Förfarande : 2018/2101(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0424/2018

Ingivna texter :

A8-0424/2018

Debatter :

PV 15/01/2019 - 14
CRE 15/01/2019 - 14

Omröstningar :

PV 16/01/2019 - 21.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0029

BETÄNKANDE     
PDF 300kWORD 62k
4.12.2018
PE 625.316v02-00 A8-0424/2018

om ECB:s årsrapport för 2017

(2018/2101(ΙΝΙ))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Gabriel Mato

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ECB:s årsrapport för 2017

(2018/2101(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2018 om Europeiska centralbankens årsrapport för 2016(1),

–  med beaktande årsrapporten för 2017 från Europeiska centralbanken (ECB),

–  med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artiklarna 2, 3, 7, 10.2, 15, 32.5 och 33.1,

–  med beaktande av artiklarna 129.3, 130, 138.2, 282.2, 282.3, 283.2 och 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av det tal som ECB:s ordförande Mario Draghi höll i Sintra den 19 juni 2018,

–  med beaktande av ECB Economic Bulletin, utgåva 5/2018,

–  med beaktande av artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron,

–  med beaktande av artikel 128.1 i EUF-fördraget om euron som lagligt betalningsmedel(2),

–  med beaktande av återkopplingen på de synpunkter som lämnats av parlamentet inom ramen för dess resolution om ECB:s årsrapport för 2016,

–  med beaktande av den ekonomiska årsrapporten för 2017 från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska systemrisknämnden (ESRB) om sårbara bostadsmarknader med titeln "Vulnerabilities in the EU residential real estate sector" från november 2016, och dess åtföljande landsspecifika varningar till åtta medlemsstater,

–  med beaktande av artikel 132.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0424/2018), och av följande skäl:

A.  Ingen annan valuta kan utmana euron som den näst viktigaste valutan i det internationella monetära systemet. Det folkliga stödet för euron var högt under 2017, då nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade i euroområdet (73 %) var för den gemensamma valutan, vilket var den högsta noteringen sedan hösten 2004.

B.  Enligt kommissionens sommarprognos 2018 ökade BNP i EU och euroområdet med 2,4 % under 2017, vilket var bättre än i USA. Enligt samma prognos bör BNP-tillväxten under 2018 och 2019 vara 2,1 % respektive 2,0 %.

C.  De senaste ekonomiska uppgifterna under 2018 tyder på en viss avmattning i tillväxten jämfört med 2007 års höga nivåer, på grund av svagare dragkraft från utrikeshandeln och högre oljepriser.

D.  Enligt Eurostats uppgifter från maj 2018 har arbetslösheten i EU och euroområdet nu i princip återgått till samma nivåer som före krisen och ligger på 7,0 % respektive 8,4 %. Antalet sysselsatta och andelen förvärvsarbetande i euroområdet låg på sin högsta nivå sedan den ekonomiska och monetära unionens början 1999.

E.  Trots viss konvergens skiljer sig tillväxt- och arbetslöshetssiffrorna fortfarande i betydande grad geografiskt sett, vilket leder till en farlig sårbarhet för ekonomin och äventyrar en sund och balanserad utveckling. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga arbetslösheten, och ligger på 16,8 % för EU och 18,8 % för euroområdet i slutet av 2017.

F.  Dagens breda ekonomiska expansion drivs huvudsakligen av export och inhemsk konsumtion i medlemsstaterna. I fjol ökade investeringarna i sin snabbaste takt sedan 2007, med stöd av det globala uppsvinget och investeringsplanen för Europa. Parlamentet betonar Efsis roll för att överbrygga investeringsgapet i EU och mobilisera totala investeringar på 256,9 miljarder euro, som ger finansiering till nästan 550 000 små och medelstora företag som erhåller finansiering från EIF.

G.  De EU-länder som inte deltar i den gemensamma valutan och som åtnjuter en rörlig växelkurs för den egna valutan har uppvisat blandade ekonomiska resultat. De medlemsstater som har infört den gemensamma valutan under de senaste tio åren har uppvisat ett relativt bättre resultat än länder med rörliga växelkurser.

H.  Enligt Eurosystemets interna makroekonomiska prognoser från juni 2018 förväntas den årliga inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) för euroområdet uppgå till 1,7 % under 2018, 2019 och 2020 och därmed återhämta sig från de tidigare bottennoteringarna och röra sig mot ECB:s medelfristiga mål på nära men under 2 %. Inflationen uppnår dock ännu inte detta mål och uppvisar stor variation mellan länderna i euroområdet. Ökningen av den totala inflationen beror främst på högre energipriser, medan den underliggande inflationen endast uppvisade en marginell ökning till 1,0 % från 0,9 % år 2016, och den visar inga tecken på en ihållande uppåtgående trend under 2017. En lönetillväxt som ligger i linje med produktivitetstillväxten förblir en viktig förutsättning för en hållbar ökning av den underliggande inflationen.

I.  Enligt kommissionens vårprognos 2018 förväntas det aggregerade offentliga underskottet i euroområdet sjunka från 0,9 % till 0,7 % av BNP under 2018, och förväntas minska ytterligare till 0,6 % för 2019, jämfört med de förväntade underskotten på 5,9 % av BNP i USA och 2,7 % i Japan.

J.  ECB förväntar sig att inflationen gradvis tilltar på medellång sikt, med stöd av den nuvarande penningpolitiska inriktningen, den fortsatta ekonomiska tillväxten, stigande löner och minskat underutnyttjande i ekonomin.

K.  Bankerna i euroområdet har i allt snabbare takt minskat antalet nödlidande lån, från 8 % av de totala lånen 2014 till 4,9 % under det fjärde kvartalet 2017. Den totala summan av nödlidande lån i EU uppgår fortfarande till 950 miljarder euro. Nödlidande lån behöver endera säljas, (delvis) skrivas av eller motsvaras av lämpliga avsättningar för att den finansiella stabiliteten ska säkerställas och negativa konsekvenser undvikas för kontoinnehavare, sparare och investerare. Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller antalet nödlidande lån. Andelen nödlidande lån fortfarande ligger fortfarande långt över 10 % i åtta medlemsstater, däribland två medlemsstater med mer än 40 %.

L.  Det finns ett behov av en förbättrad sekundärmarknad för nödlidande lån i syfte att öka marknadslikviditeten på europeisk nivå och undvika potentiell marknadsopacitet.

M.  Vid sitt möte i oktober 2017 beslutade ECB-rådet att fortsätta sina nettoinköp inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP) i en månadstakt på 30 miljarder euro fram till september 2018. Vid sitt möte i juni 2018 beslutade ECB-rådet att förlänga de månatliga köpen till ett reducerat belopp på 15 miljarder euro fram till slutet av 2018 och därefter helt och hållet upphöra med köpen, under förutsättning att kommande uppgifter bekräftar dess inflationsutsikter på medellång sikt, och vid sitt möte i september 2018 bekräftade ECB-rådet detta beslut.

N.  ECB-rådet bekräftade sina förväntningar att hålla räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och räntorna på utlåningsfaciliteten och inlåningsfaciliteten oförändrade på 0,00 %, 0,25 % respektive 0,40 % åtminstone fram till slutet av sommaren 2019, och under alla omständigheter fram till dess att en varaktig justering av inflationsbanan överensstämmer med ECB:s mål på medellång sikt.

O.  Det senaste utnyttjandet av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO) under 2017 visade på en stigande efterfrågan från banker i euroområdet. Syftet med TLTRO-transaktionerna är att stimulera bankernas utlåning till den reala ekonomin.

P.  I slutet av 2017 hade Eurosystemets balansräkning nått en rekordhög nivå på mer än 4,5 biljoner euro, en ökning med 0,8 biljoner jämfört med slutet av 2016, vilket motsvarar 41 % av euroområdets totala BNP. Genom sitt program för köp av obligationer har ECB tagit in betydande risker i sin balansräkning.

Q.  Under 2017 ökade antalet och värdet av eurosedlar i omlopp med cirka 5,9 % respektive 4,0 % medan antalet och värdet av euromynt ökade med 4,2 % respektive 4,0 %.

R.  För 2017 uppgick ECB:s nettovinst till 1,275 miljarder euro, jämfört med 1,193 miljarder euro för 2016. Denna ökning kan i huvudsak tillskrivas ökade nettoränteintäkter.

S.  Ledamöterna i ECB:s direktion har konsekvent betonat vikten av att snabbt genomföra produktivitetshöjande strukturreformer i euroområdet och föra en tillväxtvänlig finanspolitik inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

T.  Genom artikel 123 i EUF-fördraget samt artikel 21 i ECBS/ECB-stadgan förbjuds finansiering av staters underskott.

U.  Hittills har Europeiska centralbanken inom ramen för sitt tillsynsuppdrag inte alltid tagit tillräcklig hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

Översikt

1.  Europaparlamentet gläder sig över att det folkliga stödet för euron har ökat med 8 procentenheter 2017 jämfört med 2016, och att nästan två tredjedelar av de tillfrågade (64 %) anser att den gemensamma valutan är bra för deras länder.

2.  Europaparlamentet betonar att euron först och främst är ett politiskt projekt, snarare än ett ekonomiskt. Parlamentet bekräftar den gemensamma valutans oåterkallelighet.

3.  Europaparlamentet påminner om att det för alla medlemsstater, utom Förenade kungariket och Danmark, är obligatoriskt att anta den gemensamma valutan när väl Maastricht-konvergensreglerna uppfylls. Parlamentet anser att deltagandet i bankunionen bör ses som ett centralt kriterium för de länder som vill ansluta sig till euroområdet.

4.  Europaparlamentet betonar att ECB:s i fördragen fastslagna oberoende är avgörande för att mandatet för prisstabilitet ska kunna uppfyllas och för att skydda institutionen som helhet mot politisk inblandning.

5.  Europaparlamentet betonar att ECB ansvarar för penningpolitiken i euroområdet som helhet. Parlamentet påminner om att ECB:s regler föreskriver att direktionsledamöter inte företräder sin medlemsstat, inte har någon vetorätt och inte får ta emot instruktioner från någon institution, regering eller annat organ, så att den kan agera beslutsamt.

6.  Europaparlamentet konstaterar att penningpolitiken har bidragit till att bevara den gemensamma valutan och till stabiliteten i den ekonomiska och monetära unionen.

7.  Europaparlamentet upprepar att ECB:s oberoende ger ledamöterna i direktionen frihet att besluta, ansvarsfullt och baserat på respekt för lämplig ansvarsskyldighet, om att delta i forum, även sådana som inte är öppna för allmänheten, om de anser det vara nödvändigt för att säkerställa bästa möjliga genomförande av ECB:s penningpolitik. Parlamentet noterar ombudsmannens yttrande av den 5 juli 2018.

8.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fokusera på sitt huvudsakliga mål om prisstabilitet. Parlamentet påminner om att i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i dess stadga och artikel 127 i EUF-fördraget, och de ytterligare uppgifter som anges i artikel 282 i detta fördrag, måste ECB, utan att åsidosätta det primära målet om prisstabilitet, stödja ”den allmänna ekonomiska politiken inom unionen”, i syfte att bidra till att förverkliga unionens mål enligt artikel 3 i EU-fördraget.

9.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s ekonomi under 2017 växte i den snabbaste takten på tio år och att alla medlemsstaters ekonomier expanderade. Parlamentet konstaterar att arbetslösheten i EU är den lägsta sedan 2008 men att den fortfarande har dramatiska effekter för ungdomar. Parlamentet välkomnar ECB:s roll och de strukturreformer som syftar till en hållbar och inkluderande tillväxt och som har genomförts i vissa medlemsstater som en del av den pågående återhämtningen. Parlamentet påminner om vikten av att bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa reformer.

10.  Europaparlamentet varnar dock för den ökade osäkerhet som bland annat uppstår till följd av hotet om ökad protektionism, brexitförhandlingarna, potentiella tillgångsbubblor, tillväxtmarknadernas kris, rekordhöga nivåer på privat och offentlig skuldsättning, den allmänna volatiliteten på finansmarknaderna som i synnerhet är kopplad till de politiska riskerna i vissa medlemsstater som försämrar euroområdets tillväxtutsikter, ökad populism, isolationism och etnocentrism över hela det politiska spektrumet, motreaktionerna mot globaliseringen, och de växande skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller den europeiska integrationens framtid.

11.  Europaparlamentet varnar för att det enligt den ekonomiska årsrapporten från Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) finns tecken på att finansiella obalanser håller på att byggas upp, särskilt i länder som till stor del undslapp den globala finanskrisen, till skillnad från länder som befann sig i stormens öga, eftersom det inte skett någon skuldsanering i den privata sektorn i dessa länder. Parlamentet noterar att obalanserna har skett i form av kraftiga ökningar av krediter till den privata sektorn.

12.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det i detta skede är att bevara en gynnsam miljö för offentliga och privata investeringar, som fortfarande ligger under de nivåer som rådde före krisen. Parlamentet uppmuntrar ECB att i enlighet med sitt mandat vidta nödvändiga åtgärder för att bidra till att detta mål uppnås. Parlamentet påminner dock om att en kreditdriven expansion kan leda till en felallokering av reala resurser.

Strukturreformer

13.  Europaparlamentet anser att penningpolitiken i sig inte räcker för att uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om den kontracykliska effekten av penningpolitiken i återhämtningen efter krisen, men anser att det strukturella bidrag som penningpolitiken ger till hållbar tillväxt är begränsat. Parlamentet uppmanar därför med kraft de politiska beslutsfattarna att upprätthålla det nuvarande ekonomiska uppsvinget på mer än kort sikt genom att genomföra en mix av socialt balanserade, ambitiösa och tillväxtvänliga strukturreformer och finanspolitiska åtgärder som höjer produktiviteten, inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten, inklusive flexibilitetsbestämmelserna. Parlamentet instämmer med ordföranden för den europeiska finanspolitiska nämnden som den 5 november 2018 talade inför utskottet för ekonomi och valutafrågor och hävdade att flexibiliteten i reglerna måste vara en praxis som är avhängig av den ekonomiska situation som vi befinner oss i, liksom den åsikt som uttrycktes i rapporten från juni 2018, nämligen att för att garantera paktens trovärdighet bör dess flexibilitetsbestämmelser tillämpas på ett symmetriskt sätt, inte bara när ekonomin är på nedgång eller är svag.

14.  Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att penningpolitiken ska bli helt effektiv är att alltför stora obalanser i bytesbalansen korrigeras med lämplig finanspolitik och ekonomisk politik och produktivitetshöjande reformer. Parlamentet betonar att ECB:s penningpolitik inte kan vara ett substitut för hållbara strukturreformer, som är medlemsstaternas ansvar.

15.  Europaparlamentet noterar bekymrat att EU:s andel av de globala utländska investeringsflödena har minskat kraftigt sedan krisen.

16.  Europaparlamentet välkomnar yttrandet från ECB om inrättandet av ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) såsom bankunionens tredje pelare. Parlamentet framhäver den centrala roll som insättningsgarantier spelar för att skapa förtroende och garantera lika säkerhet för alla insättningar inom bankunionen. Parlamentet betonar att EDIS skulle kunna bidra ytterligare till att stärka och bevara den finansiella stabiliteten. Parlamentet betonar att riskdelning och effektiv riskminskning bör gå hand i hand.

Program för köp av tillgångar (APP)

17.  Europaparlamentet betonar att ECB:s icke standardmässiga penningpolitiska åtgärder har bidragit till att avvärja de risker för deflation som fortfarande förelåg i början av 2016 och till att inleda en återhämtning av krediterna till den privata sektorn, vars årliga tillväxt låg på omkring 3 % i mitten av 2018 jämfört med 0 % under 2015.

18.  Europaparlamentet håller med ECB om att det för att nå inflationsmålet krävs en hållbart stödjande finanspolitik liksom konkurrenskraftshöjande reformer, produktivitetshöjande reformer och löneökningar i linje med produktivitetstillväxten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förstärka sina insatser enligt principerna i den goda triangeln med tillväxtvänliga och socialt balanserade strukturreformer och att säkerställa en ansvarsfull finanspolitik.

19.  Europaparlamentet är bekymrat över de snabbt ökande fastighetspriserna i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför vaksamhet mot risken för nya fastighetsbubblor och för hushållens och den privata sektorns överskuldsättning.

20.  Europaparlamentet noterar kommentarerna från ESRB:s ordförande Mario Draghi(3) om att den främsta källan till sårbarhet som leder till överhettade fastighetsmarknader i EU är internationella investerares jakt på avkastning – till stor del gränsöverskridande finansiering och icke-banker – och att de politiska beslutsfattarna bör undersöka huruvida nya makrotillsynsinstrument bör införas för icke-banker, särskilt när det gäller deras kommersiella fastighetsexponeringar.

21.  Europaparlamentet instämmer – utan att inkräkta på ECB:s oberoende – i dess beslut att avsluta APP, under förutsättning att det kommer in uppgifter som bekräftar dess inflationsutsikter på medellång sikt, och anser att detta instrument endast bör användas tillfälligt, eftersom det skapar nya risker för den finansiella stabiliteten och minskar incitamenten att konsolidera de offentliga finanserna och genomföra strukturreformer. Parlamentet konstaterar att beroendet av penningpolitiken för att stödja återhämtningen efter krisen också har fått oavsiktliga konsekvenser.

22.  Europaparlamentet betonar särskilt att långvariga icke standardmässiga penningpolitiska åtgärder kan få negativa fördelningseffekter. Parlamentet uppmanar därför ECB att i sin nästa årsrapport inkludera en omfattande och detaljerad analys av penningpolitikens sidoeffekter, inbegripet dess potentiella risker för försäkrings- och pensionssektorn.

23.  Europaparlamentet noterar att med sina innehav på 1,9 biljoner euro i slutet av 2017 utgjorde programmet för köp av värdepapper från den offentliga sektorn (PSPP) den största delen av APP. Parlamentet betonar vikten av att följa emittentgränsen på 33 % vid köpen från den offentliga sektorn.

24.  Europaparlamentet noterar att av alla förvärvsprogram för den privata sektorn bidrog programmet för köp av värdepapper från företagssektorn (CSPP) mest till APP under 2017 med 82 miljarder euro i nettoköp. Parlamentet välkomnar att ECB sedan 2017 har offentliggjort en fullständig förteckning över alla CSPP-innehav, inbegripet namnen på emittenterna, tillsammans med aggregerade uppgifter om dessa innehav per land, risk, kreditvärdering och sektor. ECB uppmanas att tillämpa en liknande transparenspolicy för alla program för köp av tillgångar, inbegripet ABSPP och CBPP3, utöver ytterligare åtgärder för att offentliggöra de operativa förfaranden som används vid valet av värdepapper som köps av nationella centralbanker. Parlamentet betonar att CSPP inte på något sätt får leda till konkurrenssnedvridning på den inre marknaden.

25.  Europaparlamentet påminner om att ECB i egenskap av EU-institution är bunden av Parisavtalet. Parlamentet uppmanar ECB – med full respekt för dess mandat, dess oberoende och ramen för riskhantering – att integrera sitt åtagande enligt Parisavtalet och ekonomiska, sociala och styrningsrelaterade principer (ESG-principer) i sin politik.

26.  Europaparlamentet välkomnar den transparens som ECB skapat genom sin framåtriktade vägledning. Parlamentet uppskattar ECB:s beslut att hålla räntorna på en låg nivå, med tanke på den nuvarande osäkerheten i världen.

27.  Europaparlamentet betonar att en korrekt ordningsföljd på och ett riktigt genomförande av utfasningen av de exceptionella penningpolitiska åtgärderna kommer att vara avgörande för att undvika marknadsstörningar. Parlamentet påminner om att det är möjligt att fortsätta att höja räntan samtidigt som man upprätthåller en stabil balansomslutning för Eurosystemet om det är motiverat av ekonomiska omständigheter.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av kommunikation och framåtriktad vägledning för en framgångsrik normalisering av penningpolitiken.

29.  Europaparlamentet är medvetet om de skilda effekter som normaliseringen av penningpolitiken förväntas få för de olika medlemsstaterna, beroende på nivån och löptidsprofilen på deras skulder.

30.  Europaparlamentet betonar omfattningen av de regleringsmässiga och strukturella förändringar som har ägt rum sedan den senaste ekonomiska krisen och av deras relevans för många områden som rör penningpolitiken. Parlamentet understryker vikten av forskning och studier för att bättre förstå den nya miljö som uppstått på grund av den utveckling som skett under de senaste årtiondena och deras konsekvenser för penningpolitiken.

31.  Europaparlamentet är bekymrat över effekterna av den negativa ränta på inlåningsfaciliteten som gäller för banker sedan i juni 2014. Parlamentet anser att denna åtgärd, om den skulle fortsätta att tillämpas, kan påverka banksektorns lönsamhet, och att den bör fasas ut inom ramen för en normalisering av penningpolitiken i takt med den nuvarande återhämtningen.

32.  Europaparlamentet vet att det kan bli en fortsättning på TLTRO-transaktionerna, som ger bankerna medelfristig finansiering på gynnsamma villkor under förutsättning att denna faktiskt används för att bevilja nya krediter till den reala ekonomin. Parlamentet noterar en stigande efterfrågan från euroområdets banker i den sista TLTRO-transaktionen under 2017, vilket kan bero på förväntningar om en ökning av inlåningsräntan och möjligheten till lättförtjänta vinster. Parlamentet uppmanar ECB att noga övervaka denna utveckling i syfte att säkerställa att TRTRO-transaktionerna verkligen används för att stimulera bankernas utlåning till realekonomin.

33.  Europaparlamentet noterar de ökade TARGET2-saldona som tyder på fortsätta kapitalutflöden från euroområdets periferi. Parlamentet betonar dock att förändringarna av TARGET-balanserna enligt ECB:s analys till stor del återspeglar de likviditetsströmmar som har uppstått inom ramen för APP och inte är några symptom på förnyad stress på finansmarknaderna. Parlamentet uppmanar ECB att klargöra de bakomliggande faktorerna och de potentiella riskerna med de obalanser som detta kan medföra.

Övriga aspekter

34.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av avtalet om akut likviditetsstöd (ELA), som klargör fördelningen av ansvar, kostnader och risker. Parlamentet noterar att detta avtal ska ses över senast 2019. Parlamentet anser att beslut om att bevilja akut likviditetsstöd bör fattas på EU-nivå.

35.  Europaparlamentet uppmanar ECB att offentliggöra alla de vinstbelopp som Eurosystemet gjort genom ANFA (överenskommelsen om finansiella nettotillgångar) och SMP (programmet för värdepappersmarknaderna) från och med 2010 till dess att programmet löpt ut helt, med en specificering för de medlemsstater som har omfattats av SMP-köp (Grekland, Irland, Portugal, Spanien, Italien).

36.  Europaparlamentet välkomnar ändringen av artikel 22 i ECBS/ECB-stadgan som syftar till att ge Eurosystemet en tydlig rättslig grund för dess roll som utgivande centralbank för centrala motparter, vilket ger ECB befogenhet att reglera clearingsystemens verksamhet, inbegripet centrala motparter, i syfte att effektivt motverka riskerna med dessa system när det gäller väl fungerande betalningssystem och genomförandet av den gemensamma penningpolitiken.

37.  Europaparlamentet uppmanar ECB att följa Transparency Internationals rekommendationer, i synnerhet när det gäller ECB:s roll inom trojkan.

38.  Europaparlamentet uppmanar ECB att fortsätta sina ansträngningar för att se till att bankerna är väl förberedda för alla tänkbara oförutsedda händelser i samband med brexit. ECB uppmanas dessutom att göra alla nödvändiga förberedelser för att säkerställa stabiliteten på EU:s finansmarknader, bland annat i händelse av en brexit utan överenskommelse.

39.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna i euroområdet måste genomföra en gemensam regleringsstrategi för finanssektorn efter brexit snarare än att ge sig hän åt skadlig nedåtriktad konkurrens.

40.  Europaparlamentet håller med om att en välfungerande, diversifierad och integrerad kapitalmarknad skulle stödja transmissionen av den gemensamma penningpolitiken. Parlamentet vädjar om ett påskyndande av kapitalmarknadsunionen för att fördjupa den finansiella integrationen, i syfte att bidra till att bygga upp motståndskraft mot chocker och göra den penningpolitiska transmissionen i hela den monetära unionen mer effektiv och främja privat riskdelning inom bankunionen och inom unionen som helhet. Parlamentet påpekar att CSPP skulle kunna ha bidragit till att förbättra villkoren för företagsfinansiering, särskilt i den icke-finansiella sektorn (dvs. till icke-finansiella företag).

41.  Europaparlamentet anser att de djupare och bättre sammanlänkade europeiska kapitalmarknaderna, till följd av vägen mot EU:s kapitalmarknadsunion och det stegvisa fullbordandet av bankunionen, kommer att bidra till djupet och likviditeten på euroområdets finansmarknader, samtidigt som eurons internationella ställning stärks.

42.  Europaparlamentet uppmanar ECB att uppmärksamma små och medelstora företags tillgång till kredit, särskilt mot bakgrund av den långsamma förbättringen av deras finansiella situation, vilket framhålls i SAFE (enkäten om tillgång till finansiering för små och medelstora företag) från juni 2018. Parlamentet understryker att en till fullo fungerande kapitalmarknadsunion på längre sikt kan erbjuda alternativ finansiering för små och medelstora företag och därmed komplettera finansieringen från banksektorn.

43.  Europaparlamentet anser att det snabbaste sättet att uppnå en välfungerande kapitalmarknadsunion är att åtgärda nationella regleringar som hindrar att de välfungerande kapitalmarknaderna sprider sina effekter vidare över unionen, och att minska bördan av nya regleringar.

44.  Europaparlamentet uppmanar ECB att öka sin övervakning kring utvecklingen av blockkedjeteknik (DLT) och de förhöjda cybersäkerhetsriskerna av finanstekniken.

45.  Europaparlamentet noterar att ECB instämmer i att det är viktigt att undersöka relevansen och konsekvenserna av utgivning av digital centralbanksvaluta (eller digital basvaluta, DBM) till allmänheten. ECB uppmanas att genomföra och offentliggöra en sådan studie.

46.  Europaparlamentet understryker vikten av cybersäkerhet för den finansiella sektorn och för betalningssystemet. Parlamentet uppmanar ECB att även fortsättningsvis uppmärksamma frågan, främja dess vikt i internationella forum och att fortsätta samarbetet med Europeiska datatillsynsmannen.

47.  Europaparlamentet håller med ECB om betydelsen av fysiska pengar som lagligt betalningsmedel, givet att euron utgör det enda lagliga betalningsmedlet inom euroområdet, och påminner alla medlemsstater i euroområdet om att regeln för alla detaljhandelstransaktioner bör vara att euromynt och eurosedlar accepteras, utan att detta påverkar rätten för dessa medlemsstater att införa övre gränser för kontantbetalningar i syfte att bekämpa penningtvätt, skattebedrägeri, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet.

48.  Europaparlamentet upprepar de ståndpunkter som uttrycks av direktionens ledamöter när det gäller vikten av att utveckla verkligt europeiska betalningssystem som är immuna mot externa avbrott, till exempel av politisk karaktär.

49.  Europaparlamentet uppmärksammar Jean-Claude Junckers uppmaning i sitt tal om tillståndet i unionen 2018 att ta sig an eurons internationella roll och behovet av att euron får spela sin fulla roll på den internationella arenan.

50.  Europaparlamentet understryker vikten av att ECB är ansvarigt gentemot parlamentet. Parlamentet välkomnar i detta avseende den permanenta dialogen mellan ECB och parlamentet och de regelbundna framträdandena av ECB:s ordförande och, i förekommande fall, av andra ledamöter i direktionen, inför utskottet för ekonomi och valutafrågor och plenarsammanträdet. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta denna dialog. Parlamentet betonar att ECB har förbättrat sin kommunikation. Parlamentet anser att ECB bör fortsätta sina ansträngningar för att göra sina beslut tillgängliga och begripliga för alla medborgare, liksom sina åtgärder för att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet och därmed bevara den gemensamma valutans köpkraft.

51.  Europaparlamentet berömmer ECB för den kurs som hittills förts för att öka transparensen och den demokratiska ansvarsskyldigheten gentemot de europeiska medborgarna och Europaparlamentet.

52.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att vidta åtgärder för att förbättra upplägget för den monetära dialogen med ECB:s ordförande.

53.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade, sektionsuppdelade och innehållsrika återkoppling som ECB givit på ECB:s årsrapport för 2016. ECB uppmanas att hålla fast vid sitt åtagande för ansvarsutkrävande och fortsätta att offentliggöra sin skriftliga återkoppling till parlamentets resolution om ECB:s årsrapport varje år.

54.  Europaparlamentet påminner om att det under de kommande månaderna kommer att ske viktiga förändringar i ECB-rådet, då flera ledamöter av direktionen, inklusive ordföranden, närmar sig slutet på sina mandat. Parlamentet anser att dessa ändringar bör förberedas noggrant och fullt transparent gentemot parlamentet, i enlighet med fördragen. Parlamentet uppmanar rådet att utarbeta en balanserad slutlista över minst tre kandidater för alla kommande lediga funktioner, vilket därmed skulle göra det möjligt för parlamentet att spela en mer meningsfull rådgivande roll i utnämningsförfarandet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att det krävs en jämnare könsfördelning, både i direktionen och bland ECB:s personal i allmänhet. Parlamentet betonar att ledamöterna i direktionen måste utses uteslutande på grundval av sin erkända ställning och yrkeserfarenhet av penningpolitik och bankfrågor.

55.  Europaparlamentet instämmer med ordförande Draghi i hans tal den 13 september 2018 att alltför många spretiga uttalanden som i praktiken inte följs under de senaste månaderna i Italien har lett till en kraftig ökning av avkastningen på italienska statsobligationer och ökat räntedifferensen, med negativa konsekvenser för företag och hushåll i Italien.

°

°  °

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2018)0025.

(2)

EUT L 139, 11.5.1998, s. 1.

(3)

Vid utfrågningen av ESRB i utskottet för ekonomi och valutafrågor den 9 juli 2018.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Esther de Lange, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Stefan Gehrold, Sven Giegold, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Marisa Matias, Gabriel Mato, Alex Mayer, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Anne Sander, Alfred Sant, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jeppe Kofod, Thomas Mann, Luigi Morgano, Andreas Schwab, Joachim Starbatty, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Luis de Grandes Pascual


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

39

+

ALDE

Thierry Cornillet, Petr Ježek, Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Bernd Lucke, Stanisław Ożóg, Joachim Starbatty, Kay Swinburne

PPE

Stefan Gehrold, Luis de Grandes Pascual, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Esther de Lange, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Anne Sander, Andreas Schwab, Theodor Dumitru Stolojan

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Jeppe Kofod, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Luigi Morgano, Alfred Sant, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato

2

-

EFDD

Bernard Monot, Marco Valli

3

0

GUE/NGL

Marisa Matias, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 januari 2019Rättsligt meddelande