BETÄNKANDE om självkörande bilar inom EU:s transporter

5.12.2018 - (2018/2089(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Wim van de Camp
Föredragande av yttrande (*):
Arndt Kohn, utskottet för den inre marknaden och konsumentskyddEmil Radev, utskottet för rättsliga frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om självkörande bilar inom EU:s transporter

(2018/2089(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 maj 2018, Vägen mot automatiserad rörlighet – en EU-strategi för framtidens rörlighet (COM(2018)0283),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem[2],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0425/2018), och av följande skäl:

A.  EU:s strategi för uppkopplad och automatiserad rörlighet är nära knuten till kommissionens politiska prioriteringar, särskilt till dem i dess agendor för sysselsättning, tillväxt och investeringar, forskning och innovation, miljön och klimatförändringar, ren och säker rörlighet och transport, trafiksäkerhet och mindre köbildning på vägarna, den digitala inre marknaden och energiunionen.

B.  Den snabba tekniska utvecklingen, både inom transportbranschen och inom robotteknik och artificiell intelligens, har en betydande inverkan på ekonomin och samhället. Självkörande fordon kommer i betydande utsträckning att ändra vår vardag, avgöra framtiden för internationell vägtransport, minska transportkostnaderna, förbättra trafiksäkerheten, öka rörligheten och minska miljöpåverkan. Vägtransportsektorn kan bana vägen för nya tjänster och transportsätt och därmed tillgodose den växande efterfrågan på individuell rörlighet och transport av varor, och t.o.m. bidra till att revolutionera stadsplaneringen.

C.  Kommissionen har som mål att halvera antalet dödsolyckor per år i EU fram till 2020 jämfört med 2010, i linje med målen i nollvisionen. Framstegen med att minska det totala antalet dödsfall och skadade verkar ha stagnerat på senare tid, med tanke på att mer än 25 000 människor förlorade sina liv på EU:s vägar och ytterligare 135 000 skadades allvarligt under 2016. EU:s städer har stora mobilitetsproblem och tampas dessutom med problem med föroreningar och klimatförändringar.

D.  Avancerade förarassistentsystem, t.ex. varning vid avvikelse från körfält och automatiska nödbromsar, har redan visat sig bidra till trafiksäkerheten och minskningen av antalet allvarliga olyckor.

E.  De allra flesta trafikolyckorna har den mänskliga faktorn som orsak och därför är det absolut nödvändigt att minska riskerna för sådana olyckor genom att göra det obligatoriskt att använda säkerhetsrelevanta förarassistentsystem, samtidigt som den personliga rörligheten behålls.

F.  Den positiva trenden när det gäller trafiksäkerhet inom EU under det senaste årtiondet har avtagit. Vägtransporter står fortfarande för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar.

G.  Behoven av transporter, för både passagerare och gods, växer överallt i världen, samtidigt som vi blir alltmer medvetna om att planetens resurser är begränsade. Därför blir effektivitet en ständigt viktigare faktor i transportsammanhang.

H.  EU bör uppmuntra och vidareutveckla digital teknik för automatiserad rörlighet för att kompensera för misstag orsakade av den mänskliga faktorn, dödsolyckor och andra trafikolyckor.

I.  Automatisering och utveckling av ny teknik kommer att leda till ökad säkerhet för transporter och transportsystem och samtidigt ta bort vissa av de mänskliga faktorerna i sammanhanget. Parallellt med automatiseringen bör man beakta såväl mångfalden i fråga om som villkoren för transportsystemen i olika medlemsstater. Nya transportsystem måste byggas upp och både nya och befintliga transportsystem måste utrustas med lämpliga säkerhetskomponenter innan automatisering kan införas.

J.  Automatiseringen sker i flera steg, varav stegen 1 och 2 redan finns på marknaden, men stegen med delvis genomförd automatisering, hög automatisering och fullständig automatisering i form av autonom körning planeras bli införda först 2020–2030. Därför är det viktigt att ha förarassistentsystem som en grundläggande teknik på vägen mot en fullständig automatisering.

K.  Investeringar måste säkerställas både på forskningsstadiet och i senare utvecklingsstadier för att förbättra tillgänglig teknik och genomföra en säker och intelligent transportinfrastruktur.

L.  I flera länder i hela världen (t.ex. Förenta staterna, Australien, Japan, Sydkorea och Kina) går utvecklingen snabbt för att göra både uppkopplad och automatiserad rörlighet tillgänglig på marknaden. EU behöver reagera mycket mer proaktivt på den snabba utvecklingen inom denna sektor i syfte att främja initiativ och strängare säkerhetskrav för alla trafikanter som färdas till havs, på vattenvägar, på vägar, i luften eller med järnväg och som använder blandade transportslag.

M.  Kommissionen förväntar sig att den nya marknaden för automatiserade och uppkopplade fordon kommer att växa exponentiellt, med intäkter som förväntas överstiga 620 miljarder euro fram till 2025 för EU:s fordonsindustri och 180 miljarder euro för dess elektroniksektor.

N.  I Amsterdamdeklarationen (2016) beskrivs samarbetet mellan medlemsstaterna, kommissionen och industrin på området för uppkopplad och automatiserad körning.

O.  Autonoma transporter omfattar alla typer av fjärrstyrda, automatiserade, uppkopplade och autonoma transportmedel på väg, järnväg, i luften, till havs och på inre vattenvägar.

P.  Kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet utgör ett viktigt delmål inom EU:s strategi för uppkopplad och automatiserad rörlighet.

Q.  Tonvikten måste läggas på autonoma transporter mot bakgrund av att helt självkörande fordon kommer att ge märkbara säkerhetsförbättringar och kommer att kunna köras utan uppkopplade funktioner. För underordnad kapacitet och underordnade tjänster kan det fortfarande komma att behövas digital kommunikation.

R.  Införandet av självkörande fordon, som förväntas ske redan 2020, kommer att medföra betydande fördelar, men också innebära nya risker, bl.a. när det gäller trafiksäkerhet, skadeståndsansvar och försäkring, cybersäkerhet, immateriella rättigheter, skydd av personuppgifter och tillgång till uppgifter, teknisk infrastruktur, standardisering och sysselsättning. Det är omöjligt att förutsäga hur hela omfattningen av de långsiktiga effekterna av autonom rörlighet kommer att påverka jobben och miljön. Det är ytterst viktigt att se till att EU:s rättsliga ram är anpassad till att reagera på dessa utmaningar på ett lämpligt sätt och att öka allmänhetens medvetenhet om och acceptans för självkörande fordon.

S.  Med tanke på de etiska följderna av användningen av denna teknik måste det tas fram riktlinjer för införandet av artificiell intelligens liksom system för att garantera en konsekvent hantering av de etiska frågor som uppstår.

Allmänna principer

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet, i vilken det anges en strategi för att göra EU världsledande inom utveckling av säkra system för automatiserad rörlighet, varigenom trafiksäkerheten och effektiviteten på vägarna ökar, trafikstockningar bekämpas, energiförbrukningen och utsläppen från transporter minskas och fossila bränslen gradvis fasas ut.

2.  Europaparlamentet noterar de första åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna vidtagit för framtidens automatiserade rörlighet och är medvetet om lagstiftningsinitiativet om ITS-direktivet[3] och den föreslagna översynen av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet[4] och förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon[5].

3.  Europaparlamentet bekräftar den viktiga funktion som samverkande intelligenta transportsystem (samverkande ITS) har för att tillhandahålla konnektivitet för automatiserade/självkörande fordon inom Society of Automotive Engineers (SAE) grad 2, 3 och eventuellt 4. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och industrin att fortsätta att genomföra samverkande ITS och uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna och industrin vid införandet av samverkande ITS-tjänster, främst genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och InvestEU-programmet.

4.  Europaparlamentet framhåller innovationspotentialen hos alla automatiserade transportmedel via väg, järnväg, vattenvägar eller luften. Parlamentet understryker behovet av att Europas aktörer förenar sina krafter för att uppnå och upprätthålla ställningen som global ledare inom autonoma transporter. Parlamentet konstaterar att framstegen avseende autonoma transporter, särskilt inom vägtransportsektorn, kräver samverkansinriktat samarbete mellan många olika branscher i EU:s ekonomi, bl.a. fordonstillverkningssektorn och den digitala sektorn.

5.  Europaparlamentet inser den betydande potentialen hos automatiserad rörlighet för många sektorer genom att det innebär nya affärsmöjligheter för nystartade företag samt små och medelstora företag, liksom för industrin och företagen generellt, i synnerhet vad gäller att skapa nya rörlighetstjänster och sysselsättningsmöjligheter.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att utveckla självkörande fordon som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi, framför allt avseende uppgifter, åtkomst till uppgifter och it-säkerhet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande ITS, där man säkerställer en teknikneutral, marknadsklar metod. Parlamentet erkänner de möjligheter som kommissionens kommande rekommendationer om tillgång till uppgifter och resurser i fordon erbjuder.

8.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att undersöka lagstiftningsåtgärder för att säkerställa rättvis, säker och teknikneutral tillgång till uppgifter i fordon i realtid för vissa tredjepartsenheter. Parlamentet anser att sådan tillgång bör göra det möjligt för slutanvändare och tredje parter att dra nytta av digitaliseringen och främja rättvisa villkor och säkerhet när det gäller lagring av uppgifter i fordon.

9.  Europaparlamentet konstaterar att liknande frågor om immateriella rättigheter och tillhörande nyttjanderätt kommer att uppstå i samband med artificiell intelligens för autonom mobilitet och på andra områden, t.ex. äganderätt eller nyttjanderätt till koder, data och uppfinningar som den artificiella intelligensen själv skapat. Parlamentet anser dock att man bör finna så allmänna lösningar som möjligt på dessa problem.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att man vid utarbetandet av den nya lagstiftningen om regleringen av autonom rörlighet säkerställer att alla hinder för att främja teknisk utveckling, forskning och innovation kan övervinnas.

11.  Europaparlamentet påpekar att det i kommissionens meddelande om vägen mot automatiserad rörlighet saknas analyser av och förslag till självkörande fordon inom alla transportslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram transportslagsspecifika analyser och strategier, bland annat inom områdena intermodala transporter och rörlighet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sina strategier för självkörande bilar till kollektivtrafik, samt att utvidga sitt perspektiv till alla transportsätt.

13.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts vid rådets högnivåmöten om autonom körning och skulle vilja se att det arbetet utvidgas till att även ta upp andra transportslag än vägtransporter.

14.  Europaparlamentet understryker att tekniska standarder för fordon och infrastruktur (t.ex. trafikskyltar, vägmarkeringar, signalsystem och samverkande ITS) bör utvecklas och anpassas på internationell, europeisk och nationell nivå med utgångspunkt i befintligt arbete och befintliga forum för att undvika dubbelarbete, på grundval av principerna för en öppen, transparent och teknikneutral strategi, så att trafiksäkerheten ökar och en smidig gränsöverskridande interoperabilitet säkerställs.

15.  Europaparlamentet konstaterar att tillförlitliga fordons- och vägdata är grundläggande byggstenar för att förverkliga både autonom och uppkopplad körning i ett gemensamt europeiskt transportområde och konkurrenskraftiga tjänster för slutanvändarna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att hindren för att använda sådana uppgifter undanröjs och att ett kraftfullt regelverk i detta avseende införs före den 1 januari 2020, där man säkerställer samma kvalitet och tillgång till uppgifter i alla medlemsstater.

16.  Europaparlamentet konstaterar att det är ytterst angeläget att ge både användare och intressenter rättssäkerhet vad gäller självkörande fordons förenlighet med viktig befintlig lagstiftning, framför allt i fråga om lagstiftningen om integritet och elektronisk kommunikation och den allmänna dataskyddsförordningen[6]. Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare ange vilka kategorier av information från självkörande fordon som ska behandlas som öppna data och göras tillgängliga i realtid och vilka som ska behandlas som konfidentiella.

17.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att se till att användarna har kontroll över och tillgång till både personliga uppgifter och uppgifter i fordon som genereras, samlas in och vidarebefordras av självkörande fordon. Parlamentet betonar att konsumenterna måste erbjudas ett it-skydd på högsta nivå.

18.  Europaparlamentet framhåller att en kraftig ökning av uppgifter som genereras och samlas in av självkörande fordon förväntas och understryker behovet av att använda dessa uppgifter, framför allt icke-personuppgifter och anonymiserade uppgifter, för att främja utvecklingen av självkörande fordon och fortsätta att utveckla innovationer inom ramen för nya rörlighetslösningar. Parlamentet framhåller att skyddet av den personliga integriteten och av känsliga uppgifter som genererats av självkörande fordon ska vara en ovillkorlig prioritet.

19.  Europaparlamentet betonar att helt självkörande eller högautomatiserade fordon kommer att vara kommersiellt tillgängliga under de kommande åren och att lämpliga regelverk, som garanterar säker körning och anger en tydlig ordning avseende ansvarsskyldighet, måste införas så snart som möjligt för att hantera de förändringar som det medför, inbegripet interaktionen mellan självkörande fordon och infrastrukturen samt andra användare.

20.  Europaparlamentet konstaterar att de befintliga ansvarsreglerna, såsom rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister[7] (direktivet om produktansvar) och direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet[8] (direktivet om motorfordonsförsäkring), inte togs fram för att hantera de utmaningar som användningen av självkörande fordon innebär och betonar att det finns allt fler belägg för att det nuvarande regelverket, särskilt i fråga om ansvarsförsäkring, registrering och skyddet av personuppgifter, inte längre kommer att vara tillräckligt för att hantera de nya risker som följer av ökad fordonsautomation, konnektivitet och komplexitet.

21.  Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av de dynamiska tekniska förändringarna inom sektorn finns ett behov av att klargöra vem som ska stå för skadan i händelse av olyckor som orsakats av helt självkörande fordon, och när graden av autonomi är sådan att fordonet antingen kan köras helt autonomt eller köras av en förare får det inte finnas skuggan av tvivel om vem som är den ansvariga parten i varje enskilt scenario. Parlamentet betonar att det särskilt bör utredas om den ståndpunkt, att endast en mycket liten andel av alla olyckor hittills har orsakats av tekniska faktorer, motiverar en ansvarsförskjutning till tillverkaren som, som en riskfaktor som är oavhängig av försumlighet, kan kopplas till den risk som finns i införandet av självkörande fordon på marknaden. Parlamentet betonar också att det finns ett ytterligare behov av att undersöka om specifika trafiksäkerhetsskyldigheter för fordonets ägare och en instruktionsskyldighet som gäller föraren i tillräcklig hög grad kan utjämna denna ansvarsförskjutning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utföra en grundlig bedömning, anpassa EU:s nuvarande rättsliga ram och vid behov införa nya regler utifrån vilka ansvar och skadeståndsskyldighet fördelas. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bedöma och övervaka möjligheten att införa ytterligare EU-instrument för att hålla jämna steg med utvecklingen inom artificiell intelligens.

22.  Europaparlamentet understryker vikten av teknik som bygger på det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) och Galileo, i syfte att förbättra interaktionen och driftskompatibiliteten mellan digitala system ombord och online. Parlamentet begär att de återstående satelliterna ska färdigställas och tas i drift så snart som möjligt så att det europeiska positioneringssystemet Galileo kan användas som standardpositioneringssystem i automatiserade fordon.

23.  Europaparlamentet anser att allmän tillgång till teknik för autonoma transporter inte är möjligt om man inte säkerställer åtkomst till höghastighetsinternet och 5G-nät. Parlamentet beklagar att det finns regioner där införandet av dagens generation av 4G-nät fortfarande går långsammare än förväntat, särskilt på landsbygden.

Vägtransport

24.  Europaparlamentet påminner om de nya säkerhetsbestämmelserna i de vägledande principer för användargränssnitt som föreslås i slutrapporten från Gear 2030.

25.  Europaparlamentet understryker behovet av att prioritera trafiksäkerhetslagstiftning inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) samt på europeisk och nationell nivå i syfte att stödja tekniska innovationer och självkörning så snart som möjligt, för att minska den mänskliga faktorn samt antalet trafikolyckor och dödsolyckor på vägarna.

26.  Europaparlamentet understryker vikten av att anta en ambitiös ny förordning om allmän säkerhet för motorfordon, med tanke på den potential att rädda människoliv som obligatorisk installation av ny teknik för fordonssäkerhet har på kort sikt; denna förordning kommer även att användas för utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon i framtiden.

27.  Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon i huvudsak har varit teknikdriven. Parlamentet betonar behovet av att studera och erkänna de mänskliga och samhälleliga aspekterna av utvecklingen av uppkopplade och automatiserade fordon och av att säkerställa att införandet av dem är fullt ut förenligt med värden och mål ur ett samhälleligt, mänskligt och miljömässigt perspektiv.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, med beaktande av mobilitetens betydelse i EU, nå en gemensam ståndpunkt och att samarbeta för att EU ska ta och behålla en ledande roll i den internationella tekniska harmoniseringen av automatiserade fordon inom ramen för Unece och Wienkonventionen, särskilt i alla diskussioner i Unece:s världsforum för harmonisering av fordonsföreskrifter (arbetsgrupp 29) och Working Party on Automated/Autonomous and Connected Vehicles (GRVA).

29.  Europaparlamentet framhåller att förfaranden som avser automatiserade fordon under hela deras livstid bör vara så standardiserade, insynsvänliga och kontrollerbara som möjligt, däribland testning som utförs på öppna vägar och under verkliga körförhållanden samt periodiska trafiksäkerhetsprovningar.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av tydlig lagstiftning, som regelbundet ses över, uppdateras vid behov och harmoniseras, enligt vilken det blir obligatoriskt att installera färdskrivare i enlighet med den reviderade förordningen om allmän säkerhet, för att förbättra olycksutredningarna och för att man, så snart som möjligt, ska kunna klarlägga och ta itu med ansvarsfrågor. Parlamentet konstaterar att dessa färdskrivare är nödvändiga för att man ska kunna fastställa ansvaret bland de olika aktörer som är inblandade i händelse av en olycka.

31.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att inbegripa säkerhetssystem redan från övergångsskedet, under vilket automatiserade fordon kommer att finnas sida vid sida med fordon som helt saknar uppkoppling och som helt saknar automatisering. Parlamentet betonar betydelsen av förarassistentsystem som ett steg mot fullt ut automatiserad körning, i syfte att redan nu förebygga trafikolyckor genom aktiva säkerhetssystem eller se till att olyckor blir mindre allvarliga tack vare passiva säkerhetssystem.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för en säker och högkvalitativ väginfrastruktur som gör det möjligt att använda automatiserade och självkörande fordon.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa driftskompatibiliteten mellan alla system som inkluderar digitalt förmedlad trafikinformation.

34.  Europaparlamentet betonar den växande oron för falsk säkerhet bland användarna när de använder fordon som kräver att föraren i viss mån ingriper. Parlamentet efterlyser en tydligare definition och differentiering av kraven på ”fordon med avancerade förarassistentsystem” (SAE nivåerna 1 till 3) jämfört med ”automatiserade fordon” (SAE nivåerna 4 till 5) i trafiksäkerhetslagstiftningen och anser att fler studier bör genomföras om genomförbarheten för automatiserade fordon nivå 3 och deras säkerhet, särskilt avseende frågan om att signalera behovet av att ingripa för föraren och de faror som kan uppstå på grund av för sena ingripanden.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga etiska riktlinjer för artificiell intelligens.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram klara ansvarsdefinitioner och system för personskydd för att ge en samstämmig syn på de etiska frågorna med anknytning till autonoma system för automatiserade fordon.

37.  Europaparlamentet betonar att innan självkörande fordon kan godkännas fullt ut och göras tillgängliga i trafiken bör de etiska aspekterna hanteras och bli lösta av lagstiftaren. Parlamentet betonar därför att automatiserade fordon, med tanke på dessa etiska aspekter, måste genomgå en förhandsbedömning.

38.  Europaparlamentet framhåller de trafikstockningsrelaterade utmaningar för rörligheten i städer som omfattande användning av självkörande fordon förväntas ge upphov till. Parlamentet anser att självkörande fordon och lösningar såsom bildelning och taxitjänster bör kunna bidra till att ta itu med de här utmaningarna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta politik för att säkerställa att självkörande fordon leder till bättre resealternativ, bland annat i form av kollektivtrafik och andra lösningar, för alla medborgare.

39.  Europaparlamentet betonar att fordonskolonisering är en del av framtiden, eftersom det ger bränsle- och energibesparingar och ökar trafiksäkerheten. Parlamentet kräver därför att medlemsstaterna, kommissionen och fordonsbranschen ska genomföra de åtgärder som anges i Amsterdamförklaringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett regelverk för att främja uppkoppling mellan fordon och andra enheter (V2X) för höggradigt respektive fullständigt automatiserade fordon (till exempel konvojer), särskilt vid vägtransporter på långa avstånd.

40.  Europaparlamentet anser att både passiva och aktiva säkerhetskomponenter i självkörande fordon har en viktig roll att spela i fråga om att minska antalet kollisioner samt de skador och dödsfall som kollisioner ger upphov till, eftersom kollisioner fortfarande kommer att kunna inträffa, särskilt under övergångsskedet med blandad trafik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka trafiksäkerheten.

41.  Europaparlamentet betonar riskerna med den ökande trenden av blandad trafik, med både traditionella och självkörande fordon, och efterlyser därför fler fälttester för att stödja framtidssäker forskning och utveckling för offentliga och privata företag och organ, men också för att bidra med konkreta uppgifter som kan bidra till en lämplig anpassning av bestämmelserna om skadeståndsansvar.

42.  Europaparlamentet understryker att en möjlig lösning för att åtgärda de befintliga luckorna och bristerna är att inrätta en försäkringsram med strikt ansvar för skador orsakade av självkörande fordon.

43.  Europaparlamentet understryker att i enlighet med sin resolution av den 16 februari 2017 om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik[9] bör det inte finnas någon begränsning av skadeståndsskyldigheten kopplad till karaktären och omfattningen av den skada som ska ersättas, detta för att garantera ett tillräckligt brottsofferskydd.

Lufttransport

44.  Europaparlamentet framhåller den nyligen antagna EASA-förordningen[10] om säkerhetsbestämmelserna inom luftfarten som bland annat omfattar bestämmelser som ger en korrekt rättslig grund för den allra första omfattande uppsättningen EU-regler för alla slags civila drönare. Parlamentet påminner om hur stort behovet var av att anta EASA-förordningen, mot bakgrund av att ny teknik såsom obemannade luftfartyg (UAV) även dyker upp i europeiska luftrum, och att det var nödvändigt att anpassa det nuvarande EU-regelverket och olika nationella regler.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram detaljerade bestämmelser för automatiserade luftfartyg för vilka det behövs noggranna och skräddarsydda specifikationer mot bakgrund av att en gemensam strategi för UAV och operativ drift inte lämpar sig för att säkerställa den säkra integrationen av automatiserade luftfartyg i luftrummet och bemannade luftfartyg. Parlamentet påminner om att UAV kommer att behöva säkra och, där så är lämpligt, certifierade underrättelsesystem samt en särskild miljö för luftrumshantering. Parlamentet betonar att sådana UAV-regler även bör beakta verksamhetens eller aktivitetens natur och risknivå, det obemannade luftfartygets operativa egenskaper samt driftsområdets karaktär, till exempel befolkningstäthet, kännetecken i terrängen samt förekomst av byggnader och annan känslig infrastruktur.

46.  Europaparlamentet upprepar vikten av personuppgiftsskydd vid användning av automatiserade luftfartyg.

47.  Europaparlamentet påminner om Warszawadeklarationen från 2016 om drönare som en hävstång för arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Parlamentet framhåller återigen betydelsen av de planerade åtgärderna för att utveckla EU:s ekosystem för drönare, som förväntas finnas på plats senast år 2019, och av att bygga vidare på de vägledande principerna i Rigadeklarationen.

48.  Europaparlamentet pekar på vikten av samordning vid utveckling av teknik och driftssystem för säker integrering av luftfartyg vad gäller tjänster för flygledning av plan på reguljära rutter, i linje med målen för U-Space, ett program som drivs inom det gemensamma Sesar-företaget. Den verksamhet som hittills utförts inom det gemensamma Sesar-företaget måste få fortsatt stöd.

49.  Europaparlamentet påpekar att forsknings- och experimentprogram som redan arbetar med UAV, t.ex. U-Space, bör ges mer finansiering inom kommande budget. Genom dessa experiment testar man i dag stora mängder UAV under verkliga förhållanden, samtidigt som man garanterar maximal säkerhet inom luftfartsledningen. Detta kan stå som modell för experiment med självkörande fordon på marken.

50.  Europaparlamentet anser att det måste inrättas lämpliga testområden för autonoma luftfarkoster, exempelvis drönare, i syfte att tillhandahålla säkra förhållanden för simulering av nya tekniska lösningar innan de slutgiltigt tas i bruk.

Transport till havs och på inre vattenvägar

51.  Europaparlamentet framhåller potentialen och mervärdet med autonoma fartyg, särskilt på inre vattenvägar och i närsjöfarten, vilket kan ge en minskning av antalet olyckor till havs och på inre vattenvägar, av vilka de flesta beror på den mänskliga faktorn.

52.  Europaparlamentet understryker att automatisering har potential att eliminera en del av de misstag som beror på den mänskliga faktorn och att ge kommandobryggans personal mer tid att hålla visuell uppsikt, särskilt i trånga havspassager och i hamnområden. Parlamentet betonar dock att informationsutbyte och kommunikation är absolut nödvändigt av hänsyn till säkerheten, särskilt när avståndet till andra fartyg är mycket litet, och att kommandobryggor därför också framöver måste hållas bemannade.

53.  Europaparlamentet välkomnar PIANC-arbetsgruppens arbete med smart sjöfart och det internationella nätverket för autonoma fartyg.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange och definiera automatiseringsgraderna för sjöfart på inlands- och havsvatten och gemensamma standarder, bland annat för hamnar, för att harmonisera och stimulera användningen av autonoma fartyg, i samverkan med automatiserade och icke-automatiserade användare och infrastrukturer.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla och utvidga de digitala knutpunkterna och sammankopplade TEN-T-korridorerna genom moderna terminalfaciliteter och effektiva system för elektronisk trafikövervakning, till exempel flodinformationstjänsterna (RIS) och informationssystemet för hamnarna längs Rhen (RPIS), för att åstadkomma ett fullt ut multimodalt autonomt transportsystem.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en heltäckande strategi med målet att stimulera till ytterligare automatisering av transporterna på inre vattenvägar, dess infrastruktur, farvatten och trafikledning samt till utveckling av automatiserade hamnar, med beaktande av att hamnarna längs inre vattenvägar fungerar som multimodala knutpunkter i samband med inrättandet av ett digitalt område för inre vattenvägar (DINA).

57.  Europaparlamentet efterlyser mer stöd till och främjande av gränsöverskridande testområden samt ytterligare projekt såsom Novimar respektive Maritime Unmanned Navigation through Intelligence in Networks (MUNIN), som medfinansieras av EU inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, för att vidareutveckla teknik för autonom sjöfart och automatiserad infrastruktur i EU.

58.  Europaparlamentet understryker att reglerna för fartyg måste tas fram i samarbete med och anpassas till Internationella sjöfartsorganisationen, så att det fastställs ett internationellt regelverk för säker fartygsdrift.

Järnvägstransport

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd och samordning med industrin och andra intressenter skapa gemensamma protokoll och standarder som möjliggör autonoma system för järnväg och spårväg.

60.  Europaparlamentet efterlyser förbättringar av ramvillkoren för självkörande fordon inom järnvägstransporter och en snabbare övergång till en digitaliserad järnvägssektor. Parlamentet konstaterar att det europeiska tågkontrollsystemet (ETCS) utgör grundvalen för automatisering inom järnvägssektorn, som uppnås genom att ETCS kopplas samman med automatisk tågmanövrering. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda och prioritera införandet av ETCS i EU:s befintliga och framtida finansieringssystem.

61.  Europaparlamentet betonar den digitala sammankopplingens betydelse som ett viktigt nytt delmål för att stimulera digitaliseringen av järnvägsinfrastrukturen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja denna utveckling.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva Shift2Rail-programmet vidare i syfte att sörja för ytterligare utveckling av ett digitaliserat järnvägsnät och helautomatiserad tågmanövrering, inbegripet utveckling av en standard för automatisk tågmanövrering via ETCS och för it-säkerhet.

63.  Europaparlamentet framhåller de ökande utmaningar som trafikstockningar innebär för rörligheten i städer samt de möjligheter som automatiserade system för spårbunden kollektivtrafik ger för att ta itu med dessa utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja projekt för att hantera dessa utmaningar med innovationer för automatiserad spårbunden kollektivtrafik.

Konsumenträttigheter och konkurrensvillkor

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram omfattande bestämmelser för tillverkares, förares och operatörers ansvarsområden och rättigheter på varje automatiseringsnivå för alla transportslag. Parlamentet betonar att förare eller operatörer måste ges tydlig och självförklarande information om dessa ansvarsområden via kommersiell märkning eller andra informationssätt. Parlamentet anser det väsentligt att säkerställa att fordon är säkra och att de underhålls regelbundet under hela sin livscykel och framhåller den möjliggörande roll som rättvist marknadstillträde till uppgifter i fordon och resurser spelar för de berörda intressenterna i detta avseende.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att alla system i självkörande fordon utformas på ett sätt som gör det möjligt för fordonens ägare eller användare att fritt välja mellan konkurrerande tjänsteleverantörer, utan att vara hänvisade enbart till de tjänster som erbjuds av fordonstillverkaren.

66.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera att oberoende leverantörer av fordonstjänster får rättvist tillträde till marknaden för service och reparationer av självkörande fordon. Parlamentet påminner om att sådana företag, särskilt reservdelstillverkare och mindre verkstäder och serviceställen, utgör en viktig del av konkurrensen på fordonsmarknaden och har en positiv inverkan på tillgången till och priset på denna typ av tjänster.

67.  Europaparlamentet anser att det på en digital marknad för fordonstjänster kommer att vara avgörande med direkt och rättidig tillgång till uppgifter och funktioner i fordonen för om det kommer att råda rättvis konkurrens på marknaden för automatiserade och uppkopplade transporttjänster. Parlamentet påminner om att oberoende operatörer spelar en mycket viktig roll i hela leveranskedjan i fordonsbranschen.

68.  Europaparlamentet uppmärksammar att konkurrensen på den inre marknaden för tjänster för självkörande fordon skulle kunna äventyras om tillverkarna försvårar för oberoende reparatörer att få tillgång till de system som installerats i fordonen. Parlamentet betonar att detta marknadssegment bör omfattas av bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 461/2010[11].

69.  Europaparlamentet betonar att konsumenterna måste få information på förhand om det fordon de tänker köpa, inklusive om tillgängliga reparationstjänster.

70.  Europaparlamentet anser att övergången till automatiserade fordon visserligen kan ha positiva effekter för trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen, miljön och skapandet av nya arbetstillfällen inom telekommunikations- och fordonsbranscherna, men även kan medföra förlorade arbetstillfällen inom transportsektorn och ha negativa konsekvenser för försäkringsbranschen, något som måste åtgärdas snarast för att säkerställa en smidig omställning.

Forsknings- och utbildningsbehov

71.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla viktig autonom teknik (t.ex. formalisering och simuleringar av människans hjärna och uppfattningsförmåga vid körning, system för omgivningsperception och artificiell intelligens) i EU för att kunna konkurrera på internationell nivå och skapa nya arbetstillfällen.

72.  Europaparlamentet betonar att när automatiserade fordon väl har släppts ut på marknaden kommer de att ha stor inverkan på distributionen och konsumtionen av varor. Parlamentet anser därför att man snarast måste bedöma denna inverkan och se till att det finns åtgärder för att stödja de sektorer och människor som påverkas.

73.  Europaparlamentet efterlyser initiativ för att kartlägga och hantera frågor avseende förändringar i tillgången till och efterfrågan på sysselsättning med tanke på behovet av nya och specialiserade färdigheter både inom fordonstillverkning och yrkesmässig användning genom utbildningsomställning (exempelvis kurser och utbildningspass), i syfte att främja övergången till nya former av rörlighet.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna föreslå initiativ som främjar de färdigheter, utbildningar och vidareutbildningar som behövs för att EU ska ligga i framkant av sektorn för autonoma transporter. Parlamentet betonar att det är viktigt att medlemsstaterna beaktar dessa på senare tid uppkomna tendenser i sina utbildningsprogram i syfte att tillgodose behovet av högkvalificerad och skicklig arbetskraft inom olika transportsektorer.

75.  Europaparlamentet påminner om de 300 miljoner euro som inom Horisont 2020 avsatts för forsknings- och innovationsprogram om självkörande automatiserade fordon under 2014–2020 och rekommenderar en fortsättning av dessa program och utvidgning till alla transportslag under nästa fleråriga budgetperiod 2021–2027 (Horisont Europa).

76.  Europaparlamentet betonar den viktiga funktion som forskningssamverkan har för att säkerställa ett skyndsamt uppsving för automatiserade transporter genom att hela innovationsekosystemet görs delaktigt.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett gemensamt företag enligt samma principer som Shift2Rail avseende järnvägstransporter och CleanSky avseende flygteknikindustrin för att skapa ett branschdrivet strategiskt initiativ för autonoma transporter, vilket ska vara övertygande för allmänheten i Europa, vara kommersiellt sunt och stärka EU:s forsknings- och innovationspotential på grundval av ett brett samarbete mellan industrin, myndigheterna och forskningsvärlden samt främja utveckling och utnyttjande av teknik på ett harmoniserat och driftskompatibelt sätt, i syfte att skapa ett multimodalt transportsystem för autonoma transporter som kan skalas upp och användas i hela världen.

78.  Europaparlamentet framhåller behovet av anläggningar för provning under verkliga förhållanden i hela EU för att noggrant prova och utveckla ny teknik. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att senast 2020 utse områden i och utanför städer där autonoma självkörande forskningsfordon kan provas under förhållanden i faktisk trafik samtidigt som trafiksäkerheten i dessa områden säkerställs och att se till att det införs testramar som fungerar ihop, även över nationsgränserna inom EU.

79.  Europaparlamentet framhåller att vissa EU-medborgare har uttryckt misstro mot automatiserad rörlighet. Parlamentet betonar därför att lagstiftarna måste ta sig an den etiska dimensionen i syfte att förbättra acceptansen bland allmänheten i detta avseende. Parlamentet efterlyser investeringar i omfattande forskning om artificiell intelligens och andra dimensioner av automatiserad rörlighet.

80.  Europaparlamentet efterlyser omfattande forskning om de långsiktiga effekterna av autonoma transporter på frågor som konsumentanpassning, samhällets acceptans, fysiologiska reaktioner, fysiska reaktioner och social rörlighet, minskat antal olyckor och en förbättring av transporterna i allmänhet.

81.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer, däribland fordonstillverkare, komponentleverantörer och tjänster för programvaror och utformning, samt berörda medlemsstater och myndigheter, att samarbeta för att främja innovation, trygga investeringar i infrastruktur för automatiserad rörlighet, både på motorvägar och stadsvägar, och underlätta gränsöverskridande testning. Parlamentet understryker behovet av att öka investeringarna i de pågående anpassningarna av den nuvarande infrastrukturen, bygga ny infrastruktur och förbättra sammanlänkningen av Europas vägar. Parlamentet påpekar att det kan konstateras en misstro mot självkörande bilar hos EU-medborgarna och att det därför bör bedrivas informationskampanjer för att öka deras förtroende. Parlamentet efterlyser investeringar i omfattande forskning om artificiell intelligens och den etiska dimensionen av autonoma och uppkopplade transporter.

°

°  °

82.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 307, 30.8.2018, s. 144.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2018)0063.
• [3]  EUT L 207, 6.8.2010, s. 1.
• [4]  COM(2018)0274.
• [5]  COM(2018)0286.
• [6]  EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
• [7]  EGT L 210, 7.8.1985, s. 29.
• [8]  EUT L 263, 7.10.2009, s. 11.
• [9]  EUT C 252, 18.7.2018, s. 239.
• [10]  EUT L 212, 22.8.2018, s. 1.
• [11]  EUT L 129, 28.5.2010, s. 52.

MOTIVERING

Bakgrund

Vårt rörlighetssystem genomgår djupgående förändringar för att bli mer digitalt, säkrare och renare. Ytterligare automatisering inom alla transportslag, och särskilt avseende uppkopplade och automatiserade vägfordon, ger tillsammans med framsteg inom informations- och kommunikationsteknik stora möjligheter att förbättra trafikflöden, öka säkerheten för alla användare och minska transporternas inverkan på miljön. Samtidigt har de en stor potential för att stärka konkurrenskraften för EU:s industri och företag inom och utanför transportsektorn. När den automatiserade rörligheten finns i stor skala och dagligen förväntas den innebära stora fördelar för vårt samhälle såsom innovativa rörlighetstjänster i städer och landsbygdsområden, flexiblare kollektivtrafik och bättre anpassade valmöjligheter för alla medborgare.

Samtidigt som den tekniska utvecklingen är snabb och energiskt drivs på internationellt återstår viktiga frågor om utveckling och integration av självkörande fordon och relaterade rörlighetstjänster när det gäller fordonens och infrastrukturens tekniska standarder, användningen av, säkerheten och sekretessen för uppgifter, ansvarsområden vid hantering av fordon, ansvarsskyldighet, etik, samhällets acceptans och samexistensen av självkörande fordon och fordon som framförs av människor.

När det gäller uppkopplad och automatiserad vägtransport tar medlemsstaternas, industrins och kommissionens initiativ redan upp viktiga delar i en integrerad politik på området, både fordonsrelaterade aspekter (Gear 2030-rapporten) och transport- och kommunikationsinfrastruktur (EU:s strategi för samverkande ITS). I enlighet med Amsterdamdeklarationen från 2016 om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning pågår arbetet i rådets högnivåmöten om autonom körning. Europaparlamentet rekommenderade i mars 2018 i sin resolution om strategin för samverkande ITS bland annat att stärka EU:s regelverk för att säkerställa EU-omfattande gränsöverskridande interoperabilitet och ansvarsregler för uppkopplade transporter för att ange regler för tillgång till uppgifter i fordon.

I sitt meddelande om en EU-strategi för framtidens rörlighet, som detta betänkande hänvisar till, lägger kommissionen fram en Europeisk agenda med en gemensam vision och identifiering av stödåtgärder för utveckling och utbyggnad av centrala tjänster och viktig teknik och infrastruktur som främst avser autonom körning på vägar. Till de initiativ som planeras på kort sikt hör den automatiserade rörlighetens bidrag till projektet Nollvisionen 2050 för att minska dödsolyckorna i trafiken, stöd till utbyggnad av infrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, 5G-testning och lagförslag för säkert genomförande av automatiserad rörlighet. Framförallt syftar den föreslagna översynen av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet och av förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon till att införliva särskilda säkerhetsfrågor som avser automatiserad körning i EU-lagstiftningen.

Föredragandens ståndpunkt

Den uppkopplade och automatiserade bilen går nu i spetsen för utvecklingen av automatiserad rörlighet. Personbilar med automatiserade körfunktioner utöver nuvarande nivå 3 kommer mycket snart att ingå i europeiska vägtransporter från år 2020 och tekniken kommer att utvecklas ytterligare och omfatta alla slags vägtransporter, även nyttofordon och lastbilar. Det är därför ytterst viktigt att på alla nivåer fortsätta och intensifiera insatserna på området: med avseende på regelverket, forskning och innovation, provning under verkliga förhållanden och utveckling av fordon och väg- och kommunikationsinfrastruktur. Det är avgörande för Europa att fortsätta att ligga i framkant av detta område för att dra nytta av fördelarna med automatiserad vägtransport och med framgång konkurrera med den oerhörda drivkraften på andra håll i Förenta staterna, Kina och Japan. Föredraganden föreslår framförallt att snarast ta itu med aktuella frågor om uppgiftsskydd, användning av fordons- och vägdata och it-säkerhet. Dessutom måste standardiseringsinsatserna på internationell nivå, t.ex. inom ramen för Unece och Wienkonventionen, samordnas ytterligare och bidra till att säkerställa smidig interoperabilitet för fordon över gränserna. På grundval av de allt större erfarenheterna av automatiserade bilar nivå 3 bör forskningsinsatserna inriktas på nya företeelser som falsk säkerhet bland förare. I och med att system med artificiell intelligens spelar en allt större roll blir det även angeläget att utarbeta riktlinjer för etiska frågor om sådana system i självkörande fordon.

Förutom vägtransport blir potentialen för självkörande fordon allt tydligare inom logistiksektorn, kollektivtrafiken och även andra transportslag, det vill säga autonoma fordon i transporter på inre vattenvägar och i närsjöfarten, drönare som transporterar varor (och även flygtaxi) och automatiserade system för spårvägar i kollektivtrafik i städerna. Dessa områden berör kommissionen tyvärr inte i sitt meddelande.

När det gäller lufttransport anser föredraganden att utförliga regler för automatiserade luftfartyg och säker integration av dem i luftrummet måste läggas fram utan dröjsmål, t.ex. på grundval av U-Space blueprint från juni 2017 och den nya EASA-förordningen.

När det gäller vattenvägstransport, där autonoma fartyg kan minska antalet olyckor som beror på den mänskliga faktorn, bör kommissionen vara proaktiv för att stimulera införandet av autonoma fartyg och utveckla en gemensam strategi för automatisering av sjöfart på inlandsvatten med relevanta tekniska standarder.

När det gäller järnvägstransport framhåller föredraganden potentialen för innovativa automatiserade kollektivtrafiksystem för att hantera utmaningar med rörligheten i städer och trafikstockningar och efterlyser åtgärder för att främja och stödja projekt där dessa frågor tas upp.

I och med att framtidens rörlighet går i riktning mot automatisering är det viktig att utveckla central autonom teknik och vetenskap genom initiativ för forskning och utbildning inom området som bör stödjas inom t.ex. programmet Horisont Europa. Dessutom anser föredraganden att de potentiella långsiktiga effekterna av autonoma/förarlösa transporter förtjänar mer forskningsinsatser med avseende på deras samhälleliga konsekvenser.

Föredraganden är också övertygad om att alla politiska strategier i EU för autonoma transporter måste omfatta initiativ för att hantera troliga förändringar i sysselsättningsmönster och krav på nya färdigheter inom tillverkning och användning av fordon.

15.10.2018

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

till utskottet för transport och turism

över självkörande bilar inom EU:s transporter

(2018/2089(INI))

Föredragande av yttrande (*): Arndt Kohn

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 17 maj 2018, Vägen mot automatiserad rörlighet – en EU-strategi för framtidens rörlighet (COM(2018)0283). Parlamentet erkänner dess potential och betydelse för alla självkörande privata och offentliga transportmedel på väg, på järnväg, till sjöss och i luften samt dess spridningseffekter för många sektorer och de nya affärsmodeller som möjliggörs genom automatiserad, förarlös rörlighet, som kommer att medföra fördelar för företag och konsumenter i syfte att göra Europa ledande inom fordonsteknik. Parlamentet framhåller också dess följder för användare, däribland personer med särskilda behov eller funktionsnedsättningar och personer med nedsatt syn.

2.  Europaparlamentet betonar att en gemensam europeisk strategi och ett tydligt, enkelt och innovativt regelverk är avgörande för att Europa ska gå i bräschen för marknaden med förarlösa fordon, bibehålla konkurrenskraften i den privata sektorn och främja skapandet av arbetstillfällen och innovation. Parlamentet erkänner att den teknik som för närvarande finns på marknaden ännu har svagheter för användare som måste åtgärdas, och uppmanar med kraft bilindustrin att ta ansvar för förarnas och passagerarnas säkerhet.

3.  Europaparlamentet påpekar att samtidigt som införandet av uppkopplad och automatiserad rörlighet kan bidra till trafiksäkerheten, motverka trafikstockningar och minska antalet dödsolyckor på vägarna till ett minimum i Europa senast 2050, samt främja social delaktighet och övergripande transporteffektivitet och transportproduktivitet, kan samhällets acceptans uppnås endast om självkörande fordon kan erbjuda de högsta säkerhets- och skyddsnormerna.

4.  Europaparlamentet betonar att innan självkörande fordon kan godkännas fullt ut och göras tillgängliga i trafiken bör de etiska aspekterna hanteras och bli lösta av lagstiftaren. Parlamentet betonar därför att med tanke på dessa etiska aspekter måste automatiserade fordon genomgå en förhandsbedömning.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2018 offentliggöra ett lagstiftningsförslag om tillgång till uppgifter och resurser i fordon. Parlamentet betonar att tydlig information om de automatiska funktionerna i ett fordon ska göras tillgänglig för potentiella konsumenter innan de förvärvar ett fordon, även ändringar av dessa egenskaper under fordonets livstid. Parlamentet framhåller att lika villkor och rättvis, icke-diskriminerande, direkt, realtidsbaserad, teknikneutral tillgång till uppgifter och resurser i fordon för olika marknadsaktörer som erbjuder reparation och underhåll är av avgörande vikt för att säkerställa rättvis och icke snedvriden konkurrens särskilt för oberoende små och medelstora företag, samtidigt som man främjar innovation och säkerställer konsumenternas rättigheter och tjänstekvalitet. Parlamentet betonar att både konsumenter och tredje parter måste ha lämpliga rättigheter och prövningsmöjligheter.

6.  Europaparlamentet erkänner att färdskrivare och tillgång till färdskrivare är ett viktigt verktyg för att klarlägga den faktiska orsaken till händelser som leder till skador eller olyckor, och att självkörande fordon är tekniskt komplicerade och skiljer sig avsevärt från nuvarande motorfordon på vägarna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag i dess meddelande av den 17 maj 2018, om att reglera färdskrivare för självkörande fordon som en del av översynen av förordningen om allmän säkerhet och direktivet om motorfordonsförsäkring, för att ytterligare klargöra frågan om skadeståndsansvaret för självkörande fordon vid en olycka. Parlamentet understryker att omfattande och tydlig lagstiftning som skapar en rättslig ram för ansvarsskyldighet och försäkringar för självkörande fordon är avgörande för att skydda konsumenternas rättigheter och förhindra situationer, där för närvarande okända risker potentiellt kan komma att bäras av skadelidande parter.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att användarna har kontroll över och åtkomst till såväl sina personuppgifter som fordonsgenererade uppgifter som produceras och samlas in av uppkopplade och automatiserade fordon. Parlamentet påpekar att framtida system ombord bör utformas på ett sätt som garanterar ett fritt konsumentval och gör det möjligt för användarna att bland de konkurrerande tjänsteleverantörerna välja vilken av dem som ska ges tillstånd att ha direkt åtkomst till och få använda data från deras fordon för en viss tjänst, med respekt för uppgiftsskydd och lagstiftning om immateriella rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att överföring och lagring av data mellan fordon, och mellan fordon och ansluten infrastruktur, skyddas genom en minimiuppsättning säkerhetsåtgärder, inbegripet kryptering, programvaruuppdateringar och starka autentiseringsmekanismer, med respekt för lagstiftningen om uppgiftsskydd och immateriella rättigheter samt principen om integritetsskydd, samt säkerställa högsta möjliga inbyggda säkerhetsskydd och säkerhetsskydd som standard. Parlamentet betonar att konsumenterna måste erbjuda maximalt skydd mot hackande och it-angrepp.

8.  Europaparlamentet bekräftar att de tekniska standarder som antagits av olika varumärken måste anpassas till globala riktlinjer, utarbetas med hjälp av ett teknikneutralt tillvägagångssätt och säkerställa driftskompatibilitet. Parlamentet betonar att de kommande Uneceföreskrifterna om it-säkerhet och trådlösa programvaruuppdateringar kommer att bli ett riktmärke för framtida EU-lagstiftning, och att EU bör vara en föregångare när det gäller ytterligare utveckling av internationella standarder för att säkerställa uppgiftssäkerhet, integritets- och ansvarsbestämmelser innan autonoma fordon tas i bruk globalt.

9.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer, däribland fordonstillverkare, komponentleverantörer och tjänster för programvaror och utformning, samt berörda medlemsstater och myndigheter att samarbeta för att främja innovation, trygga investeringar i infrastruktur för automatiserad rörlighet, både på motorvägar och stadsvägar, och underlätta gränsöverskridande testning. Parlamentet understryker behovet av att öka investeringarna i de pågående anpassningarna av den nuvarande infrastrukturen, bygga ny infrastruktur och förbättra sammanlänkningen av Europas vägar. Parlamentet påpekar att det kan konstateras en misstro mot självkörande bilar hos EU-medborgarna och att det därför bör bedrivas informationskampanjer för att öka deras förtroende. Parlamentet efterlyser investeringar i omfattande forskning om artificiell intelligens och den etiska dimensionen för självkörande och uppkopplade transportfordon.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	11.10.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Pascal Arimont, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Pascal Durand, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Eva Maydell, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Jasenko Selimovic, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lucy Anderson, Biljana Borzan, Edward Czesak, Igor Gräzin, Arndt Kohn, Julia Reda, Martin Schirdewan, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ramón Jáuregui Atondo, Stanislav Polčák, Flavio Zanonato, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33	+
ALDE ECR EFDD ENF EPP   S&D   Verts/ALE	Morten Løkkegaard, Jasenko Selimovic Edward Czesak, Daniel Dalton, Richard Sulík Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Marco Zullo Mylène Troszczynski Pascal Arimont, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Eva Maydell, Stanislav Polčák, Andreas Schwab, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Tomáš Zdechovský, Lambert van Nistelrooij Lucy Anderson, Biljana Borzan, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Liisa Jaakonsaari, Ramón Jáuregui Atondo, Arndt Kohn, Marlene Mizzi, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Flavio Zanonato Pascal Durand, Julia Reda

1	-
EFDD	John Stuart Agnew

2	0
ALDE GUE/NGL	Igor Gräzin Martin Schirdewan

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

16.10.2018

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor

till utskottet för transport och turism

över självkörande bilar inom EU:s transporter

(2018/2089(INI))

Föredragande av yttrande (*): Emil Radev

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Den snabba tekniska utvecklingen, både inom transportbranschen och inom robotteknik och artificiell intelligens, har en betydande inverkan på ekonomin och samhället. Självkörande fordon kommer i betydande utsträckning att ändra vår vardag, avgöra framtiden för internationell vägtransport, minska transportkostnaderna, förbättra trafiksäkerheten, öka rörligheten och minska miljöpåverkan. Vägtransportsektorn kan bana vägen för nya tjänster och transportsätt och därmed tillgodose den växande efterfrågan på individuell rörlighet och transport av varor, och t.o.m. bidra till att revolutionera stadsplaneringen.

B.  Införandet av självkörande fordon, som förväntas ske redan 2020, kommer att medföra betydande fördelar, men också innebära nya risker, bl.a. när det gäller trafiksäkerhet, skadeståndsansvar och försäkring, cybersäkerhet, immateriella rättigheter, skydd av personuppgifter och tillgång till uppgifter, teknisk infrastruktur, standardisering och sysselsättning. Det är omöjligt att förutsäga hur hela omfattningen av de långsiktiga effekterna av autonom rörlighet kommer att påverka jobben och miljön. Det är ytterst viktigt att se till att EU:s rättsliga ram är anpassad till att reagera på dessa utmaningar på ett lämpligt sätt och att öka allmänhetens medvetenhet om och acceptans för självkörande fordon.

1.  Europaparlamentet konstaterar att de befintliga ansvarsreglerna, såsom rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (direktivet om produktansvar) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet (direktivet om motorfordonsförsäkring), inte togs fram för att hantera de utmaningar som användningen av självkörande fordon innebär och betonar att det finns allt större bevis för att det nuvarande regelverket, särskilt i fråga om ansvarsförsäkring, registrering och skyddet av personuppgifter, inte längre kommer att vara tillräckligt för att hantera de nya risker som följer av ökad fordonsautomation, konnektivitet och komplexitet.

2.  Europaparlamentet anser att det mot bakgrund av de dynamiska tekniska förändringarna inom sektorn finns ett behov av att klargöra vem som ska stå för skadan i händelse av olyckor som orsakats av helt självkörande fordon, och när graden av autonomi är sådan att fordonet antingen kan köras helt autonomt eller köras av en förare får det inte finnas skuggan av tvivel om vem som är den ansvariga parten i varje enskilt scenario. Parlamentet betonar att det särskilt bör utredas om den ståndpunkt, att endast en mycket liten andel av alla olyckor hittills har orsakats av tekniska faktorer, motiverar en ansvarsförskjutning till tillverkaren som, som en riskfaktor som är oavhängig av försumlighet, kan kopplas till den risk som finns i införandet av självkörande fordon på marknaden. Parlamentet betonar också att det finns ett ytterligare behov av att undersöka om specifika trafiksäkerhetsskyldigheter för fordonets ägare och en instruktionsskyldighet som gäller föraren i tillräcklig hög grad kan utjämna denna ansvarsförskjutning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utföra en grundlig bedömning, anpassa EU:s nuvarande rättsliga ram, och vid behov införa nya regler utifrån vilka ansvar och skadeståndsskyldighet fördelas. Parlamentet uppmanar också kommissionen att bedöma och övervaka möjligheten att införa ytterligare EU-instrument för att hålla jämna steg med utvecklingen inom artificiell intelligens.

3.  Europaparlamentet betonar riskerna med den ökande trenden av blandad trafik, med både traditionella och självkörande fordon, och efterlyser därför fler fälttester för att stödja framtidssäker forskning och utveckling för offentliga och privata företag och organ, men också för att bidra med konkreta uppgifter som kan bidra till en lämplig anpassning av bestämmelserna om skadeståndsansvar.

4.  Europaparlamentet understryker att en möjlig lösning för att åtgärda de befintliga luckorna och bristerna är att inrätta en försäkringsram med strikt ansvar för skador orsakade av självkörande fordon.

5.  Europaparlamentet understryker att i enlighet med sin resolution av den 16 februari 2017 om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik[1] bör det inte finnas någon begränsning av skadeståndsskyldigheten kopplad till karaktären och omfattningen av den skada som ska ersättas, detta för att garantera ett tillräckligt brottsofferskydd.

6.  Europaparlamentet anser att en strategi på EU-nivå kommer att skapa incitament för den gränsöverskridande utvecklingen av autonoma transportsystem, främja konkurrenskraft för EU:s fordonsindustri, säkerställa en hög grad av konsumentskydd och undvika fragmentering på den inre marknaden.

7.  Europaparlamentet understryker behovet av att garantera att oberoende tillhandahållare av fordonstjänster får rättvist tillträde till marknaden för service och reparationer av självkörande fordon. Parlamentet påminner om att sådana företag, särskilt reservdelstillverkare och mindre verkstäder och serviceställen, utgör en viktig del av konkurrensen på fordonsmarknaden och har en positiv inverkan på tillgången till och priset på denna typ av tjänster.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att överväga ändringar av internationella avtal såsom Wienkonventionen om vägtrafik och Wienkonventionen om vägmärken och signaler, vilka syftar till att underlätta utbyggnaden av helt självkörande fordon.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att reglera skyddet av fordon mot cyberattacker och att utrusta självkörande fordon med dataregistreringsinstrument som en del av översynen av den allmänna säkerhetsförordningen för motorfordon i syfte att bidra till att fastställa orsaken till olyckor och vem som ska anses ansvarig i händelse av en olycka. Parlamentet betonar att autonom rörlighet medför stora utmaningar i samband med skyddet av personuppgifter och personlig integritet, särskilt till följd av att behovet av geolokalisering och övervakning av dessa fordons rörelser, och uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra reglerna om skydd och delning av uppgifter som samlas in av dessa fordon, inbegripet data som indirekt identifierar personer, och tillgång till sådana uppgifter, samtidigt som kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 respekteras fullt ut. Parlamentet anser att det finns ett behov av att undersöka om och hur man kan garantera att användarna kan övervaka och kontrollera tillgången till uppgifter i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen, men även med tanke på deras rätt att försvara sig när de hålls ansvariga, och att överväga införandet av blockkedjeteknik för detta ändamål. Parlamentet uppmanar också kommissionen att möjliggöra interoperabilitet mellan systemen och dataportabilitet för att förhindra att det uppstår inlåsningseffekter och för att främja sund konkurrens och innovation, så att användarna kan välja mellan olika tjänsteleverantörer och mindre fordonstjänsteleverantörer inte förlorar sina utkomstmöjligheter.

10.  Europaparlamentet konstaterar att liknande frågor om immateriella rättigheter och tillhörande nyttjanderätt kommer att uppstå i samband med artificiell intelligens för autonom mobilitet och på andra områden, t.ex. äganderätt eller nyttjanderätt till koder, data och uppfinningar som den artificiella intelligensen själv skapat. Parlamentet anser dock att man bör finna så allmänna lösningar som möjligt på dessa problem.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att man vid utarbetandet av den nya lagstiftningen om regleringen av autonom rörlighet säkerställer att alla hinder för att främja teknisk utveckling, forskning och innovation kan övervinnas.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	10.10.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Max Andersson, Joëlle Bergeron, Jean-Marie Cavada, Kostas Chrysogonos, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, József Szájer, Axel Voss, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Geoffroy Didier, Pascal Durand, Angel Dzhambazki, Angelika Niebler, Virginie Rozière, Tiemo Wölken

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

22	+
ALDE	Jean-Marie Cavada, António Marinho e Pinto
ECR	Angel Dzhambazki, Sajjad Karim
EFDD	Joëlle Bergeron
ENF	Gilles Lebreton
GUE/NGL	Kostas Chrysogonos
EPP	Geoffroy Didier, Rosa Estaràs Ferragut, Angelika Niebler, József Szájer, Axel Voss, Francis Zammit Dimech, Tadeusz Zwiefka
S&D	Mady Delvaux, Enrico Gasbarra, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Virginie Rozière, Tiemo Wölken
VERTS/ALE	Max Andersson, Pascal Durand

0	-

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

7.11.2018

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

till utskottet för transport och turism

över självkörande bilar inom EU:s transporter

(2018/2089(INI))

Föredragande: Hans-Olaf Henkel

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Kommissionen har som mål att halvera antalet dödsolyckor per år i EU fram till 2020 jämfört med 2010, i linje med målen i nollvisionen. Framstegen med att minska det totala antalet dödsfall och skadade verkar ha stagnerat på senare tid, med tanke på att mer än 25 000 människor förlorade sina liv på EU:s vägar och ytterligare 135 000 skadades allvarligt under 2016. EU:s städer har stora mobilitetsproblem och tampas dessutom med problem med föroreningar och klimatförändringar.

B.  Avancerade förarassistentsystem, t.ex. varning vid avvikelse från körfält och automatiska nödbromsar, har redan visat sig bidra till trafiksäkerheten och minskningen av antalet allvarliga olyckor.

C.  En säker utveckling av självkörande fordon är mycket viktig för att denna teknik ska accepteras i vårt samhälle. Mänskliga misstag beräknas spela en avgörande roll i majoriteten av alla trafikolyckor, och därför förväntas automatiserade fordon förbättra trafiksäkerheten avsevärt. EU:s städer har stora mobilitetsproblem och tampas dessutom med problem med föroreningar och klimatförändringar. Självkörande fordon skulle kunna medföra rörlighet för personer som inte kan köra, uppmuntra användningen av kollektivtrafik och system för samåkning och optimera användningen av infrastrukturen genom att minska trafikträngseln, eftersom självkörande fordon inte behöver parkeras i närheten i städer, och samtidigt även öka bränsleeffektiviteten och främja alternativa energikällor, och därigenom bidra till att uppfylla klimatmålen för 2030 och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Den automatiserade rörligheten skulle kunna stödja EU:s ambitioner att stärka sin industri och göra den mer konkurrenskraftig, skapa nya arbetstillfällen och stimulera den ekonomiska tillväxten.

D.  I kommissionens meddelande av den 23 november 2017 om att stärka Europas energinät[2] togs transportsektorn upp som en av de sektorer där elen kommer att vara avgörande för utfasningen av fossila bränslen. Elektromobilitet med el från förnybara energikällor ska främjas i samband med att fossila bränslen fasas ut, så att man kan snabba på övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.

E.  Med tanke på de etiska följderna av användningen av denna teknik måste det tas fram riktlinjer för införandet av artificiell intelligens liksom system för att garantera en konsekvent hantering av de etiska frågor som uppstår.

F.  Kommissionen förväntar sig att den nya marknaden för automatiserade och uppkopplade fordon kommer att växa exponentiellt, med intäkter som förväntas överstiga 620 miljarder euro fram till 2025 för EU:s fordonsindustri och 180 miljarder euro för dess elektroniksektor.

G.  Andra länder såsom Förenta staterna, Förenade Arabemiraten, Kina och Japan gör stora framsteg i utvecklingen av självkörande fordon och håller redan på att anta strategier för automatiserade fordon och locka till sig investeringar på detta område. Den ekonomiska effekten av den automatiserade rörligheten i EU kommer i hög grad att bero på den europeiska industrins förmåga att hålla jämna steg med internationella konkurrenter. Europa står för 23 % av den globala tillverkningen av motorfordon men måste investera mer i utvecklingen och tillämpningen av säkra system för uppkopplad och automatiserad rörlighet. Automatiserad rörlighet erbjuder ekonomiska möjligheter för många sektorer, däribland uppstartsföretag, små och medelstora företag, och EU:s vision måste vara att bli världsledande när det gäller helt autonom säker rörlighet.

1.  Europaparlamentet betonar att självkörande bilar kommer att innebära ett stort paradigmskifte som väsentligt kommer att ändra de nuvarande modellerna för rörlighet och ägande av fordon. Parlamentet anser att självkörande bilar med rätt strategi i hög grad kan effektivisera fordonsanvändningen och avsevärt bidra till att minska trängseln och därmed också minska koldioxidutsläpp och andra föroreningar, t.ex. genom lösningar som kolonnkörning.

2.  Europaparlamentet anser att obefintliga, ofullständiga eller olika nationella lagstiftningsstrategier fortfarande utgör ett stort hinder för införandet av automatiserade och i synnerhet självkörande fordon på marknaden. Parlamentet anser att det krävs ändringar i lagstiftningen för att säkerställa överensstämmelse mellan nationella trafikbestämmelser och för att man ska undvika konflikter om fordonsbestämmelser på unionsnivå och skapa en framtidssäkrad ram som möjliggör gränsöverskridande automatisering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräcklig flexibilitet för att möjliggöra innovation och nödvändig testning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på bilindustrins globala karaktär, snarast påskynda förhandlingarna på FN-nivå och lägga fram framtida lagstiftningsändringar i överensstämmelse med resultaten från FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) och inom den nuvarande rättsliga ram som Wienkonventionen från 1968 utgör. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt inrikta sig på gemensamma standarder för fordonssäkerhet, typgodkännande, en rättvis och jämlik tillgång till data från fordon samt it-säkerhet.

4.  Europaparlamentet betonar att för att bidra till uppnåendet av unionens transportpolitiska mål bör självkörande bilar införas på ett sätt som väsentligt bidrar till ett hållbart transportsystem som tar hänsyn till faktorer som miljö, klimat, trafiksäkerhet, buller och god tillgänglighet för alla.

5.  Europaparlamentet betonar att när automatiserade fordon väl har släppts ut på marknaden kommer de att ha stor inverkan på distributionen och konsumtionen av varor. Parlamentet anser därför att man snarast måste bedöma denna inverkan och se till att det finns åtgärder för att stödja de sektorer och människor som påverkas.

6.  Europaparlamentet konstaterar att vissa självkörande fordon har orsakat ett begränsat antal allvarliga eller dödliga olyckor. Parlamentet anser därför att det är viktigt att sådana fordon alltid utrustas med en central funktion där människor kan koppla bort de automatiserade funktionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta den nuvarande infrastrukturen och åldern på fordonsflottan i medlemsstaterna och att se till att uppkopplade och automatiserade och självkörande fordon, å ena sidan, och fordon, förare, cyklister, motorcyklister, fotgängare och andra trafikanter som inte är uppkopplade, å andra sidan, kan fungera sida vid sida.

7.  Europaparlamentet anser att det nuvarande förfarandet med EU-undantag som beviljas på grundval av en nationell ad hoc-säkerhetsbedömning är otillräckligt, eftersom det utgör en alltför stor investeringsrisk och äventyrar införandet av teknik för fordonsautomatisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till EU:s lagstiftning om typgodkännande av automatiserade och självkörande fordon i linje med resultaten från Unece, med särskild hänvisning till artikel 29-gruppen. Parlamentet framhåller att förfaranden som avser automatiserade fordon under hela deras livstid bör vara så standardiserade, insynsvänliga och kontrollerbara som möjligt, däribland testning som utförs på öppna vägar och under verkliga körförhållanden samt periodiska trafiksäkerhetsprovningar.

8.  Europaparlamentet konstaterar att it-säkerheten måste säkerställas och att alla överföringar av uppgifter mellan fordonsbaserade system, tillverkarens centrala server och väginfrastrukturen måste skyddas från obehörig utlämning och manipulation. Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 13 mars 2018 om en europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem[3] med kraft uppmanade kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om tillgång till uppgifter och resurser i fordon senast i slutet av året. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en gemensam strategi om säkerhet som bygger på backendserversystem och it-säkerhetsstandarder som har harmoniserats på europeisk nivå, med hänsyn tagen till Uneces normer. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang klara regler som säkerställer lika villkor för tillgång till uppgifter i fordon, som erbjuder skydd med avseende på problem med it-säkerhet och skydd av personuppgifter samt främjar innovation och rättvis konkurrens.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att även ha ett klimatperspektiv inom forskning och teknisk utveckling i industrin, med särskilt fokus på ökad användning av förnybar energi i sektorn.

10.  Europaparlamentet framhåller att det ansvar som tillverkare och operatörer av automatiserade eller självkörande fordon har måste regleras på ett tydligt sätt, och att både användare och tredjeparter måste ges lämpliga rättigheter och prövningsmekanismer. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att reglera färdskrivare för automatiserade fordon, och uppmanar kommissionen att lägga fram en bredare ram för ansvarsskyldighet vid skador till följd av olyckor där självkörande och automatiserade motorfordon är inblandade.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa och underlätta nödvändiga investeringar, särskilt för små och medelstora företag, för att utveckla relevant teknik, skapa nödvändigt infrastrukturstöd och främja större acceptans hos allmänheten för automatiserad rörlighet. Parlamentet framhåller att väginfrastruktur kommer att spela en viktig roll för att stödja automatiserade fordon. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i entydiga vägskyltar, vägmarkeringar, gatuutrustning, säkerhetsåtgärder och kommunikationsfrämjande mekanismer, samt se över systemet för nationella trafikregler och rapporteringen till stöd för konvergerande strategier i hela EU.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att se till att den europeiska satellittekniken Galileo och uppkopplingsteknik används effektivt och att färdigställa den digitala höghastighetsnättäckningen, och på detta sätt ge bättre garantier för driftskompabilitet mellan tjänster och större systemsäkerhet, eftersom bristande digital täckning, särskilt i gränsregioner, gör det omöjligt att använda automatiserade och uppkopplade fordon över gränserna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra dagens och framtidens förare mer uppmärksamma på utvecklingen av förarassistanstjänster med hjälp av informations- och utbildningskampanjer riktade till förare, och att kombinera körkortsutbildningen med särskilda kurser om den nya teknikens funktioner och begränsningar, bl.a. regler för informerat samtycke vad gäller system ombord, riktlinjer för utbyte av fordonsdata och miljövänlig körning, och också uppmuntra användningen av elfordon som laddas med el från förnybara källor.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer, medlemsstaterna och myndigheterna att visa ledarskap och samordna och samarbeta för att främja innovation, trygga investeringar i infrastruktur för automatiserad rörlighet och underlätta gränsöverskridande testning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att utnyttja de möjligheter som EU:s regionalpolitik liksom de europeiska struktur- och investeringsfonderna erbjuder vad gäller samfinansiering av investeringar i forskning, innovation och genomförande av självkörande fordon i EU:s transportsektor. Parlamentet välkomnar det finansiella stödet från EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020 för automatiserade fordon och lyfter fram behovet av forskning om artificiell intelligens i syfte att göra framtida autonoma system smidigare och effektivare. Parlamentet uppmanar även kommissionen att bredda forsknings- och innovationsprogrammen för självkörande fordon inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Horisont Europa 2021–2027, och i linje med principen om öppen forskning.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella organ som ska övervaka utvecklingen av automatiserad rörlighet och relaterad utveckling, främja debatt mellan berörda aktörer, bidra till fastställandet av nationella strategier som är förenliga med unionens strategi, främja internationell debatt och höja medvetenheten om såväl möjligheterna som riskerna med automatiserade körsystem. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att fortlöpande och effektivt övervaka trafikolyckor och trafikförseelser där halv- eller helautomatiserade fordon är inblandade genom att samla in och analysera uppgifter via för ändamålet avsedda plattformar.

16.  Europaparlamentet betonar att spridandet av teknik för uppkopplad och automatiserad rörlighet i kommersiell vägtrafik har strukturella effekter på arbetsmarknaden, särskilt inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt främja en dialog med och mellan berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, om hur denna strukturförändring ska hanteras och mildras. Parlamentet anser att det är viktigt att se till att övergången blir rättvis för potentiella arbetstagare vars jobb kan komma att omvandlas eller försvinna genom automatisering, och att erbjuda dem alla möjligheter, t.ex. genom initiativ för utbildning och omskolning, att skaffa sig de färdigheter och kunskaper de behöver för att behärska ny teknik samt stödja dem i samband med övergångar på arbetsmarknaden.

17.  Europaparlamentet noterar att autonoma transporter omfattar alla typer av styrda, automatiserade och autonoma transportmedel på väg, järnväg, i luften, till havs och på inre vattenvägar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sina strategier för självkörande bilar till att även omfatta kollektivtrafik, samt att utvidga sitt perspektiv till att omfatta alla transportsätt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	5.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 1 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, José Blanco López, Jonathan Bullock, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Ashley Fox, Theresa Griffin, Rebecca Harms, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Edouard Martin, Tilly Metz, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Massimiliano Salini, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Mario Borghezio, Rosa D’Amato, Jens Geier, Benedek Jávor, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Rupert Matthews, Gesine Meissner, Clare Moody, Markus Pieper, Sofia Sakorafa, Giancarlo Scottà, Davor Škrlec, Pavel Telička
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Michael Gahler, Ulrike Rodust

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

46	+
ALDE	Gesine Meissner, Morten Helveg Petersen, Carolina Punset, Pavel Telička, Lieve Wierinck
ECR	Amjad Bashir, Ashley Fox, Rupert Matthews, Evžen Tošenovský
EFDD	Rosa D’Amato, Dario Tamburrano
ENF	Mario Borghezio, Giancarlo Scottà
EPP	Bendt Bendtsen, Cristian-Silviu Buşoi, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Michael Gahler, Seán Kelly, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Vladimir Urutchev, Anna Záborská
S&D	Zigmantas Balčytis, José Blanco López, Jens Geier, Theresa Griffin, Jeppe Kofod, Peter Kouroumbashev, Miapetra Kumpula-Natri, Edouard Martin, Clare Moody, Dan Nica, Miroslav Poche, Ulrike Rodust, Patrizia Toia, Kathleen Van Brempt, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
VERTS/ALE	Jakop Dalunde, Rebecca Harms, Benedek Jávor, Tilly Metz, Davor Škrlec

1	-
EFDD	Jonathan Bullock

4	0
GUE/NGL	Jaromír Kohlíček, Paloma López Bermejo, Sofia Sakorafa, Neoklis Sylikiotis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  EUT C 252, 18.7.2018, s. 239.
• [2]  COM(2017)0718.
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2018)0063.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	22.11.2018
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Isabella De Monte, Jacqueline Foster, Innocenzo Leontini, Peter Lundgren, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Markus Pieper, Gabriele Preuß, Christine Revault d’Allonnes Bonnefoy, Massimiliano Salini, Claudia Țapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Marita Ulvskog, Wim van de Camp, Janusz Zemke, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jakop Dalunde, Mark Demesmaeker, Michael Gahler, Franck Proust, Anders Sellström, Henna Virkkunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Clare Moody, Flavio Zanonato

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

33	+
ALDE	Gesine Meissner, Pavel Telička
ECR	Mark Demesmaeker, Roberts Zīle
EFDD	Daniela Aiuto
EPP	Georges Bach, Deirdre Clune, Andor Deli, Michael Gahler, Innocenzo Leontini, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Franck Proust, Massimiliano Salini, Anders Sellström, Henna Virkkunen, Luis de Grandes Pascual, Wim van de Camp, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
S&D	Lucy Anderson, Inés Ayala Sender, Isabella De Monte, Clare Moody, Gabriele Preuß, Christine Revault d'Allonnes Bonnefoy, István Ujhelyi, Marita Ulvskog, Flavio Zanonato, Janusz Zemke, Claudia Țapardel
VERTS/ALE	Michael Cramer, Jakop Dalunde, Keith Taylor

3	-
ECR	Jacqueline Foster, Peter Lundgren
ENF	Marie-Christine Arnautu

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster