekniker och verktyg för hälso- och sjukvård, med vederbörlig hänsyn tagen till behoven hos personer med funktionsnedsättning och den åldrande befolkningen. Dessa omfattar viktiga möjliggörande tekniker, artificiell intelligens, robotteknik, stordata, kvantteknik och andra digitala verktyg och annan digital teknik som erbjuder betydande förbättringar av befintlig vård, liksom främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar hälsorelaterad industri som skapar högkvalificerade arbetstillfällen. Europeisk hälsorelaterad industri är en av de viktigaste ekonomiska sektorerna inom EU, och står för 3 % av EU:s BNP och 1,5 miljoner anställda.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Verktyg och tillämpad teknik inom hälsosektorn och för alla relevanta medicinska behov, inbegripet funktionsnedsättning.

–  Verktyg och tillämpad teknik inom hälsosektorn, däribland produktion av medicinsk teknik, och för alla relevanta medicinska behov, inbegripet funktionsnedsättning.

 

  Artificiell intelligens och robotteknik för hälsorelaterad teknik och hälsorelaterade verktyg.

–  Integrerade verktyg, tekniker och digitala lösningar för människors hälsa, inbegripet mobil hälsa och telemedicin.

–  Integrerade verktyg, tekniker och digitala lösningar för människors hälsa, inbegripet mobil hälsa och telemedicin.

 

  Personanpassade, digitala hälsostrategier baserade på s.k. digitala tvillingar, korrekta datastyrda datormodeller av centrala biologiska processer i människokroppen, som möjliggör identifiering av bästa behandling för varje enskild individ, förebyggande hälsovård och underhållsåtgärder.

–  Pilotarbete, storskalig utbyggnad, optimering och innovativ upphandling av hälso- och sjukvård och teknik och verktyg i verkliga miljöer, bland annat kliniska försök och genomförandeforskning.

–  Pilotarbete, storskalig utbyggnad, optimering och innovativ upphandling av hälso- och sjukvård och teknik och verktyg i verkliga miljöer, bland annat kliniska försök och genomförandeforskning.

–  Innovativa processer och tjänster för utveckling, tillverkning och snabbt tillhandahållande av verktyg och teknik för hälso- och sjukvården

–  Innovativa processer och tjänster för utveckling, tillverkning och snabbt tillhandahållande av vårdverktyg, teknik, läkemedel och vacciner.

–  Säkerhet, effektivitet och kvalitet på verktyg och teknik för hälso- och sjukvård samt etiska och sociala effekter.

–  Säkerhet, effektivitet och kvalitet på verktyg och teknik för hälso- och sjukvård samt etiska och sociala effekter.

–  Regulatorisk vetenskap för hälsoteknik och verktyg.

–  Regulatorisk vetenskap för hälsoteknik och hälsoverktyg.

 

  Verktyg, teknik och digitala lösningar för att öka säkerheten hos medicinska beslut.

Ändringsförslag    41

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2.6.  System för hälso- och sjukvård

1.2.6.  System för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdssystemen är en viktig tillgång för EU:s sociala system, med 24 miljoner anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn under 2017. Det är en huvudprioritering att göra hälso- och sjukvårdssystemen tillgängliga, kostnadseffektiva, motståndskraftiga, hållbara och tillförlitliga samt att minska ojämlikheter, bland annat genom att frigöra potentialen hos datadriven och digital innovation för bättre hälsa och personcentrerad vård på grundval av en öppen europeisk datainfrastruktur. Detta kommer att främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdssystemen är en viktig tillgång för EU:s sociala system, med 24 miljoner anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn under 2017. Det är en huvudprioritering att göra hälso- och sjukvårdssystemen tillgängliga, kostnadseffektiva, motståndskraftiga, hållbara och tillförlitliga samt att minska ojämlikheter, bland annat genom att frigöra potentialen hos datadriven och digital innovation för bättre hälsa och personcentrerad vård på grundval av en öppen europeisk datainfrastruktur. Detta kommer att främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården. Den framtida infrastrukturen bör förlita sig på säker lagring, utbyggnad av 5G, förutsättningar för utveckling av sakernas internet samt högpresterande databehandlingscentrum.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.

–  Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.

–  Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner.

–  Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner.

–  Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.

–  Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.

–  Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.

–  Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.

–  Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.

–  Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.

 

  Utveckla system för specialutbildning för hälso- och sjukvårdpersonal, utbildning och utveckling av tekniskt kunnande och nya arbetssätt för att hantera innovation inom e-hälsa.

–  Förbättrad aktuell hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.

–  Förbättrad aktualitet och kvalitet hos hälsoinformation samt förbättrad infrastruktur för effektiv insamling och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet. Hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, tillit, integritet kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.

–  Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.

–  Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.

–  Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.

–  Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.

–  Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.

–  Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.

Ändringsförslag    42

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  KLUSTRET FÖR INKLUDERANDE OCH SÄKRA SAMHÄLLEN

2.  KLUSTRET FÖR INKLUDERANDE OCH KREATIVA SAMHÄLLEN

Ändringsförslag    43

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.1.  Bakgrund

2.1.  Bakgrund

EU står för ett unikt sätt att kombinera ekonomisk tillväxt med socialpolitik, höga nivåer av social inkludering, gemensamma värderingar som omfattar demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Denna modell utvecklas ständigt och måste ta itu med utmaningar i form av bland annat globalisering och tekniska förändringar. EU måste också svara på de utmaningar som uppstår till följd av ihållande hot mot säkerheten. Terroristattacker och radikalisering samt it-angrepp och hybridhot utgör stora säkerhetsproblem och sätter särskild press på samhället.

EU står för ett unikt sätt att kombinera välstånd, ekonomisk tillväxt och hållbarhet med socialpolitik, höga nivåer av social inkludering, gemensamma värderingar som omfattar demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Denna modell utvecklas ständigt och måste ta itu med utmaningar i form av bland annat digitalisering, globalisering och teknisk utveckling.

EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, garantera mänskliga rättigheter, främja kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv samt ge medborgarna makt genom social innovation. Hanteringen av migration och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor. Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål.

EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, garantera mänskliga rättigheter, främja kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv samt ge medborgarna makt genom social innovation. Hanteringen av migration och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor.

 

Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora samt i den kulturella och kreativa sektorn är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål. På grund av deras breda spektrum, storlek och inverkan på dagens digitala omvandling bidrar dessa sektorer i hög grad till vår ekonomi. Det råder ett komplext förhållande mellan social och teknisk innovation. Det är sällan rätlinjigt och det behövs mer forskning, bland annat sektorsövergripande och tvärvetenskaplig forskning, om utvecklingen av alla typer av innovation och verksamhet som finansieras för främja dess faktiska utveckling inför framtiden.

Europeiska medborgare, statliga institutioner och ekonomin måste skyddas från det fortsatta hotet från organiserad brottslighet, inklusive olaglig handel med skjutvapen, olaglig narkotikahandel och människohandel. Att stärka skyddet och säkerheten genom bättre gränsförvaltning är också av avgörande betydelse. It-brottsligheten ökar och tillhörande risker diversifieras i takt med ekonomins och samhällets digitalisering. EU måste fortsätta sina ansträngningar för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten och skyddet av personuppgifter och bekämpa spridning av falsk och skadlig information, för att garantera demokratisk och ekonomisk stabilitet. Slutligen krävs ytterligare ansträngningar för att begränsa de effekter på liv och försörjning som de extrema väderfenomenen får och som förstärks av klimatförändringen, såsom översvämningar, stormar eller torka som orsakar eldsvådor, landerosion och andra naturkatastrofer, som jordbävningar. Både naturkatastrofer och sådana som orsakas av människan kan äventyra viktiga samhällsfunktioner, såsom hälsa- och sjukvård, energiförsörjning och myndigheter.

 

Utmaningarnas bredd, komplexitet och gränsöverskridande natur kräver åtgärder på olika EU-nivåer. Att åtgärda sådana avgörande sociala, politiska, kulturella och ekonomiska frågor och säkerhetsutmaningar enbart på nationell nivå skulle innebära ineffektiv resursanvändning, fragmenterade metoder och olika kunskaps- och kapacitetsnivåer.

 

Säkerhetsforskning ingår i de mer övergripande EU-insatserna mot säkerhetshot. Den bidrar till processen för kapacitetsutveckling genom att möjliggöra framtida tillgänglighet till teknik och applikationer för att kompensera kapacitetsgap som identifierats av beslutsfattare och ansvariga. Finansieringen av forskning genom EU:s ramprogram motsvarar redan omkring 50 % av de samlade offentliga utgifterna för säkerhetsforskning i EU. Tillgängliga instrument kommer att utnyttjas fullt ut, inbegripet det europeiska rymdprogrammet (Galileo och Egnos, Copernicus, europeiska rymdövervakningssystemet och statlig satellitkommunikation). Synergier eftersträvas med verksamhet som understöds av EU-finansierad forskning och dubbelfinansiering undviks. Gränsöverskridande samarbete bidrar till att utveckla en inre marknad för säkerhet och förbättrar industrins resultat, vilket är grundläggande för EU:s självständighet.

 

Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration. Säkerhetsforskning svarar på Romagendans åtagande att arbeta för ”ett tryggt och säkert Europa”, vilket bidrar till en äkta och effektiv säkerhetsunion. Synergier kommer att utnyttjas med programmen för rättvisa och för rättigheter och värden, som stödjer verksamhet på områdena rättvisa, offrens rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering, dataskydd och främjande av ett europeiskt medborgarskap.

Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet, hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet, hållbarhetsmål 5 – Jämställdhet mellan könen, hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 12 Ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner, hållbarhetsmål 17 Partnerskap för målen.

Ändringsförslag    44

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, digitaliseringens aspekter och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk och utbildningens och ungdomspolitikens roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.

–  Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, såsom rörelser för dialog mellan kulturer, samarbete mellan nationer och fred mellan religioner, digitaliseringens aspekter, inklusive mediekompetens och digital kompetens, och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk, ungdomspolitikens och det kulturella deltagandets roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.

–  Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre med full respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen.

–  Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre, inklusive kampen mot korruption, med full respekt för grundläggande och mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen.

 

  Teknikens inverkan på enskilda personers livsstil och beteende.

–  Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, terrorism och inkludera och engagera utslagna och marginaliserade medborgare.

–  Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, diskriminering och hatpropaganda, terrorism och att aktivt inkludera, stärka och engagera utslagna, sårbara och marginaliserade medborgare.

 

  Nya strategier för att hantera kopplingen mellan invandring och främlingsfientlighet, och migrationens orsaker.

–  Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.

–  Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.

–  Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.

–  Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.

–  Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.

–  Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.

–  Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.

–  Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.

–  Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.

–  Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.

 

  Nya strategier för vetenskapsdiplomati.

Ändringsförslag    45

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.2.  Kulturarv

2.2.2.  Kultur och kreativitet

Ändringsförslag    46

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.2.  Kulturarv

2.2.2.  Kulturarv

 

Den europeiska kulturella och kreativa sektorn bygger en bro mellan konst, kultur, näringsliv och teknik. Särskilt i fråga om digitalisering har dessutom kulturella och kreativa näringar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, de är en drivkraft för tillväxt och har en strategisk ställning för att utlösa nyskapande spridningseffekter i andra sektorer, såsom turism, detaljhandel, media, digital teknik och ingenjörsverksamhet. I Horisont Europa kommer kreativitet och design att bli en övergripande fråga som kommer att integreras i projekt under hela programmets löptid för att stödja ny teknik, affärsmodeller och kompetens samt översätta kreativa och tvärvetenskapliga lösningar till ekonomiskt och socialt värde.

Kulturarvet är väven i våra liv som ger mening åt samfund, grupper och samhällen, och en känsla av tillhörighet. Det är det som förbinder våra samhällens förflutna och framtid. Det är en pådrivande kraft i lokala ekonomier och en stark inspirationskälla för kreativa och kulturella näringar. Att ge tillgång till, bevara, skydda och återupprätta, tolka och utnyttja vårt kulturarvs fulla potential är viktiga uppgifter för dagens samhällen och för kommande generationer. Kulturarvet är ett viktigt bidrag och inspirationskälla för konst, traditionellt hantverk, de kulturella sektorer, entreprenörssektorer och kreativa sektorer som driver hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och utrikes handel.

Kulturarvet är en integrerad del av de kulturella och kreativa näringarna. Kulturarvet utgörs av spår och uttryck från det förgångna som ger tillskriven mening åt och används av samfund, grupper och samhällen, och ger en känsla av tillhörighet. Det är det som förbinder våra samhällens förflutna och framtid. Det är en pådrivande kraft i lokala ekonomier och en stark inspirationskälla för den kreativa och kulturella sektorn Att ge tillgång till, bevara, skydda och återupprätta, tolka och utnyttja vårt kulturarvs fulla potential är viktiga uppgifter för dagens samhällen och för kommande generationer. Kulturarvet är ett viktigt bidrag och inspirationskälla för konst, traditionellt hantverk, de kulturella och de kreativa sektorer samt de entreprenörssektorer som driver hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och utrikes handel.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Studier i kulturarv och kulturvetenskap, med hjälp av spetsteknologi inbegripet digital teknik.

–  Studier i kulturarv och kulturvetenskap, med hjälp av spetsteknologi inbegripet digital teknik.

–  Tillgång till och möjlighet att ta del av kulturarvet, med innovativa mönster och användningar och integrerande förvaltningstjänster.

–  Tillgång till och möjlighet att ta del av kulturarvet och relaterad information, med innovativa mönster och användningar och integrerande förvaltningstjänster.

–  Sammanföra kulturarvet med framväxande kreativa sektorer.

–  Sammanföra kulturarvet med framväxande kreativa sektorer.

–  Kulturarvets bidrag till hållbar utveckling genom bevarande, skydd och återskapande av kulturlandskap, med EU som laboratorium för kulturarvsbaserad innovation och kulturell turism.

–  Kulturarvets bidrag till hållbar utveckling genom bevarande, skydd, utveckling och återskapande av kulturlandskap, med EU som laboratorium för kulturarvsbaserad innovation och kulturell turism.

–  Bevarande, skydd, främjande och återupprättande av kulturarv och språk med hjälp av spetsteknologi, inklusive digital teknik.

–  Bevarande, skydd, främjande och återupprättande av kulturarv, språk och traditionella färdigheter och hantverk med hjälp av spetsteknologi, inklusive digital teknik.

–  Traditioners betydelse, uppförandemönster, intryck och åsikter om värden och känslan av tillhörighet.

  Vikten av många olika och skiftande traditioner, sedvänjor, intryck och åsikter om värden för utvecklingen av gemenskap.

 

  Inrätta en europeisk molntjänst för kulturarv, en plats för samarbete på forsknings- och innovationsområdet som ger tillgång till kulturarv genom ny teknik liksom uppmuntrande och överföring av kunskap och färdigheter, genom att ge möjlighet att inrätta enskilda arbetsgrupper och projektstrukturer och skapa en europeisk motsvarighet till kommersiella molntjänster. En konsekvensbedömning kommer att föregå detta.

Ändringsförslag    47

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.3.  Sociala och ekonomiska förändringar

2.2.3.  Sociala, kulturella och ekonomiska förändringar

Europas samhällen genomgår djupgående socio-ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder14. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet. Utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.

Europas samhällen genomgår djupgående sociala, kulturella och ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder14. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, förbättra medborgarnas levnads- och arbetsvillkor, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet samt kulturell integrering. Tillgängliga, inkluderande, innovativa och högkvalitativa utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Kunskapsbas för rådgivning om investeringar och åtgärder, särskilt för utbildning och fortbildning, för kompetens med högt mervärde, produktivitet, social mobilitet, tillväxt, social innovation och jobbskapande. Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet.

–  Kunskapsbas för rådgivning om investeringar och åtgärder, särskilt för utbildning och fortbildning, för kompetens med högt mervärde, produktivitet, social mobilitet, tillväxt, social innovation och jobbskapande. Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet.

 

  Tvärvetenskaplig forskning som kombinerar den ekonomiska, kulturella och sociala inverkan av tekniska förändringar.

–  Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller och ny finansteknik.

–  Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller, såsom den sociala ekonomin och ny finansteknik.

–  Statistiska och andra ekonomiska instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.

–  Statistiska och andra ekonomiska och kvantitativa instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.

–  Nya typer av arbete, arbetets roll, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.

–  Nya typer av arbete, arbetets roll, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.

–  Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.

–  Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar, skatteparadis och skatterättvisa i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.

 

  Strategier för hantering av demografisk förändring, urbanisering kontra utflyttning från landsbygdsområden, åtgärdande av socioekonomiskt utanförskap och förbättring av livskvaliteten i landsbygdsområden, däribland genom användning av spetsteknik och digitala lösningar.

–  Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.

–  Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.

–  Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.

–  Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.

–  Modernisering av offentliga myndigheter för att tillgodose medborgarnas förväntningar när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.

–  Modernisering av offentliga myndigheter och tjänster för att tillgodose medborgarnas förväntningar och behov när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.

–  Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

–  Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva, tillgängliga och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.

 

  Identifiering av befintliga och nya könsskillnader och behov som avser förändringar på global nivå, samt utveckling av innovativa metoder för att ta itu med könsstereotyper och könsdiskriminering.

__________________

__________________

14 OECD Understanding The Socio-Economic Divide in Europe, den 26 januari 2017.

14 OECD Understanding The Socio-Economic Divide in Europe, den 26 januari 2017.

Ändringsförslag    48

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.4.  Katastroftåliga samhällen

2.2.4.  Samhällsvetenskap och humaniora

Naturkatastrofer kan ha många olika orsaker, antingen naturliga eller förorsakade av människor, inklusive terroristattacker, klimatrelaterade och andra extrema händelser (bland annat stigande havsnivåer) värmeböljor, skogsbränder, översvämningar, jordbävningar, flodvågor, vulkanutbrott, vattenkriser, rymdväderhändelser, industri- och transportkatastrofer, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser, samt samverkande risker. Syftet är att förhindra och minska förlusten av människoliv, skador på hälsa och miljö, ekonomiska och materiella skador från naturkatastrofer, säkra en tryggad livsmedelsförsörjning samt förbättra förståelsen och minska riskerna för katastrofer och dra lärdom av katastrofer.

 

 

Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora ska integreras i varje enskild prioritering av Horisont Europa, och ska i synnerhet bidra till evidensbasen för beslutsfattandet på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt på unionsnivå. Utöver denna integration ska särskilt stöd ges enligt följande riktlinjer, och stöd ska också ges till beslutsfattande.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

  Tekniker och funktioner för insatspersonal vid katastrofinsatser i kris- och katastrofsituationer.

 

  Samhällets förmåga att bättre hantera och minska riskerna för katastrofer, till exempel genom naturbaserade lösningar, genom att förbättra förebyggande åtgärder, beredskap och insatser mot befintliga och nya risker.

 

  Driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och förfaranden för att underlätta operativt samarbete över gränserna och en integrerad EU-marknad.

 

 

  Analys och utveckling av social, ekonomisk och politisk inkludering och interkulturell dynamik i Europa och med internationella partner.

 

  Ökad förståelse av de samhälleliga förändringarna i Europa och deras inverkan.

 

  Ta itu med de huvudsakliga utmaningarna rörande Europeiska modeller för social sammanhållning, invandring, integration, demografiska förändringar, åldrande, funktionsnedsättning, utbildning, fattigdom och socialt utanförskap.

 

  Stödja forskning för att förstå identitet och tillhörighet som går utöver gemenskaper, regioner och nationer.

Ändringsförslag    49

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.5.  Skydd och säkerhet

utgår

Det finns ett behov att skydda medborgarna mot och reagera på säkerhetshot från brottslig och terroristverksamhet och hybridhot, att skydda människor, offentliga platser och kritisk infrastruktur från både fysiska attacker (inklusive CBRN-E-incidenter) och cyberattacker, att bekämpa terrorism och radikalisering, inbegripet förståelse och hantering av terrorideologier, att förhindra och bekämpa allvarliga brott, inklusive it-brottslighet och organiserad brottslighet, att stödja brottsoffer, att spåra kriminella finansiella flöden, att stödja användningen av data för brottsbekämpning och säkra uppgiftsskydd vid brottsbekämpning, att stödja gränsförvaltningen vid EU:s luft-, land- och sjögränser för flödet av personer och varor. Det är viktigt att bibehålla flexibiliteten för att snabbt hantera nya säkerhetsutmaningar som kan uppstå.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Innovativa metoder och tekniker för säkerhet (såsom polis, gränsbevakning och kustbevakning, tullkontor), offentlig hälso- och sjukvårdspersonal, operatörer av infrastruktur och personal som förvaltar grönområden.

 

  Mänskliga och sociala dimensioner av brottslighet och radikalisering, i förhållande till dem som ägnar sig eller riskerar att ägna sig åt sådant beteende samt till dem som berörs eller kan beröras.

 

  Attityder hos medborgare, offentliga myndigheter och näringslivet i syfte att förhindra uppkomsten av nya säkerhetsrisker och för att minska befintliga risker, inbegripet risker från ny teknik såsom artificiell intelligens.

 

  Bekämpning av desinformation och falska nyheter med inverkan på säkerheten.

 

  Driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och förfaranden för att underlätta operativt samarbete över gränserna och mellan organ och utveckla en integrerad EU-marknad.

 

  Säkerställa skyddet av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet, särskilt mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen.

 

Ändringsförslag    50

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2.6.  It-säkerhet

utgår

Fientlig internetverksamhet inte bara hotar våra ekonomier utan även våra demokratiers funktion, våra friheter och våra värderingar. It-hot är ofta brottsliga och vinstmotiverade, men de kan också vara politiska och strategiska. Vår säkerhet och vårt välstånd är beroende av att vi förbättrar vår förmåga att skydda EU mot it-hot. Den digitala omvandlingen kräver i hög grad att it-säkerheten förbättras för att skydda det stora antalet enheter i sakernas internet som förväntas vara anslutna till internet, bl.a. kontroll av kraftnät, bilar och transportnät, sjukhus, finanser, offentliga institutioner, fabriker, hushåll. Europa måste bygga upp sin motståndskraft mot it-angrepp och skapa effektiva avskräckningsmedel på it-området.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Teknik i hela den digitala värdekedjan (från säkra komponenter till kryptering och självreparerande programvaror och nätverk).

 

  Teknik för att ta itu med de nuvarande hoten mot cybersäkerheten, förutse de framtida behoven och upprätthålla en konkurrenskraftig industri.

 

  Ett europeiskt kompetensnätverk och kompetenscentrum.

 

Ändringsförslag    51

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  KLUSTRET FÖR SÄKRA SAMHÄLLEN

 

2a.1.  Bakgrund

 

I ett läge med omvälvningar och växande globala beroenden och hot är forskning och innovation av största vikt för att säkerställa Europas säkerhet.

 

Trots att Europa inte är föremål från storskaliga militära aggressioner behöver man nu bemöta de utmaningar som uppstår i och med de nya säkerhetshoten. Terroristattacker av olika slag, våldsam radikalisering samt it-angrepp och hybridhot utgör stora säkerhetsproblem och sätter särskild press på samhället. EU måste ta itu med dessa utmaningar och säkerställa allmänhetens säkerhet samtidigt som man bevarar enskilda friheter och grundläggande rättigheter.

 

Säkerhetsforskning utgör en del av EU:s vidare insatser för att bemöta denna utmaning och andra utmaningar. Säkerhetsforskning bidrar till processen för kapacitetsutveckling genom att möjliggöra framtida tillgänglighet till teknik, lösningar och tillämpningar för att kompensera brister som identifierats av beslutsfattare, experter och slutanvändare, särskilt offentliga myndigheter.

 

Sådan forskning och innovation svarar till Romagendans åtagande att arbeta för ”ett tryggt och säkert Europa”, vilket bidrar till säkerhetsunionen. Synergier kommer att utnyttjas med programmen för rättvisa och för rättigheter och värden, som stödjer verksamhet på områdena rättvisa, offrens rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering, dataskydd och främjande av ett europeiskt medborgarskap.

 

Tillgängliga instrument kommer att utnyttjas fullt ut, inbegripet det europeiska rymdprogrammet (Galileo och Egnos, Copernicus, europeiska rymdövervakningssystemet och statlig satellitkommunikation).

 

EU måste fortsätta sina forsknings- och innovationsansträngningar för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten och skyddet av personuppgifter och bekämpa spridning av falsk och skadlig information, för att garantera välstånd samt demokratisk och ekonomisk stabilitet. Terrorism, våldsam radikalisering, ideologiskt motiverat våld, olaglig handel med kulturföremål, it-attacker, organiserad brottslighet, skatteflykt och miljöbrott och miljökatastrofer är några exempel på områden som ska hanteras genom detta kluster.

 

För att föregripa, förhindra och hantera risker och hot är det inte bara nödvändigt att satsa på forskning utan även att utveckla och tillämpa teknik, lösningar, prognosverktyg och kunskap av innovativt slag, stimulera till samarbete mellan leverantörer och offentliga användare, finna lösningar, förhindra och bekämpa integritetsbrott och överträdelser av mänskliga rättigheter, samtidigt som EU-medborgarnas individuella rättigheter och frihet säkerställs.

 

För att förbättra komplementaritetseffekterna inom forskning och innovation ska offentliga säkerhetsmyndigheters forskning genomföras i insatser bestående av multilateralt och internationellt utbyte och samarbete. Offentliga säkerhetsmyndigheter ska uppmuntras till att delta i EU:s forsknings- och innovationsinsatser för att främja sina samarbets- och kommunikationsförmågor på alla lämpliga nivåer, utbyta data, dra nytta av gemensamma standarder inom teknik, förfaranden, utrustning och senast tillgängliga resultat inom brottsrelaterad forskning och utbildning samt genom att stödja fördelarna med expertkunskap.

 

Dessutom ska upphandling uppmuntras för att stödja prototyper och för att underlätta offentliga enheters provning och förvärv av innovativa lösningar som ska släppas ut på marknaden.

 

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom. Hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet. Hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur. Hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet. Hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen. Hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner.

 

2a.2.  Insatsområden

 

2a.2.1.  Organiserad brottslighet Terrorism, extremism, radikalisering och ideologiskt motiverat våld

 

Organiserad brottslighet, terrorism, extremism, våldsam radikalisering och ideologisk motiverat våld ger upphov till stora risker för varje medborgare liksom för EU:s samhälle, ekonomi och demokratiska stabilitet. Gärningsmännen varierar från enstaka personer till välorganiserade brottsstrukturer, som även är verksamma på internationell nivå. Det krävs humanistisk och teknisk forskning och innovation för att upptäcka, förhindra och bekämpa deras verksamhet och bakgrunder.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Mänskliga och sociala dimensioner av brottslighet och radikalisering, i förhållande till dem som ägnar sig åt eller riskerar att ägna sig åt sådant beteende samt till dem som berörs eller kan beröras.

 

  Innovativa strategier och innovativ teknik för slutanvändare på säkerhetsområdet, framför allt offentliga säkerhetsmyndigheter.

 

  Drifttekniker och driftstandarder för att skydda infrastruktur, öppna områden och områden för allmänheten.

 

  Prognos, upptäckt och förebyggande av samt skydd mot försök till och förövare av allvarlig och organiserad brottslighet, ideologiskt motiverad radikalisering, våld och terrorism, inklusive stöd till offer för sådant.

 

2a.2.2.  Gränsskyddsförvaltning

 

För att öka säkerheten och tryggheten inom EU krävs forskning och innovation för att stärka skyddet och förvaltningen av gränser. Däri ingår rekognoscering och övervakning av områden (luft, mark, hav), stabilt samarbete och datautbyte med utländska myndigheter, inbegripet kompatibilitet med lokala, regionala, nationella och internationella lednings-, kontroll- och kommunikationscentrum, samt genomförande av lösningar för gränsskydd, incidenthantering, upptäckt av risker och förebyggande av brott. Vidare ska forskning ingå om förebyggande polisarbete och algoritmbaserade tillämpningar för tidig varning samt teknik för automatisk övervakning med hjälp av olika slags sensorer, samtidigt som man beaktar de mänskliga rättigheterna. Utvärderingen av deras inverkan på och potential att förbättra säkerhetsinsatser och säkerhetslösningar, säkerhetstekniker och säkerhetsutrustning bör bidra till integriteten för dem som närmar sig de yttre gränserna, framför allt landvägen eller till havs.

 

Forskningen bör stödja förbättringar av den integrerade gränsförvaltningen i Europa, bland annat genom ökat samarbete med kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som innefattas av EU:s grannskapspolitik. Den kommer därutöver att bidra till EU:s insatser för att hantera migration.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Identifiering av förfalskade eller på annat sätt manipulerade handlingar.

 

  Upptäckt av olaglig transport av/olaga handel med människor och varor.

 

  Främjande av insatskapaciteten gentemot gränsincidenter.

 

  Modernisering av utrustningen för rekognoscering och övervakning av områden.

 

  Förbättring av det direkta samarbetet mellan säkerhetsmyndigheter på båda sidor av gränsen i respektive gränsområde för gränsöverskridande åtgärder för att säkerställa fortlöpande lagföring av förövare och misstänkta.

 

2a.2.3.  IKT och it-säkerhet, integritet och dataskydd

 

Illvillig och fientlig internetverksamhet hotar våra samhällen och deras medborgare, ett stabilt och säkert funktionssätt hos offentliga myndigheter och institutioner, ekonomier och även våra demokratiers funktion, våra friheter och våra värderingar. Incidenter där offentliga institutioner är inblandade har redan ägt rum och antalet sådana incidenter kommer sannolikt att bli fler efter hand som digitala applikationer och it-applikationer integreras ytterligare i administrativa och ekonomiska förfaranden liksom i privat och individuellt användande.

 

It-brotten blir fler och de tillhörande riskerna ökar i mångfald efter hand som ekonomin och samhället digitaliseras ytterligare. EU måste fortsätta sina insatser för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten samt personuppgiftsskyddet och bekämpa spridningen av falsk och skadlig information för att skydda demokratins och ekonomins stabilitet.

 

Framtidens säkerhet och välstånd är beroende av att förmågan förbättras när det gäller att skydda EU mot sådana hot, och att förhindra, upptäcka och motverka illvillig it-verksamhet, vilket ofta kräver ett nära och snabbt gränsöverskridande samarbete. Den digitala omvandlingen kräver i synnerhet att it-säkerheten förbättras avsevärt för att skydda det stora antalet enheter i sakernas internet som förväntas vara anslutna till internet. Europa måste fortsätta allt arbete som syftar till att öka motståndskraften mot it-attacker och främja den preventiva effekten.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Bekämpning av desinformation och falska nyheter med inverkan på säkerheten, inklusive skydd av registrering i röstlängder och utvärderings-/räknesystem och kommunikation (valsäkerhet); utveckling av kapaciteterna att upptäcka källorna till manipulering samtidigt som man bevarar yttrandefriheten och tillgången till information.

 

  Utvidgning av teknik för upptäckt, förebyggande, försvar och bekämpning.

 

  Förstärkning av offentliga myndigheters förmåga att dechiffrera och dekryptera it-attacker.

 

  Teknik för att upptäcka och övervaka olagliga elektroniska betalsätt och olagliga finansiella flöden.

 

  Öka de ansvariga myndigheternas vetenskapliga och tekniska förmågor, i synnerhet Europol, Europeiska it-brottscentrumet och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet.

 

  Säkerställande av skyddet av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet, särskilt mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen.

 

  Teknik i hela den digitala värdekedjan (från säkra komponenter till kryptering, distribuerad databasteknik, beteendebaserad säkerhet och motståndskraftiga och självreparerande programvaror och nätverk).

 

  Teknik, metoder och bästa praxis för att ta itu med, förebygga, lindra och hämta sig från hot mot it-säkerheten, förutse framtida behov och upprätthålla en konkurrenskraftig industri med hög tillgänglighet, inklusive genom att förbättra kunskapen och medvetenheten om it-säkerhetsrisker och följderna av dessa.

 

  Förbättring av skyddet för personuppgifter genom att främja lättanvända lösningar för enheter som används av medborgare och konsumenter.

 

  Utveckling av säker programvara och hårdvara och testinrättningar för tester av programvara och hårdvara.

 

2a.2.4.  Skydda kritiska infrastrukturer och förbättra katastrofinsatser

 

Nya tekniker, processer, metoder och särskilda kapaciteter kommer att hjälpa till att skydda kritiska infrastrukturer, inklusive e-infrastrukturer, e-system och e-tjänster som är av avgörande betydelse för väl fungerande samhällen och ekonomier, vilket inbegripet kommunikation, transport, finanser, hälsa, livsmedel, vatten, energi, logistik, leveranskedjan samt miljön.

 

Katastrofer har sitt ursprung i många olika källor, naturliga såväl som människoorsakade och sådana som uppkommer till följd av samverkande risker. Det krävs insatser för att begränsa effekterna på liv och försörjning. Syftet är att förhindra och minska skadorna på hälsa och miljö samt de ekonomiska och materiella skadorna och för att säkerställa leveranser av livsmedel och läkemedel, säkerhet och grundläggande kommunikationsmedel.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Tekniker och kapaciteter för insatspersonal vid katastrofinsatser i kris- och katastrofsituationer, inklusive katastrofinsatser för offer och system för tidig varning.

 

  Samhällets förmåga att hantera och minska riskerna för katastrofer på ett bättre sätt, till exempel genom naturbaserade lösningar och lösningar baserade på lokalsamhällenas kunnighet, genom att förbättra förebyggande åtgärder, beredskap och insatser mot befintliga och nya risker, förbättra motståndskraften hos olika infrastrukturer, inklusive genom katastroftåliga institutionella och politiska strukturer samt styrningsstrukturer.

 

  Förbättring av rörelsekapaciteten vad gäller eftersöknings- och räddningsutrustning, fordon, leveranser och styrkor.

 

  Teknik, utrustning och förfaranden för att förebygga utbrott av eller begränsa pandemier.

 

  Förbättring av varningssystem för allmänheten med flera nivåer, i synnerhet med tanke på sårbara personer.

 

  Förbättring av kapaciteten hos specialiserade luft- och markburna fordon att bekämpa storskaliga skogsbränder och förbättra deras snabba utplacering.

 

2a.2.5.  Piratkopiering och förfalskning av produkter

 

Att bekämpa piratkopiering och förfalskning av produkter är alltjämt en viktig angelägenhet för EU:s ekonomi, kulturella och kreativa näringar samt medborgare. Dessa olagliga verksamheter orsakar allvarliga bortfall av skatter, intäkter och personliga inkomster och hotar samtidigt sysselsättningen inom EU.

 

Bristfälliga produkter innebär en risk för skador på personer och egendom. Sådana konsekvenser måste åtgärdas och det är nödvändigt att finna lösningar för att hantera piratkopiering och förfalskning av produkter liksom att tvinga lämpliga offentliga myndigheter att förebygga, upptäcka, utreda och bekämpa alla dessa brott och tillhörande olagliga verksamheter genom samarbete.

 

Insatser för att främja skydd av immateriella rättigheter bör inbegripas.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Främjande av teknik för att identifiera produkter.

 

  Bättre skydd av originaldelar och originalvaror.

 

  Teknik för att kontrollera transporterade produkter (i realtid) och datautbyte mellan producenter, transportörer, tullmyndigheter och mottagare.

 

2a.2.6.  Stöd till unionens politik för yttre säkerhet, inbegripet konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete

 

Det krävs forskning, ny teknik, kompetens och nya lösningar för att stödja unionens politik för yttre säkerhet – från skydd av civila till humanitära insatser, gränsförvaltning eller fredsbevarande insatser och efterkrisstabilisering, inbegripet konfliktförebyggande, fredsbyggande arbete och medling.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Forskning om konfliktlösning och återupprättande av fred och rättvisa, om tidig identifiering av faktorer som leder till konflikter och om effekterna av förfaranden för reparativ rättvisa.

 

  Främjande av samverkansförmåga mellan civil och militär kapacitet i civila uppgifter, vid allt från skydd av civila till humanitära insatser, gränsförvaltning eller fredsbevarande insatser.

 

  Teknisk utveckling inom området teknik med dubbla användningsområden för bättre kompatibilitet mellan civilskydd och militära styrkor och bland civilskyddsstyrkor över hela världen samt tillförlitlighet, organisationsrelaterade, juridiska och etiska aspekter, handelsfrågor, skydd av konfidentialitet och integritet för information samt spårbarhet för alla transaktioner och processer.

 

  Utveckling av lednings- och kontrollkapaciteten för civila uppdrag.

 

2a.2.7.  Främjande av samordning, samarbete och synergier

 

För att säkerställa förmågan att sätta in, förvalta, kontrollera och leda förfaranden myndigheter emellan krävs det teknik och standarder av senast tillgängliga slag. Målet bör vara att kunna utrusta offentliga myndigheter och andra styrkor som ska sättas in med utbytbar utrustning, att integrera EU-övergripande standardförfaranden för tillvägagångssätt, gensvar, rapportering och datautbyte.

 

En tillräcklig budget bör anslås till organ för att ytterligare främja deras förmåga att delta i liksom från forskning och innovation inom EU och i syfte att leda relevanta projekt, utbyta förfrågningar, resultat och ambitioner samt samarbeta och samordna sina insatser med andra organ och vissa myndigheter som inte tillhör EU såsom gruppen för kamp mot terrorism och Interpol. När det gäller säkerhetsrelaterad forskning och innovation avses i synnerhet Europeiska polishögskolan, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Europeiska polismyndigheten, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europeiska unionens satellitcentrum.

 

För att förbättra synergierna med EU-finansierad försvarsforskning bör man inrätta mekanismer för utbyte och samråd med relaterade myndigheter som bedriver försvarsforskning för civila ändamål.

 

Standarder kommer att spela en viktig roll eftersom de säkerställer gemensam utveckling och produktion samt gemensamt genomförande liksom förmåga till utbyte, interoperabilitet och kompatibilitet vad gäller tjänster, förfaranden, teknik och utrustning.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Teknik och utrustning med grundläggande driftskrav som ska tillämpas på samma sätt av styrkor och myndigheter inom samma område i alla medlemsstater (polis, räddningstjänst, katastrofhantering, kommunikation etc.).

 

  Driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och förfaranden för att främja förmågan till operativt samarbete över gränserna och mellan organ.

Ändringsförslag    52

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  KLUSTRET FÖR DIGITALA FRÅGOR OCH INDUSTRI

3.  KLUSTRET FÖR DIGITALA FRÅGOR, INDUSTRI OCH RYMDEN

Ändringsförslag    53

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.1.  Bakgrund

3.1.  Bakgrund

För att säkerställa industrins konkurrenskraft och kapacitet att ta itu med framtida globala utmaningar måste EU stärka och bibehålla sin tekniska och industriella kapacitet inom nyckelområden som ligger till grund för omvandlingen av vår ekonomi och vårt samhälle.

För att säkerställa industrins konkurrenskraft och kapacitet att ta itu med framtida globala utmaningar måste EU stärka och bibehålla sin tekniska och industriella kapacitet inom nyckelområden som ligger till grund för omvandlingen av vår ekonomi och vårt samhälle.

EU-industrin står för ett av fem arbetstillfällen och två tredjedelar av den privata sektorns FoU-investeringar och 80 % av EU:s export. En ny våg av innovation som innebär en sammanslagning av fysisk och digital teknik kommer att ge stora möjligheter för EU:s näringsliv och förbättra livskvaliteten för EU-medborgarna.

EU-industrin står för ett av fem arbetstillfällen och två tredjedelar av den privata sektorns FoU-investeringar och 80 % av EU:s export. En ny våg av innovation som innebär en sammanslagning av fysisk och digital teknik kommer att ge stora möjligheter för EU:s näringsliv och förbättra livskvaliteten för EU-medborgarna.

Digitaliseringen är en viktig drivkraft. Eftersom den fortsätter i snabb takt inom alla sektorer, blir investeringar i prioriterade områden som sträcker sig från artificiell intelligens till nästa generations internet, högpresterande datorsystem, nanoelektronik och fotonik avgörande för styrkan i vår ekonomi och hållbarheten i vårt samhälle. Att investera, producera och använda IKT ger ett uppsving för EU:s ekonomiska tillväxt, motsvarande en ökning på 30 % mellan 2001 och 2011.

Digitaliseringen är en viktig drivkraft. Eftersom den fortsätter i snabb takt inom alla sektorer, blir investeringar i prioriterade områden som sträcker sig från artificiell intelligens till nästa generations internet, högpresterande datorsystem, kvantteknik, nanoelektronik och fotonik, smarta data etc. avgörande för styrkan i vår ekonomi. Att investera, producera och använda IKT ger ett uppsving för EU:s ekonomiska tillväxt, motsvarande en ökning på 30 % mellan 2001 och 2011.

Viktig möjliggörande teknik15 för att kombinera den digitala och den fysiska världen, är central för denna nya våg av innovation. Investeringar i utveckling, demonstration och spridning av viktig möjliggörande teknik och åtgärder för att garantera en trygg, hållbar och överkomlig tillgång till råvaror och avancerade material, kommer att säkra EU:s strategiska självständighet och hjälpa EU-industrin att påtagligt minska sina koldioxidutsläpp och sin miljöpåverkan.

Viktig möjliggörande teknik15 för att kombinera den digitala och den fysiska världen, är central för denna nya våg av innovation. Investeringar i utveckling, demonstration, spridning och standardisering av viktig möjliggörande teknik och åtgärder för att garantera en trygg, hållbar och överkomlig utvinning, användning och förvaltning av råvaror och avancerade material, kommer att säkra EU:s strategiska självständighet och hjälpa EU-industrin att påtagligt minska sina koldioxidutsläpp och sin miljöpåverkan och därmed kostnaderna för samhället när det gäller externaliteter.

Specifik framtida och ny teknik kan också vara lämpliga.

Specifik framtida och ny teknik bör också eftersträvas eftersom de är den grundval på vilken kommande genombrottsinnovationer baseras på.

Rymden är strategiskt viktig: omkring 10 % av EU:s BNP beror på användningen av rymdtjänster. EU har en rymdsektor i världsklass: här finns en stark satellittillverkningsindustri och en dynamisk sektor för följdtjänster. Rymdsektorn ger viktiga verktyg för kommunikation, navigering och övervakning, och öppnar många affärsmöjligheter, särskilt i kombination med digital teknik och andra datakällor. EU måste dra nytta av dessa möjligheter genom att till fullo utnyttja potentialen hos sina rymdprogram Copernicus, Egnos och Galileo, och genom att skydda rymdbaserad och markbaserad infrastruktur mot hot från rymden.

Rymden är strategiskt viktig: omkring 10 % av EU:s BNP beror på användningen av rymdtjänster. EU har en rymdsektor i världsklass: här finns en stark satellittillverkningsindustri och en dynamisk sektor för följdtjänster. Rymdsektorn ger viktiga verktyg för kommunikation, navigering och övervakning, och öppnar många forsknings-, innovations- och affärsmöjligheter, särskilt i kombination med digital teknik och andra datakällor. EU måste dra nytta av dessa möjligheter genom att till fullo utnyttja potentialen hos sina rymdprogram Copernicus, Egnos och Galileo, och även uppmuntra bland annat utvecklingen av nedströmssektorn och tillämpningarna för slutanvändare, och genom att skydda rymdbaserad och markbaserad infrastruktur mot hot.

EU har en unik möjlighet att bli världsledande och öka sin andel av världsmarknaderna genom att demonstrera hur digital omvandling, ledarskap inom viktig möjliggörande teknik och rymdteknik, övergången till en koldioxidsnål, cirkulär ekonomi och konkurrenskraft kan förstärka varandra genom vetenskaplig och teknisk spetskompetens.

EU har en unik möjlighet att bli världsledande och öka sin andel av världsmarknaderna genom att demonstrera hur digital omvandling, ledarskap inom viktig möjliggörande teknik och rymdteknik kan visa vägen för övergången till en ekonomi med nollnettoutsläpp av växthusgaser, inklusive koldioxidsnåla tekniker och strategier för minskning av koldioxidutsläpp, en biobaserad och cirkulär ekonomi, genom att säkerställa konkurrenskraft och en samhällsförståelse för dessa tekniker och denna utveckling..

För att en digitaliserad, cirkulär, koldioxidsnål och utsläppssnål ekonomi ska bli verklighet krävs åtgärder på EU-nivå på grund av komplexiteten i värdekedjorna, teknikens systemomfattande och tvärvetenskapliga karaktär och dess höga utvecklingskostnader, samt den sektorsövergripande karaktären hos de problem som ska lösas. EU måste se till att alla aktörer i näringslivet och samhället i stort, kan dra nytta av avancerad och miljövänlig teknik och digitalisering. Teknikutveckling kommer inte att räcka. Industriinriktad infrastruktur, inbegripet pilotprojekt, kommer att bidra till nystart av företag i EU och särskilt små och medelstora företag kan införa dessa tekniker och nå bättre innovationsresultat.

För att en digitaliserad, cirkulär, koldioxidsnål och utsläppssnål ekonomi ska bli verklighet krävs åtgärder på EU-nivå på grund av komplexiteten i värdekedjorna, teknikens systemomfattande och tvärvetenskapliga karaktär och dess höga utvecklingskostnader, samt den sektorsövergripande karaktären hos de problem som ska lösas. EU måste se till att alla aktörer i näringslivet och samhället i stort, kan dra nytta av avancerad och miljövänlig teknik och digitalisering. Teknikutveckling kommer inte att räcka. Nya hållbara affärsmodeller och industriinriktad infrastruktur, inbegripet pilotprojekt, kommer att bidra till nystart av företag i EU och särskilt små och medelstora företag kan införa dessa tekniker och nå bättre innovationsresultat. I detta sammanhang spelar den kulturella och kreativa sektorn en viktig roll som drivkrafter för digitaliseringen och den IKT-relaterade innovationen i Europa.

Ett starkt engagemang från näringslivet är avgörande för att fastställa prioriteringar och utveckla forskning och innovation, öka hävstångseffekten hos offentlig finansiering, och se till att resultaten sprids. Samhällets förståelse och acceptans är viktiga förutsättningar för framgång, liksom en ny dagordning för industrikompetens och standardisering.

Ett starkt engagemang från näringslivet är därför, avgörande för att fastställa prioriteringar och utveckla forskning och innovation, öka hävstångseffekten hos ytterligare offentlig och privat finansiering, och se till att resultaten sprids. Samhällets förståelse och acceptans är viktiga förutsättningar för framgång, liksom en ny dagordning för industrikompetens och standardisering.

Att sammanföra digitala verksamheter, viktig möjliggörande teknik och rymdteknik, samt en hållbar råvaruförsörjning, kommer att möjliggöra ett mer systematiskt tillvägagångssätt och en snabbare och mer djupgående digital och industriell omvandling. Detta kommer att se till att forskning och innovation på dessa områden bidrar till genomförandet av EU:s politik för industri, digitalisering, miljö, energi och klimat, en cirkulär ekonomi, råvaror och avancerade material och rymden.

Att sammanföra digitala verksamheter, viktig möjliggörande teknik och rymdteknik, samt en hållbar råvaruförsörjning, kommer att möjliggöra ett mer systematiskt tillvägagångssätt och en snabbare och mer djupgående digital och industriell omvandling. Detta kommer att se till att forskning och innovation på dessa områden bidrar till genomförandet av EU:s politik för industri, digitalisering, miljö, energi och klimat, rörlighet, en cirkulär ekonomi, råvaror och avancerade material och rymden.

Komplementariteten kommer att säkerställas med verksamhet inom programmet för ett digitalt Europa, för att respektera avgränsningen mellan de båda programmen och undvika överlappningar.

Komplementariteten kommer att säkerställas med verksamhet inom programmet för ett digitalt Europa, för att respektera avgränsningen mellan de båda programmen och undvika överlappningar.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 12 – Ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 12 – Ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

__________________

__________________

15 Viktig möjliggörande teknik i framtiden omfattar avancerade material och nanoteknik, fotonik och mikro- och nanoelektronik, biovetenskaplig teknik, avancerad tillverkning och bearbetning, artificiell intelligens och digital säkerhet och konnektivitet.

15 Viktig möjliggörande teknik i framtiden omfattar avancerade material och nanoteknik, fotonik och mikro- och nanoelektronik, biovetenskaplig teknik, avancerad tillverkning och bearbetning, artificiell intelligens och digital säkerhet och konnektivitet.

Ändringsförslag    54

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.2.1.  Tillverkningsteknik

3.2.1.  Tillverkningsteknik

Tillverkning är en viktig drivkraft för sysselsättningen och välståndet i EU och står för över tre fjärdedelar av EU:s totala export och över 100 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen. Den viktigaste utmaningen för EU:s tillverkningsindustri är att förbli konkurrenskraftig på global nivå med smartare och mer skräddarsydda produkter med ett högt mervärde, som tillverkas till mycket lägre energikostnader. Kreativa och kulturella inslag kommer att vara avgörande för att skapa mervärde.

Tillverkning är en viktig drivkraft för sysselsättningen och välståndet i EU och står för över tre fjärdedelar av EU:s totala export och över 100 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen. Den viktigaste utmaningen för EU:s tillverkningsindustri är att förbli konkurrenskraftig på global nivå med smartare, mer skräddarsydda och mer energi- och resurseffektiva produkter med ett högt mervärde och minskat koldioxidavtryck, inklusive mindre avfall och föroreningar. Kreativa och kulturella inslag, liksom perspektiv från samhällsvetenskap och humaniora om förhållandet mellan teknik och människor, kommer också att vara avgörande för att uppnå dessa mål.

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Banbrytande tillverkningsteknik som tillsatstillverkning, industriell robotteknik, mänskliga integrerade produktionssystem, främjas också genom EU:s nätverk av industriinriktad infrastruktur.

–  Banbrytande tillverkningsteknik som tillsatstillverkning, modellering, simulering, industriell automatisering och robotteknik, mänskliga integrerade produktionssystem, främjas också genom EU:s nätverk av industriinriktad infrastruktur.

–  Banbrytande innovationer med hjälp av möjliggörande teknik (t.ex. konvergerande teknik, artificiell intelligens, dataanalys, industriell robotteknik, ekologisk tillverkning, avancerad batteriteknik) genom hela värdekedjan.

–  Banbrytande innovationer med hjälp av möjliggörande teknik (t.ex. konvergerande teknik, artificiell intelligens, dataanalys, industriell robotteknik, hållbar ekologisk tillverkning, avancerad batteriteknik) genom hela värdekedjan.

–  Färdigheter och arbetsplatser som är helt anpassade till ny teknik, i linje med EU:s sociala värden.

–  Färdigheter och arbetsplatser som är helt anpassade till ny teknik, inklusive ergonomi och som är i linje med EU:s sociala värden och behov.

–  Flexibla, precisa, felfria, avfallsfria och intelligenta tillverkningssystem som uppfyller kundernas behov.

–  Flexibla, precisa, felfria, avfallsfria och intelligenta och energieffektiva tillverkningssystem som uppfyller kundernas behov.

–   Banbrytande innovationer inom teknik för utforskning av byggarbetsplatser, för en fullständig automatisering för montering på platsen och prefabricerade komponenter.

–  Banbrytande innovationer inom teknik för utforskning av byggarbetsplatser, för en fullständig automatisering för montering på platsen och prefabricerade komponenter.

Ändringsförslag    55

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Upprätthålla och självständigt utveckla stark utformnings- och produktionskapacitet i viktig digital teknik som mikro- och nanoelektronik, fotonik, programvara och system samt deras integration liksom avancerade material för dessa tillämpningar kommer att vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU.

Upprätthålla och självständigt utveckla stark utformnings- och produktionskapacitet i viktig digital teknik som mikro- och nanoelektronik, fotonik, programvara och system samt deras integration och standardisering, liksom avancerade material för dessa tillämpningar kommer att vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU. Viktig möjliggörande digital teknik är avgörande för att överbrygga klyftan mellan spetsforskning och marknadsskapande innovationer.

Ändringsförslag    56

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Utformning av nanoelektronik och tillverkningskoncept som svarar mot de särskilda kraven i den digitala omvandlingen och globala utmaningar i fråga om funktionalitet, energiförbrukning och integration.

–  Utformning av nanoelektronik och tillverkningskoncept som svarar mot de särskilda kraven i den digitala omvandlingen och globala utmaningar i fråga om prestanda, funktionalitet, delning och förbrukning av energi och integration.

–  Fjärranalysteknik och deras samintegration med datorstödda enheter som möjliggör sakernas internet, inbegripet innovativa lösningar för flexibla och anpassliga material för människovänliga samverkande föremål.

–  Fjärranalysteknik och deras samintegration med datorstödda enheter som möjliggör sakernas internet, inbegripet innovativa lösningar för flexibla och anpassliga material för säkra, trygga människo- och miljövänliga samverkande föremål.

–  Teknik som komplement eller alternativ till nanoelektronik, t.ex. neuromorfiska datorsystem för drift av applikationer med artificiell intelligens eller integrerad kvantdatorteknik.

–  Teknik som komplement eller alternativ till nanoelektronik, t.ex. neuromorfiska datorsystem för drift av applikationer med artificiell intelligens eller integrerad kvantdatorteknik.

–  Dataarkitektur och processorer med lågeffekt för en bred skala tillämpningar, inklusive avancerad databehandling, digitalisering av industrin, stordata och moln, smart energi och uppkopplad och automatiserad körning.

–  Dataarkitektur och processorer med lågeffekt för en bred skala tillämpningar, inklusive avancerad databehandling, digitalisering av industrin, automatisering och robotteknik, stordata och moln, smart energi och uppkopplad och automatiserad körning.

–  Formgivning för datorhårdvara med starka garantier för pålitligt utförande, med inbyggda integritets- och säkerhetsskydd för input/output samt bearbetningsinstruktion.

–  Formgivning för datorhårdvara med starka garantier för pålitligt utförande, med inbyggda integritets- och säkerhetsskydd för input/output samt bearbetningsinstruktion.

–  Fotonik som möjliggör tillämpningar med banbrytande framsteg i fråga om funktionalitet och prestanda.

–  Fotonik som möjliggör tillämpningar med banbrytande framsteg i fråga om funktionalitet, integration och prestanda.

–  Systemteknik för att stödja helt autonoma system för tillförlitliga applikationer som samverkar med den fysiska världen, inbegripet i industriella och säkerhetskritiska områden.

–  Systemteknik för att stödja helt autonoma system för tillförlitliga applikationer som samverkar med den fysiska världen, inbegripet i industriella och säkerhetskritiska områden.

–  Programvaruteknik som förbättrar programvarans kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet med ökad livslängd, ökad produktivitet och utveckling av inbyggd artificiell intelligens och programvarans motståndskraft.

–  Program- och maskinvaruteknik som förbättrar programvarans kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet med ökad livslängd, ökad produktivitet och driftskompatibilitet och utveckling av inbyggd artificiell intelligens och programvarans motståndskraft.

–  Ny teknik som expanderar den digitala tekniken och överbryggar klyftan mellan koncepttest i forskning och industriell genomförbarhet för relevanta marknader.

–  Ny teknik som expanderar den digitala tekniken och överbryggar klyftan mellan koncepttest i forskning och industriell genomförbarhet för relevanta marknader.

 

  Digitala tekniker för kulturella och kreativ industrier, inklusive audiovisuella sådana, arkiv och bibliotek samt förlagsverksamhet, för att utveckla nya verktyg för att skapa tillgång till samt utnyttja och bevara digitalt innehåll.

 

  Utveckling av nya miljöinnovativa affärsmodeller och alternativa resurs- och energieffektiva produktionsstrategier.

Ändringsförslag    57

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EU är världsledande inom avancerade material och tillhörande processer, som stå för 20 % av dess industri och utgör grunden för nästan alla värdekedjor genom omvandling av råvaror. För att förbli konkurrenskraftig och uppfylla medborgarnas behov av hållbara, säkra och avancerade material, måste EU förbättra möjligheterna till återvinning av material, minska koldioxidutsläppen och miljöpåverkan samt stimulera sektorsöverskridande industriell innovation genom att stödja nya tillämpningar i alla industrisektorer.

EU är världsledande inom avancerade material och tillhörande processer, som stå för 20 % av dess industri och utgör grunden för nästan alla värdekedjor genom omvandling av råvaror. För att förbli konkurrenskraftig och uppfylla medborgarnas behov av hållbara, säkra och avancerade material, även miljövänliga sådana, måste EU förbättra hållbarheten hos och möjligheterna till återanvändning och återvinning av material, minska koldioxidutsläppen och miljöpåverkan samt stimulera sektorsöverskridande industriell innovation genom att stödja nya tillämpningar och standardisering i alla industrisektorer.

Ändringsförslag    58

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Material (t.ex. plast, bio-, nano-, tvådimensionell, smart material och multimaterial) med nya egenskaper och funktionalisering som uppfyller lagstadgade krav (samtidigt som detta inte får leda till ökat tryck på miljön under produktion, användning och avfallshantering).

–  Material (t.ex. plast, bioplast, bio-, nano-, tvådimensionell, smart material och multimaterial) med nya egenskaper och funktionalisering som uppfyller lagstadgade krav (samtidigt som detta inte får leda till ökat tryck på miljön och negativa externaliteter under produktion, användning och avfallshantering).

–  Integrerade materialprocesser och produktion enligt ett kundorienterat och etiskt förhållningssätt, inbegripet standardförberedande verksamhet och livscykelanalyser, utvinning och förvaltning av råvaror, hållbarhet, återanvändbarhet och återvinningsbarhet, säkerhet, riskbedömning och riskhantering.

–  Integrerade materialprocesser och produktion enligt ett kundorienterat och etiskt förhållningssätt, inbegripet standardförberedande verksamhet och livscykelanalyser, hållbarutvinning och förvaltning av råvaror, hållbarhet, återanvändbarhet och återvinningsbarhet, säkerhet, riskbedömning och riskhantering.

–  Materialnyckelfaktorer såsom karakterisering (t.ex. för kvalitetssäkring), modellering, utprovning och uppgradering.

–  Materialnyckelfaktorer såsom karakterisering (t.ex. för kvalitetssäkring), modellering, utprovning och uppgradering.

–  Ett EU-ekosystem för innovation av teknikinfrastruktur16, som identifieras och prioriteras i samförstånd med medlemsstaterna, som tillhandahåller tjänster för att påskynda den tekniska omvandlingen och utnyttjandet av EU:s industri, i synnerhet små och medelstora företag. Detta ska omfatta samtliga viktiga tekniker som krävs för att underlätta innovation på materialområdet.

–  Ett EU-nätverk för forsknings- och teknikinfrastrukturer16, som identifieras och prioriteras i samförstånd med medlemsstaterna och med beaktande av färdplanen för Esfri, som tillhandahåller tjänster för att påskynda den tekniska omvandlingen och utnyttjandet av EU:s industri, i synnerhet små och medelstora företag.

–  Analys av framtida och framväxande tendenser i fråga om avancerade material och annan viktig möjliggörande teknik.

–  Analys av framtida och framväxande tendenser i fråga om avancerade material och annan viktig möjliggörande teknik.

–  Lösningar som bygger på design, arkitektur och kreativitet, med ett starkt fokus på användaren för att tillföra mervärde till industrisektorer och de kreativa näringarna.

–  Lösningar som bygger på design, arkitektur och kreativitet, med ett starkt fokus på användaren för att tillföra mervärde till industrisektorer och de kreativa näringarna, inbegripet modeindustrin.

__________________

__________________

16 Dessa är offentliga och privata inrättningar som tillhandahåller resurser och tjänster i första hand för att den europeiska industrin ska kunna testa och validera viktig möjliggörande teknik och produkter. Sådana infrastrukturer kan vara enstaka, virtuella eller spridda, och måste vara registrerade i en medlemsstat eller ett land som är associerat till ramprogrammet.

16 Dessa är offentliga och privata inrättningar som tillhandahåller resurser och tjänster i första hand för att den europeiska industrin ska kunna testa och validera viktig möjliggörande teknik och produkter. Sådana infrastrukturer kan vara enstaka, virtuella eller spridda, och måste vara registrerade i en medlemsstat eller ett land som är associerat till ramprogrammet.

Ändringsförslag    59

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.4 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Att göra föremål och apparater intelligenta är en av de stora trenderna. Forskare och innovatörer som utvecklar artificiell intelligens (AI) och tillämpningar inom robotteknik och andra områden kommer att vara viktiga drivkrafter för framtida ekonomisk tillväxt och produktivitetstillväxt. Många sektorer, inbegripet hälsa, tillverkningsindustri, byggnadsindustri och jordbruk kommer att använda och vidareutveckla denna viktiga möjliggörande teknik i andra delar av ramprogrammet. Utvecklingen måste trygga säkerheten för AI-baserade applikationer, riskerna måste bedömas och minska dess potential för missbruk och oavsiktliga diskrimineringsgrunder, såsom kön eller rasmotiverade fördomar, måste minskas. Det måste också säkerställas att AI kan utvecklas inom en ram som respekterar EU:s värderingar och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Att göra föremål och apparater intelligenta är en av de stora trenderna. Forskare och innovatörer som utvecklar artificiell intelligens (AI) och tillämpningar inom robotteknik och andra områden kommer att vara viktiga drivkrafter för framtida ekonomisk tillväxt och produktivitetstillväxt. Många sektorer, inbegripet hälsa, transport, tillverkningsindustri, byggnadsindustri och jordbruk kommer att använda och vidareutveckla denna viktiga möjliggörande teknik i andra delar av ramprogrammet. Utvecklingen måste trygga säkerheten för AI-baserade applikationer, riskerna med dessa måste bedömas och deras potential för missbruk och oavsiktliga diskrimineringsgrunder, såsom kön eller rasmotiverade fördomar, måste minskas. Det måste också säkerställas att AI kan utvecklas inom en etisk ram som respekterar EU:s värderingar och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Ändringsförslag    60

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.4 – stycke 2 - strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Utveckling och konstruktion av nätverk för forskningskompetens i kompetenscentrum för AI i hela Europa.

–  Utveckling och konstruktion av nätverk för forsknings- och innovationskompetens i kompetenscentrum för AI i hela Europa.

Ändringsförslag    61

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Internet har blivit en viktig faktor för den digitala omvandlingen i alla sektorer av ekonomin och samhället. EU bör ta ledningen när det gäller att driva på nästa generations internet mot ett människoinriktat ekosystem i linje med våra sociala och etiska värderingar. Investeringar i teknik och programvara för nästa generations internet kommer att förbättra EU:s industriella konkurrenskraft i den globala ekonomin. Att optimera spridning inom hela EU kommer att kräva omfattande samarbete mellan berörda parter.

Internet har blivit en viktig faktor för den digitala omvandlingen i alla sektorer av ekonomin och samhället. EU bör ta ledningen när det gäller att driva på nästa generations internet mot ett människoinriktat ekosystem och teknisk utveckling mot tillgängliga, säkra och pålitliga nätverkstjänster, i linje med våra sociala och etiska värderingar. Investeringar i teknik och programvara för nästa generations internet kommer att förbättra EU:s konkurrenskraft i den globala ekonomin. Att optimera spridning inom hela EU kommer att kräva omfattande samarbete mellan berörda parter och utveckling av europeisk och internationell standardisering.

Ändringsförslag    62

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.5 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Teknik och system för tillförlitliga och energieffektiva intelligenta nät och infrastrukturer för tjänster (konnektivitet efter 5G, programvarustyrda infrastrukturer, sakernas internet, molninfrastrukturer, kognitiva moln), som möjliggör realtidsfunktioner, virtualisering och decentraliserad förvaltning (ultrasnabb och flexibel radio, ”edge computing”, blockkedjor, delade sammanhang och kunskaper).

–  Teknik och system för tillförlitliga och energieffektiva intelligenta nät och infrastrukturer för tjänster (konnektivitet efter 5G, programvarustyrda infrastrukturer, sakernas internet, molninfrastrukturer, kognitiva moln), som möjliggör realtidsfunktioner, virtualisering och decentraliserad förvaltning (ultrasnabb och flexibel radio, ”edge computing”, krypteringsbaserad teknik, distribuerade databaser, delade sammanhang och kunskaper).

–  Nästa generations internets applikationer och tjänster för konsumenter, industri och samhälle som bygger på förtroende, driftskompatibilitet, bättre användarkontroll av data, öppen tillgång till språk, nya multimodala samverkanskoncept, inkluderande och starkt individanpassad tillgång till föremål, information och innehåll, bland annat omslutande och trovärdiga medier, sociala medier och sociala nätverk.

–  Nästa generations internets applikationer och tjänster för konsumenter, industri och samhälle som bygger på förtroende, driftskompatibilitet, interkonnektivitet, bättre användarkontroll av data, öppen tillgång till språk, nya multimodala samverkanskoncept, inkluderande och starkt individanpassad tillgång till föremål, information och innehåll, bland annat omslutande och trovärdiga medier, sociala medier och sociala nätverk, liksom affärsmodeller för transaktioner och tjänster över delade infrastrukturer.

–  Mjukvarubaserad mellanvara, inbegripet distribuerad databasteknik, som fungerar i mycket distribuerade miljöer för att underlätta kartläggning och dataöverföring mellan hybrida infrastrukturer med inbyggt uppgiftsskydd, artificiell intelligens, dataanalys, säkerhet och kontroll på internetapplikationer och tjänster som bygger på det fria flödet av information och kunskap.

–  Mjukvarubaserad mellanvara, inbegripet distribuerad databasteknik, som fungerar i mycket distribuerade miljöer för att underlätta kartläggning och dataöverföring mellan hybrida infrastrukturer med inbyggt uppgiftsskydd, artificiell intelligens, dataanalys, säkerhet och kontroll på internetapplikationer och tjänster som bygger på det fria flödet av information och kunskap.

 

  Teknik och verktyg för integrering av system av system för samhälleliga och industriella tillämpningar för att säkerställa skalbara, effektiva och pålitlig nätprestanda som lämpar sig för massiv utveckling av tjänster.

Ändringsförslag    63

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.6 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Högpresterande datorsystem: nästa generation av viktiga exaskala och post-exaskala tekniker och system (t.ex. mikroprocessorer med lågeffekt, mjukvara, systemintegration), algoritmer, koder och applikationer, analysverktyg och testanläggningar, industriella pilotanläggningar och tjänster, stöd till forskning och innovation för en infrastruktur med högpresterande datorsystem av världsklass, inbegripet den första hybridinfrastrukturen för högpresterande kvantdatorteknik i EU.

–  Högpresterande datorsystem: utveckling av nästa generation av viktiga exaskala och post-exaskala tekniker och system (t.ex. mikroprocessorer med lågeffekt, mjukvara, systemintegration), särskild maskinvara, algoritmer, koder och applikationer, analysverktyg och testanläggningar, industriella pilotanläggningar och tjänster, stöd till forskning och innovation för en infrastruktur med högpresterande datorsystem av världsklass, inbegripet den första hybridinfrastrukturen för högpresterande kvantdatorteknik i EU.

–  Stordata: dataanalys av extrema resultat, inbyggt integritetsskydd i analysen av personuppgifter och konfidentiella stordata, tekniker för fullskaliga dataplattformar för återanvändning av industriella, personliga och öppna data, datahantering, driftskompatibilitet och länkverktyg, dataapplikationer för globala utmaningar.

–  Stordata: dataanalys av extrema resultat, säkert och integritetsbevarande inbyggt integritetsskydd i analysen av personuppgifter och konfidentiella stordata, tekniker för fullskaliga dataplattformar för återanvändning av industriella, personliga och öppna data, datahantering, driftskompatibilitet och länkverktyg, dataapplikationer för globala utmaningar.

–   Minskat koldioxidavtryck för IKT-processer, som omfattar maskinvara, programvara, sensorer, nät, lagring och databaser, och standardiserade bedömningar.

–  Minskat koldioxidavtryck för IKT-processer, som omfattar maskinvara, programvara, sensorer, nät, lagring och databaser, och standardiserade bedömningar.

Ändringsförslag    64

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3.2.6a.  Kvantteknik

 

Genom kvanttekniken utnyttjas de enorma framstegen i vår förmåga att upptäcka och manipulera enskilda kvantpartiklar (atomer, fotoner, elektroner). Detta kan revolutionera hela informationsvärdekedjan från programvara till maskinvara och från kommunikationer till datautvinning och artificiell intelligens. Europa är hemort för världsledande forskare på detta område och för närvarande pågår det en global kapplöpning om att överföra vetenskapliga framsteg till applikationer som är färdiga för marknaden. Denna viktiga möjliggörande teknik kommer att få djupgående sektorsövergripande konsekvenser i grund och botten genom att tillhandahålla EU:s medborgare och industri exempelvis större beräkningskapacitet, vilket bland annat leder till mer tillförlitlig hälso- och sjukvård, bättre kemikalier och material, optimerad och därigenom mer hållbar resursanvändning, effektivare teknik, säkrare telekommunikationer och många andra revolutionerande applikationer.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Kvantdatorer och kvantsimulering, inbegripet maskinvaruutveckling avseende olika former av arkitektur och fysiska plattformar samt algoritm- och programvaruutveckling.

 

  Kvantnätverk för säker överföring av data och för delning av kvantresurser, både mark- och rymdbaserade.

 

  Kvantsensorer, avbildningssystem och metrologistandarder, utforskning av sammanhängande kvantsystem och förvecklingar.

 

  Provbäddar och användaranläggningar för ovannämnda teknik.

Ändringsförslag    65

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.7 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Primära råvaror kommer att fortsätta att spela en viktig roll i den cirkulära ekonomin och uppmärksamhet måste ägnas deras hållbara produktion. Dessutom bör helt nya material, produkter och processer utformas för cirkularitet. Att bygga upp en cirkulär industri kommer att ha flera fördelar för Europa: Det kommer att medföra en säker, hållbar och överkomlig tillgång på råvaror, vilket i sin tur kommer att skydda industrin mot resursknapphet och prisvolatilitet. Det kommer också att skapa nya affärsmöjligheter och innovativa och mer effektiva sätt att producera.

Primära råvaror kommer att fortsätta att spela en viktig roll i den cirkulära ekonomin och uppmärksamhet måste ägnas deras hållbara utvinning, användning och produktion. Dessutom bör helt nya material, produkter och processer utformas för cirkularitet. Att bygga upp en cirkulär industri kommer att ha flera fördelar för Europa: Det kommer att medföra en säker, hållbar och överkomlig tillgång på råvaror, vilket i sin tur kommer att skydda industrin mot resursknapphet och prisvolatilitet. Det kommer också att skapa nya affärsmöjligheter och innovativa och mer effektiva sätt att producera.

Ändringsförslag    66

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.7 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Målet är att utveckla överkomliga banbrytande innovationer och utnyttja en kombination av avancerad teknik och processer för att utvinna största möjliga nytta av alla resurser.

Målet är att utveckla överkomliga banbrytande innovationer och utnyttja en kombination av avancerade och digitala tekniker och processer för att utvinna största möjliga nytta av alla resurser.

Ändringsförslag    67

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.7 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer

–  Industriell symbios med resursflöden mellan produktionsanläggningar, sektorer och tätorter, processer och material, för att transportera, transformera, återanvändning och spara resurser, och kombinera tillvaratagandet av biprodukter, avfall och koldioxidutsläpp.

–  Industriell symbios med resursflöden mellan produktionsanläggningar, sektorer och tätorter, processer och material, för att transportera, transformera, återanvändning och spara resurser, och kombinera tillvaratagandet av biprodukter, avfall och koldioxidutsläpp.

–  Tillvaratagande och livscykelanalyser av material och produktströmmar med användning av nya alternativa insatsvaror, resurskontroll, materialspårning och sortering.

–  Tillvaratagande och livscykelanalyser av material och produktströmmar med användning av nya alternativa insatsvaror, resurskontroll, inklusive nya affärsmodeller, automatisering och digital teknik för materialspårning och sortering.

–  Produkter för ökad livslängd, hållbarhet och med möjlighet till uppgradering och reparation, demontering och återvinning.

–  Produktutveckling, inklusive utformning av produkter, för ökad livslängd, hållbarhet, återanvändbarhet, reparerbarhet och med möjlighet till uppgradering och omarbetning, reparation, demontering och återvinning.

–  Återvinningsindustri, maximera sekundära materials potential och säkerhet och minimera föroreningar, kvalitetsförsämring och kvantitetsförlust efter behandlingen.

–  Återvinningsindustri, maximera sekundära materials potential och säkerhet och minimera föroreningar, kvalitetsförsämring och kvantitetsförlust efter behandlingen.

–  Avlägsnande av ämnen som ger anledning till oro i produktion och produkternas slutskede, säkra ersättningsprodukter och säkra och kostnadseffektiv produktionsteknik.

–  Säker hantering och säkert avlägsnande av ämnen som ger anledning till oro i produktion och produkternas slutskede, säkra ersättningsprodukter och säkra och kostnadseffektiv produktionsteknik.

–  Hållbar försörjning eller ersättning av råvaror, inbegripet råvaror av avgörande betydelse, som omfattar hela värdekedjan.

–  Hållbar försörjning och/eller relevanta ersättningsalternativ för råvaror, inbegripet råvaror av avgörande betydelse, som omfattar hela värdekedjan.

Ändringsförslag    68

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.8 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Industrisektorer, däribland energiintensiva industrier, bidrar med miljontals arbetstillfällen och deras konkurrenskraft är avgörande för välfärden i samhället. De står dock för 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser och har stor miljöpåverkan (särskilt när det gäller föroreningar av luft, vatten och jord).

Industrisektorer, däribland energiintensiva industrier, bidrar med miljontals arbetstillfällen och deras konkurrenskraft är avgörande för välfärden i samhället. De står dock för 20 % av de globala utsläppen av växthusgaser och har stor miljöpåverkan (särskilt när det gäller förorening av luft, vatten och jord). Industrier, och i synnerhet sådana som är energiintensiva, bör därför ytterligare förbättra energieffektiviteten för att öka sin konkurrenskraft och sänka EU:s energiefterfrågan. En ökad integrering av förnybara energikällor genom utvecklingen av nya kraftdrivna industritekniker och -processer är mycket viktiga för den industriella omvandlingen.

Ändringsförslag    69

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.8 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Banbrytande teknik för att åstadkomma betydande minskningar av utsläpp av växthusgaser och föroreningar, ofta i kombination med teknik för den cirkulära industrin, kommer att leda till starka industriella värdekedjor, revolutionera tillverkningskapaciteten och förbättra industrins övergripande konkurrenskraft, och samtidigt lämna viktiga bidrag till klimatmålen och miljökvaliteten.

Storskalig banbrytande vetenskaplig och teknisk forskning för att åstadkomma betydande energiminskningar i samband med utsläpp av växthusgaser och föroreningar, till exempel i kombination med teknik för den cirkulära ekonomin och digitala tekniker, kommer att leda till starka industriella värdekedjor, revolutionera tillverkningskapaciteten och samtidigt lämna viktiga bidrag till klimatmålen och miljökvaliteten.

Ändringsförslag    70

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.8 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Processteknik, inklusive uppvärmning och kylning, digitala verktyg och storskaliga demonstrationer för prestationer och effektivitet, betydande minskning eller förhindrande av industriella utsläpp av växthusgaser och föroreningar, inbegripet partiklar.

–  Processteknik, inklusive uppvärmning och kylning, agens i processer och digitala verktyg, i synnerhet i form av storskaliga demonstrationer för prestationer och effektivitet, betydande minskning eller förhindrande av industriella utsläpp av växthusgaser och föroreningar, inbegripet partiklar.

–  Industriellt tillvaratagande av koldioxid

–  Industriellt tillvaratagande av koldioxid, inbegripet tekniker och lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser från elproduktion som baseras på fossila bränslen, via koldioxidlagring och användning av koldioxid.

 

  Direkt undvikande av koldioxid genom användning av förnybart elektrolytiskt väte och förnybar elkraft.

–  Elektrifiering och utnyttjande av okonventionella energikällor inom industrianläggningar, och energi- och resursutbyten mellan industrianläggningar (till exempel genom industriell symbios).

–  Elektrifiering och utnyttjande av rena energikällor inom industrianläggningar, i syfte att minska de fossila energibärarna, i synnerhet för energiintensiva industriella processer..

–  Industriprodukter som kräver låga eller inga koldioxidutsläpp i produktionsprocessen under hela livscykeln.

–  Industriprodukter och material som kräver låga eller inga koldioxidutsläpp i produktionsprocessen.

Ändringsförslag    71

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.9 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EU kommer att stödja synergier mellan rymdteknik och möjliggörande teknik (stordata, avancerad tillverkning, robotteknik och artificiell intelligens), främja en blomstrande och företagsam och konkurrenskraftig rymdsektor, och bidra till att säkerställa oberoende tillgång och användning av rymden på ett tryggt och säkert sätt. Verksamheten kommer att baseras på en färdplan, med beaktande av ESA:s harmoniseringsprocess och medlemsstaternas relevanta initiativ, och ska genomföras med ESA, beroende på vad som är lämpligt.

EU kommer att stödja synergier mellan rymdteknik och möjliggörande teknik (stordata, avancerad tillverkning, kvantteknik, robotteknik och artificiell intelligens), kommer att främja en blomstrande och företagsam och konkurrenskraftig rymdsektor, och kommer att bidra till att säkerställa oberoende tillgång och användning av rymden på ett tryggt och säkert sätt. Verksamheten i tidigare led kommer att baseras på en färdplan, med beaktande av ESA:s harmoniseringsprocess och medlemsstaternas relevanta initiativ, och ska genomföras med ESA, beroende på vad som är lämpligt. Verksamheten i senare led kommer att vara marknadsdriven och bemöta användarnas behov och kommer att genomföras tillsammans med rymdprogrambyrån.

Ändringsförslag    72

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 3 – led 3.2 – led 3.2.9 – stycke 3 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Europeiska globala system för satellitnavigering (Galileo och Egnos): innovativa tillämpningar, global spridning inbegripet internationella samarbetspartner, lösningar för att förbättra robustheten, autentisering, integritet hos tjänster, utveckling av grundläggande inslag såsom chipsatser och mottagare, antenner, hållbara leveranskedjor, ny teknik (t.ex. kvantteknik, optiska länkar, programmerbar nyttolast), för hållbar användning av tjänster för inverkan på samhälleliga utmaningar. Nästa generations systemutveckling för nya utmaningar, t.ex. säkerhet eller autonom körning.

–  Europeiska globala system för satellitnavigering (Galileo och Egnos): innovativa tillämpningar, global spridning inbegripet internationella samarbetspartner, lösningar för att förbättra robustheten, autentisering, integritet hos tjänster, utveckling av grundläggande inslag såsom chipsatser och mottagare, antenner, hållbara leveranskedjor, ny teknik (t.ex. kvantteknik, optiska länkar, programmerbar nyttolast), förbättrad tillgänglighet och allt fler olika tillämpningar för hållbar användning av tjänster för inverkan på samhälleliga utmaningar. Nästa generations systemutveckling för nya utmaningar, t.ex. riskreducering för naturkatastrofer, säkerhet eller autonom körning.

–  Copernicus: innovativa tillämpningar, global spridning inbegripet internationella samarbetspartner, utveckling av robusta tjänster, hållbara leveranskedjor, sensorer, system och uppdragskoncept (t.ex. plattformar för höga höjder, drönare, lätta satelliter), kalibrering och validering, hållbar användning av tjänster för inverkan på samhälleliga utmaningar, datateknik för jordobservation, stordata, datorresurser och algoritmverktyg. Nästa generations systemutveckling för nya utmaningar, t.ex. klimatförändring och säkerhet.

–  Copernicus: innovativa tillämpningar, global spridning inbegripet internationella samarbetspartner, utveckling av robusta tjänster, hållbara leveranskedjor, sensorer, system och uppdragskoncept (t.ex. plattformar för höga höjder, drönare, lätta satelliter), kalibrering och validering, hållbar användning av tjänster för inverkan på samhälleliga utmaningar, datateknik för jordobservation, stordata, datorresurser och algoritmverktyg. Nästa generations systemutveckling för nya utmaningar, t.ex. katastrofriskreducering, klimatförändring och säkerhet.

–  Rymdlägesbild: robust kapacitet att övervaka och förutse tillståndet i rymdmiljö t.ex. rymdväder, rymdskrot, jordnära objekt, och nya tjänstekoncept, såsom förvaltning av rymdtrafiken, tillämpningar och tjänster för att säkra kritisk infrastruktur i rymden och på jorden.

–  Rymdlägesbild: robust kapacitet att övervaka och förutse tillståndet i rymdmiljö t.ex. rymdväder, rymdskrot, jordnära objekt, sensorer och nya tjänstekoncept, såsom förvaltning av rymdtrafiken, tillämpningar och tjänster för att säkra kritisk infrastruktur i rymden och på jorden.

–  Säkra satellitkommunikationer för statliga aktörer i EU: lösningar för bredast möjliga spektrum av statliga användare och tillhörande utrustning i arkitektoniska, tekniska och systemlösningar för rymdinfrastruktur, som stödjer EU:s självständighet.

–  Säkra, kvantsäkra satellitkommunikationer för statliga aktörer i EU: lösningar för bredast möjliga spektrum av statliga användare och tillhörande utrustning i arkitektoniska, tekniska och systemlösningar för rymdinfrastruktur, som stödjer EU:s självständighet.

–   Heltäckande satellitkommunikation för medborgare och företag: kostnadseffektiv, avancerad satellitkommunikation för att sammankoppla tillgångar och människor i områden med dålig täckning, som en del av ubikvitär konnektivitet genom 5G och utvecklingen av sakernas internet, och bidra till infrastruktur för nästa generations internet. Förstärkt marksegment och användarutrustning, standardisering och interoperabilitet för att säkerställa EU:s industriella ledarskap.

–   Heltäckande satellitkommunikation för medborgare och företag: kostnadseffektiv, avancerad satellitkommunikation för att sammankoppla tillgångar och människor i områden med dålig täckning, som en del av ubikvitär konnektivitet genom 5G och utvecklingen av sakernas internet, och bidra till infrastruktur för nästa generations internet. Förstärkt marksegment och användarutrustning, standardisering och interoperabilitet för att säkerställa EU:s industriella ledarskap.

–  Oberoende och hållbar leveranskedja: ökade tekniska beredskapsnivåer hos satelliter och bärraketer, tillhörande rymd- och marksegment, samt produktions- och testanläggningar. För att säkra EU:s tekniska ledarskap och självständighet kan leverantörskedjans förbättrade hållbarhet, minskat beroende av kritisk rymdteknik utanför EU och förbättrad kunskap om rymdteknik erbjuda lösningar för andra industrisektorer.

–  Oberoende och hållbar leveranskedja: ökade tekniska beredskapsnivåer hos satelliter och bärraketer, tillhörande rymd- och marksegment, samt produktions- och testanläggningar. För att säkra EU:s tekniska ledarskap och självständighet kan leverantörskedjans förbättrade hållbarhet, minskat beroende av kritisk rymdteknik utanför EU och förbättrad kunskap om rymdteknik erbjuda lösningar för andra industrisektorer.

–  Rymdekosystem: validerings- och demonstrationstjänster i omloppsbanan, inbegripet färddelningstjänster för lätta satelliter, rymddemonstratorer på områden som hybrid-, smarta eller omkonfigurerbara satelliter, tillverkning och sammanställning i omloppsbanan, återanvändning av bärraketer, underhåll i omloppsbanan och mikro-bärraketer, banbrytande innovationer och tekniköverföring för återvinning, grönområden, artificiell intelligens, robotteknik, digitalisering, kostnadseffektivitet, miniatyrisering.

–  Rymdekosystem: validerings- och demonstrationstjänster i omloppsbanan, inbegripet färddelningstjänster för lätta satelliter, rymddemonstratorer på områden som hybrid-, smarta eller omkonfigurerbara satelliter, tillverkning och sammanställning i omloppsbanan, återanvändning av bärraketer, underhåll i omloppsbanan och mikro-bärraketer, banbrytande innovationer och tekniköverföring för återvinning, ren rymd, grönområden, artificiell intelligens, robotteknik, digitalisering, kostnadseffektivitet, miniatyrisering.

–  Rymdvetenskap: utnyttjande av vetenskapliga uppgifter som vetenskapliga och forskningsexpeditioner, kopplad till utvecklingen av innovativa instrument i en internationell miljö, bidrag till förberedande vetenskapliga utvecklingsuppdrag för rymdprogrammet.

–  Rymdvetenskap: utnyttjande av vetenskapliga uppgifter som vetenskapliga och forskningsexpeditioner, kopplad till utvecklingen av innovativa instrument i en internationell miljö, bidrag till förberedande vetenskapliga utvecklingsuppdrag för rymdprogrammet.

 

  Artificiell intelligens och robotteknik i rymden: nya lösningar för rymduppdrag, t.ex. montering i rymden, bearbetning i rymden, kognitiva rymdsystem, samverkan mellan människor och robotar i rymden.

Ändringsförslag    73

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Skärningspunkten mellan forskning och innovation om klimat, energi och mobilitet kommer att på ett mycket integrerat och effektivt sätt ta upp en av de viktigaste globala utmaningarna för hållbarheten och framtiden för vår miljö och livsstil.

Skärningspunkten mellan forskning och innovation om klimat, energi och mobilitet kommer att på ett mycket integrerat och effektivt sätt ta upp en av de viktigaste globala utmaningarna för hållbarheten och framtiden för vår miljö, ekonomi och livsstil.

För att uppnå Parisavtalets mål kommer EU att behöva övergå till koldioxidsnåla resurseffektiva och motståndskraftiga ekonomier och samhällen. Denna övergång kommer att baseras på genomgripande förändringar inom teknik och tjänster och det sätt på vilket företagen och konsumenterna agerar, samt nya styrelseformer. För att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C och att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C, krävs snabba framsteg i utfasningen av fossila bränslen i energisystemet och en kraftig minskning av utsläppen av växthusgaser från transportsektorn 17. Det kommer också att behövas nya impulser för att skynda på utvecklingen av nästa generations genombrott samt demonstration och spridning av innovativa tekniker och lösningar i enlighet med de möjligheter som erbjuds av digital teknik och rymdteknik. Detta kommer att uppnås genom en integrerad strategi, som omfattar minskning av koldioxidutsläppen, och minskning av luftföroreningar, tillgång till råvaror och en cirkulär ekonomi.

För att uppnå Parisavtalets mål kommer unionen att behöva visa vägen för övergången mot en ekonomi med nollnettoutsläpp av växthusgaser, inklusive koldioxidsnåla tekniker och strategier för utfasning av fossila bränslen. Denna övergång kommer att nödvändiggöra genomgripande förändringar inom teknik och tjänster som ligger till grund för det sätt på vilket industrierna producerar och företagen och konsumenterna agerar. Omvandlingen av energimarknaden kommer att ske genom interaktioner mellan teknik, infrastruktur och marknad, liksom politik och regelverk, inklusive nya styrelseformer. Det finns därför ett behov av systematiska innovationer inom energi-, byggnads-, industri- och transportsektorn.

 

För att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C och att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C, krävs en minskning av utsläppen av växthusgaser genom utfasning av fossila bränslen, energibesparingar och användning av förnybara energikällor samt elektrifiering av industriella processer som omfattar såväl energi- och transportsektorerna17. För närvarande för närvarande står transportsektorn för nästan en fjärdedel av unionens växthusgasutsläpp.

 

Det behövs nya impulser för att skynda på utvecklingen av nästa generations genombrott samt demonstration och spridning av innovativa tekniker och lösningar i enlighet med de möjligheter som erbjuds av viktiga möjliggörande tekniker, digital teknik och rymdteknik. Detta kommer att uppnås genom en integrerad strategi, som omfattar minskning av koldioxidutsläppen, förnybara energiresurser och energieffektivitet, minskning av luftföroreningar, tillgång till råvaror, inbegripet kritiska råvaror och en cirkulär ekonomi. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sektorsintegrationen (dvs. av elsektorn, sektorn för uppvärmning och sektorn för nedkylning, industrisektorn och transportsektorn) inom alla insatsområden, vilket är viktigt för en framgångsrik energiövergång och transportomställning.

 

För att uppnå detta kommer unionen också att främja utvecklingsstrategier som forskning och innovation, inbegripet metoden med flera aktörer, och utveckla kunskaps- och innovationssystem på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Insikter från samhällsvetenskap och humaniora, social innovation med medborgarnas engagemang kommer att spela en avgörande roll för att främja nya styrelseformer samt nya produktions- och konsumtionsmönster.

Framsteg på dessa områdenmen även inom hela spektrumet av EU:s industri, bl.a. jordbruk, byggnader, industriprocesser och industriell produktanvändning och avfall – kommer att kräva fortsatta ansträngningar för att bättre förstå mekanismerna bakom klimatförändringarna och de därmed förbundna effekterna i hela ekonomin och samhället, genom utnyttjande av synergieffekter med nationell verksamhet, andra typer av EU-åtgärder och internationellt samarbete.

Framsteg inom energi- och transportsektorernaoch även inom hela spektrumet av EU:s industri, bl.a. jordbruk, byggnader, industriprocesser och industriell produktanvändning och avfall och återvinning – kommer att kräva fortsatta och större ansträngningar för att bättre förstå mekanismerna bakom klimatförändringarna och de därmed förbundna effekterna i hela ekonomin och samhället, genom utnyttjande av synergieffekter med nationell verksamhet, andra typer av unionsåtgärder och internationellt samarbete.

Under det senaste årtiondet har betydande framsteg gjorts i klimatvetenskap, särskilt när det gäller observation och assimilering av data och klimatmodellering. Komplexiteten i klimatsystemet och behovet av att stödja genomförandet av Parisavtalet, hållbarhetsmålen och EU:s politik för hållbar utveckling kräver dock förstärkta insatser för att fylla de återstående kunskapsluckorna.

Under det senaste årtiondet har betydande framsteg gjorts i klimatvetenskap, särskilt när det gäller observation och assimilering av data och klimatmodellering. Komplexiteten i klimatsystemet och behovet av att stödja genomförandet av Parisavtalet, hållbarhetsmålen och EU:s politik för hållbar utveckling kräver dock förstärkta insatser för att fylla de återstående kunskapsluckorna.

EU har infört en övergripande politisk ram i strategin för energiunionen, med bindande mål, rättsakter och forsknings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla effektiv energiproduktion som bygger på förnybara energikällor.

EU har infört en övergripande politisk ram i strategin för energiunionen, med bindande mål, rättsakter och forsknings- och innovationsverksamhet som syftar till ett mycket energieffektivt energisystem som baseras på förnybara resurser.

Transport säkerställer den mobilitet för människor och varor som behövs för en integrerad europeisk inre marknad, territoriell sammanhållning och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Transporterna har samtidigt betydande negativa effekter på människors hälsa, trafikstockningar, markanvändning, luftkvalitet och buller, samt leder till ett stort antal för tidiga dödsfall och ökade samhällsekonomiska kostnader. Därför måste hållbara transporter och transportnät vara rena, säkra, smarta, tysta och pålitliga, överkomliga och erbjuda integrerade tjänster från dörr till dörr.

Transport säkerställer den mobilitet för människor och varor som behövs för en integrerad europeisk inre marknad, territoriell sammanhållning och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Transporterna har samtidigt betydande negativa effekter på människors hälsa, trafikstockningar, markanvändning, luftkvalitet och buller, samt leder till ett stort antal för tidiga dödsfall och ökade samhällsekonomiska kostnader. Därför måste transporter och transportnät, i synnerhet i stadsområden, vara rena, effektiva, miljömässigt och ekonomiskt hållbara, säkra, smarta, innovativa, tysta och pålitliga, överkomliga och erbjuda integrerade tjänster från dörr till dörr.

De problem som transport- och energisektorerna står inför går dock utöver vad som behövs för att minska utsläppen. Det finns flera problem som måste lösas, bland annat den ökade användningen av digital och rymdbaserad teknik, förändringar i användarnas beteende och mobilitetsmönster, nya marknadsaktörer och omvälvande affärsmodeller, globalisering, den ökande internationella konkurrensen och en äldre, mer urban och alltmer heterogen befolkning.

De problem som transport- och energisektorerna står inför går, dock, utöver vad som behövs för att minska utsläppen. Det finns flera problem som måste lösas, bland annat förnybar energi, hållbara bränslen, energilagring och försörjningstrygghet, den ökade användningen av digital, automatiserad och rymdbaserad teknik, förändringar i användarnas beteende och mobilitetsmönster, nya marknadsaktörer och omvälvande affärsmodeller, globalisering, den ökande internationella konkurrensen och en äldre, mer urban och alltmer heterogen befolkning.

Båda sektorerna är viktiga drivkrafter för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. EU har fler än 1,6 miljoner människor som arbetar inom området förnybar energi och energieffektivisering. Transport- och lagringssektorerna sysselsätter mer än 11 miljoner människor i EU, står för omkring 5 % av BNP och 20 % av exporten. EU är världsledande i konstruktion och tillverkning av fordon, luftfartyg och fartyg, medan patentering av innovativ ren teknik sätter EU på andra plats i världen.

Både energi- och transportsektorerna är viktiga drivkrafter för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. EU har fler än 1,6 miljoner människor som arbetar inom området förnybar energi och energieffektivisering. Transport- och lagringssektorerna sysselsätter mer än 11 miljoner människor i EU, står för omkring 5 % av BNP och 20 % av exporten. EU är världsledande i konstruktion och tillverkning av fordon, luftfartyg och fartyg, medan patentering av innovativ ren teknik, inklusive tekniker på området förnybar energi, sätter EU på andra plats i världen.

Att hitta nya sätt för att skynda på införandet av ren teknik och lösningar för minskade koldioxidutsläpp i den europeiska ekonomin kräver också en ökad efterfrågan på innovation. Detta kan främjas genom ökad egenmakt för medborgarna samt sociala innovationer och innovationer inom den offentliga sektorn och kommer att leda till metoder utöver teknikdriven innovation. Samhällsekonomisk forskning som omfattar bland annat användarnas behov och mönster, framtidsforskning, miljömässiga, ekonomiska, sociala och beteendemässiga aspekter, affärsnytta och modeller och standardförberedande forskning, kommer också att underlätta åtgärder som främjar lagstiftning, ekonomi och social innovation, kompetens, engagemang och egenmakt samt marknadsaktörer och konsumenter.

Att hitta nya sätt för att skynda på införandet av energieffektiv teknik som är baserad på förnybara energier och andra icke-kritiska lösningar för minskade koldioxidutsläpp i den europeiska ekonomin kräver också en ökad efterfrågan på innovation.. Detta kan främjas genom ökad egenmakt för medborgarna samt sociala innovationer och innovationer inom den offentliga sektorn och offentlig upphandling och kommer att leda till metoder utöver teknikdriven innovation. Samhällsekonomisk forskning som omfattar bland annat användarnas behov och mönster, framtidsforskning, miljömässiga, ekonomiska, sociala och beteendemässiga aspekter, affärsnytta och modeller och standardförberedande forskning, kommer också att underlätta åtgärder som främjar lagstiftning, ekonomi och social innovation, kompetens, engagemang och egenmakt samt alla marknadsaktörer och konsumenter. Teknik som främjar sektorsintegrationen och har möjlighet att stärka den inhemska tillverkningsindustrin. I transportsektorn har tillämpad forskning och prövningar som syftar till marknadsspridning för innovationer en avgörande roll.

Verksamhet inom detta kluster bidrar särskilt till energiunionens mål, liksom för den digitala inre marknaden och agendan för sysselsättning, tillväxt och investeringar, en förstärkning av EU som global aktör, EU:s nya strategi för industripolitiken, den cirkulära ekonomin, råvaruinitiativet, säkerhetsunionen och agendan för städer, EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt EU:s rättsliga bestämmelser för att minska buller och luftföroreningar.

Verksamhet inom detta kluster bidrar särskilt till energiunionens mål, åtagandena enligt Parisavtalet, liksom för den digitala inre marknaden och agendan för sysselsättning, tillväxt och investeringar, en förstärkning av unionen som en global aktör, unionens nya strategi för industripolitiken, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, initiativet för den europeiska batterialliansen, råvaruinitiativet, EU:s bioekonomistrategi, säkerhetsunionen och agendan för städer samt unionens rättsliga bestämmelser för att minska buller och luftföroreningar. De bidrar också till att hjälpa medlemsstaterna att uppnå de nationella utsläppsminskningsmålen. Komplementaritet och synergier med verksamheter inom ramen för andra unionsprogram bör säkerställas.

 

Med tanke på antalet europeiska teknik- och innovationsplattformar inom detta område bör ansökningsomgångar inom detta kluster ta hänsyn till deras rekommendationer.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.

__________________

__________________

17 Utfasning av fossila bränslen ur andra sektorer behandlas i andra delar av Horisont Europas pelare Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft.

17 Utfasning av fossila bränslen ur andra sektorer behandlas i andra delar av Horisont Europas pelare Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft.

 

 

Ändringsförslag    74

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ett effektivt genomförande av Parisavtalet måste grundas på vetenskap, som kräver en kontinuerlig uppdatering av kunskap om klimatsystemet, samt tillgängliga alternativ för begränsning och anpassning, vilket möjliggör en systematisk och heltäckande bild av utmaningar och möjligheter för EU:s ekonomi. På denna grundval kommer vetenskapsbaserade lösningar för en kostnadseffektiv övergång till ett koldioxidsnålt, klimatsmart och resurseffektivt samhälle att utvecklas.

Ett effektivt genomförande av Parisavtalet måste grundas på vetenskap, som kräver en kontinuerlig uppdatering av kunskap om klimatsystemet, samt tillgängliga alternativ för begränsning och anpassning, vilket möjliggör en systematisk och heltäckande bild av utmaningar och möjligheter för unionens ekonomi. På denna grundval kommer vetenskapsbaserade lösningar för en kostnadseffektiv övergång mot en koldioxidsnål ekonomi eller en ekonomi med nollnettoutsläpp av växthusgaser att utvecklas.

Ändringsförslag    75

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.1 – stycke 2 – strecksats -1 (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Identifiering av centrala processer i polarområdena för en bättre utveckling av förvaltningsalternativ som minimerar de negativa konsekvenserna för ekosystem och leder till bättre kunskaper om det globala klimatet;

Ändringsförslag    76

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.1 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Vägar till minskade koldioxidutsläpp, begränsande åtgärder och politik som omfattar alla sektorer av ekonomin och som är förenliga med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

–  Vägar till minskade utsläpp av växthusgaser, begränsande åtgärder och politik som omfattar alla sektorer av ekonomin och som är förenliga med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    77

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.1 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Anpassningsvägar och strategier för sårbara ekosystem, kritiska ekonomiska sektorer och lokal/regional/nationell infrastruktur i EU, inbegripet förbättrade verktyg för riskbedömning.

–  Anpassningsvägar och strategier, inklusive förbättrad riskbedömning och riskminskningsverktyg, för sårbara ekosystem, kritiska ekonomiska sektorer, kritisk infrastruktur och stadsmiljöer på lokal, regional och nationell nivå samt på unionsnivå.

Ändringsförslag    78

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.1 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Modeller för att stärka klimatdiplomatin som en drivkraft för internationellt samarbete.

Ändringsförslag    79

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EU strävar efter att vara världsledande i överkomlig, säker och hållbar energiteknik för att förbättra sin konkurrenskraft i de globala värdekedjorna och sin ställning på dessa marknader. Olika klimatiska, geografiska, miljömässiga och samhällsekonomiska förhållanden i EU samt behovet att trygga energiförsörjningen och tillgången till råvaror, gör det nödvändigt med en bred portfölj av energilösningar, inklusive av icke-teknisk natur. När det gäller teknik för förnybar energi måste kostnaderna minska ytterligare,, resultaten måste förbättras, integreringen i energisystemet måste förbättras och banbrytande teknik måste utvecklas. När det gäller fossila bränslen kommer deras minskade användning att vara avgörande för att uppnå klimatmålen.

EU strävar efter att vara världsledaren inom överkomlig, säker, hållbar och förnybar energiteknik för att på så sätt förbättra sin konkurrenskraft i de globala värdekedjorna och sin ställning på dessa marknader. Olika klimatiska, geografiska, miljömässiga och samhällsekonomiska förhållanden i EU samt behovet av att säkerställa en minskad energiförbrukning, energieffektivitet, tryggad energiförsörjning och tillgången till råvaror, särskilt kritiska sådana, gör det nödvändigt med en bred portfölj av energilösningar, inklusive sådana av icke-kritisk natur. Energiövergången kommer att utmana EU till att inta en ledande ställning inom utveckling av lösningar för en uppgraderad marknadsutformning, samtidigt som systemintegrationen måste förbättras påtagligt. När det gäller teknik för förnybar energi måste kostnaderna minska ytterligare och resultaten måste förbättras. Detta kräver stöd till forskning om inkrementella och omstörtande innovationer inom avancerad teknik. Vidare måste ny banbrytande teknik utvecklas och spridas samtidigt som redan etablerad teknik måste förbättras. När det gäller fossila bränslen och fossila råvaror kommer deras minskade användning att vara avgörande för att uppnå klimatmålen.

Ändringsförslag    80

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

  Förnybar energiteknik och tillhörande lösningar för elproduktion, uppvärmning och kylning, hållbara transportbränslen och mellanliggande transportörer, i olika storlekar och utvecklingsstadier, anpassad till geografiska förhållanden och marknaderna, både inom EU och globalt.

  Förnybar energiteknik, inbegripet marin energiproduktion och dess olika undersektorer, till exempel vind-, ström- och vågenergi, uppvärmning och kylning, mellanliggande transportörer, som kraft till gas och väte, i olika storlekar och utvecklingsstadier, anpassad till geografiska förhållanden och marknaderna, både inom unionen och globalt.

Ändringsförslag    81

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 2 – strecksats 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Högeffektiva koldioxidsnåla lösningar eller lösningar utan koldioxid för elproduktion.

Ändringsförslag    82

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Omvälvande teknik för förnybar energi för nya tillämpningar och banbrytande lösningar.

–  Omvälvande teknik för förnybar energi för både nya, etablerade eller kraftigt förbättrade tillämpningar och banbrytande lösningar.

Ändringsförslag    83

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 2 – strecksats 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Nästa generations tekniklösningar, bland annat utveckling av nya material, tillverkningsprocesser och metoder för att öka den industriella konkurrenskraften inom ren energiteknik.

Ändringsförslag    84

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.2 – stycke 2 – strecksats 2b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Forskning och utveckling med avseende på nya affärsmodeller, lösningar och tjänster för att skapa gynnsamma marknadsvillkor på lagstiftnings-, förvaltnings- och finansieringsnivå för förnybara energikällor, energieffektiv teknik till slutanvändarna och tillhörande lösningar.

Ändringsförslag    85

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Den förväntade ökningen av variabel elproduktion och övergången till mer elektrisk uppvärmning, kylning och transport innebär att det behövs nya metoder för att hantera elnät. Förutom utfasning av fossila bränslen är målet att säkerställa överkomliga energipriser, försörjningstrygghet, säkerhet och stabilitet, vilket uppnås genom investeringar i innovativ infrastruktur för nyskapande system för förvaltning. Lagring av energi i olika former kommer att spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla tjänster till nätet, också för att förbättra och förstärka kapaciteten hos näten. Att utnyttja synergier mellan olika nät (t.ex. elnät, värme- och kylnät, gasnät, laddnings- och tankningsinfrastrukturför transport, väte och telekommunikationsnät) och aktörer (t.ex. industriområden, datacentraler, egenproducenter) kommer att vara avgörande för att möjliggöra smart, integrerad drift av relevant infrastruktur.

Den förväntade ökningen av variabel elproduktion och övergången till mer elektrisk uppvärmning, kylning och transport kräver nya metoder för hanteringen av elnät och spridningen av centraliserade energilösningar. Gasinfrastrukturen spelar dessutom en viktig roll när det gäller att integrera förnybara och koldioxidsnåla gaser.

 

Utöver minskningen av utsläppen av växthusgaser är målet att säkerställa överkomliga energipriser, energibesparingar, försörjningstrygghet, säkerhet och stabilitet. Detta uppnås genom investeringar i sektorsintegrering och relatera innovativ infrastruktur och teknik, ökad flexibilitet inom reglerbar elproduktion, i synnerhet från flexibla förnybara källor, nyskapande system för förvaltning, liksom genom att främja åtgärder för regleringsmässig och social innovation, färdigheter och genom att engagera och bemyndiga marknadsaktörer, konsumenter och samhällen. Lagring av energi i olika former kommer att spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla tjänster till nätet, och för att förbättra och förstärka kapaciteten hos näten. Att utnyttja synergier mellan olika nät (t.ex. elnät, värme- och kylnät, gasnät och lagring av gas, laddnings- och tankningsinfrastruktur för transport, väteinfrastruktur och telekommunikationsnät) och aktörer (t.ex. industriområden, nätoperatörer, datacentraler, egenproducenter och konsumenter, energisamhällen som producerar förnybar energi), liksom ökad efterfrågeflexibilitet och utveckling och integrering av europeiska och internationella standarder, kommer att vara avgörande för att möjliggöra smart, integrerad drift av relevant infrastruktur.

Ändringsförslag    86

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Teknik och verktyg för elnät för att integrera förnybara energikällor, liksom ny last i form av t.ex. värmepumpar och elfordon.

–  Teknik och verktyg för befintliga elnät för att integrera förnybara energikällor, liksom ny last i form av t.ex. värmepumpar, elektrolysörer, bränsleceller, industriell hydrolys, ellagring och decentraliserad förnybar energi, som ett centralt element för ett kostnadseffektivt, säkert, högeffektivt energisystem som utgår från förnybara energikällor och elfordon.

Ändringsförslag    87

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Demonstration av stabila och tillförlitliga energisystem och kraftnät på lokal och regional nivå som drivs av olika och flexibla förnybara energikällor.

Ändringsförslag    88

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Integrerade strategier för att matcha produktion och konsumtion av förnybar energi på lokal nivå, inklusive på öar, baserat på nya tjänster och samhällsbaserade initiativ.

–  Integrerade strategier för att öka, förbättra och matcha produktion och konsumtion av förnybar energi på lokal nivå, inklusive på öar, baserat på nya tjänster och tekniker (bland annat peer-to-peer-nät, distribuerade databaser, virtuella system för elmätning) liksom samhällsbaserade initiativ (inklusive aktiva konsumenter och förbrukare av egenproducerad el från förnybara energikällor som agerar på egen hand eller gemensamt, energisamhällen som producerar förnybar energi och lokala energisamhällen).

Ändringsförslag    89

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Systematisk konsekvensanalys avseende ny energiteknik såsom flexibel elproduktion, väte som baseras på förnybara energikällor och syntetisk gas för energilagring. Forskning och integrerade metoder för att åter omvandla naturgasnät till nät för grönt väte eller nät som transporterar biometan eller syntetisk metan.

Ändringsförslag    90

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Flexibla nät och samverkan mellan olika energikällor, nätverk, infrastruktur och aktörer.

–  Flexibla nät och flexibel produktion och försörjningstrygghet, inklusive efterfrågeflexibilitet, och samverkan mellan olika energikällor, nätverk, infrastruktur (även befintlig sådan) och aktörer. Tekniker för sektorsintegrering för att underlätta lagring och utnyttja transportens energipotential.

Ändringsförslag    91

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.3 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Rena lösningar som kan uppvisa resultat i fråga om tillförlitlighet och som kompletterar och överträffar förnybara energikällor och elektricitetsbaserad lagring.

Ändringsförslag    92

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.2.4.  Byggnader och industrianläggningar i energiövergången

4.2.4.  Byggnader i energiövergången

Ändringsförslag    93

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Byggnader och industrianläggningar kan spela en allt mer aktiv roll i samspelet med energisystemet. Därför är de viktiga inslag i övergången till förnybar energi.

Byggnader kan spela en allt mer aktiv roll i samspelet med energisystemet. Därför är de viktiga inslag i övergången mot förnybara energikällor och en högre energieffektivitet.

Ändringsförslag    94

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Byggnader är en viktig faktor för medborgarnas livskvalitet. Integration av olika tekniker, anordningar och system som kopplar samman olika energianvändningar, byggnader och deras invånare och användare står för en mycket stor potential för energiproduktion, lagring och effektivitetsförbättringar.

Byggnader är en viktig faktor för medborgarnas livskvalitet. Integration av olika tekniker, anordningar, system och standarder som kopplar samman olika energianvändningar, byggnader och deras invånare och användare står för en mycket stor potential för begränsning av klimatförändringar, energiproduktion, besparing och lagring och effektivitetsförbättringar.

Ändringsförslag    95

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Industrier, och i synnerhet sådana som är energiintensiva, kan ytterligare förbättra energieffektiviteten och främja integrering av förnybara energikällor.

utgår

Ändringsförslag    96

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  El och värme mellan en industrianläggning och en eloperatör.

–  Utbyte av el och värme mellan byggnader, en industrianläggning och en eloperatör.

Ändringsförslag    97

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Relevanta processer, utformning och material.

–  Optimering och hållbarhet vad gäller relevanta processer, utformning och material.

Ändringsförslag    98

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Smarta byggnader och stora mobilitetsknutpunkter (hamnar, flygplatser, logistiska centrum) i egenskap av aktiva element i bredare energinätverk och innovativa lösningar för rörlighet.

–  Smarta byggnader och stora mobilitetsknutpunkter (hamnar, flygplatser, tågstationer logistiska centrum) i egenskap av aktiva element i bredare energinätverk och innovativa lösningar för rörlighet.

Ändringsförslag    99

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Utformning av byggnaders livscykel, konstruktion, drift och avveckling, med beaktande av kretslopp och miljö-, energi- och resurseffektivitet och motståndskraft mot klimatförändringar samt återvinning.

–  Nya villkor, inbegripet smarta verktyg och smarta applikationer, för utformning av livscykel, konstruktion bland annat genom att använda lätta och förnybara material), drift och avveckling vad gäller byggnader, med beaktande av kretslopp, miljöprestanda, hållbarhet och ekonomisk effektivitet för energi- och resurseffektivitet, motståndskraft mot klimatförändringar, inverkan i fråga om utsläpp av växthusgaser samt återvinning.

Ändringsförslag    100

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Nya affärsmodeller, metoder och tjänster för renoveringsfinansiering, förbättring av kompetens i byggbranschen, brukares och andra marknadsaktörers engagemang.

–  Nya affärsmodeller, metoder och tjänster för renoveringsfinansiering, till exempel förfinansieringssystem med återbetalning vid faktura, förbättring av kompetens i byggbranschen, brukares och andra marknadsaktörers engagemang, exempelvis lokala myndigheter eller energisamhällen som producerar el av förnybar energi

Ändringsförslag    101

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Byggnaders energiprestanda övervakas och optimeras.

–  Byggnaders energiprestanda övervakas och optimeras i linje med målen i direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv 2018/844), inklusive användning av avancerade system för energiförvaltning av byggnader.

Ändringsförslag    102

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

  Verktyg och smarta apparater för ökad energieffektivitet i byggnader.

utgår

Ändringsförslag    103

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Renovering av befintliga byggnader i riktning mot nära-nollenergibyggnader.

–  Renovering av befintliga byggnader i riktning mot nära-nollenergibyggnader och innovativ teknik.

Ändringsförslag    104

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4 – stycke 4 – strecksats 9a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Flexibel energiproduktion, efterfrågeflexibilitet och optimerad energilagring.

Ändringsförslag    105

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4.2.4a.  Industrianläggningar i energiomställningen

 

Industrier, och i synnerhet sådana som är energiintensiva, bör ytterligare förbättra energieffektiviteten och minska sin energiförbrukning, och främja integrering av förnybara energikällor. Industrianläggningars roll i energisystemen håller på att förändras på grund av nödvändigheten av att minska utsläppen, på grundval av direkt eller indirekt elektrifiering, även som en källa till material för produktionsprocesser (t.ex. väte). Industri- och tillverkningskomplex, där många olika processer äger rum i närheten av varandra, kan optimera utbytet av energiflöden och andra resurser (råvaror) sinsemellan.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Omvandlingsteknik för hållbar användning av kolkällor i syfte att öka resurseffektiviteten och minska utsläppen, inbegripet hybridenergisystem för industrin och energisektorn med en potential att fasa ut koldioxid.

 

  Demonstration av direkt och indirekt elektrifiering av energiintensiva industriprocesser.

 

  Verktyg och infrastruktur för processkontroll i produktionsanläggningar för att optimera energiflöden och material i samverkan med andra produktionsanläggningar och energisystemet.

 

  Flexibilitet och effektivitet vad gäller elektricitet, råvaror och värme i industrianläggningar och inom energisystemet.

 

  Förbättrade eller nya processer, utformningar och material i syfte att på ett effektivt sätt använda eller producera värme, kyla och energilagring.

 

  Förbättrad materialeffektivitet som minskar efterfrågan på energiintensiva råmaterial.

Ändringsförslag    106

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4.2.4b.  Kolregioner i övergång

 

Nästan hälften av medlemsstaterna måste utarbeta sammanhängande strategier som inriktar sig på regioner som står inför utmaningen av fasa ut brunkol, kol och annan energiproduktion som baseras på fossila bränslen. Denna prioritering kommer att eftersträva komplementaritetseffekter med andra EU-instrument och EU-program.

 

Allmänna riktlinjer

 

  Stödja utvecklingen av inkludera och rättvisa övergångsstrategier genom att ta itu med de samhälleliga, socioekonomiska och miljömässiga effekterna i samband med omställningen av anläggningar.

 

  Tekniker och modeller för att frigöra potentialen i dessa regioner, även hur man på bästa sätt lockar till sig alternativa innovativa företag.

 

  Forskning om hur man ger ny kraft till dessa regioner när det gäller utsikter till varaktig sysselsättning och tillväxt, inklusive forskning om omskolning av arbetstagare.

Ändringsförslag    107

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det uppskattas att 2050 kommer mer än 80 % av EU:s befolkning att bo i stadsområden, som förbrukar den största delen av de tillgängliga resurserna, inklusive energin, och områden som är särskilt sårbara för de negativa effekterna av meteorologiska förändringar som förvärras av klimatförändringar och naturkatastrofer redan i dag och i större utsträckning i framtiden. En viktig utmaning är att avsevärt öka den övergripande energi- och resurseffektiviteten samt motståndskraften i Europas städer, på ett övergripande sätt, med inriktning på byggnader, energisystem, mobilitet, klimatförändringar, vatten, mark, luftkvalitet, avfall och buller. Synergier med Eruf-finansierad stadspolitik och åtgärder bör undersökas och utnyttjas.

Det uppskattas att 2050 kommer mer än 80 % av EU:s befolkning att bo i stadsområden, som förbrukar den största delen av de tillgängliga resurserna, inklusive energin, och områden som är särskilt sårbara för de negativa effekterna av meteorologiska förändringar som förvärras av klimatförändringar och naturkatastrofer redan i dag och i större utsträckning i framtiden. En viktig utmaning är att avsevärt öka den övergripande energi- och resurseffektiviteten samt motståndskraften i Europas samhällen och städer, på ett övergripande sätt, med inriktning på byggnader, energisystem, transport och mobilitet, begränsning av klimatförändringar, vatten, mark, luftkvalitet, avfall och buller. Synergier med Eruf-finansierad stadspolitik och åtgärder bör undersökas och utnyttjas.

Ändringsförslag    108

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.5 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stad/fjärrvärme/mobilitet i riktning mot en EU-omfattande utbyggnad av koldioxidsnål, positiva energidistrikt och utsläppsfri mobilitet och logistik senast 2050, som ökar den globala konkurrenskraften hos EU:s integrerade lösningar.

–  Stad/fjärrvärme/mobilitet i riktning mot en unionsomfattande utbyggnad av koldioxidsnål, positiva energidistrikt och utsläppsfri mobilitet och logistik senast 2050, som ökar den globala konkurrenskraften hos EU:s integrerade lösningar.

Ändringsförslag    109

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.5 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stadsplanering, infrastruktur och system, inklusive gemensamt gränssnitt, driftskompatibilitet och naturbaserade lösningar och användning av digital teknik och rymdbaserade tjänster och data, med beaktande av effekterna av förväntade klimatförändringar och integrerad klimattålighet.

–  Stadsplanering och landsbygdsplanering, infrastruktur och system, inklusive gemensamt gränssnitt, driftskompatibilitet, standardisering, och naturbaserade lösningar och användning av säker digital teknik och rymdbaserade tjänster och data, med beaktande av effekterna av förväntade klimatförändringar och integrerad begränsning av klimatförändringar.

Ändringsförslag    110

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.5 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Livskvalitet för medborgarna, säker mobilitet, social innovation i städer, städernas cirkulära kapacitet och återhämtningsförmåga, minskad miljöpåverkan och minskade föroreningar.

–  Livskvalitet för medborgarna, säker och multimodal mobilitet inklusive att gå och cykla, social innovation i städer och på landsbygden, städernas cirkulära kapacitet och återhämtningsförmåga, minskad miljöpåverkan och minskade föroreningar.

Ändringsförslag    111

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.6 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Övergången till ren teknik, konnektivitet och automatisering kommer att bero på konstruktionen och tillverkningen av luftfartyg, fordon och fartyg i rätt tid som integrerar olika tekniker och påskynda deras införande. Ökad bekvämlighet, effektivitet, överkomliga priser, samtidigt som man minimerar livscykelns inverkan på miljön och människors hälsa och energianvändning är mål av största betydelse. Innovativ och högpresterande transportinfrastruktur är en förutsättning för att alla transportsätt fungerar mot bakgrund av den ökade efterfrågan på mobilitet och snabbt föränderliga tekniska system. En integrerad strategi för infrastruktur och utveckling av fordon/fartyg/luftfartyg förtjänar särskild uppmärksamhet också i syfte att minimera energi- och miljöpåverkan.

Övergången till ren teknik, konnektivitet och automatisering kommer att bero på konstruktionen och tillverkningen av luftfartyg, fordon och fartyg i rätt tid som integrerar olika tekniker och påskynda deras införande. Ökad bekvämlighet, effektivitet, överkomliga priser, samtidigt som man minimerar livscykelns inverkan på klimatet, miljön och människors hälsa och energianvändning är mål av största betydelse. Innovativ och högpresterande transportinfrastruktur är en förutsättning för att alla transportsätt fungerar mot bakgrund av den ökade efterfrågan på mobilitet och snabbt föränderliga tekniska system. En integrerad strategi för infrastruktur och utveckling av fordon/fartyg/luftfartyg förtjänar särskild uppmärksamhet också i syfte att minimera energi- och miljöpåverkan.

Ändringsförslag    112

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.6 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Koncept och formgivning av fordon/fartyg/luftfartyg, inbegripet reservdelarna till dessa, med hjälp av förbättrade material och strukturer, energieffektivitet, energilagring och säkerhetsegenskaper med mindre påverkan på miljö och hälsa.

–  Koncept och formgivning av fordon/fartyg/luftfartyg, inbegripet reservdelarna till dessa, modulkomponenter, med hjälp av förbättrade och avancerade material och strukturer, programvarulösningar och programvaruuppdateringar, avancerade säkerhetssystem mot piratkopiering, energieffektivitet, energilagring och säkerhetsegenskaper med minimerad påverkan på miljö och hälsa.

Ändringsförslag    113

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.7 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att EU ska kunna sina mål för luftkvalitet, klimat och energi, inklusive en minskning med 60 % av utsläpp av växthusgaser fram till 2050 samt minskat buller, krävs en omprövning av hela mobilitetssystemet inklusive trafikanter, fordon, bränsle och infrastruktur. Det kommer också att kräva införandet av utsläppssnål, alternativ energi och marknadsspridning av utsläppsfria fordon/fartyg/luftfartyg. Utöver de skadliga effekterna av växthusgasutsläpp bidrar transporter väsentligt till dålig luftkvalitet och buller i Europa med negativa konsekvenser för medborgarnas hälsa18. För att bygga vidare på framstegen med elektrifiering och användningen av bränsleceller i bilar, bussar och lätta fordon är det nödvändigt att påskynda forskning och innovation inom andra sektorer som t.ex. luftfart, sjöfart och navigering på inre vattenvägar och lastbilar.

För att nå målen för luftkvalitet, klimat och energi, inklusive en minskning med 60 % av utsläpp av växthusgaser fram till 2050 samt minskat buller, krävs att unionen omprövar hela mobilitetssystemet inklusive trafikanter, fordon, bränslen, system för mätning av koldioxid, infrastruktur, användningen av rymden liksom nya transportlösningar. Unionen kommer också att kräva införandet av utsläppssnål, alternativ energi och marknadsspridning av utsläppsfria fordon/fartyg/luftfartyg. Utöver de skadliga effekterna av växthusgasutsläpp bidrar transporter väsentligt till dålig luftkvalitet och buller i Europa med negativa konsekvenser för medborgarnas hälsa18. För att bygga vidare på de aktuella framstegen med produktion och användning av alternativa bränslen, elektrifiering, vätetekniker, biobränslen och biogaser, användningen av bränsleceller, förbättringen av förbränningsmotorer och deras anpassning till förnybara bränslen och andra hållbara tekniker i bilar, bussar, godsvagnar och lätta fordon, är det nödvändigt att påskynda forskning och innovation inom andra sektorer som t.ex. luftfart, järnvägssektorn, sjöfart och navigering på inre vattenvägar.

__________________

__________________

18 Ungefär en tredjedel av EU:s medborgare bor i städer med koncentrationer av föroreningar som överskrider lagstadgade gränsvärden.

18 Ungefär en tredjedel av EU:s medborgare bor i städer med koncentrationer av föroreningar som överskrider lagstadgade gränsvärden.

Ändringsförslag    114

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.7 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Elektrifiering av alla transportslag (t.ex. batterier, bränsleceller, hybridisering etc.), inklusive ny teknik för fordon/fartyg/luftfartyg framdrivningssystem, snabb laddning/tankning, energiutvinning och användarvänliga och tillgängliga gränssnitt med laddningsinfrastruktur, som säkerställer interoperabilitet och sömlösa tjänster, utveckling och utbyggnad av konkurrenskraftiga, säkra, högpresterande hållbara batterier för fordon med låga eller inga utsläpp.

–  Utfasning av fossila bränslen för alla transportslag, även genom e-mobilitet (t.ex. återvinningsbara batterier, bränsleceller, alla typer av hybridisering etc.), och ny teknik för fordon/fartyg/luftfartyg framdrivningssystem, snabb laddning/tankning, energiutvinning och användarvänliga och tillgängliga gränssnitt med tanknings- och laddningsinfrastruktur, som säkerställer interoperabilitet och sömlösa tjänster, utveckling och utbyggnad av konkurrenskraftiga, säkra, högpresterande, återvinningsbara och hållbara batterier för fordon med låga eller inga utsläpp.

Ändringsförslag    115

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.7 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Hållbara nya bränslen och nya smarta fordon/fartyg/luftfartyg för befintliga och framtida mobilitetsmönster och stödinfrastruktur, teknik och användarbaserade lösningar för driftskompatibilitet och sömlösa tjänster.

–  Hållbara nya bränslen och nya smarta fordon/fartyg/luftfartyg för befintliga och framtida mobilitetsmönster och stödinfrastruktur, teknik och användarbaserade lösningar för driftskompatibilitet och sömlösa tjänster, tystare och mer miljövänliga luftfartyg.

Ändringsförslag    116

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.7 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Minska mobilitetens inverkan på miljön och människors hälsa.

–  Minimera mobilitetens inverkan på miljön och människors hälsa, inklusive genom att utforska potentialen hos en ny generation av fjärrsensorer för att mäta föroreningar inom mobilitetssektorn.

Ändringsförslag    117

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Smart mobilitet kommer att bidra till effektiviteten, säkerheten och motståndskraften hos transporter från dörr till dörr och alla dess komponenter, särskilt genom användning av digital teknik, avancerad satellitnavigering (Egnos/Galileo) och artificiell intelligens. Ny teknik kommer att bidra till att optimera användningen av och effektiviteten hos transportinfrastrukturen och -näten, multimodalitet och konnektivitet, optimera trafikledningen och möjliggöra innovativa transportlösningar och därmed minska trafikstockningar och negativ miljöpåverkan genom att erbjuda bättre tjänster för mobilitet och logistik för medborgare och företag. Uppkopplad och automatiserad mobilitet tillsammans med stödjande infrastruktur kommer att förbättra effektiviteten och säkerheten inom alla transportsätt.

Smart mobilitet kommer att bidra till effektiviteten, säkerheten och motståndskraften hos transporter från dörr till dörr och alla dess komponenter, särskilt genom användning av ny digital teknik, avancerad satellitnavigering (Egnos/Galileo) och artificiell intelligens. Ny teknik, inklusive system för system, kommer att bidra till att optimera användningen av och effektiviteten hos transportinfrastrukturen och -näten, multimodalitet och konnektivitet, optimera trafikledningen, möjliggöra innovativa transportlösningar, standarder och därmed minska trafikstockningar och negativ miljöpåverkan genom att erbjuda bättre tjänster för mobilitet och logistik för medborgare och företag. Uppkopplad och automatiserad mobilitet tillsammans med stödjande infrastruktur kommer att förbättra effektiviteten och säkerheten inom alla transportsätt.

Ändringsförslag    118

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Digital förvaltning av nätverk och trafik: avancerade beslutsstödsystem, nästa generations trafikförvaltning (inklusive multimodal förvaltning av nätverk och trafik), som bidrar till sömlös, multimodal och sammanlänkad mobilitet för passagerare och gods, stordatas användning och begränsningar, användning av innovativ satellitbaserad positionsbestämning och navigation (Egnos/Galileo).

–  Digitala nätverk, trafik, användning och förvaltning av rymden: avancerade beslutsstödsystem, nästa generations trafikförvaltning (inklusive multimodal förvaltning av nätverk och trafik), som bidrar till sömlös, multimodal och sammanlänkad mobilitet för passagerare och gods, stordatas användning och begränsningar, användning av innovativ satellitbaserad positionsbestämning och navigation (Egnos/Galileo), insikt i nytt beteende med anknytning till föränderlig mobilitet.

Ändringsförslag    119

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Järnvägsteknik och insatser för ett tyst järnvägssystem med hög kapacitet, som är driftskompatibelt och automatiserat.

–  Järnvägsteknik och insatser för ett attraktivt, tyst och helt anslutet järnvägssystem med hög kapacitet, som är driftskompatibelt, gränsöverskridande och automatiserat för såväl passagerare som godstransportkrav.

Ändringsförslag    120

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Uppkopplade, samverkande och automatiserade mobilitetssystem och tjänster, inbegripet tekniska och icke-tekniska frågor.

–  Uppkopplade, samverkande, driftskompatibla och automatiserade mobilitetssystem och tjänster, inbegripet tekniska och icke-tekniska frågor, exempelvis förändringar i användarbeteende och mobilitetsmönster.

Ändringsförslag    121

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Nya eller förbättrade tjänster och affärsmodeller genom vilka användaren interagerar med de olika smarta;

Ändringsförslag    122

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 4b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Koncept, utveckling, konsekvenser, utformning, forskning, validering och metoder som en del av säker och automatiserad körning i blandad trafik.

Ändringsförslag    123

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 4c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Smarta sjöfartslösningar för säkrare, effektivare sjötransporter.

Ändringsförslag    124

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.8 – stycke 2 – strecksats 4d (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Nya system och tekniker för hamnförvaltning och sammankoppling av hamnar.

Ändringsförslag    125

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.9 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Omfattande, koncentrerade och decentraliserade lagringslösningar (kemiska, elektrokemiska, elektriska, mekaniska och termiska) i energisystemet ökar effektiviteten, flexibiliteten, tekniskt oberoende och tillgänglighet samt försörjningstrygghet. Utsläppssnål och koldioxidsnål transport kommer att kräva en allt större andel av elektriska fordon och/eller fordon som drivs med alternativa bränslen, med bättre och billigare batterier som går att återvinna och återanvända samt lokal produktion av syntetiska eller förnybara bränslen såsom väteteknik och innovativa lösningar för lagring på plats.

Omfattande, koncentrerade och decentraliserade lagringslösningar (kemiska, elektrokemiska, elektriska, mekaniska och termiska) i energisystemet ökar effektiviteten, flexibiliteten, tekniskt oberoende och tillgänglighet samt försörjningstrygghet. Utsläppssnål och koldioxidsnål transport kommer att kräva en allt större andel av elektriska fordon och/eller fordon som drivs med alternativa bränslen, med bättre och billigare batterier som går att återvinna och återanvända med lätthet och med låg miljöpåverkan samt lokal produktion av syntetiska eller koldioxidsnåla bränslen eller som baseras på förnybara energikällor såsom väteteknik och innovativa lösningar för lagring på plats.

Ändringsförslag    126

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.9 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Teknik inbegripet flytande och gasformiga bränslen förnybara och deras värdekedjor, för dagliga till säsongsbundna energilagringsbehov.

–  Teknik inbegripet flytande och gasformiga, koldioxidsnåla bränslen och deras värdekedjor, för dagliga till säsongsbundna energilagringsbehov, inklusive deras inverkan på miljön och klimatet.

Ändringsförslag    127

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.9 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Batterier och EU:s värdekedja, inbegripet utformning, produktionsteknik för storskaliga battericeller, återanvändnings- och återvinningsmetoder.

–  Batterier och EU:s värdekedja, inbegripet utformning, produktionsteknik för storskaliga battericeller, hög eldensitet och hög energidensitet, snabbladdning, låg miljöpåverkan, återanvändning och hög återvinningsbarhet, avancerade materiallösningar för energilagringsmetoder liksom standardiseringsbehov.

Ändringsförslag    128

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 4 – led 4.2 – led 4.2.9 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Koldioxidsnålt väte, inbegripet bränsleceller och EU:s värdekedja, från utformning till slutlig användning i olika tillämpningar.

–  Bränsleceller och elektrolysörer baserade på förnybara energikällor i EU:s hela värdekedja, från utformning till slutlig användning i olika tillämpningar.

Ändringsförslag    129

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  KLUSTRET FÖR LIVSMEDEL OCH NATURRESURSER

5.  KLUSTRET FÖR LIVSMEDEL, NATURRESURSER OCH JORDBRUK

Ändringsförslag    130

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mänsklig verksamhet sätter ökat tryck på mark, hav och oceaner, vatten, luft, biologisk mångfald och andra naturresurser. Att föda jordens växande befolkning är direkt beroende av naturliga system och resurser. I kombination med klimatförändringarna ger dock människans ökande efterfrågan på naturresurser upphov till miljöproblem långt utanför hållbara nivåer, vilket påverkar ekosystem och deras förmåga att tillhandahålla tjänster för människors välbefinnande. Koncepten inom den cirkulära ekonomin, bioekonomin och den blå ekonomin erbjuder en möjlighet att balansera miljömässiga, sociala och ekonomiska mål, och rikta mänsklig verksamhet för att nå hållbarhet.

Mänsklig verksamhet sätter ökat tryck på mark, hav och oceaner, vatten, luft, biologisk mångfald och andra naturresurser. Att föda jordens växande befolkning är direkt beroende av naturliga system och resurser. I kombination med klimatförändringarna ger dock människans ökande efterfrågan på naturresurser upphov till miljöproblem långt utanför hållbara nivåer, vilket påverkar ekosystem och hämmar deras förmåga att tillhandahålla tjänster som upprätthåller människors välbefinnande på lång sikt. Tillväxten på området livsmedelsproduktion matchar inte den globala befolkningstillväxten och vi behöver därför genombrott i intensifieringen av en hållbar livsmedelsproduktion. Samtidigt måste vi se till att näring och hälsa står i centrum för våra livsmedelsproduktionssystem.

 

Koncepten inom den cirkulära ekonomin, den jordbruksbaserade ekologin, det hållbara jordbruket, bioekonomin och den blå ekonomin erbjuder en möjlighet att balansera miljömässiga, sociala och ekonomiska mål, och rikta mänsklig verksamhet för att nå hållbarhet.

Ändringsförslag    131

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vi måste utnyttja potentialen för forskning och innovation för att uppnå hållbar utveckling, produktion och konsumtion av säkra och hälsosamma livsmedel, främja hållbara metoder inom jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, tryggad tillgång till rent vatten, jord och luft åt alla, sanera haven och oceanerna, bevara och återställa jordens viktiga naturliga system och miljön. Men vägarna mot övergången till hållbarhet och sätt att övervinna motståndskraftiga hinder är knappast insedda. Övergången till hållbar konsumtion och produktion och att återställa planetens hälsa kräver investeringar i teknik, nya affärsmodeller och social och miljömässig innovation. Detta skapar nya möjligheter för en hållbar, klimattålig, innovativ och ansvarsfull ekonomi, ökad resurseffektivitet, produktivitet och konkurrenskraft och nya arbetstillfällen och tillväxt.

Vi måste utnyttja potentialen för forskning och innovation för att uppnå hållbar utveckling, och minskning av utsläppen av växthusgaser, produktion och konsumtion av säkra och hälsosamma livsmedel, främja hållbara metoder inom jordbruk, djurhållning, vattenbruk, fiske och skogsbruk, tryggad tillgång till rent vatten, jord och luft åt alla, sanera haven, oceanerna och inlandsvatten, bevara och återställa jordens viktiga naturliga system och miljön. Men vägarna mot övergången till hållbarhet och sätt att övervinna motståndskraftiga hinder är knappast insedda. Övergången till hållbar produktion, konsumtion och ett hållbart återställande av ekosystem och naturresurser, liksom en förstärkning och ett främjande av den resursbas som jordbruket är beroende av kräver investeringar i vetenskaplig och teknisk forskning, standardisering och nya affärsmodeller som stöder social och miljömässig innovation, inbegripet en internalisering av kostnaderna för miljön i våra ekonomier, och insamling av fler uppgifter av bättre kvalitet om effekterna av olika strategier. Detta skapar nya möjligheter för en hållbar, klimattålig, innovativ och ansvarsfull ekonomi, ökad resurseffektivitet, kapacitet och status för naturresurser samt långsiktig produktivitet och konkurrenskraft, en livskraftig landsbygd liksom arbetstillfällen av kvalitet och hållbar ekonomisk och social tillväxt.

Ändringsförslag    132

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Verksamheten ska bygga upp en kunskapsbas och leverera lösningar för: hållbar förvaltning och användning av naturresurser från land och hav – och stärka betydelsen av jord- och vattensystem som kolsänkor, säkerställa livsmedels- och näringssäkerheten, tillhandahålla säker, hälsosam och näringsrik kost, påskynda övergången från en fossilbaserad linjär ekonomi till en resurseffektiv, motståndskraftig, koldioxidsnål cirkulär ekonomi med låga utsläpp och stödja utvecklingen av en hållbar biobaserad ekonomi och den blå ekonomin, samt utveckla motståndskraftiga och livskraftiga landsbygds-, kust- och stadsområden.

Sektorsöverskridande och tvärvetenskapliga strategier som innebär att man utnyttjar expertis och erfarenhet hos aktörer längs hela värdekedjan ska bygga upp en kunskapsbas och leverera lösningar för: skydda, förvalta på ett hållbart sätt och använda naturresurser från land och vatten, stärka den hållbara tillväxten hos jord- och vattensystem, öka koldioxidbindningen, säkerställa tillräcklig livsmedels- och näringssäkerhet, undvika avfall och överproduktion och tillhandahålla säker, hälsosam och näringsrik kost, påskynda övergången mot hållbara metoder i alla former av jordbruk, inbegripet konventionellt och ekologiskt jordbruk, påskynda övergången från en fossilbaserad linjär ekonomi till en resurseffektiv, motståndskraftig, koldioxidsnål cirkulär ekonomi med låga utsläpp och stödja utvecklingen av en hållbar biobaserad ekonomi och den blå ekonomin, samt utveckla motståndskraftiga och livskraftiga landsbygds-, kust- och stadsområden.

Ändringsförslag    133

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De kommer att bidra till att upprätthålla och förbättra tillhandahållandet av biologisk mångfald och säkerställa det långsiktiga tillhandahållandet av ekosystemtjänster, anpassning till klimatförändringar och kolupptagning(både på land och till havs). De kommer att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och andra utsläpp, avfall och föroreningar från primärproduktion (både på land och i vatten), beredning, förbrukning och annan mänsklig verksamhet. De kommer att få igång investeringar, stödja övergången till en cirkulär ekonomi, bioekonomin och den blå ekonomin, samtidigt som man skyddar miljöns hälsa och integritet.

Att uppnå dessa mål kommer dessutom att bidra till att upprätthålla och förbättra tillhandahållandet av biologisk mångfald, både vild och odlad, och säkerställa det långsiktiga tillhandahållandet av ekosystemtjänster, begränsning av och anpassning till klimatförändringar och kollagring (både på land och i vatten). De kommer att bidra till att upprätthålla biologisk mångfald och säkerställa det långsiktiga tillhandahållandet av ekosystemtjänster liksom att minska utsläppen av växthusgaser och andra utsläpp, avfall och föroreningar från primärproduktion (både på land och i vatten), beredning, förbrukning och annan mänsklig verksamhet De kommer att få igång investeringar, stödja övergången till en cirkulär ekonomi, ett hållbart jordbruk, bioekonomin och den blå ekonomin, samtidigt som man skyddar miljöns hälsa, hållbarhet och integritet. Denna prioritering kommer också att syfta till att förbättra kunskapsbasen om den biologiska mångfaldens tillstånd genom att utveckla, validera och standardisera jämförbara unionsomfattande metoder.

Ändringsförslag    134

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De kommer också att främja utvecklingsstrategier som forskning och innovation, inbegripet metoden med flera aktörer och utveckla kunskaps- och innovationssystem på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Social innovation med medborgarnas engagemang och förtroende för innovation kommer att spela en avgörande roll för att främja nya styrelseformer, produktions- och konsumtionsmönster.

De kommer också att främja utvecklingsstrategier som forskning och innovation, inbegripet metoden med flera aktörer och utveckla kunskaps- och innovationssystem på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Genom att inkludera alla aktörer längs med den jordbruksbaserade livsmedelskedjan i det gemensamma skapandet och utbytet av kunskap skulle man stödja utvecklingen och genomförandet av hållbara jordbruksinnovationer som tar itu med utmaningar för livsmedelssystemet, inklusive anpassning till klimatförändringar och begränsning av dessa. Social innovation med medborgarnas engagemang och förtroende för innovation kommer att spela en avgörande roll för att främja nya styrelseformer, produktions- och konsumtionsmönster.

Ändringsförslag    135

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Eftersom dessa utmaningar är komplexa, sammankopplade och av global karaktär kommer verksamheten att följa ett helhetsgrepp, samarbeta med medlemsstaterna och internationella partner, med andra finansieringskällor och andra politiska initiativ. Detta omfattar användardrivet utnyttjande av stora datakällor på miljöområdet, t.ex. Copernicus, Egnos/Galileo, Inspire, det europeiska öppna forskningsmolnet, Geoss, kommittén för jordobservationssatelliter och Emodnet.

Eftersom dessa utmaningar är komplexa, sammankopplade och av global karaktär kommer verksamheten även att följa ett helhetsgrepp, samarbeta med medlemsstaterna och internationella partner, med andra finansieringskällor och andra politiska initiativ. Detta omfattar användardrivet utnyttjande av stora datakällor på miljöområdet, t.ex. Copernicus, Egnos/Galileo, Inspire, det europeiska öppna forskningsmolnet, Geoss, kommittén för jordobservationssatelliter och Emodnet.

Ändringsförslag    136

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Forskning och innovationsverksamhet under detta kluster bidrar särskilt till genomförandet av målen i miljöhandlingsprogrammet, den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, livsmedelslagstiftning, havspolitik, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, EU:s strategi för bioekonomi och klimat- och energiramen för 2030 samt EU:s rättsliga bestämmelser för att minska luftföroreningarna.

Forskning och innovationsverksamhet under detta kluster bidrar särskilt till genomförandet av målen i miljöhandlingsprogrammet, den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, livsmedelslagstiftning, havspolitik, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, EU:s strategi för bioekonomi och strategin för biologisk mångfald fram till 2020, EU:s strategi för grön infrastruktur, EU:s skogsstrategi, EU:s klimat- och energiram i överensstämmelse med Parisavtalet, samt EU:s rättsliga bestämmelser för att minska luftföroreningarna. Åtgärderna kommer att vara starkt sammankopplade med befintliga unionspartnerskap, särskilt Prima, även som ett sätt att bidra till vetenskapsdiplomatin.

Ändringsförslag    137

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.1 – stycke 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 2 – ingen hunger, hållbarhetsmål 6 – rent vatten och sanitet, hållbarhetsmål 11 – hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 12 – ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 13 – klimatåtgärder, hållbarhetsmål 14 – livet under vattenytan, hållbarhetsmål 15 – livet på land.

Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 2 – ingen hunger, hållbarhetsmål 3 – god hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 6 – rent vatten och sanitet, hållbarhetsmål 11 – hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 12 – ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 13 – klimatåtgärder, hållbarhetsmål 14 – livet under vattenytan, hållbarhetsmål 15 – livet på land.

Ändringsförslag    138

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Förmågan att respektera miljön ger förutsättningar för forskning och innovation19 för hållbar användning och övervakning av livsmedel och naturresurser. Förbättrad täckning och provtagningsintervall i tid och rum till lägre kostnad, samt tillgång till och integration av stordata från flera källor erbjuder nya sätt att övervaka, förstå och förutsäga hur systemet Jorden fungerar. Det behövs en bredare spridning, utnyttjande och uppdatering av ny teknik och fortsatt forskning och innovation för att ta itu med luckor i jordobservation på land och till havs och i atmosfären, genom samarbete särskilt genom det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss) och dess europeiska komponent EuroGEOSS.

Förmågan att respektera miljön ger förutsättningar för forskning och innovation19 för hållbar användning och övervakning av livsmedel och naturresurser. Förbättrad täckning och provtagningsintervall i tid och rum till lägre kostnad, samt tillgång till och integration av stordata från flera källor erbjuder nya sätt att övervaka, förstå och förutsäga hur systemet Jorden fungerar. Det behövs en bredare spridning, utnyttjande och uppdatering av ny teknik och fortsatt forskning och innovation för att ta itu med luckor i jordobservation på land och i vatten och i atmosfären, genom samarbete särskilt genom det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss) och dess europeiska komponent EuroGEOSS.

__________________

__________________

19 Jordobservation kommer att stödja forskning och innovation inom andra insatsområden inom denna globala utmaning samt andra relevanta delar av Horisont Europa.

19 Jordobservation kommer att stödja forskning och innovation inom andra insatsområden inom denna globala utmaning samt andra relevanta delar av Horisont Europa.

Ändringsförslag    139

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Den biologiska mångfalden, skyddet av ekosystemen samt anpassning till och begränsning av klimatförändringar, tryggad livsmedelsförsörjning, jordbruk och skogsbruk, markanvändning och ändringar av markanvändning i stadsområden och stadsnära områden, förvaltning av naturresurser, utnyttjande och bevarande av oceaner, sjöfartsskydd och andra relevanta områden.

–  Den biologiska mångfalden, bedömning av ekosystemtjänster och deras värde, skyddet av ekosystemen, begränsning av klimatförändringar, anpassning av arter och ekosystem, tryggad livsmedelsförsörjning, jordbruk, markbördighet och skogsbruk, markanvändning och ändringar av markanvändning i landsbygdsområden, stadsområden och stadsnära områden, skydd, återställande och förvaltning av naturresurser, utnyttjande och bevarande av oceaner, sjöar och inlandsvatten, sjöfartsskydd och andra relevanta områden.

Ändringsförslag    140

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Användarinriktade tillämpningar, inbegripet deras utökning, för att bidra till förvaltningen av Europas naturresurser och ekosystemtjänster och deras värdekedja.

–  Användarinriktade tillämpningar, inbegripet deras utökning, för att bidra till bevarandet, återställandet och förvaltningen av Europas naturresurser och ekosystemtjänster och deras värdekedja.

Ändringsförslag    141

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Omfattande och hållbar global övervakning av miljöpåverkan och informationssystem, inbegripet genom främjande av samarbete mellan klimatmodellsamfund och centrum för övervakning av miljöpåverkan.

Ändringsförslag    142

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 4b (ny

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Invasiva arters inverkan på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och produktivitet, inklusive nya verktyg för att förhindra och bekämpa dem.

Ändringsförslag    143

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 4c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Förbättrad integrerad förhandsberäkning, bedömning av risker samt sårbarhet avseende katastrofer i samband med störningar i naturen eller som orsakats av människor, även utveckling av system för tidig varning.

Ändringsförslag    144

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.1 – stycke 2 – strecksats 4d (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Ekologisk och sociokulturell samverkan i de territoriella modellerna, med särskild hänsyn till samverkan mellan natur och samhälle som bygger på riktlinjer och strategier med territoriell inverkan.

Ändringsförslag    145

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.2 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Tillståndet i och värdet av den biologiska mångfalden, ekosystem på land och marina ekosystem, naturkapital och ekosystemtjänster.

–  Tillståndet i och värdet av den globala och lokala biologiska mångfalden, ekosystem på land och marina och akvatiska ekosystem, naturkapital och ekosystemtjänster. Analyser av anledningarna bakom och potentiella lösningar för den minskad biologiska mångfalden.

Ändringsförslag    146

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.2 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Ekotoxiciteten för ämnen och nya föroreningar, deras samverkan och miljömässiga agerande, och ändrade biokemiska förlopp i ett föränderligt klimat.

–  Ekotoxiciteten för ämnen och nya föroreningar, kemiska ämnen och deras samverkan och miljömässiga agerande, och ändrade biokemiska förlopp i ett föränderligt klimat.

Ändringsförslag    147

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Motståndskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk ger ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar i en föränderlig kontext för primärproduktion. Utöver att bidra till tryggad livsmedels- och näringsförsörjning, underhåller de dynamiska värdekedjor, förvaltning av mark och naturresurser, samt en rad grundläggande offentliga nyttigheter, inbegripet avskiljning av koldioxid, bevarande av biologisk mångfald, pollinering och folkhälsan. Det behövs integrerade tillvägagångssätt för att främja de olika funktionerna i jordbruks- och skogsbruks(eko)system, med hänsyn till det ändrade sammanhanget för primär produktion, särskilt i fråga om klimatet och miljön, tillgången till resurser, demografi och konsumtionsmönster. Det är också nödvändigt att ta itu med de geografiska och samhällsekonomiska effekterna av jordbruk och skogsbruk och mobilisera potentialen i landsbygdsområden.

Motståndskraftigt och hållbart jordbruk och skogsbruk ger ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar i en föränderlig kontext för primärproduktion. Utöver att bidra till tryggad livsmedels- och näringsförsörjning, underhåller de dynamiska värdekedjor, förvaltning av mark och naturresurser, samt en rad grundläggande offentliga nyttigheter, inbegripet avskiljning av koldioxid, bevarande av biologisk mångfald, pollinering, liksom folkhälsan och välmåendet. Det behövs integrerade tillvägagångssätt för att främja de olika funktionerna i jordbruks- och skogsbruks(eko)system, med hänsyn till det ändrade sammanhanget för primär produktion, särskilt i fråga om klimatet och miljön, tillgången till resurser, demografi och konsumtionsmönster. Det är också nödvändigt att ta itu med de geografiska och samhällsekonomiska effekterna av jordbruk och skogsbruk och mobilisera potentialen i landsbygdsområden.

Ändringsförslag    148

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats -1 (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Förbättring av övervakningen av och indikatorerna för den biologiska mångfalden, ekosystemfunktionerna och ekosystemtjänsterna i landsbygdsområden och agroekologiska system, och stöd för allmänhetens deltagande i samutbildning om jordbruksekosystemen samt förbättring av deras status.

Ändringsförslag    149

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Metoder, tekniker och verktyg för hållbar och motståndskraftig produktion i jord- och skogsbruk.

–  Metoder, tekniker och innovativa verktyg för hållbar och motståndskraftig produktion i, jordbruk, både på land och till havs, och för skogsbruk, och för en så effektiv användning av vattenresurser som möjligt.

Ändringsförslag    150

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Klimat- och miljöpåverkan av verksamheter i den primära sektorn, jord- och skogsbrukets potential som kolsänkor och för begränsning av utsläpp av växthusgaser, inklusive metoder för negativa utsläpp.

–  Klimat- och miljöpåverkan av verksamheter i den primära sektorn och längs med värdekedjan, jord- och skogsbrukets potential för att öka utbytet och lagringen av koldioxid, till exempel genom ökad hållbar produktion av biomassa, och för begränsning av utsläpp av växthusgaser, inklusive metoder för negativa utsläpp.

Ändringsförslag    151

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Växtsjukdomar och djurens hälsa och välbefinnande, alternativ till användning av omtvistade bekämpningsmedel, antibiotika och andra ämnen.

–  Växtsjukdomar och djurens hälsa och välbefinnande, alternativ till användning av omtvistade kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och andra ämnen, med beaktande av bevarandet av den biologiska mångfalden och metoder för jordbruksrelaterade ekosystem med stor biologisk mångfald,

Ändringsförslag    152

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  System för öppna data som främjar utbyte av uppgifter om växter, patogener och miljön liksom kunskaper som kan möjliggöra ytterligare vetenskaplig forskning, miljöplanering och utveckling av kommersiella produkter.

Ändringsförslag    153

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Användning och tillhandahållande av ekosystemtjänster i system för jord- och skogsbruk som tillämpar ekologiska metoder och testar naturbaserade lösningar från gård- till landskapsnivå för ett miljövänligt jordbruk.

–  Användning och tillhandahållande av ekosystemtjänster i system för jord- och skogsbruk som tillämpar ekologiska metoder och testar naturbaserade lösningar från gård- till landskapsnivå för ett miljövänligt jordbruk för att svara mot utmaningar som rör klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, försämrade ekosystem, miljöförstöring i jordbruket samt medborgarnas hälsa och välbefinnande.

Ändringsförslag    154

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  System för jord- och skogsbruk från gård- till landskapsnivå, användning och tillhandahållande av ekosystemtjänster i den primära produktionen.

–  Innovativa system för jord- och skogsbruk från gård- till landskapsnivå, användning och tillhandahållande av ekosystemtjänster i den primära produktionen.

Ändringsförslag    155

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Innovationer inom jordbruket vid gränssnitten mellan jordbruk, vattenbruk och skogsbruk och i stadsområden.

–  Innovationer inom jordbruket vid gränssnitten mellan jordbruk, vattenbruk och skogsbruk och i stads- och landsbygdsområden.

Ändringsförslag    156

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Digitala innovationer inom jordbruket, skogsbruket och mellan värdekedjor och landsbygdsområden genom användning av uppgifter och utveckling av infrastruktur, teknik och styrningsmodeller.

–  Digitala innovationer inom jordbruket och skogsbruket, inklusive precisionsjordbruk och skogsbrukstekniker, och mellan värdekedjor och landsbygdsområden genom användning av uppgifter och utveckling av infrastruktur, AI, algoritmer för maskininlärning, robotteknik och styrningsmodeller, inklusive utveckling av demonstrationsjordbruk.

Ändringsförslag    157

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 11a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Övergång till integrerade och olikartade livsmedels- och jordbrukssystem och agronomiska arbetssätt, inbegripet användning av precisionsteknik samt agroekologisk och ekologisk intensifiering till nytta för alla typer av jordbruk.

Ändringsförslag    158

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 11b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Nya växtförädlingsstrategier som syftar till hållbar större skörd, förbättrad kvalitet och fler ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Ändringsförslag    159

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.3 – stycke 2 – strecksats 11c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Utveckling av produkter, verktyg och praxis för att stödja hållbara jordbruksmetoder, inklusive ökad förståelse av olika jordbruksmetoders inverkan på jordkvaliteten och jordbehandlingen.

Ändringsförslag    160

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.2.4.  Hav och oceaner

5.2.4.  Hav, oceaner, inlandsvatten och den blå ekonomin

Ändringsförslag    161

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Havens och oceanernas naturkapital och ekosystemtjänster ger betydande samhällsekonomiska och sociala förmåner. Denna potential är i farozonen på grund av det starka trycket från mänskliga och naturliga stressfaktorer såsom föroreningar, överfiske, klimatförändringar, höjda havsnivåer och extrema väderförhållanden. För att förhindra att haven och oceanerna når en punkt där det inte finns någon återvändo, är det nödvändigt att öka vår kunskap om och förståelse för att hållbart förvalta, skydda och återställa havens och kusternas ekosystem och förhindra havsföroreningar, inom ramen för en förbättrad och ansvarsfull förvaltning av världshaven. Detta kommer även att omfatta forskning för att på ett hållbart sätt kunna frigöra havens och oceanernas stora outnyttjade ekonomiska potential, i syfte att producera mer livsmedel utan att öka belastningen på dem, och också bidra till att minska trycket på, mark-, sötvattens- och havsresurser. Det finns ett behov av partnerskapsinitiativ, inbegripet havsområdes- och makroregionala strategier som går utanför EU (t.ex. i Medelhavet, Östersjön, Svarta Havet, Atlanten, Karibiska havet och Indiska oceanen) och för stöd till åtagandena inom internationella världshavsförvaltningen, initiativ som FN:s årtionde för hållbar havsforskning och åtaganden knutna till bevarandet av marinbiologisk mångfald på områden utanför nationell jurisdiktion.

Havens, oceanernas och inlandsvattnens rika biologiska mångfald ger betydande samhällsekonomiska och sociala förmåner. Denna potential är i farozonen på grund av det starka trycket från mänskliga och naturliga stressfaktorer såsom föroreningar, överfiske, klimatförändringar, höjda havsnivåer, ohållbar vattenanvändning och extrema väderförhållanden. För att förhindra att haven, oceanerna och inlandsvattnen når en punkt där det inte finns någon återvändo, är det nödvändigt att öka vår kunskap om och förståelse för att hållbart förvalta, skydda och återställa havens och kusternas ekosystem, förhindra havsföroreningar, inom ramen för en förbättrad och ansvarsfull förvaltning av världshaven. Detta kommer även att omfatta forskning för att på ett hållbart sätt kunna frigöra havens, oceanernas och inlandsvattnens stora outnyttjade ekonomiska potential, i syfte att producera mer livsmedel utan att öka belastningen på dem och också minska trycket på mark- och vattenresurser. Det finns ett behov av partnerskapsinitiativ, inbegripet havsområdes- och makroregionala strategier som går utanför EU (t.ex. i Medelhavet, Östersjön, Svarta Havet, Atlanten, Karibiska havet och Indiska oceanen) och för stöd till åtagandena inom internationella världshavsförvaltningen, målen för hållbar utveckling, initiativ som FN:s årtionde för hållbar havsforskning och åtaganden knutna till bevarandet av marinbiologisk mångfald på områden utanför nationell jurisdiktion.

Ändringsförslag    162

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Hållbart havs- och oceanbruk inom jordbruk, fiske och vattenbruk, inbegripet alternativa proteinkällor med ökad livsmedelstrygghet, livsmedelssuveränitet och klimattålighet.

–  Hållbart fiske och ansvarsfullt vattenbruk, inbegripet alternativa proteinkällor med ökad livsmedelstrygghet, livsmedelssuveränitet och klimattålighet,

Ändringsförslag    163

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Utveckling av nya bioprodukter baserade på marina organismer, med en rad olika tillämpningar som ger möjlighet till nya produkter och tjänster.

Ändringsförslag    164

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Förstärkt motståndskraft i marina ekosystem vilket säkerställer havens och oceanernas hälsa, bekämpa och mildra effekterna av naturliga och mänskliga påfrestningar såsom förorening och plast, eutrofiering, försurning, uppvärmningen av haven och oceanerna, höjda havsnivåer, med beaktande av skärningspunkten mellan land och hav och främjande av ett cirkulärt förhållningssätt.

–  Förstärkt motståndskraft i marina ekosystem vilket säkerställer havens, oceanernas och inlandsvattnens hälsa, förebygga, bekämpa och mildra effekterna av naturliga och mänskliga påfrestningar såsom förorening, kemikalier och plast, inbegripet mikroplaster, överfiske, eutrofiering, försurning, uppvärmning, invasiva arter, höjda havsnivåer, med beaktande av skärningspunkten mellan land- och havsmiljö och främjande av ett cirkulärt förhållningssätt.

Ändringsförslag    165

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Styrning av världshaven på global och regional nivå för att säkerställa bevarandet och en hållbar användning av haven och havsresurser.

–  Styrning av världshaven på global och regional nivå för att säkerställa bevarandet och en hållbar användning av havens, oceanernas och inlandsvattnens resurser och deras naturkapital.

Ändringsförslag    166

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Blåa värdekedjor, mångbruket av havsområdet och tillväxt i sektorn för förnybar energi från haven och oceanerna, inbegripet hållbara alger på mikro- och makronivå.

–  Blåa värdekedjor, mångbruket av områden och tillväxt i sektorn för förnybar energi från haven, oceanerna och inlandsvattnen, inbegripet hållbar produktion av alger på mikro- och makronivå, moderna vattenproduktionssystem på land som stöder en miljöneutral produktion av biomassa.

Ändringsförslag    167

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Naturbaserade lösningar som grundar sig på havens och kusternas dynamiska ekosystem, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vilket kommer att möjliggöra genomgripande strategier för att på ett hållbart sätt utnyttja havens och oceanernas resurser, bidra till miljöskyddet, förvaltning av kustområden och anpassning till klimatförändringar.

–  Naturbaserade lösningar som grundar sig på vattnens och kusternas dynamiska ekosystem, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vilket kommer att möjliggöra genomgripande strategier för att på ett hållbart sätt utnyttja havens, oceanernas och inlandsvattnens resurser, bidra till skyddet (även kustskyddet), återställandet och förvaltningen av miljön och anpassning till klimatförändringar.

Ändringsförslag    168

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Blå innovation i den blå och digitala ekonomin, över kuststräckor, kuststäder och hamnar i syfte att stärka motståndskraften i kustområden och öka medborgarnas förmåner.

–  Blå innovation i den blå och digitala ekonomin, över kuststräckor, kuststäder och hamnar i syfte att stärka motståndskraften i kustområden och öka medborgarnas och besökarnas förmåner.

Ändringsförslag    169

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.4 – stycke 2 – strecksats 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Bättre förståelse av världshavens roll för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

–  Bättre förståelse av världshavens och andra vattenmiljöers roll för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Ändringsförslag    170

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De kombinerade effekterna av befolkningstillväxt, resursknapphet och överexploatering, miljöförstöring, klimatförändringar och migration skapar exempellösa utmaningar som kräver en omställning av livsmedelssystemen (FOOD 2030)20. Vår nuvarande produktion och konsumtion av livsmedel är till stora delar ohållbara, samtidigt som vi står inför den dubbla bördan av malnutrition, som kännetecknas samtidigt av undernäring och fetma. Morgondagens livsmedelssystem måste leverera så att den tillräckligt säkra, hälsosamma livsmedel av hög kvalitet för alla, som bygger på resurseffektivitet, hållbarhet (inklusive minskning av utsläppen av växthusgaser, föroreningar och avfallsproduktion), koppla samman land och hav, minska livsmedelssvinnet, öka livsmedelsproduktionen från haven och oceanerna och omfatta hela ”värdekedjan för livsmedel” från producenter till konsumenter – och tillbaka igen. Detta måste gå hand i hand med utvecklingen av system för livsmedelssäkerhet i framtiden, och utformning, utveckling och leverans av verktyg, tekniker och digitala lösningar som ger betydande fördelar för konsumenterna och förbättrar konkurrenskraften och hållbarheten i värdekedjan för livsmedel. Dessutom finns det ett behov av att främja beteendeförändringar i konsumtions- och produktionsmönster samt att involvera primärproducenter, näringslivet (inklusive små och medelstora företag), återförsäljare, livsmedelsföretag, konsumenter och offentliga tjänster.

De kombinerade effekterna av befolkningstillväxt, resursknapphet och överexploatering, miljöförstöring, klimatförändringar och migration skapar exempellösa utmaningar som kräver en omställning av livsmedelssystemen (FOOD 2030)20. Vår nuvarande produktion och konsumtion av livsmedel är till stora delar ohållbara, samtidigt som vi står inför den dubbla bördan av malnutrition, som kännetecknas samtidigt av undernäring och fetma. Morgondagens livsmedelssystem måste leverera så att den tillräckligt säkra, hälsosamma livsmedel av hög kvalitet för alla, som bygger på resurseffektivitet, hållbarhet (inklusive minskning av utsläppen av växthusgaser, föroreningar och avfallsproduktion), koppla samman land och vattenmiljöer, minska livsmedelssvinnet, öka livsmedelsproduktionen och omfatta hela ”värdekedjan för livsmedel” från producenter till konsumenter – och tillbaka igen. Detta måste gå hand i hand med utvecklingen av system för livsmedelssäkerhet i framtiden, och utformning, utveckling och leverans av verktyg, tekniker och digitala lösningar som ger betydande fördelar för konsumenterna och förbättrar konkurrenskraften, effektiviteten och hållbarheten i värdekedjan för livsmedel. Dessutom finns det ett behov av att främja beteendeförändringar i konsumtions- och produktionsmönster, till exempel via märkning av livsmedel, samt att involvera alla aktörer, inklusive konsumenter, primärproducenter, näringslivet (inklusive små och medelstora företag), återförsäljare, livsmedelsföretag, konsumenter och offentliga tjänster på ett bättre sätt.

__________________

__________________

20 SWD(2016) 319 final European Research and Innovation for Food and Nutrition Security

20 SWD(2016) 319 final European Research and Innovation for Food and Nutrition Security

Ändringsförslag    171

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Hållbar och hälsosam kost för människors välbefinnande under hela deras livstid.

–  Hållbar och hälsosam kost för människors välbefinnande under hela deras livstid. Säkerställa att systemen för livsmedelsproduktion och livsmedelsbearbetning är utformade från grunden med näringsbehoven i åtanke.

Ändringsförslag    172

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Användning av ny genomisk och metabolomisk teknik för att fastställa och tillgodose olika näringsbehov hos världens befolkning.

Ändringsförslag    173

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Individanpassad kost, särskilt för sårbara grupper, för att minska risken för kostrelaterade sjukdomar och icke smittsamma sjukdomar.

–  Nya synsätt på kost, särskilt för sårbara grupper, för att minska risken för kostrelaterade sjukdomar och icke smittsamma sjukdomar, även överkänslighet mot livsmedel.

Ändringsförslag    174

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Konsumenternas beteenden, livsstil och motiv, främja social innovation och samhällets engagemang för bättre hälsa och miljömässig hållbarhet i hela värdekedjan för livsmedel.

–  Konsumenternas beteenden, livsstil och motiv, analyserat ur ett tvärvetenskapligt perspektiv (psykologiskt och kulturellt), främja social innovation och samhällets engagemang för bättre hälsa och miljömässig hållbarhet, i hela värdekedjan för livsmedel.

Ändringsförslag    175

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Moderna system för livsmedelssäkerhet och äkthet, stärka konsumenternas tilltro till livsmedelsproduktionen.

–  Moderna system för livsmedelssäkerhet, spårbarhet och äkthet, stärka konsumenternas tilltro till livsmedelsproduktionen.

Ändringsförslag    176

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Identifiering av proteinkällor och ytterligare utveckling av proteinväxter och bearbetning av dessa för användning som livsmedel och foder.

Ändringsförslag    177

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Miljömässigt hållbara, cirkulära och resurseffektiva livsmedelssystem från land och hav, mot noll livsmedelsavfall under hela livsmedelsproduktionen genom återanvändning av livsmedel och biomassa, återvinning av livsmedelsavfall, nya livsmedelsförpackningar, efterfrågan på skräddarsydda och lokalt producerade livsmedel.

–  Miljömässigt hållbara, cirkulära och resurseffektiva livsmedelssystem från land och vattenmiljöer, mot noll livsmedelsavfall under hela livsmedelsproduktionen genom återanvändning av livsmedel och biomassa, återvinning av livsmedelsavfall, nya livsmedelsförpackningar, efterfrågan på skräddarsydda och lokalt producerade livsmedel.

Ändringsförslag    178

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Innovation och livsmedelssystem för lokalt baserad innovation och olika samhällsgruppers inflytande, främja rättvis handel och prissättning, delaktighet och hållbarhet genom partnerskap mellan näringslivet, lokala myndigheter, forskare och samhället.

(Berör inte den svenska versionen.)

Ändringsförslag    179

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.5 – stycke 2 – strecksats 7a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Utveckling av den cirkulära bioekonomin, maximering av livsmedelsproduktion och -bearbetningens cykler för att optimera värdet av våra resurser och minimera miljöpåverkan.

Ändringsförslag    180

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Biobaserad innovation lägger grunden för en övergång från en fossilbaserad ekonomi som omfattar hållbar materialförsörjning, industriell bearbetning och omvandling av biomassa från land och hav till biobaserade material och produkter. Den bygger också vidare på potentialen hos levande resurser, biovetenskap och bioteknik för nya upptäckter, produkter och processer. Biobaserade innovationer, inklusive teknik, kan ge nya ekonomiska verksamheter och sysselsättning för regionerna och städerna, bidra till landsbygdens och kustområdenas ekonomier och stärka cirkulariteten i bioekonomin.

Biobaserad innovation lägger grunden för en övergång från en fossilbaserad ekonomi som omfattar hållbar materialförsörjning, industriell bearbetning och omvandling av biomassa från land och vatten till biobaserade material och produkter. Den bygger också vidare på potentialen hos levande resurser, biovetenskap och bioteknik samt pågående standardiseringsarbete för nya upptäckter, produkter och processer. Biobaserade innovationer, inklusive teknik, kan ge nya ekonomiska verksamheter och sysselsättning för regionerna och städerna, bidra till landsbygdens och kustområdenas ekonomier och stärka cirkulariteten i bioekonomin, och därmed främja övergången till ett resurseffektivt och koldioxidsnålt samhälle.

Ändringsförslag    181

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Biobaserade innovationssystem kräver samarbete mellan olika sektorer och inom värdekedjan. Olika källor till biomassa bör bedömas noga i fråga om potential och effekter.

Ändringsförslag    182

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Hållbar anskaffning av biomassa och produktionssystem, med inriktning på värdefulla tillämpningar och användningsområden, social och miljömässig hållbarhet, påverkan på klimat och biologisk mångfald och övergripande resurseffektivitet.

–  Hållbar och rättvis anskaffning av biomassa och produktionssystem, med inriktning på värdefulla tillämpningar och användningsområden, social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, påverkan på klimat och biologisk mångfald och övergripande resurseffektivitet.

Ändringsförslag    183

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Biobaserade värdekedjor, material, inklusive bioinspirerade material, produkter och processer med nya egenskaper och funktioner och förbättrad hållbarhet (inklusive minskning av utsläppen av växthusgaser), som främjar utvecklingen av avancerade bioraffinaderier som använder ett bredare spektrum av biomassa.

–  Biobaserade värdekedjor, material, inklusive bioinspirerade material, produkter och processer med nya egenskaper och funktioner och förbättrad hållbarhet (inklusive minskning av utsläppen av växthusgaser), som främjar utvecklingen av avancerade bioraffinaderier som använder ett bredare spektrum av biomassa samt vidareutveckling av befintliga och nya biogenetiska bränslen. Bättre användning av biobaserat avfall och sidoströmmar.

Ändringsförslag    184

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Bioteknik, inbegripet sektorsövergripande modern bioteknik för konkurrenskraftiga, hållbara och nya industriella processer, miljötjänster och konsumentprodukter21.

–  Bioteknik, inbegripet sektorsövergripande modern bioteknik för konkurrenskraftiga, hållbara och nya jordbruksprocesser, industriella processer, miljötjänster och konsumentprodukter21.

__________________

__________________

21 Biotekniska hälsotillämpningar kommer att behandlas under hälsoklustret inom denna pelare.

21 Biotekniska hälsotillämpningar kommer att behandlas under hälsoklustret inom denna pelare.

Ändringsförslag    185

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Cirkulariteten i den biobaserade ekonomin genom tekniska, strukturella, sociala innovationer av affärsmodeller för att radikalt öka det värde som genereras per enhet av biologiska resurser, bevarande av resurser i ekonomin längre och som stöder principen om kaskadanvändning av hållbar biomassa genom forskning och innovation.

–  Cirkulariteten i den biobaserade ekonomin genom tekniska, strukturella, sociala innovationer av affärsmodeller för att öka det värde som genereras per enhet av biologiska resurser, bevarande av resurser i ekonomin längre och som stöder övergången mot hållbara material och principen om kaskadanvändning av hållbar biomassa genom forskning och innovation.

Ändringsförslag    186

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.6 – stycke 2 – strecksats 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Biobaserade värdekedjor som inbegriper nya innovativa material, materialkombinationer och andra innovativa koncept och produkter.

Ändringsförslag    187

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Cirkulära produktions- och konsumtionssystem kommer att ge fördelar för den europeiska ekonomin genom att minska unionens resursberoende och öka företagens konkurrenskraft, och för europeiska medborgare genom att skapa nya sysselsättningsmöjligheter och minska trycket på miljön och klimatet. Utöver den industriella omvandlingen och övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv och cirkulär ekonomi behövs ett mer omfattande system som kräver systemiska miljöinnovativa lösningar, nya företagsmodeller, marknader och investeringar, möjliggörande infrastruktur, social innovation, förändringar i användarbeteendet, och styrningsmodeller för att stimulera samarbete mellan olika berörda aktörer för att se till att den tänkta förändringen ger bättre ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat22. En öppning för internationellt samarbete kommer att vara viktigt för jämförbarhet, att skapa och utbyta kunskap och undvika dubbelarbete, t.ex. genom internationella initiativ såsom den internationella resurspanelen.

Cirkulära produktions- och konsumtionssystem kommer att ge fördelar för den europeiska ekonomin och det europeiska samhället genom att minska unionens resursberoende och öka företagens konkurrenskraft, och för europeiska medborgare genom att skapa nya sysselsättningsmöjligheter och minska trycket på miljön och klimatet. Utöver den industriella omvandlingen och övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv och cirkulär ekonomi behövs ett mer omfattande system som kräver systemiska miljöinnovativa lösningar, nya företagsmodeller, marknader och investeringar, översyn eller utveckling av nya standarder, möjliggörande infrastruktur, social innovation, förändringar i användarbeteendet, och styrningsmodeller för att stimulera samarbete mellan olika berörda aktörer för att se till att den tänkta förändringen ger bättre ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat22. I lämpliga fall kan en öppning för internationellt samarbete vara viktig för jämförbarhet, att skapa och utbyta kunskap och undvika dubbelarbete, t.ex. genom internationella initiativ såsom den internationella resurspanelen.

__________________

__________________

22 Verksamheten på insatsområdet för cirkulära system är ett komplement till verksamheten för en koldioxidsnål och ren industri i klustret Digitala frågor och industri.

22 Verksamheten på insatsområdet för cirkulära system är ett komplement till verksamheten för en koldioxidsnål och ren industri i klustret Digitala frågor och industri.

Ändringsförslag    188

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Systematisk övergång till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi, med nya modeller för konsumentsamverkan, nya affärsmodeller för resurseffektivitet och miljöprestanda, produkter och tjänster som stimulerar effektivitet under hela livscykeln, system för delning, återanvändning, reparation, återtillverkning, återvinning och kompostering.

–  Systematisk övergång till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi, med nya modeller för konsumentsamverkan, nya affärsmodeller för resurs- och energieffektivitet och miljöprestanda, produkter och tjänster som stimulerar effektivitet under hela livscykeln, system för delning, återanvändning, reparation, återtillverkning, återvinning och kompostering.

Ändringsförslag    189

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 2 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Lösningar för hållbar och regenerativ utveckling av städer, stadsnära områden och regioner, genom att integrera den cirkulära ekonomins omvandling med naturbaserade lösningar, tekniska, digitala, sociala, kulturella innovationer och innovationer för territoriell styrning.

–  Lösningar för hållbar och regenerativ utveckling av städer, stadsnära områden och landsbygdsområden och regioner, genom att integrera den cirkulära ekonomins omvandling med naturbaserade lösningar, tekniska, digitala, sociala, kulturella innovationer och innovationer för territoriell styrning.

Ändringsförslag    190

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 2 – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Anpassning till en helt cirkulär metod som inbegripet innovativa lösningar för avfallsförvaltning och avfallshantering som gör det möjligt att återvinna resurser och näringsämnen liksom förvaltning av livsmedelsavfall i stadsområden.

Ändringsförslag    191

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Miljöinnovation för förebyggande och sanering av miljöföroreningar från farliga ämnen och kemikalier med framväxande problem, som även beaktar gränssnittet mellan kemikalier, produkter och avfall.

–  Miljöinnovation för förebyggande och sanering av miljöföroreningar från farliga ämnen och kemikalier med framväxande problem, som även beaktar gränssnittet mellan ekosystem, kemikalier, produkter och avfall.

Ändringsförslag    192

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 5 – led 5.2 – led 5.2.7 – stycke 2 – strecksats 5a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Ökad förståelse av drivkrafterna och hindren för utnyttjandet av biobaserade produkter genom forskning om märkning, etikettering, tillämpning av standarder, certifieringssystem, offentlig upphandling och regleringsverksamhet, även ur ett globalt konkurrensperspektiv.

Ändringsförslag    193

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Högkvalitativa och tillförlitliga vetenskapliga bevis är avgörande för god offentlig politik. Nya initiativ och förslag till EU-lagstiftning kräver omfattande och balanserade bevis, medan genomförandet av politiken behöver dokumentation för att mäta och övervaka framstegen.

Högkvalitativa och tillförlitliga vetenskapliga bevis är avgörande för god offentlig politik. Nya initiativ och förslag till EU-lagstiftning kräver omfattande och balanserade bevis, medan genomförandet av politiken behöver dokumentation och transparens för att mäta och övervaka framstegen.

Ändringsförslag    194

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kunskap och data växer exponentiellt. För att beslutsfattarna ska kunna använda dessa måste de ses över och filtreras. Det finns också ett behov av övergripande vetenskapliga metoder och analysverktyg för alla kommissionens avdelningar, särskilt för att förutse kommande samhällsutmaningar och stödja bättre lagstiftning. Detta inkluderar innovativa processer för att engagera berörda parter och medborgare i politiska frågor.

Kunskap och data växer exponentiellt. För att beslutsfattarna ska kunna använda dessa måste de ses över och filtreras. Det finns också ett behov av övergripande vetenskapliga metoder och analysverktyg för alla kommissionens avdelningar, särskilt för att förutse och/eller reagera i tid på kommande samhällsutmaningar och stödja bättre lagstiftning. Detta inkluderar innovativa processer för att engagera berörda parter och medborgare i politiska frågor.

Ändringsförslag    195

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.1 – stycke 2 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Datahantering, datautbyte och samordning.

–  Rättvis datahantering, datautbyte och samordning.

Ändringsförslag    196

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6.2.2.  Globala utmaningar

6.2.2.  Globala utmaningar och europeisk konkurrenskraft

Ändringsförslag    197

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

JRC kommer att bidra till EU:s specifika politikområden och åtaganden i klustren med fem globala utmaningar, framför allt EU:s åtaganden för hållbar utveckling.

JRC kommer att bidra till EU:s specifika politikområden och åtaganden i klustren med sex globala utmaningar, framför allt EU:s åtaganden för hållbar utveckling.

Ändringsförslag    198

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Inkluderande och säkra samhällen

2.  Inkluderande och kreativa samhällen

Ändringsförslag    199

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Forskning om ojämlikhet, fattigdom och utslagning, social mobilitet, kulturell mångfald och kompetens, bedömning av sociala, demografiska och tekniska förändringars inverkan på ekonomin och samhället.

–  Forskning om ojämlikhet, fattigdom och utslagning, social mobilitet, kulturell mångfald och kompetens, bedömning av sociala, demografiska, geografiska och tekniska förändringars inverkan på ekonomin och samhället.

Ändringsförslag    200

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 2 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stöd till bevarande av kulturarvet.

–  Forskning om det ekonomiska och sociala bidraget från de kulturella och kreativa sektorerna, inklusive utveckling av statistik och stöd till stöd till bevarande av materiellt och immateriellt kulturarv.

Ändringsförslag    201

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 2 – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

  Forskning om de sociala konsekvenserna av vetenskapliga och tekniska förändringar för medlemsstaterna och regionerna, även på medborgarnivå.

Ändringsförslag    202

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a.  Säkra samhällen

Ändringsförslag    203

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Digitala frågor och industri

3.  Digitala frågor, industri och rymd

Ändringsförslag    204

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 3 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

  Forskning om nanoteknik och annan viktig möjliggörande teknik.

utgår

 

 

Ändringsförslag    205

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 4 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stöd till genomförandet av EU:s klimat-, energi- och transportpolitik, övergång till en koldioxidsnål ekonomi och strategier för minskade koldioxidutsläpp fram till 2050, analys av integrerade nationella klimat- och energiplaner, bedömning av spridningsvägar för utfasning av fossila bränslen i alla sektorer, inbegripet jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

–  Stöd till genomförandet av EU:s klimat-, energi- och transportpolitik, visa vägen för övergången mot en ekonomi med nollnettoutsläpp av växthusgaser, inbegripet koldioxidsnåla tekniker och strategier för minskade koldioxidutsläpp fram till 2050, analys av integrerade nationella klimat- och energiplaner, bedömning av spridningsvägar för utfasning av fossila bränslen i alla sektorer, inbegripet jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Ändringsförslag    206

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 4 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Bedömning av risker i sårbara ekosystem och viktiga ekonomiska sektorer och infrastruktur, med fokus på anpassningsstrategier.

–  Bedömning av risker och potentiella lösningar för sårbara ekosystem och viktiga ekonomiska sektorer och infrastruktur, med fokus på anpassnings- och begränsningsstrategier.

Ändringsförslag    207

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 4 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Analys av forsknings- och investeringsaspekter av energiunionen, bedömning av EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden för ren energi.

–  Analys av forsknings- och investeringsaspekter av energiunionen, bedömning av EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden för ren energi, särskilt förnybar energi.

Ändringsförslag    208

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 4 – strecksats 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Analys av energianvändningen i byggnader, smarta och hållbara städer och industrier.

–  Analys av energianvändningen i och potentialen till begränsning av klimatförändringar hos byggnader, smarta och hållbara städer och industrier.

Ändringsförslag    209

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 4 – strecksats 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stöd till energiomställningen, bland annat i form av borgmästaravtalet, ren energi för EU:s öar, känsliga regioner och Afrika.

–  Stöd till övergången mot koldioxidsnåla energisystem, bland annat högeffektivt system som utgår från förnybara energikällor.

Ändringsförslag    210

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 5 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5.  Livsmedel och naturresurser

5.  Livsmedel, naturresurser och jordbruk

Ändringsförslag    211

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 5 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Forskning om mark, jord, skogar, luft, vatten, marina resurser, råvaror och biologisk mångfald, vilket kommer att underlätta ett effektivt bevarande, restaurering och hållbar användning av naturresurserna, inbegripet hållbar resursförvaltning i Afrika.

–  Forskning om mark, jord, skogar, luft, vatten, marina resurser, råvaror och biologisk mångfald, vilket kommer att underlätta ett effektivt bevarande, restaurering och hållbar användning av naturresurserna, inbegripet rättvis och hållbar resursförvaltning i Afrika.

Ändringsförslag    212

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 5 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Bedömning av klimatförändringarna och eventuella anpassningsåtgärder och mildrande åtgärder för jordbruks- och fiskeripolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet.

–  Bedömning av klimatförändringarna och eventuella anpassningsåtgärder och mildrande åtgärder för jordbruks-, fiskeri- och skogsbrukspolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet.

Ändringsförslag    213

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.2 – stycke 2 – led 5 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Övervakning och prognostisering av jordbruksresurser i EU och grannländerna.

–  Övervakning och prognostisering av jordbruks- och skogsbruksresurser i EU och grannländerna.

Ändringsförslag    214

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Gemensamma forskningscentrumet kommer att bidra till innovation och tekniköverföring. JRC kommer att stödja den inre marknadens funktion och unionens ekonomiska styrning. Det kommer att bidra till utveckling, genomförande och övervakning av politik som riktar sig mot ett mer socialt och hållbart Europa. Det kommer att stödja EU:s externa dimension och internationella mål och bidra till att främja goda styrelseformer. En välfungerande inre marknad med en stark ekonomisk styrning och rättvisa sociala system kommer att främja innovation och konkurrenskraft.

Gemensamma forskningscentrumet kommer att bidra till innovation och tekniköverföring. JRC kommer att stödja den inre marknadens funktion och unionens ekonomiska styrning. Det kommer att bidra till utveckling, genomförande och övervakning av politik som riktar sig mot ett mer socialt och hållbart Europa. Det kommer att stödja EU:s externa dimension och internationella mål och bidra till att främja goda styrelseformer. En välfungerande inre marknad med en stark ekonomisk styrning och rättvisa sociala system kommer att främja innovation, konkurrenskraft, skapande av sysselsättning, social inkludering och välmående.

Ändringsförslag    215

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.4 – stycke 2 – strecksats 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Öppen vetenskap och öppna data.

–  Öppen vetenskap och öppna rättvisa data

Ändringsförslag    216

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare II – led 6 – led 6.2 – led 6.2.5 – stycke 2 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Genomförandet av regionernas och städernas strategier, strategier för smart specialisering, strategier för ekonomisk omställning i regioner som får stöd under en övergångsperiod, integrerade stadsutvecklingsstrategier och uppgifter.

–  Genomförandet av regionernas och städernas strategier, strategier för smart specialisering, strategier för ekonomisk omställning i regioner som får stöd under en övergångsperiod, integrerade landsbygds- och stadsutvecklingsstrategier och uppgifter.

Ändringsförslag    217

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

TREDJE PELAREN

TREDJE PELAREN

ÖPPEN INNOVATION

INNOVATIVT EUROPA

Öppen innovation är ett paradexempel på hur EU kan fortsätta att skapa välstånd för sina medborgare och möta framtida utmaningar. Dess genomförande kräver ett systematiskt, övergripande och mångfacetterat tillvägagångssätt. Europas ekonomiska framsteg, sociala välfärd och livskvalitet är beroende av dess förmåga att främja produktiviteten och tillväxten, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på dess innovationsförmåga. Innovation är också nyckeln till att lösa de största framtida utmaningarna för EU.

Öppen innovation är ett paradexempel på hur EU kan fortsätta att skapa välstånd för sina medborgare och möta framtida utmaningar. Dess genomförande kräver ett systematiskt, övergripande och mångfacetterat tillvägagångssätt. Europas ekonomiska framsteg, sociala välfärd och livskvalitet är beroende av dess förmåga att främja produktiviteten och tillväxten, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på dess innovationsförmåga. Innovation är också nyckeln till att lösa de största framtida utmaningarna för EU.

Liksom dess föregångare, är innovation kärnan i Horisont Europa. Sökandet efter nya idéer, produkter och processer är en drivkraft för Horisont Europas mål och genomförandeformer, från den strategiska programplaneringen till ansökningsomgångar, och sökandet pågår från början till slutet av alla projekt som får stöd från grundforskning (s.k. blue sky-forskning) till industriella eller tekniska färdplaner och uppdrag.

Liksom dess föregångare, är innovation kärnan i Horisont Europa. Sökandet efter nya idéer, produkter och processer är en drivkraft för Horisont Europas mål och genomförandeformer, från den strategiska programplaneringen till ansökningsomgångar, och sökandet pågår från början till slutet av alla projekt som får stöd från grundforskning (s.k. blue sky-forskning) till industriella eller tekniska färdplaner och uppdrag.

Men innovation förtjänar särskilda åtgärder eftersom EU på ett beslutsamt sätt måste förbättra de villkor och den miljö som europeiska innovationer kan utvecklas i, så att idéer snabbt kan delas mellan aktörerna i innovationsekosystemet och nya idéer och ny teknik snabbt omvandlas till de produkter och tjänster som behövs för att EU ska kunna visa resultat.

Men innovation förtjänar särskilda åtgärder eftersom EU på ett beslutsamt sätt måste förbättra de villkor och den miljö som europeiska innovationer kan utvecklas i, så att idéer snabbt kan delas mellan aktörerna i innovationsekosystemet och nya idéer och ny teknik snabbt omvandlas till de produkter och tjänster som behövs för att EU ska kunna visa resultat.

De senaste årtiondena har det vuxit fram stora och globala nya marknader när det gäller underhållning, media, hälso- och sjukvård, logi och detaljhandel, baserade på banbrytande innovationer inom informations- och kommunikationsteknik, bioteknik, internet och plattformsekonomin. Dessa marknadsskapande innovationer som påverkar EU:s ekonomi som helhet har införts av snabbt växande och ofta nya företag. Men det är bara ett fåtal som har sitt ursprung i EU.

De senaste årtiondena har det vuxit fram stora och globala nya marknader när det gäller underhållning, media, kommunikation, hälso- och sjukvård, logi och detaljhandel, baserade på banbrytande innovationer inom informations- och kommunikationsteknik, bioteknik, internet och plattformsekonomin. Dessa marknadsskapande innovationer som påverkar EU:s ekonomi som helhet har införts av snabbt växande och ofta nya företag. Men det är bara ett fåtal som har sitt ursprung och lyckas i EU.

En ny global våg av banbrytande innovation är på ingående, och den kommer att vara baserad på mer teknikintensiv teknik, såsom blockkedjeteknik, artificiell intelligens, genomik och robotteknik liksom annan teknik, vilken också kan utvecklas av enskilda innovatörer och grupper av medborgare. De har det gemensamt att de tar form i brytpunkten mellan olika tekniker, industrisektorer och vetenskapliga discipliner, de erbjuder helt och hållet nya kombinationer av produkter, processer, tjänster och affärsmodeller och har potential att öppna nya marknader i hela världen. Även andra sektorer såsom tillverkning, finansiella tjänster, transport eller energi kommer att påverkas.

En ny global våg av banbrytande och omstörtande innovation, inklusive social och teknisk sådan, är på ingående, och den kommer att vara baserad på mer teknikintensiv teknik, såsom blockkedjeteknik, artificiell intelligens, genomik och robotteknik liksom annan teknik, vilken inte bara kan utvecklas av företag eller forskningsorganisationer, utan även av enskilda innovatörer och grupper av medborgare. De har det gemensamt att de tar form i brytpunkten mellan olika tekniker, industrisektorer och vetenskapliga discipliner, de erbjuder helt och hållet nya kombinationer av produkter, processer, tjänster, standarder och affärsmodeller och har potential att öppna nya marknader i hela världen. Även andra sektorer såsom tillverkning, finansiella tjänster, transport eller energi kommer att påverkas.

Europa måste hänga med i den här utvecklingen. Europa har ett bra läge när den nya vågen kommer till teknikintensiva områden såsom artificiell intelligens, kvantteknik, rena energikällor, där Europa har vissa konkurrensfördelar när det gäller vetenskap och kunskap, och kan bygga på nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer (t.ex. inom hälso- och sjukvård eller energi).

Europa måste hänga med i den här utvecklingen. Europa har ett bra läge när den nya vågen kommer till teknikintensiva områden såsom artificiell intelligens, kvantteknik, rena energikällor, där Europa har vissa konkurrensfördelar när det gäller vetenskap och kunskap, och kan bygga på nära samarbete mellan offentliga och privata aktörer (t.ex. inom hälso- och sjukvård eller energi).

För att Europa ska kunna gå i spetsen för den nya utvecklingen av banbrytande innovation måste följande grundläggande utmaningar antas:

För att Europa ska kunna gå i spetsen för den nya utvecklingen av banbrytande innovation måste följande grundläggande utmaningar antas:

–  Förbättra omvandlingen av vetenskap till innovation i syfte att påskynda överföringen av idéer, teknik och talang från grundforskning till nystartade företag och industri.

–  Förbättra omvandlingen av vetenskap till innovation i syfte att påskynda överföringen av idéer, teknik och talang från grundforskning till nystartade företag och industri.

 

  Öka samarbetet mellan alla typer av innovatörer, särskilt mellan nystartade företag, små och medelstora företag och större företag, genom att förbättra deras drivkraft och skapa nya ekosystem.

–  Påskynda industriell omvandling: Europas industri släpar efter när det gäller att ta till sig ny teknik och expandera: 77 % av de nybildade och stora FoU-företagen finns i USA eller Asien och endast 16 % är baserade i Europa.

–  Påskynda industriell omvandling: Europas industri släpar efter när det gäller att ta till sig ny teknik och expandera: 77 % av de nybildade och stora FoU-företagen finns i USA eller Asien och endast 16 % är baserade i Europa.

–  Öka riskfinansieringen för att överbrygga finansieringsluckor: Europas innovatörer lider av ringa tillgång till riskfinansiering. Riskkapital är nyckeln till att omvandla banbrytande innovationer till världsledande företag, men i Europa uppgår riskkapitalet till mindre än en fjärdedel av det belopp som uppbringas i USA och i Asien. Europa måste överbrygga den finansieringssvacka som ofta kallas Valley of death då idéer och innovationer inte lyckas nå ut på marknaden på grund av klyftan mellan offentligt stöd och privata investeringar, särskilt när det gäller riskfyllda banbrytande innovationer och långsiktiga investeringar.

–  Öka riskfinansieringen för att överbrygga finansieringsluckor: Europas innovatörer lider av ringa tillgång till riskfinansiering. Riskkapital är nyckeln till att omvandla banbrytande innovationer till världsledande företag, men i Europa uppgår riskkapitalet till mindre än en fjärdedel av det belopp som uppbringas i USA och i Asien. Europa måste överbrygga den finansieringssvacka som ofta kallas Valley of death då idéer och innovationer inte lyckas nå ut på marknaden på grund av klyftan mellan offentligt stöd och privata investeringar, särskilt när det gäller riskfyllda banbrytande innovationer och långsiktiga investeringar.

–  Förbättra och förenkla det europeiska landskapet för finansiering och stöd till forskning och innovation: mångfalden av finansieringskällor bildar ett komplext landskap för innovatörerna. EU:s insatser måste genomföras i samarbete och överensstämmelse med andra initiativ på europeisk, nationell och regional nivå, både offentliga och privata, för att på ett bättre sätt främja och anpassa stödresurserna, och göra det lätt för europeiska innovatörer att hitta rätt.

–  Förbättra och förenkla det europeiska landskapet för finansiering och stöd till forskning och innovation: mångfalden av finansieringskällor bildar ett komplext landskap för innovatörerna. EU:s insatser måste genomföras i samarbete och överensstämmelse med andra initiativ på europeisk, nationell och regional nivå, både offentliga och privata, för att på ett bättre sätt främja och anpassa stödresurserna, och göra det lätt för europeiska innovatörer att hitta rätt.

–  Minska fragmenteringen av innovationskosystemet. I Europa finns ett växande antal centrum (hotspots), men de är inte väl sammankopplade. Företag med internationell tillväxtpotential måste hantera fragmenteringen av nationella marknader med olika språk, affärskulturer och regler.

–  Minska fragmenteringen av innovationskosystemet. I Europa finns ett växande antal centrum (hotspots), men de är inte väl sammankopplade. Företag med internationell tillväxtpotential måste hantera fragmenteringen av nationella marknader med olika språk, affärskulturer och regler.

För att klara av denna nya världsomspännande våg av banbrytande innovation, behöver EU:s stöd till banbrytande innovatörer följa ett flexibelt, enkelt, smidigt och skräddarsytt tillvägagångssätt. Politiken för att utveckla och införa banbrytande innovationer och expanderande företag måste vara djärv och ta risker och måste ta hänsyn till ovannämnda problem samt tillföra mervärde till anknytande innovationsverksamhet som genomförs av enskilda medlemsstater.

För att klara av denna nya världsomspännande våg av banbrytande innovation, behöver EU:s stöd till banbrytande innovatörer följa ett flexibelt, enkelt, smidigt och skräddarsytt tillvägagångssätt. Politiken för att utveckla och införa banbrytande innovationer och expanderande företag måste vara djärv och ta risker och måste ta hänsyn till ovannämnda problem samt tillföra mervärde till anknytande innovationsverksamhet som genomförs av enskilda medlemsstater.

Horisont Europas pelare öppen innovation, i samarbete med EU:s övriga politik och i synnerhet InvestEU-programmet, är utformad för att nå sådana konkreta resultat. Den bygger på lärdomar och erfarenheter som gjorts i samband med tidigare ramprogram, i synnerhet från verksamhet som inriktats på framtidens teknik och innovation (t.ex. framtida och ny teknik (FET) och snabbspåret till innovation), små och medelstora företag (t.ex. instrumentet för små och medelstora företag), men också privat- och företagsfinansiering (såsom sjunde ramprogrammet, finansieringsinstrument för riskdelning, Horisont 2020 InnovFin), alla delar av Europeiska innovationsrådets pilotprojektverksamhet som lanserats för perioden 2018–2020.

Horisont Europas pelare innovativt Europa, i samarbete med EU:s övriga politik och i synnerhet InvestEU-programmet, är utformad för att nå sådana konkreta resultat. Den bygger på lärdomar och erfarenheter som gjorts i samband med tidigare ramprogram, i synnerhet från verksamhet som inriktats på framtidens teknik och innovation (t.ex. framtida och ny teknik (FET) och snabbspåret till innovation), små och medelstora företag (t.ex. instrumentet för små och medelstora företag), men också privat- och företagsfinansiering (såsom sjunde ramprogrammet, finansieringsinstrument för riskdelning, Horisont 2020 InnovFin), alla delar av Europeiska innovationsrådets pilotprojektverksamhet som lanserats för perioden 2018–2020.

På grundval av dessa erfarenheter föreskrivs i den här pelaren inrättandet av Europeiska innovationsrådet (EIC), som kommer att främja banbrytande innovation med snabb expansionspotential på global nivå och med särskilda typer av åtgärder och verksamheter:

På grundval av dessa erfarenheter föreskrivs i den här pelaren inrättandet av Europeiska innovationsrådet (EIC), som kommer att främja banbrytande forskning och innovation med snabb expansionspotential på global nivå och med särskilda typer av åtgärder och verksamheter:

–  Stöd till utvecklingen av framtida och nya banbrytande innovationer.

–  Stöd till utvecklingen av framtida och nya banbrytande innovationer, däribland genom riktad forskningssamverkan.

 

  Främja spridningen och utnyttjandet av innovation i industriella och andra ekonomiska värdekedjor.

–  Överbryggning av finansieringsluckor i utveckling, införande och expansion av marknadsskapande innovationer.

–  Överbryggning av finansieringsluckor i utveckling, införande och expansion av marknadsskapande innovationer.

–  Ökning av genomslagskraften och synligheten för EU:s stöd till innovation.

–  Ökning av genomslagskraften och synligheten för EU:s stöd till innovation.

 

  Skapa synergier i andra delar av programmet.

EIC kommer direkt att stödja banbrytande innovationer, men den övergripande miljön som främjar europeiska innovationer måste vidareutvecklas och förbättras: det måste finnas en europeisk strävan att stödja innovation i hela Europa, och i alla aspekter och former, inbegripet genom kompletterande EU-politik och nationell politik och resurser där så är möjligt. Denna pelare omfattar därför även följande:

EIC kommer direkt att stödja banbrytande innovationer, men den övergripande miljön som främjar europeiska innovationer måste vidareutvecklas och förbättras: det måste finnas en europeisk strävan att stödja innovation i hela Europa, och i alla aspekter och former, inbegripet genom kompletterande EU-politik och nationell politik och resurser där så är möjligt. Denna pelare omfattar därför även följande:

–  Nya och förstärkta mekanismer för samordning och samarbete med medlemsstater och associerade länder, men också med privata initiativ, för att stödja alla typer av europeiska innovationsekosystem och deras aktörer.

–  Nya och förstärkta mekanismer för samordning och samarbete med medlemsstater och associerade länder, men också med privata initiativ, för att stödja alla typer av europeiska innovationsekosystem och deras aktörer.

–  Stöd till Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper).

–  Utökat stöd till Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper).

Dessutom som en ytterligare insats för att öka riskfinansieringsresurserna för forskning och innovation i Europa och vid behov, kommer denna pelare att vara sammankopplad med InvestEU-programmet. Med utgångspunkt i framgångarna och erfarenheterna från Horisont 2020, InnovFin, samt från Efsi, kommer InvestEU-programmet att förbättra tillgången till riskfinansiering för tillförlitliga forskningsorganisationer, innovatörer och entreprenörer, särskilt små och medelstora företag och små medelstora börsnoterade företag samt investerare.

Dessutom som en ytterligare insats för att öka riskfinansieringsresurserna för forskning och innovation i Europa och vid behov, kommer denna pelare att vara sammankopplad med InvestEU-programmet. Med utgångspunkt i framgångarna och erfarenheterna från Horisont 2020, InnovFin, samt från Efsi, kommer InvestEU-programmet att förbättra tillgången till riskfinansiering för tillförlitliga forskningsorganisationer, innovatörer och entreprenörer, särskilt små och medelstora företag och små medelstora börsnoterade företag samt investerare.

Ändringsförslag    218

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Europeiska innovationsrådets mål är att identifiera, utveckla och införa banbrytande och omstörtande innovationer (inklusive teknik) och stödja snabb expansion för innovativa företag på EU-nivå och internationell nivå under hela vägen från idé till marknad.

Europeiska innovationsrådets mål är att identifiera, utveckla och införa banbrytande och omstörtande innovationer (inklusive radikalt ny teknik) och stödja snabb expansion för innovativa företag på EU-nivå och internationell nivå under hela vägen från idé till marknad.

Ändringsförslag    219

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EIC kommer i första hand att genomföras genom två typer av insatser, nämligen Pathfinder för avancerad forskning, för de tidiga stadierna av teknisk utveckling och Accelerator för innovations- och marknadslanseringsinsatser, inklusive etapperna före massmarknadsföringen och företagets tillväxt. Tanken är att Accelerator ska erbjuda en enda kontaktpunkt och ett enda stödförfarande, och kommer också att erbjuda blandfinansiering, dvs. bidrag kombineras med kapitalinvesteringar. Accelerator kommer dessutom även att kanalisera tillgången till de lån som ges inom InvestEU-programmet.

EIC kommer i första hand att genomföras genom två typer av insatser, nämligen EIC:s Pathfinder för avancerad forskning, för de tidiga stadierna av vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling och EIC:s Accelerator för innovations- och marknadslanseringsinsatser, inklusive etapperna före massmarknadsföringen och företagets tillväxt. Tanken är att Accelerator ska erbjuda en enda kontaktpunkt och ett enda stödförfarande, och kommer att erbjuda blandfinansiering, dvs. bidrag kombineras med kapitalinvesteringar. Accelerator kommer dessutom även att kanalisera tillgången till de lån och garantier som ges inom InvestEU-programmet. Minst 70 % av EIC:s budget ska avsättas till nystartade företag samt små och medelstora företag.

Ändringsförslag    220

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 3 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  fokusera på banbrytande och omstörtande innovationer, inklusive sociala, som har potential att skapa nya marknader, i motsats till dem som gör gradvisa förbättringar av befintliga produkter, tjänster eller affärsmodeller,

–  fokusera på banbrytande och omstörtande innovationer, inklusive sociala, som har potential att skapa nya marknader eller möjliggöra nya lösningar, liksom forskning om potentiellt radikalt nya idéer,

Ändringsförslag    221

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 3 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  stödja sig på bottom-up-principen och vara öppna för innovationer från alla sektorer inom vetenskap, teknik och alla tillämpningsområden, och samtidigt möjliggöra riktade stöd till nya banbrytande eller omstörtande teknik av potentiellt strategisk betydelse,

–  stödja sig på bottom-up-principen och vara öppna för riktade innovationer och forskning från alla sektorer inom vetenskap, teknik och alla tillämpningsområden, och samtidigt möjliggöra riktade stöd till nya banbrytande eller omstörtande teknik av potentiellt strategisk betydelse,

Ändringsförslag    222

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 3 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  främja innovationer som spänner över olika vetenskapliga, tekniska (t.ex. en kombination av fysiska och digitala) områden och sektorer,

–  främja innovationer och forskning som spänner över olika vetenskapliga, tekniska (t.ex. en kombination av fysiska och digitala) områden och sektorer,

Ändringsförslag    223

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 3 – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  vara inriktade på innovatörer och på förenklade förfaranden och administrativa krav, varvid intervjuer kommer att användas för att bedöma ansökningar och garantera snabbt beslutsfattande,

–  vara inriktade på innovatörer och forskare och på förenklade förfaranden och administrativa krav, varvid intervjuer kommer att användas för att bedöma ansökningar och garantera snabbt beslutsfattande,

Ändringsförslag    224

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utöver ekonomiskt stöd kommer innovatörer att ha tillgång till EIC:s företagsrådgivningstjänster som tillhandahåller projekthandledning, mentorskap och tekniskt bistånd, och parar ihop innovatörer med kolleger, industriella partner och investerare. Innovatörer kommer lättare ha tillgång till expertis, faciliteter (däribland innovationsknutpunkter23) och partner från alla verksamheter som får EU-stöd (inklusive de som får av EIT, särskilt via dess KI-grupper).

Utöver ekonomiskt stöd kommer innovatörer att ha tillgång till EIC:s företagsrådgivningstjänster som tillhandahåller projekthandledning, mentorskap och tekniskt bistånd, och parar ihop innovatörer med kolleger, industriella partner och investerare. Innovatörer kommer lättare ha tillgång till expertis, faciliteter (däribland forskningsinfrastrukturer och innovationsknutpunkter23) och partner från alla verksamheter som får EU-stöd (inklusive de som får av EIT, särskilt via dess KI-grupper).

__________________

__________________

23 Dessa är offentliga eller privata faciliteter som erbjuder tillgång till senaste kunskap och expertis om digital och därmed sammanhängande teknik som är nödvändig för att företag ska kunna bli mer konkurrenskraftiga när det gäller produktion, tjänster och affärsprocesser.

23 Dessa är offentliga eller privata faciliteter som erbjuder tillgång till senaste kunskap och expertis om digital och därmed sammanhängande teknik som är nödvändig för att företag ska kunna bli mer konkurrenskraftiga när det gäller produktion, tjänster och affärsprocesser.

Ändringsförslag    225

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att garantera en korrekt och effektiv komplementaritet med enskilda eller sammanlänkade medlemsstaternas initiativ, även i form av europeiska partnerskap.

Särskild uppmärksamhet kommer dessutom att ägnas åt att garantera en korrekt och effektiv komplementaritet med enskilda eller sammanlänkade medlemsstaternas initiativ, även i form av europeiska partnerskap.

Ändringsförslag    226

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.1.1.  Pathfinder för avancerad forskning

1.1.1.  EIC:s Pathfinder för avancerad forskning

Ändringsförslag    227

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det övergripande målet för Pathfinder kommer att vara att utveckla potentiellt marknadsskapande innovation från banbrytande teknikidéer och föra dem till demonstrationsfasen eller till utveckling av affärsidéer eller strategier för vidare utnyttjande genom Accelerator eller någon annan marknadslanseringslösning. För detta ändamål kommer Pathfinder inledningsvis att stödja de tidigaste skedena av vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling, däribland konceptprovning och prototyper för teknisk validering.

Det övergripande målet för Pathfinder kommer att vara att utveckla potentiellt marknadsskapande innovation från banbrytande vetenskapliga idéer och teknikidéer och föra dem till demonstrationsfasen eller till utveckling av affärsidéer eller strategier för vidare utnyttjande genom Accelerator eller någon annan marknadslanseringslösning. För detta ändamål kommer Pathfinder inledningsvis att stödja de tidigaste skedena av vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling, däribland banbrytande forskning, konceptprovning och prototyper för teknisk validering.

Ändringsförslag    228

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.1 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att vara helt öppet för omfattande utforskningar, slumpartade lyckokast och oväntade idéer, koncept och upptäckter kommer Pathfinder huvudsakligen att genomföras genom en ständigt öppen ansökningsomgång och enligt bottom-up-principen. Pathfinder kommer också att sörja för konkurrenskraftiga utmaningar att ta fram centrala strategiska mål24 som kräver teknikintensiva och radikala idéer. Genom att omgruppera utvalda projekt i tematiska eller målinriktade portföljer kommer det att vara möjligt att uppnå en kritisk massa och strukturera nya tvärvetenskapliga forskargrupper.

För att vara helt öppet för omfattande utforskningar, slumpartade lyckokast och oväntade idéer, koncept och upptäckter kommer Pathfinder huvudsakligen att genomföras genom ständigt konkurrensutsatta och öppna ansökningsomgångar och enligt bottom-up-principen, med slutdatum. Pathfinder kommer också att sörja för konkurrenskraftiga utmaningar att ta fram centrala strategiska mål24 som kräver teknikintensiva och radikala idéer. Genom att omgruppera utvalda projekt i tematiska eller målinriktade portföljer kommer det att vara möjligt att uppnå en kritisk massa och strukturera nya tvärvetenskapliga forskargrupper.

__________________

__________________

24 Dessa portföljer skulle kunna inbegripa ämnen som artificiell intelligens, kvantteknik, biologisk bekämpning eller andra generationens digitala tvillingar, eller andra ämnen som identifierats i samband med den strategiska programplaneringen för Horisont Europa (inklusive med medlemsstaternas sammanlänkade program).

24 Dessa portföljer skulle kunna inbegripa ämnen som artificiell intelligens, kvantteknik, biologisk bekämpning eller andra generationens digitala tvillingar, eller andra ämnen som identifierats i samband med den strategiska programplaneringen för Horisont Europa (inklusive med medlemsstaternas sammanlänkade program).

Ändringsförslag    229

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.1 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Pathfinder kommer att vara öppet för alla typer av innovatörer från privatpersoner till universitet, forskningsorganisationer och forskningsföretag, i synnerhet nystartade företag och små och medelstora företag, och från enskilda stödmottagare till tvärvetenskapliga konsortier. När det gäller projekt med en mottagare kommer större företag inte att tillåtas. Pathfinder kommer att genomföras i nära samordning med andra delar av Horisont Europa, särskilt med Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och kunskaps- och innovationsgrupperna vid Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Det kommer också att genomföras i nära samordning med medlemsstaternas program och verksamhet.

Pathfinder kommer att vara öppet för alla typer av innovatörer från privatpersoner till universitet, forsknings- och teknikorganisationer och forskningsföretag, i synnerhet nystartade företag och små och medelstora företag, och från enskilda stödmottagare till tvärvetenskapliga konsortier. När det gäller projekt med en mottagare kommer större företag inte att tillåtas. För att säkerställa synergier och undvika överlappningar kommer Pathfinder att genomföras i nära samordning med andra delar av Horisont Europa, särskilt med Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT). Det kommer också att genomföras i nära samordning med medlemsstaternas program och verksamhet.

Ändringsförslag    230

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Accelerator kommer därmed att tillhandahålla ekonomiskt stöd till ännu ej tillförlitliga eller investeringsattraktiva innovatörer och företag som har ambitionen att utveckla och införa sina banbrytande innovationer och snabbt expandera på EU-marknaden och internationella marknader. För det ändamålet kommer man att bygga vidare på erfarenheterna från faserna 2 och 3 av instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020 och från Horisont 2020 InnovFin, särskilt genom tillägg av andra komponenter än bidrag och förmågan att stödja större och mer långsiktiga investeringar.

Accelerator kommer därmed att tillhandahålla ekonomiskt stöd till ännu ej tillförlitliga eller investeringsattraktiva innovatörer och företag som har ambitionen att utveckla och införa sina banbrytande innovationer och snabbt expandera på EU-marknaden och internationella marknader. För det ändamålet kommer man att bygga vidare på erfarenheterna från faserna 2 och 3 av instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020 och från Horisont 2020 InnovFin, särskilt genom tillägg av andra komponenter än bidrag och förmågan att stödja större och mer långsiktiga investeringar. Samarbetet med EIT och KI-grupperna och synergier med deras accelererande aktiviteter kommer att säkerställas.

Ändringsförslag    231

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 3 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stöd för investeringar i eget kapital27 eller andra återbetalningspliktiga former, för att på så sätt överbrygga innovationsverksamhet med faktiskt marknadsinförande, inklusive expandering, på ett sätt som inte tränger ut privata investeringar eller snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. När så är relevant kommer den att ge innovatören tillgång till skuldfinansiering (t.ex. lån) genom InvestEU-programmet.

–  Stöd för investeringar i eget kapital27 eller andra återbetalningspliktiga former, för att på så sätt överbrygga innovationsverksamhet med faktiskt marknadsinförande, inklusive expandering, på ett sätt som inte tränger ut privata investeringar eller snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. När så är relevant kommer den att ge innovatören tillgång till skuldfinansiering (t.ex. lån eller garantier) genom InvestEU-programmet.

__________________

__________________

27 Vanligtvis inte mer än 25 % av rösträtterna. I exceptionella fall kan EU säkra förvärvet av en blockerande minoritet för att skydda europeiska intressen på viktiga områden, t.ex. it-säkerhet.

27 Vanligtvis inte mer än 25 % av rösträtterna. I exceptionella fall kan EU säkra förvärvet av en blockerande minoritet för att skydda europeiska intressen på viktiga områden, t.ex. it-säkerhet.

Ändringsförslag    232

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Stöd kommer att beviljas med ett enda förfarande och ett enda beslut, som ger stöd till innovatören i form av ett globalt åtagande för ekonomiska resurser som täcker de olika etapperna av innovation ända till marknadslansering, inbegripet massmarknadsföring i förväg. Det fullständiga genomförandet av beviljade stöd kommer att vara föremål för delmål och översyn. Kombinationen och volymen av finansiering kommer att anpassas till företagets behov, storlek och stadium, typ av teknik/innovation och innovationscykelns längd. Det kommer att täcka finansieringsbehoven fram till dess att man ersatt dem med alternativa investeringskällor.

Stöd kommer att beviljas med ett enda förfarande och ett enda beslut, som ger stöd till innovatören i form av ett globalt åtagande för ekonomiska resurser som täcker de olika etapperna av innovation ända till marknadslansering, inbegripet massmarknadsföring i förväg. Det fullständiga genomförandet av beviljade stöd kommer att vara föremål för delmål och översyn. Kombinationen och volymen av finansiering kommer att anpassas till stödmottagarens behov, storlek och stadium, typ av teknik/innovation och innovationscykelns längd. Det kommer att täcka finansieringsbehoven fram till dess att man ersatt dem med alternativa investeringskällor.

Ändringsförslag    233

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För innovationer med stora tekniska risker (teknikintensiva) kommer stödet alltid att innehålla en bidragskomponent som täcker innovation. Om de olika riskerna är reducerade (tekniska, marknadsmässiga, rättsliga osv.) väntas den relativa betydelsen av den återbetalningspliktiga förskottskomponenten öka.

För innovationer med stora risker (till exempel teknikintensiva) kommer stödet alltid att innehålla en bidragskomponent som täcker innovation, vilken kan utföras i samarbete med offentliga forskningsorganisationer som partner eller genom underleverantörer. Om de olika riskerna är reducerade (tekniska, marknadsmässiga, rättsliga osv.) väntas den relativa betydelsen av den återbetalningspliktiga förskottskomponenten öka.

Ändringsförslag    234

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Accelerator kommer i huvudsak att verka nedifrån och upp genom en ständigt öppen ansökningsomgång, inriktad på enskilda entreprenörer (främst nystartade företag och små och medelstora företag), med särskild uppmärksamhet på unga och kvinnliga innovatörer. Denna öppna ansökningsomgång enligt bottom-up-principen kommer att kompletteras med riktat stöd till nya banbrytande eller omstörtande teknik av potentiellt strategisk betydelse. Förslag kan också lämnas in av investerare, däribland offentliga innovationsorgan, men stödet kommer att beviljas till företaget.

Accelerator kommer i huvudsak att verka nedifrån och upp genom en ständigt öppen och konkurrensutsatt ansökningsomgång med slutdatum, inriktad på enskilda entreprenörer (främst nystartade företag och små och medelstora företag), med särskild uppmärksamhet på unga och kvinnliga innovatörer. Denna öppna ansökningsomgång enligt bottom-up-principen kommer att kompletteras med riktat stöd till nya banbrytande eller omstörtande innovationer och teknik av potentiellt strategisk betydelse. Förslag kan också lämnas in av investerare, däribland offentliga innovationsorgan, men stödet kommer att beviljas till företaget.

Ändringsförslag    235

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.2 – stycke 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Accelerator kommer att göra det möjligt att påskynda marknadsinförandet av innovationer som härrör från Pathfinder-stödda projekt från Pathfinder, från liknande avancerade forskningsprogram i medlemsstaterna och från andra pelare inom EU:s ramprogram28, i syfte att hjälpa dem att nå ut på marknaden. Denna identifiering av projekt som stöds genom andra pelare i Horisont Europa och även tidigare ramprogram kommer att baseras på relevanta metoder, såsom innovationsradarn.

Accelerator kommer att göra det möjligt att påskynda marknadsinförandet av innovationer som härrör från stödda projekt från Pathfinder, från liknande avancerade forskningsprogram i medlemsstaterna, från EIT:s KI-grupper och från andra pelare inom EU:s ramprogram28, i syfte att hjälpa dem att nå ut på marknaden. Denna identifiering av projekt som stöds genom andra pelare i Horisont Europa och även tidigare ramprogram kommer att baseras på relevanta metoder, såsom innovationsradarn.

__________________

__________________

28 Såsom EFR:s bidrag till konceptprovning, från projekt som stöds inom pelaren globala utmaningar och industriell konkurrenskraft, nystartade företag som uppstått från KI-grupper inom Europeiska institutet för innovation och teknik, inbegripet från Horisont 2020-verksamhet, i synnerhet projekt som valts ut inom fas 2 av Horisont 2020 små och medelstora företag och tillhörande spetskompetensstämpel som medlemsstaterna finansierat, (befintliga och framtida) europeiska partnerskap.

28 Såsom EFR:s bidrag till konceptprovning, från projekt som stöds inom pelaren globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, nystartade företag som uppstått från KI-grupper inom Europeiska institutet för innovation och teknik, inbegripet från Horisont 2020-verksamhet, i synnerhet projekt som valts ut inom fas 2 av Horisont 2020 små och medelstora företag och tillhörande spetskompetensstämpel som medlemsstaterna finansierat, (befintliga och framtida) europeiska partnerskap.

Ändringsförslag    236

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.3 – stycke 1 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  EIC:s företagsaccelerationstjänster till stöd för verksamheter och insatser inom Pathfinder och Accelerator. Syftet kommer att vara att förena EIC-gruppen av finansierade innovatörer, däribland innovatörer försedda med spetskompetensstämpeln, med investerare, partner och offentliga köpare. De kommer att tillhandahålla en rad olika handlednings- och mentorskapstjänster för EIC-insatser. De kommer att förse innovatörer med tillgång till internationella nätverk av potentiella partner, inbegripet industriella sådana, för att komplettera en värdekedja eller utveckla marknadsmöjligheter, och hitta investerare och andra källor till privat finansiering eller företagsfinansiering. Verksamheten kommer att bestå av liveevenemang (t.ex. evenemang för kontakt- och tjänsteförmedling, tillfällen att pitcha sina idéer) men också utveckling av motsvarande plattformar eller användning av befintliga sådana, i nära förbindelse med finansiella intermediärer som stöds av InvestEU och med EIB-gruppen. Denna verksamhet kommer också att uppmuntra kollegialt utbyte som en källa till lärande i innovationsekosystem, med särskilt god användning av ledamöter i den rådgivande högnivågruppen för EIC:s styrelse och EIC-stipendiater.

–  EIC:s företagsaccelerationstjänster till stöd för verksamheter och insatser inom Pathfinder och Accelerator. Syftet kommer att vara att förena EIC-gruppen av finansierade innovatörer, däribland innovatörer försedda med spetskompetensstämpeln, med investerare, partner, offentliga och privata köpare. De kommer att tillhandahålla en rad olika handlednings- och mentorskapstjänster för EIC-insatser. De kommer att förse innovatörer med tillgång till internationella nätverk av potentiella partner, inbegripet industriella sådana, för att komplettera en värdekedja eller utveckla marknadsmöjligheter, och hitta investerare och andra källor till privat finansiering eller företagsfinansiering. Verksamheten kommer att bestå av liveevenemang (t.ex. evenemang för kontakt- och tjänsteförmedling, tillfällen att pitcha sina idéer) men också utveckling av motsvarande plattformar eller användning av befintliga sådana, i nära förbindelse med finansiella intermediärer som stöds av InvestEU och med EIB-gruppen. Denna verksamhet kommer också att uppmuntra kollegialt utbyte som en källa till lärande i innovationsekosystem, med särskilt god användning av ledamöter i den rådgivande högnivågruppen för EIC:s styrelse och EIC-stipendiater. Denna ytterligare EIC-verksamhet som är inriktad på banbrytande/riskfyllda innovationer kommer att komplettera EIT:s liknande verksamhet som riktar sig till entreprenörer, innovatörer och nystartade företag. EIC uppmuntras att utnyttja KI-gruppernas expertis och erfarenhet när stöd ges till innovatörer.

Ändringsförslag    237

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.1 – led 1.1.3 – stycke 1 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  EIC-Challenges, dvs. incitamentspris för att hjälpa till att utveckla nya lösningar på globala utmaningar, engagera nya aktörer och utveckla nya grupper. EIC-erkännande priser kommer att omfatta iCapital, incitamentspris för social innovation och innovationspris för kvinnor (Women Innovator’s Prize)29. Utformningen av EIC-priserna kommer att vara kopplade till andra delar av ramprogrammet, bland annat genom uppdrag och andra finansieringsorgan. Möjligheter till samarbete med organisationer (t.ex. företag, universitet, forskningsorganisationer, företagskuvöser, välgörenhetsorganisationer och stiftelser) kommer att undersökas.

–  EIC-Challenges, dvs. incitamentspris för att hjälpa till att utveckla nya banbrytande innovationer, engagera nya aktörer, utveckla nya FoI-grupper och nätverk liksom att skapa synlighet med de resultat som uppnåtts med EU-medel. EIC-erkännande priser kommer att omfatta iCapital, EU:s innovationstävling, incitamentspris för social innovation och innovationspris för kvinnor (Women Innovator’s Prize). 29 Utformningen och genomförandet av dessa priser kommer att vara kopplade till andra delar av programmet, bland annat genom uppdrag och EIT för att säkerställa komplementaritet och undvika dubbelarbete. Möjligheter till samarbete med organisationer (t.ex. företag, universitet, forskningsorganisationer, företagskuvöser, välgörenhetsorganisationer och stiftelser) kommer att undersökas.

__________________

__________________

29 EIC-priserna kommer att ta över hanteringen av priser som instiftades inom ramen för Horisont 2020 och sörja för utformningen och genomförandet av nya innovationsstimulerande priser och erkännande utmärkelser.

29 EIC-priserna kommer att ta över hanteringen av priser som instiftades inom ramen för Horisont 2020 och sörja för utformningen och genomförandet av nya innovationsstimulerande priser och erkännande utmärkelser.

Ändringsförslag    238

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.2 – led 1.2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Europeiska innovationsrådets styrelse för rådgivande högnivågruppen (nedan kallad EIC:s styrelse) kommer att biträda kommissionen i genomförandet av EIC. Förutom att ge råd om EIC:s arbetsprogram, kommer EIC:s styrelse att spela en aktiv roll och ge ledningen råd och följa upp insatser. Styrelsen kommer att ha en kommunikationsfunktion, där ledamöterna har en ambassadörsroll att stimulera innovation i EU. Kommunikationskanalerna kommer att vara t.ex. närvaro vid viktiga innovationsevenemang, sociala medier, inrättandet av en EIC-grupp för innovatörer, arbeta med viktiga medier med inriktning på innovation, gemensamma evenemang med företagsinkubatorer och Accelerator-knutpunkter.

Europeiska innovationsrådets styrelse för rådgivande högnivågruppen (nedan kallad EIC:s styrelse) kommer att biträda kommissionen i genomförandet av EIC. Den kommer att bestå av representanter som akademiska experter på innovationspolitik, forsknings- och teknikorganisationer, entreprenörer, riskkapitalister m.fl., i enlighet med artikel 9 i detta beslut.

 

För genomförandet av EIC kommer kommissionen med stöd av EIC:s styrelse att tillhandahålla

 

  en tydlig differentiering mellan de målgrupper man riktar sig till och deras specifika behov,

 

  information om hur man kommer att genomföra det blandade stödet (bidrag, kapital, lån och garanti),

 

  en stabil mekanism för systematisk bedömning i realtid av instrumenten för att säkerställa en snabb process för policylärande och utveckla innovationsmönster, inbegripet urvalet och tillämpningen av indikatorer,

 

  samarbete mellan EIC och EIT för att säkerställa komplementaritet och undvika dubbelarbete,

 

  vidare definition av programförvaltarnas roll och ansvarsområden,

 

  en beskrivning av verktygen för att locka riskkapitalinvesterare vid mycket riskfyllda projekt,

 

  en definition av innovationsmålen när det gäller produkter, processer, marknadsföring och tjänster, och

 

  mätning av stödmottagarnas drivkraft.

 

Styrelsen kommer också att ge råd om EIC:s arbetsprogram, ledning och uppföljande insatser. Styrelsen kommer att ha en kommunikationsfunktion, där ledamöterna har en ambassadörsroll att stimulera innovation i EU. Kommunikationskanalerna kommer att vara t.ex. närvaro vid viktiga innovationsevenemang, sociala medier, inrättandet av en EIC-grupp för innovatörer, arbeta med viktiga medier med inriktning på innovation, gemensamma evenemang med företagsinkubatorer och Accelerator-knutpunkter. EIT:s och EIC:s styrelser kommer att samarbeta för att utnyttja synergier och öka mervärdet för innovatörer och entreprenörer i unionen.

Ändringsförslag    239

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.2 – led 1.2.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EIC:s styrelse kommer att lämna rekommendationer till kommissionen om innovationstrender eller initiativ som krävs för att öka och främja EU:s innovationsekosystem, inbegripet eventuella regelverksrelaterade hinder. Styrelsen bör i sina råd också identifiera nya innovationsområden att beakta i verksamheten inom pelaren globala utmaningar och industriell konkurrenskraft och dess uppdrag. På detta sätt förväntas styrelsen bidra till den övergripande samstämmigheten i programmet Horisont Europa.

EIC:s styrelse kommer tillsammans med EIT:s styrelse att lämna rekommendationer till kommissionen om innovationstrender eller initiativ som krävs för att öka och främja EU:s innovationsekosystem, inbegripet eventuella tekniska liksom regelverksrelaterade hinder. Styrelsen bör i sina råd också identifiera nya innovationsområden att beakta i verksamheten inom pelaren globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft och dess uppdrag. På detta sätt förväntas styrelsen bidra till den övergripande samstämmigheten i programmet Horisont Europa.

Ändringsförslag    240

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 1 – led 1.2 – led 1.2.2 – stycke 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Programförvaltarna kommer särskilt att ha uppsikt över genomförandet av Pathfinder-ansökningsomgångarna, och föreslå utvärderingsrangordning i syfte att utforma konsekventa strategiska projektportföljer som i betydande omfattning förväntas bidra till framväxten av potentiella samhälleliga eller ekonomiska marknadsskapande innovationer.

Programförvaltarna kommer särskilt att ha uppsikt över genomförandet av Pathfinder-ansökningsomgångarna, och föreslå utvärderingsrangordning som baseras på tydliga och transparenta kriterier enligt definitionen i förordningen, som är samstämmiga medstrategiska projektportföljer som i betydande omfattning förväntas bidra till framväxten av potentiella vetenskapliga, samhälleliga eller ekonomiska radikalt nya framtida tekniker eller marknadsskapande innovationer.

Ändringsförslag    241

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att till fullo ta till vara innovationspotentialen med inblandning av forskare, företagare, industrin och samhället i stort måste EU förbättra miljön där innovation kan blomstra på alla nivåer. För detta krävs bidrag till utvecklingen av ett effektivt innovationsekosystem på EU-nivå och främjande av samarbete, nätverksarbete och utbyte av idéer, resurser och kompetens mellan nationella och lokala innovationsekosystem.

För att till fullo ta till vara innovationspotentialen med inblandning av forskare, företagare, industrin och samhället i stort måste EU förbättra miljön där innovation kan blomstra på alla nivåer. För detta krävs bidrag till utvecklingen av ett effektivt innovationsekosystem på EU-nivå och främjande av samarbete, nätverksarbete och utbyte av idéer, utveckling av öppna innovationsprocesser, resurser och kompetens mellan nationella och lokala innovationsekosystem.

Ändringsförslag    242

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

EU måste också sträva efter att utveckla ekosystem som stöder social innovation och innovation inom den offentliga sektorn, vid sidan av innovation i privata företag. Den offentliga sektorn måste vara innovativ och förnya sig för att kunna stödja de ändringar i reglering och styrning som är nödvändiga för en storskalig utbyggnad av ny teknik och en växande efterfrågan på effektivare och mer ändamålsenligt tillhandahållande av tjänster. Sociala innovationer är avgörande för att stärka välfärden i våra samhällen.

EU måste också sträva efter att utveckla ekosystem som stöder social innovation och uppmuntra kunskapsöverföring och innovation inom den offentliga sektorn, vid sidan av innovation i privata företag. Den offentliga sektorn måste vara innovativ och förnya sig för att kunna stödja de ändringar i reglering och styrning som är nödvändiga för en storskalig utbyggnad av innovationer, inklusive ny teknik och en växande efterfrågan på effektivare och mer ändamålsenligt tillhandahållande av tjänster. Sociala innovationer är avgörande för att stärka välfärden i våra samhällen. I egenskap av Europas största nätverk för innovation kommer EIT:s KI-grupper att spela en viktig roll för utvecklingen av sådana ekosystem och genomförandet av denna prioritering. De argumenterar för ett interregionalt samarbete genom att koppla ihop innovationsekosystem på EU-nivå.

Ändringsförslag    243

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Som ett första steg kommer kommissionen att arrangera ett EIC-forum för medlemsstater och associerade länders offentliga myndigheter och organ med ansvar för nationell innovationspolitik och innovationsprogram i syfte att främja samordning och dialog om utvecklingen av EU:s innovationsekosystem. Inom detta EIC-forum kommer kommissionen att göra följande:

Som ett första steg kommer kommissionen att arrangera ett innovationsforum för medlemsstater och associerade länders offentliga myndigheter och organ med ansvar för nationell innovationspolitik och innovationsprogram i syfte att främja samordning och dialog om utvecklingen av EU:s innovationsekosystem. Inom detta innovationsforum kommer de inblandade intressenterna och EU-organen, däribland EIT, EIC:s styrelse och kommissionen, att göra följande:

Ändringsförslag    244

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 1 – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Förbättra samordningen mellan nationella innovationsprogram och EIC för att på så sätt främja operativa synergieffekter och undvika överlappning, genom att dela uppgifter om program och deras genomförande, resurser och expertis, analys och övervakning av tekniska och innovativa utvecklingstrender, och genom att koppla samman respektive innovatörsgrupper.

–  Förbättra samordningen mellan nationella, EIT och EIC för att på så sätt främja operativa synergieffekter och undvika överlappning, genom att dela uppgifter om program och deras genomförande, resurser och expertis, analys och övervakning av tekniska och innovativa utvecklingstrender, och genom att koppla samman respektive innovatörsgrupper.

Ändringsförslag    245

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Verksamheter kommer att genomföras för att säkra en ändamålsenlig komplementaritet mellan EIC:s åtgärdstyper och deras särskilda inriktning på banbrytande innovation, med verksamheter som genomförs av medlemsstaterna och associerade länder, men även av privata initiativ i syfte att stödja alla former av innovation, nå ut till alla innovatörer i hela EU och ge dem ökat och tillräckligt stöd.

Verksamheter kommer att genomföras för att säkra en ändamålsenlig komplementaritet och samarbete mellan EIT och EIC:s åtgärdstyper och deras särskilda inriktning på innovation, med verksamheter som genomförs av medlemsstaterna och associerade länder, men även av privata initiativ i syfte att stödja alla former av innovation, nå ut till alla innovatörer i hela EU och ge dem ökat och tillräckligt stöd.

Ändringsförslag    246

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I detta syfte kommer EU att göra följande:

I detta syfte kommer de inblandade EU-organen att göra följande:

Ändringsförslag    247

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 3 – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Främja och samfinansiera gemensamma innovationsprogram som förvaltas av de myndigheter som ansvarar för offentliga nationella, regionala eller lokala innovationsprogram och innovationspolitik, till vilka privata enheter som stöder innovation och innovatörer kan kopplas. Sådana efterfrågestyrda gemensamma program får inrikta sig på, bland annat, stöd till studier i ett tidigt skede och genomförbarhetsstudier, samarbete mellan den akademiska världen och företag, stöd till högteknologiska små och medelstora företags forsknings-, teknik- och kunskapsöverföring, internationalisering av små och medelstora företag, marknadsanalys och utveckling, digitalisering av lågteknologiska små och medelstora företag, finansieringsinstrument för marknadsnära innovationer eller marknadsintroduktion, social innovation. De kan även omfatta gemensamma initiativ till offentlig upphandling så att innovationer kan marknadsföras i den offentliga sektorn, särskilt för att stödja utvecklingen av ny politik. Detta kan vara särskilt effektivt för att stimulera innovation i allmännyttig tjänst och för att erbjuda marknadsmöjligheter åt europeiska innovatörer.

–  Främja och samfinansiera gemensamma innovationsprogram som förvaltas av de myndigheter som ansvarar för offentliga nationella, regionala eller lokala innovationsprogram och innovationspolitik, till vilka privata enheter som stöder innovation och innovatörer bör kopplas. Sådana tillgång- och efterfrågestyrda gemensamma program får inrikta sig på, bland annat, stöd till studier i ett tidigt skede och genomförbarhetsstudier, samarbete mellan den akademiska världen, forskningsorganisationer och företag, stöd till högteknologiska små och medelstora företags forsknings-, teknik- och kunskapsöverföring, internationalisering av små och medelstora företag, marknadsanalys och utveckling, digitalisering av lågteknologiska små och medelstora företag, finansieringsinstrument för marknadsnära innovationer eller marknadsintroduktion, social innovation. De kan även omfatta gemensamma initiativ till offentlig upphandling så att innovationer kan marknadsföras i den offentliga sektorn, särskilt för att stödja utvecklingen av ny politik. Detta kan vara särskilt effektivt för att stimulera innovation i allmännyttig tjänst och för att erbjuda marknadsmöjligheter åt europeiska innovatörer. När dessa program förvaltas på lokal nivå bör de möjliggöra transnationella partnerskap och vara i samklang med strategierna för smart specialisering och stödja synergier med Eruf i de regioner som deltar.

Ändringsförslag    248

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 2 – led 2.2 – stycke 3 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

–  Stöd kan också ges för gemensamma program för mentorskap, handledning, tekniskt bistånd och andra tjänster som tillhandahålls nära innovatörer genom nätverk, t.ex. Enterprise Europe Network, kluster, alleuropeiska plattformar såsom Startup Europe, lokala innovationsaktörer, offentliga eller privata, i synnerhet företagskuvöser och innovationscentrum som dessutom kan sammankopplas för att främja partnerskap mellan innovatörer. Stöd får också ges för att främja mjuka färdigheter för innovation, bland annat till nätverk av yrkesskolor och i nära förbindelse med Europeiska institutet för innovation och teknik.

–  Stöd kan också ges för gemensamma program för mentorskap, handledning, tekniskt bistånd och andra tjänster som tillhandahålls nära innovatörer genom nätverk, t.ex. Enterprise Europe Network, kluster, alleuropeiska plattformar såsom Startup Europe, lokala innovationsaktörer, offentliga eller privata, i synnerhet företagskuvöser och innovationscentrum som dessutom kan sammankopplas för att främja partnerskap mellan innovatörer. Stöd bör också ges för att främja mjuka färdigheter för innovation, bland annat till nätverk av yrkesskolor och i nära samarbete med EIT.

Ändringsförslag    249

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 3 – led 3.1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det framgår klart och tydligt av rapporten från högnivågruppen om maximering av effekterna av EU:s forsknings- och innovationsprogram (Lamys högnivågrupp) att vägen framåt är ”att utbilda för framtiden och investera i människor som åstadkommer förändring”. I synnerhet de europeiska universiteten uppmanas att uppmuntra entreprenörskap, riva disciplinära gränser och institutionalisera starka icke-disciplinära samarbeten mellan den akademiska världen och industrin. Enligt undersökningar som gjorts nyligen är tillgången till begåvade människor den i särklass viktigaste faktorn när Europeiska företagsgrundare väljer plats för sitt nystartade företag. Utbildning i entreprenörskap och fortbildningsmöjligheter spelar en nyckelroll när det gäller att odla fram framtidens innovatörer och utveckla kapaciteten hos befintliga sådana så att de kan expandera sin verksamhet och nå ännu bättre resultat. Tillgång till entreprenörstalang, tillsammans med tillgång till yrkesmässiga tjänster, kapital och marknader på EU-nivå, och att sammanföra viktig innovationsaktörer kring ett gemensamt mål är viktiga inslag för att främja ett innovationsekosystem. Det finns ett behov av att samordna insatserna inom EU för att skapa en kritisk massa av sammanhängande EU-omfattande entreprenörskluster och ekosystem.

Det framgår klart och tydligt av rapporten från högnivågruppen om maximering av effekterna av EU:s forsknings- och innovationsprogram (Lamys högnivågrupp) att vägen framåt är ”att utbilda för framtiden och investera i människor som åstadkommer förändring”. I synnerhet de europeiska universiteten uppmanas att uppmuntra entreprenörskap, riva disciplinära gränser och institutionalisera starka icke-disciplinära samarbeten mellan den akademiska världen och industrin. Enligt undersökningar som gjorts nyligen är tillgången till begåvade människor den i särklass viktigaste faktorn när Europeiska företagsgrundare väljer plats för sitt nystartade företag. Utbildning i entreprenörskap och fortbildningsmöjligheter spelar en nyckelroll när det gäller att odla fram framtidens innovatörer och utveckla kapaciteten hos befintliga sådana så att de kan expandera sin verksamhet och nå ännu bättre resultat. Tillgång till entreprenörstalang, tillsammans med tillgång till yrkesmässiga tjänster, kapital och marknader på EU-nivå, och att sammanföra viktig innovationsaktörer kring ett gemensamt mål är viktiga inslag för att främja ett innovationsekosystem och skapa framgångsrika innovationsmodeller och bästa praxis på regional, nationell och europeisk nivå. Det finns ett behov av att samordna insatserna inom EU för att skapa en kritisk massa av sammanhängande EU-omfattande entreprenörskluster och ekosystem.

Ändringsförslag    250

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 3 – led 3.1 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

EIT är i dag Europas största integrerade innovationsekosystem, med över 1 000 utmärkta partner från näringslivet, forskning, utbildning med mera. EIT:s innovationsmodell fungerar och förblir särskilt relevant vid undanröjandet av hinder för innovation i medlemsstaterna och deras regioner. EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. EIT kommer att göra detta genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard, framför allt genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer samt genom att stimulera till att innovativa avknoppningsföretag och nyetablerade företag skapas.

Ändringsförslag    251

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 3 – led 3.1 – stycke 2 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Satsningar behövs fortfarande för att utveckla ekosystem där forskare, innovatörer, industrier och regeringar lätt kan samverka med varandra. Innovationsekosystem fungerar i själva verket fortfarande inte optimalt på grund av ett antal orsaker, såsom följande:

Satsningar behövs fortfarande för att utveckla och främja ekosystem där forskare, innovatörer, industrier och regeringar lätt kan samverka med varandra. Innovationsekosystem fungerar i själva verket fortfarande inte optimalt på grund av ett antal orsaker, såsom följande:

Ändringsförslag    252

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 3 – led 3.1 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att ta itu med framtida utmaningar, bejaka de möjligheter som ny teknik innebär och bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och de europeiska medborgarnas välfärd, är det nödvändigt att ytterligare stärka Europas innovationskapacitet genom att: främja skapandet av nya miljöer som bidrar till samarbete och innovation, stärka innovationsförmågan i den akademiska världen och i forskningssektorn, ge stöd åt en ny generation av entreprenörer, stimulera bildandet och utvecklingen av innovativa projekt.

För att ta itu med framtida utmaningar, bejaka de möjligheter som ny teknik innebär och bidra till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och de europeiska medborgarnas välfärd, är det nödvändigt att ytterligare stärka Europas innovationskapacitet genom att: främja skapandet av nya miljöer som bidrar till samarbete och innovation, stärka innovationsförmågan i den akademiska världen och i forskningssektorn, ge stöd åt en ny generation av entreprenörer och forskare, stimulera bildandet och utvecklingen av innovativa projekt, liksom att främja och skapa synlighet för de forsknings- och innovationsresultat som uppnås genom EU-medel för allmänheten.

Ändringsförslag    253

Förslag till beslut

Bilaga I – pelare III – led 3 – led 3.1 – stycke 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

</