Förfarande : 2018/2148(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0467/2018

Ingivna texter :

A8-0467/2018

Debatter :

PV 12/02/2019 - 16
CRE 12/02/2019 - 16

Omröstningar :

PV 13/02/2019 - 8.13
CRE 13/02/2019 - 8.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0095

BETÄNKANDE     
PDF 187kWORD 68k
14.12.2018
PE 625.428v02-00 A8-0467/2018

om kommissionens rapport för 2018 om Bosnien och Hercegovina

(2018/2148(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Cristian Dan Preda

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kommissionens rapport för 2018 om Bosnien och Hercegovina

(2018/2148(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan,

–  med beaktande av protokollet om anpassning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, vilket paraferades den 18 juli 2016 och trädde i kraft den 1 februari 2017,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 15 februari 2016 och inlämningen av landets svar på kommissionens enkät den 28 februari 2018,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 om västra Balkan och den tillhörande bilagan Thessaloniki-agendan för västra Balkan: I riktning mot europeisk integration,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 oktober 2017 om Bosnien och Hercegovina, av den 26 juni 2018 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen och av den 15 oktober 2018 om Bosnien och Hercegovina / Eufor-operationen Althea,

–  med beaktande av det första mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Bosnien och Hercegovina som hölls den 5‑6 november 2015, det andra mötet i stabiliserings- och associeringsrådet avseende EU och Bosnien och Hercegovina som hölls den 10 juli 2017, det tredje mötet i stabiliserings- och associeringskommittén EU–Bosnien och Hercegovina som hölls den 27 mars 2018, och det tredje mötet i stabiliserings- och associeringsrådet avseende EU och Bosnien och Hercegovina som hölls den 13 juli 2018,

–  med beaktande av Berlinprocessen, i synnerhet ordförandens slutsatser från chefsmötet vid toppmötet om västra Balkan i London den 10 juli 2018, de tre gemensamma förklaringarna som undertecknades samma dag avseende regionalt samarbete och goda grannförbindelser, försvunna personer och krigsförbrytelser samt det uttalande mot korruption som gjordes av Bosnien och Hercegovina vid samma tillfälle,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen som antogs vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 2018 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0450), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Bosnia and Herzegovina 2018 Report (SWD(2018)0155),

–  med beaktande av uttalandet av den 2 maj 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och kommissionsledamoten med ansvar för den europeiska grannskapspolitiken och utvidgningsförhandlingar, Johannes Hahn, om valreformen i Bosnien och Hercegovina för valet till den federala entiteten folkkammaren,

–  med beaktande av resultatet av valen den 7 oktober 2018,

–  med beaktande av uttalandet om preliminära iakttagelser och slutsatser från OSSE/ODIHR:s internationella valobservatörsgrupp, som offentliggjordes den 8 oktober 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 8 oktober 2018 från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini och kommissionär Hahn om valen i Bosnien och Hercegovina,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 1 juni 2018 om Bosnien och Hercegovinas straffprocesslagstiftning,

–  med beaktande av de femtiotredje(1) och femtiofjärde(2) rapporterna till FN:s säkerhetsråd från den höga representanten för genomförandet av fredsavtalet om Bosnien och Hercegovina av den 3 maj 2018 respektive den 31 oktober 2018,

–  med beaktande av Bosnien och Hercegovinas reformagenda 2015–2018 som antogs i juli 2015 och den samordningsmekanism som antogs av Bosnien och Hercegovinas ministerråd och regeringarna i Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska den 23 augusti 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0467/2018), och av följande skäl:

A.  EU stöder alltjämt Bosnien och Hercegovinas utsikter om EU-medlemskap och landets territoriella integritet, suveränitet och enhet.

B.  Landets ansökan om EU-medlemskap utgör ett strategiskt val och ett åtagande om att närma sig EU.

C.  Kommissionen utarbetar sitt yttrande över Bosnien och Hercegovinas ansökan om EU‑medlemskap. Bosnien och Hercegovina utarbetade sina svar på kommissionens enkät och lämnade in dem den 28 februari 2018 med hjälp av samordningsmekanismen för EU-frågor. Bosnien och Hercegovina tog emot mer än 600 uppföljningsfrågor den 20 juni 2018 och har ännu inte kunnat skicka in sina svar på dessa.

D.  Sedan mitten av 2017 har det skett en märkbar inbromsning av takten när det gäller antagandet av EU-relaterade reformer, trots Bosnien och Hercegovinas engagemang för reformagendan. EU-anslutningen är en omfattande process som kräver politisk vilja, gemensamma ansträngningar från alla berörda parter och en samsyn om reformagendan. Bosnien och Hercegovinas medborgare måste stå i centrum för de institutionella, ekonomiska och sociala reformerna.

E.  Allmänna val hölls i Bosnien och Hercegovina den 7 oktober 2018. De politiska partierna har inte lyckats komma överens om de ändringar av vallagstiftningen som krävs för att täppas till det rättsliga kryphål som uppstått efter författningsdomstolens avgöranden i målet Ljubić om valet av medlemmar till folkkammaren i federationen. Insatserna för att underlätta denna fråga, som leds av EU:s och Förenta staternas ambassadörer i Bosnien och Hercegovina, med deltagande av Venedigkommissionen, har varit fruktlösa.

F.  Bosnien och Hercegovina uppfyller fortfarande inte den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket framkom av Sejdić-Finci och relaterade fall. Kommissionen har fått i uppdrag av rådet att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga när den utarbetar sitt yttrande över Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap. Kommissionens yttrande väntas därför analysera funktionsrelaterade frågor och granska den rättsliga ramen med avseende på överensstämmelse med EU:s regelverk och föreslå konstitutionella och andra nödvändiga reformer. Ju mer Bosnien och Hercegovina närmar sig ett EU-medlemskap, desto mer akut blir behovet av konstitutionella reformer som syftar till att stärka funktionaliteten och säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna. Hittills har de politiska ledarna i landet varit oförmögna att avhjälpa bristerna på detta område i Bosnien och Hercegovinas författning.

G.  13 beslut av Bosnien och Hercegovinas författningsdomstol och ett stort antal konstitutionella beslut på entitetsnivå (28 i Federationen och 7 i Republika Srpska) genomförs för närvarande inte. Att genomföra författningsdomstolens beslut är en förutsättning för att man ska kunna upprätthålla rättsstatsprincipen.

H.  Bosnien och Hercegovina har även undertecknat konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbo, 1991).

I.  I dagens Europa finns det inget utrymme för glorifiering av personer som dömts för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

J.  De ihållande utmaningarna i försoningsprocessen måste hanteras på ett mer kraftfullt sätt.

K.  Korruptionen är fortfarande utbredd, även på högsta nivå.

1.  Europaparlamentet välkomnar att Bosnien och Hercegovina lämnat svar på kommissionens enkät. Parlamentet uppmanar enträget Bosnien och Hercegovina att i tid och på ett öppet och detaljerat sätt svara på uppföljningsfrågorna, vilka är av mer teknisk karaktär, för att bidra till kommissionens yttrande över ansökan om EU‑medlemskap.

2.  Europaparlamentet uttrycker oro över den tydligt inbromsade reformtakten på grund av meningsskiljaktigheter mellan parter och den mycket polariserade valkampanj som inleddes väldigt tidigt. Parlamentet betonar att den uttalade viljan hos myndigheterna i Bosnien och Hercegovina måste matchas av konsekvent genomförande av reformer som härstammar från reformagendan och omvandlas till konkreta resultat till förmån för medborgarna, oavsett deras etniska och religiösa anknytning. Parlamentet beklagar att inga betydande framsteg har gjorts, vid sidan av antagandet av de landsomfattande strategierna på områdena för miljö, landsbygdsutveckling och energi, samt av vissa viktiga reformåtgärder, som t.ex. ändringar av punktskattelagen som krävs för att säkerställa finansiering från IMF och EBRD.

3.  Europaparlamentet beklagar att splittrande och etnonationalistisk retorik än en gång dominerade valkampanjen och fortfarande är kännetecknande för den politiska diskurs som omfattar politiska aktörer på alla sidor. Parlamentet uppmanar samtliga politiska ledare att utan dröjsmål engagera sig i regeringsbildningarna på alla nivåer genom att arbeta konstruktivt tillsammans, vilket ligger i medborgarnas intressen. Parlamentet ser gärna att EU:s integrationsprocess ordentligt kommuniceras till allmänheten, även som ett projekt för försoning och utveckling av ett politiskt klimat som baseras på kompromisser och ömsesidig förståelse.

4.  Europaparlamentet konstaterar att denna valperiod återigen kännetecknades av etnisk uppdelning och att valkampanjen främst var inriktad på splittrande frågor med anknytning till det förflutna snarare än förslag kring konkreta lösningar för att ta itu med att lösa medborgarnas dagliga problem. Parlamentet beklagar djupt den nationalistiska och provocerande retorik före valet som fördjupar klyftan mellan de tre konstituerande folkgrupperna. Parlamentet noterar att valet den 7 oktober 2018 var ett flerpartival som generellt sett genomfördes under ordnade former, trots vissa missförhållanden, och att medborgarna i Bosnien och Hercegovina utövade sin demokratiska rätt på ett lugnt och välordnat sätt. Parlamentet upprepar att alla påstådda missförhållanden i samband med val bör utredas och fördömas i tydligast möjliga ordalag, och att eventuell olaglig verksamhet bör lagföras. Parlamentet framhåller de fortsatta bristerna i den demokratiska valprocessen och förväntar sig att rekommendationerna från OSSE/ODIHR följs upp utan dröjsmål. Parlamentet påminner om att författningsdomstolens beslut från år 2010 avseende den grundläggande demokratiska rättigheten för medborgarna i Mostar att rösta i lokala val fortfarande inte har verkställts.

5.  Europaparlamentet beklagar att ingen kompromiss nåddes före valet med avseende på de ändringar i vallagstiftningen som krävs för att täppa till det rättsliga kryphål som uppstått efter författningsdomstolens avgörande i målet Ljubić om valet av medlemmar i folkkammaren i federationen. Parlamentet hoppas att en godtagbar lösning kommer att hittas för att säkerställa ett smidigt genomförande av valresultatet och en korrekt funktion för alla statliga institutioner. Parlamentet känner tillförsikt för att den centrala valkommissionen kommer att utöva sitt mandat på ett oberoende och professionellt sätt. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska ledare och folkvalda parlamentsledamöter att visa ansvar, undvika uttalanden som utmanar statens enhet, lägga åt sidan sina motstridiga åsikter och hitta kompromisser och lösningar som alla kommer att acceptera. Parlamentet varnar för förseningar och försök att blockera bildningen av myndigheter efter valen, eftersom detta inte skulle tjäna vare sig medborgarnas intressen eller målet om europeisk integration. Parlamentet understryker att valförrättande, genomförande av valresultatet och regeringsbildning i enlighet med relevanta lagbestämmelser är mycket viktiga inslag i en välfungerande demokrati, samt ett krav för de länder som eftersträvar att ansluta sig till EU.

6.  Europaparlamentet framhåller på nytt behovet av ett snabbt bildande av folkkammaren i federationen i överensstämmelse med avgöranden i Bosnien och Hercegovinas författningsdomstol, något som togs upp även i det gemensamma uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini och kommissionär Hahn om valen i Bosnien och Hercegovina.

7.  Europaparlamentet beklagar att frågan om demokratisk och legitim representation för tre konstituerande folkgrupper och för alla medborgare förblir olöst. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att snabbt finna en kompromiss, eftersom de nya lagstiftarna bör ta itu med denna fråga så snart som möjligt, bland annat genom att verkställa Europadomstolens beslut i målet Sejdić-Finci och relaterade mål. Parlamentet upprepar behovet av att gå vidare med konstitutionella, politiska och valmässiga reformer som skulle förvandla Bosnien och Hercegovina till en fullt ut effektiv, inkluderande och fungerande stat som bygger på rättsstatsprincipen.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt att delegater från Bosnien och Hercegovina, på grund av försöken att införa etnisk blockering i omröstningsbestämmelserna för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén, fortfarande inte har kunnat komma överens om den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommitténs arbetsordning, som följaktligen inte har följts under tre års tid. Parlamentet beklagar bristen på samarbete med Europaparlamentet, påminner om att detta är ett tydligt brott mot de skyldigheter som följer av stabiliserings- och associeringsavtalet och uppmanar eftertryckligen samtliga aktörer att gå med på och godta den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommitténs arbetsordning på grundval av Europaparlamentets rekommendationer i frågan. Parlamentet konstaterar att fungerande demokratiska institutioner, däribland parlamentet, är en grundförutsättning för att göra framsteg i EU-integrationsprocessen.

9.  Europaparlamentet ser med oro på avsaknaden av systematiska konsekvensutredningar och offentliga samråd, den otillräckliga och kvalitetsmässigt bristfälliga övervakningen och rapporteringen samt avsaknaden av ett formellt krav på att offentliggöra regeringens centrala planeringsdokument.

10.  Europaparlamentet efterlyser antagandet av ytterligare icke-diskriminerande och genusmedvetna landsomfattande strategier på sådana områden som sysselsättning och offentlig ekonomisk förvaltning, vilket kommer att möjliggöra konsekvent genomförande av reformer i hela landet, samt tillgång till ytterligare finansiering via föranslutningsinstrumentet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att antagandet av relevanta landsomfattande strategier har möjliggjort ytterligare finansiering via IPA II på viktiga områden, t.ex. jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och energi, inom ramen för den nyligen reviderade vägledande landstrategidokumentet för perioden 2014–2020. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa en högre utnyttjandegrad när det gäller föranslutningsstöd, i synnerhet genom att förbättra givarsamordning och administrativ kapacitet. Parlamentet vädjar om att det ska antas ett nationellt program för tillnärmning av landets lagar med EU:s regelverk, ett rättsligt krav inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet och ett oumbärligt sätt att förbereda inför anslutning till EU.

11.  Europaparlamentet efterlyser återigen att man antar en landsomfattande strategi för mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att ändringar i ombudsmannalagen bör antas så snart som möjligt i syfte att säkerställa överensstämmelse med Parisprinciperna. Parlamentet anser att det är nödvändigt för Bosnien och Hercegovina att inrätta en nationell förebyggande mekanism för att förebygga tortyr och misshandel samt anta en statlig lag om rättigheter för civilpersoner som torterades under kriget, i enlighet med landets internationella skyldigheter. Parlamentet anser att Bosnien och Hercegovina bör anstränga sig mer för att anpassa förhållandena i fängelser och polishäkten till internationella normer. Parlamentet uppmanar återigen med kraft myndigheterna i Republika Srpska att upphäva bestämmelsen om dödsstraff i entitetens författning. Parlamentet upprepar behovet av att säkerställa icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning i hela landet genom ett harmoniserat och hållbart system för kostnadsfri rättshjälp. Parlamentet uppmanar myndigheterna att aktivt främja europeiska värderingar samt fortsätta driva ett europeiskt perspektiv.

12.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidta konkreta åtgärder för att integrera jämställdhetsperspektivet i all politik, inbegripet reformagendan, och uttrycker oro över underrepresentationen av kvinnor på beslutsfattande positioner, i synnerhet på lokal nivå. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de politiska partierna i Bosnien och Hercegovina att göra mer för att säkerställa att kvinnor representeras på alla politiska nivåer.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt att Bosnien och Hercegovina fortfarande bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna genom att inte genomföra Europadomstolens domar i målen Sejdić-Finci, Zornić, Pilav och Šlaku, vilket möjliggör öppen diskriminering mellan medborgare i Bosnien och Hercegovina, något som går stick i stäv med EU:s värden och normer. Parlamentet påminner om att kommissionen bör uppmärksamma denna fråga vid utarbetandet av sitt yttrande. Parlamentet vidhåller att genomförandet av dessa domar skulle bidra till att skapa ett fungerande demokratiskt samhälle. Parlamentet betonar att Bosnien och Hercegovina, precis som alla länder som eftersträvar att bli EU-medlemmar, förväntas att successivt anpassa sitt författnings- och rättssystem efter kraven i EU:s regelverk när det gäller icke-diskriminering, och förväntar sig att framsteg görs inom dessa avgörande frågor i rätt tid. Parlamentet insisterar på att genomförandet av dessa domar inte bör påverka det fortsatta genomförandet av reformagendan och måste leda till att man undanröjer alla begränsningar av rätten att ställa upp i val på grundval av etnicitet och hemvist eller på grund av att en medborgare väljer att inte ansluta sig till någon konstituerande befolkning. Parlamentet anser därför att konstitutionella reformer och valreformer bör gå hand i hand. Parlamentet uppmanar de politiska ledarna att undvika nationalistisk retorik som leder till en uppdelning av samhället samt fortsätta med politisk dialog och verksamhet som leder till samarbete mellan de politiska representanterna för de tre folkgrupperna och andra grupper.

14.  Europaparlamentet efterlyser mer effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av diskriminering, i synnerhet genom att anta landsomfattande strategier för mänskliga rättigheter och bekämpning av diskriminering. Parlamentet uppmuntrar de tre folkgrupperna och övriga grupper att samarbeta om kulturella, religiösa och utbildningsrelaterade frågor och att utjämna etniska klyftor. Parlamentet beklagar att det inte skett några framsteg med att hantera frågan ”två skolor under ett tak”. Parlamentet efterlyser bestämt att kraftfulla åtgärder vidtas på alla nivåer för att hitta systemomfattande lösningar som kommer att garantera att alla barn får inkluderande och icke-diskriminerande utbildning. Parlamentet noterar att antagna program och läroplaner på hela Bosnien och Hercegovinas territorium bör respektera folkgruppernas kulturella och språkliga mångfald och samtidigt respektera den ömsesidiga förståelsen och försoningen. Parlamentet fruktar att bristen på resurser och samordning hindrar genomförandet av handlingsplanen för barn 2015–2018. Parlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas lagstiftning om fosterhem och framhåller att det är nödvändigt att främja ytterligare avinstitutionalisering av barnomsorgen i hela landet. Parlamentet efterlyser förbättrad tillgång till utbildning och lämpliga sociala tjänster för barn med funktionsnedsättning, samt mer allmänt förbättrad åtkomst till byggnader, institutioner och transporter för personer med funktionsnedsättning.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett effektivare genomförande av de rättsliga bestämmelserna om jämställdhet mellan kvinnor och män, minskade löneklyftor mellan män och kvinnor och ökat tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor, samt bekämpning av könsstereotyper i samhället. Parlamentet noterar med oro bristen på ett effektivt genomförande av lagstiftningen om förebyggande av och skydd mot könsrelaterat våld, särskilt våld i hemmet. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att anpassa lagstiftningen till Istanbulkonventionen. Parlamentet begär att framsteg görs för att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning respekteras, i synnerhet genom att snabbt ta itu med de relevanta FN-rekommendationerna. Parlamentet erkänner de åtgärder som vidtagits för att ge rättsligt skydd åt hbti‑personer, men betonar att mer behöver göras för att väcka åtal för våldsbrott och hatbrott som begåtts gentemot dessa, samt för att främja deras sociala delaktighet.

16.  Europaparlamentet uttrycker oro över att avsaknaden av samordning mellan olika myndighetsnivåer och bristen på finansiering fortsätter att hämma det effektiva skyddet av minoriteter och sårbara grupper, i synnerhet romer. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av minoriteters rättigheter. Parlamentet konstaterar oroat att resultaten från undersökningen om marginaliserade romer i Bosnien och Hercegovina 2017 visar hur begränsad deras tillgång till möjligheter är i alla aspekter av mänsklig utveckling. Parlamentet fördömer stigmatisering och social utestängning av romer. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att hedra minnet av den romska förintelsen, att inrätta en minnesdag för den romska förintelsen den 2 augusti och att inkludera de romska offren i högtidlighållandet av minnesdagen för förintelsen den 27 januari varje år. Parlamentet välkomnar antagandet av en omarbetad handlingsplan för romer 2017–2020 om bostäder, sysselsättning och hälso‑ och sjukvård. Parlamentet insisterar på att åtgärder måste vidtas för att ytterligare förbättra utbildning, sysselsättningsgrader, hälsa, bostäder och levnadsförhållanden för romer och andra minoriteter, med fokus på att förbättra och fullständigt genomföra relevanta befintliga politiska och rättsliga ramar. Parlamentet oroas över den låga representationen av medlemmar av nationella minoriteter i det politiska och offentliga livet.

17.  Europaparlamentet noterar Bosnien och Hercegovinas deltagande i OECD:s Pisa‑undersökning under 2018, vilket möjliggjorts av kommissionens ekonomiska stöd. Parlamentet gratulerar Bosnien och Hercegovinas utbildningsinstitutioner (behöriga ministerier och institutioner på kantons-, entitets- och statnivå, samt i Brčko-distriktet) för deras samarbete och vilja att arbeta tillsammans. Parlamentet uppmanar eftertryckligen framtida regeringar på alla nivåer att använda testresultaten, som förväntas offentliggöras under 2019, för att inleda en konstruktiv debatt om och utveckling av utbildningsreformer som kommer att leda till bättre kvalitet på utbildningsresultaten.

18.  Europaparlamentet efterlyser en övergripande reform av systemet för socialt skydd, genom att undanröja diskriminerande praxis i enlighet med människorättsliga skyldigheter och säkerställa att adekvata miniminormer fastställs för skyddet av de mest sårbara befolkningsgrupperna, bland annat genom att ta itu med luckor i lagstiftningen som förhindrar vissa barn från att omfattas av sjukförsäkring. Parlamentet uppmanar alla relevanta institutioner i Bosnien och Hercegovina att stärka samordningen och samarbetet kring övervakningen av barnets rättigheter, bland annat genom att inrätta en övergripande mekanism för insamling av uppgifter om barnets rättigheter i Bosnien och Hercegovina.

19.  Europaparlamentet konstaterar att Bosnien och Hercegovina fortfarande är ett ursprungs-, transiterings- och bestämmelseland för människohandel. Parlamentet efterlyser förbättrad gränsförvaltning och stärkta specialiserade utredningsenheter för människohandel i syfte att kunna bekämpa smugglare effektivt.

20.  Europaparlamentet är oroat över de otillräckliga utbildningsmässiga och ekonomiska reformerna, som leder till en hög ungdomsarbetslöshet och ekonomisk utvandring, samt över bristen på lämplig politik och tillräckliga investeringar i barn och ungdomar. Parlamentet uppmanar med kraft Bosnien och Hercegovina att ta itu med den stora obalansen mellan könen i fråga om förvärvsfrekvensen och med det faktum att ungdomar som tillhör minoritetsgrupper inte omfattas av utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet efterlyser en mycket mer proaktiv och systematisk strategi gentemot unga i Bosnien och Hercegovina, vilken bör syfta till att ge unga i landet mer egenmakt. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende Bosnien och Hercegovina att fastställa en särskild ram och säkerställa ett välfungerande utskott för samordning av ungdomsfrågor inom Bosnien och Hercegovinas inrikesministerium.

21.  Europaparlamentet begär att strategier och lagstiftning om rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper och deras skydd genomförs till fullo och stöds av offentliga medel.

22.  Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att säkerställa rätten till egendom. Parlamentet framhåller att det saknas en övergripande rättslig ram för att hantera anspråk på återlämnande, och uppmuntrar myndigheterna att inleda en dialog med berörda parter om frågor som rör återlämnande av eller kompensation för beslagtagen egendom.

23.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av framsteg när det gäller yttrandefrihet och mediernas oberoende. Parlamentet avvisar tydligt fortsatta försök att utsätta medierna för politiska och finansiella påtryckningar. Parlamentet fördömer de återkommande fallen av skrämseltaktik, dödshot, samt verbala och fysiska attacker mot journalister, i synnerhet grävande journalister som bevakar fall av krigsförbrytelser som inte lett till åtal. Parlamentet uppmanar myndigheterna att samla in uppgifter om dessa fall, säkerställa snabba utredningar och åtal mot förövarna samt främja en gynnsam miljö för yttrandefriheten. Parlamentet framhåller behovet av att stärka den finansiella stabiliteten och den politiska neutraliteten för tillsynsorganet för kommunikation. Parlamentet upprepar sin begäran om att man ska säkerställa hållbar finansiering av offentligägda programföretag och deras oberoende samt tillgång till innehållet på samtliga officiella språk. Parlamentet begär att man i större utsträckning ska uppmärksamma arbetsvillkoren för journalister inom hela sektorn. Parlamentet oroas över avsaknaden av insyn i mediernas ägandeförhållanden och upprepar sin efterlysning av full insyn genom att en lämplig lagstiftningsram antas. Parlamentet beklagar djupt det faktum att en fungerande radio och tv i allmänhetens tjänst inte har kunnat etableras på grund av politisk obstruktion. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att säkerställa mediemångfald och betonar att produktion och sändning av tv- och radioinnehåll på alla officiella språk i Bosnien och Hercegovina skulle bidra till att skydda den kulturella mångfalden i landet. Parlamentet betonar att det fortfarande, liksom när det gäller andra länder i regionen, hyser farhågor när det gäller det politiska utnyttjandet av medierna, både direkt av politiska aktörer och av näringslivsaktörer i samband med deras försök att utöva politiskt inflytande.

24.  Europaparlamentet välkomnar insatser som syftar till att främja försoning, ömsesidig respekt och religiös tolerans i landet, bland annat de insatser som görs av det interreligiösa rådet i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet beklagar djupt de fortsatta fallen av diskriminering på religiösa grunder samt incidenterna som gjort religiösa platser till måltavlor. Parlamentet lovordar och stöder dem som kämpar för yttrandefrihet, mot hatpropaganda och mot religiöst hat och som främjar inkludering. Parlamentet avvisar alla försök att sprida fruktan för andra människor, och uppmanar myndigheterna att reagera snabbt och konsekvent i alla dessa fall.

25.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den strategiska ramen för reform av den offentliga förvaltningen i Bosnien och Hercegovina 2018–2022 och efterlyser att denna genomförs snabbt. Parlamentet uppmärksammar återigen fragmenteringen och politiseringen av systemet för beslutsfattande i Bosnien och Hercegovina och understryker behovet av att reformera det konstitutionella regelverket i överensstämmelse med de högsta standarderna för mänskliga fri- och rättigheter och att förbättra kvaliteten på och samstämmigheten hos den offentliga politiken i hela landet, samt av att se till så att den har ett överkomligt pris. Parlamentet efterlyser antagandet av en landsomfattande strategi för den offentliga ekonomiska förvaltningen, och efterlyser en ökad öppenhet i budgetfrågor i Bosnien och Hercegovina, samt starkare mekanismer för att förhindra ineffektivitet och slöseri med offentliga medel, inbegripet på området för offentlig upphandling. Parlamentet efterlyser särskilt åtgärder för att minska risken för politisering av den offentliga förvaltningen genom ett effektivt system för personalförvaltning på alla administrativa nivåer samt genom att standardisera förfarandena för offentlig förvaltning på alla myndighetsnivåer, särskilt mellan de federala nivåerna och kantonerna i federationen.

26.  Europaparlamentet erkänner att vissa framsteg har gjorts för att upprätta institutionella mekanismer för samarbete mellan myndigheterna och organisationer i det civila samhället och för att säkerställa offentlig finansiering för organisationer i det civila samhället. Parlamentet upprepar sin efterlysning av antagandet av en strategisk ram för samarbete med det civila samhället på alla förvaltningsnivåer. Parlamentet upprepar också sina krav på ökad insyn i offentligt beslutsfattande och ytterligare insatser för att möjliggöra offentlig granskning av myndigheternas arbete. Parlamentet framhåller vidare att det är nödvändigt att öka det civila samhällets delaktighet i planering, övervakning och genomförande av EU:s stödprogram. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att föra en effektiv dialog som kan leda till lagstiftnings- och kapacitetsuppbyggnadsinitiativ som stärker kapaciteten hos arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Parlamentet understryker behovet av att offentlig finansiering finns att tillgå för civilsamhällsorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, däribland övervaknings- och påverkansorganisationer och även små gräsrotsorganisationer.

27.  Europaparlamentet uttrycker fortsatt oro över den omfattande korruptionen i Bosnien och Hercegovina och det ihållande gapet mellan den uttalade politiska viljan att bekämpa denna och bristen på konkreta resultat. Parlamentet understryker att resultat uteblivit i uppmärksammade mål och att den rättsliga och institutionella ramen för bekämpning av strukturell korruption på områden såsom finansiering av politiska partier, offentlig upphandling, intressekonflikter och redovisning av tillgångar är svag och otillräcklig. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra den rättsliga och institutionella ramen för korruptionsbekämpning i enlighet med europeiska normer genom att bättre harmonisera de åtgärdsplaner som antagits på olika nivåer, genomföra de befintliga strategierna och förbättra samarbetet mellan organ som arbetar med korruptionsförebyggande och med byrån för bekämpning av korruption.

28.  Europaparlamentet anser att det behövs ytterligare insatser för att förbättra kampen mot den utbredda korruptionen. Parlamentet begär att det vidtas åtgärder för att på ett betydande sätt förbättra resultaten på området för förebyggande och bekämpning av korruption, inbegripet åtgärder för påförande av effektiva och avskräckande sanktioner och beslag av tillgångar som förvärvats genom brott. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp kapaciteten att bekämpa och utreda ekonomiska och finansiella brott och brott med anknytning till offentlig upphandling. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att genomföra effektiva kontroller av finansieringen av politiska partier och valkampanjer och åt att förbättra allmänhetens tillgång till och tillsyn över offentliganställdas redovisning av tillgångar, inbegripet de som ställer upp i val. Parlamentet ser gärna att Grecos rekommendationer genomförs, i synnerhet de som rör finansiering av politiska partier och intressekonflikter. Parlamentet anser det vara av avgörande vikt för Bosnien och Hercegovina att landet antar en lag om intressekonflikter i enlighet med europeiska och internationella standarder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Bosnien och Hercegovina att utföra en analys av den befintliga rättsliga ramen mot korruption och att sedan anta en enhetlig strategi för att ta itu med identifierade luckor och brister, i enlighet med internationella och europeiska normer.

29.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för genomförandet av strategin för reform av rättsväsendet 2014–2018 i mars 2017 och upprättandet av de rapporterings- och övervakningsstrukturer som krävs. Parlamentet pekar på behovet av kraftfulla åtgärder för dess genomförande. Parlamentet uttrycker oro över de ständiga politiskt motiverade hoten mot rättsväsendet. Parlamentet upprepar behovet av att stärka rättsväsendets oberoende, inbegripet från politisk påverkan, samt dess opartiskhet, professionalism, effektivitet och ansvarsskyldighet. Parlamentet välkomnar den detaljerade handlingsplan som antagits i syfte att genomföra kommissionens rekommendationer i frågor som faller inom ramen för befogenheterna för det höga domar- och åklagarrådet och som syftar till att stärka åtgärderna för utnämning och integritet och de disciplinära åtgärderna när det gäller rättsväsendet, bland annat genom förbättrade redovisningar av tillgångar. Parlamentet vädjar om ett snabbt antagande och genomförande av relaterade rättsakter. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se över lagen om det höga domar- och åklagarrådet på grundval av kommissionens rekommendationer och yttrandet från Venedigkommissionen. Parlamentet efterlyser en standardisering av strafflagen i mål som rör krigsförbrytelser och betonar vikten av jämställdhetsbedömningar av den pågående reformen av rättsväsendet.

30.  Europaparlamentet beklagar att myndigheter på alla nivåer alltjämt åsidosätter eller förkastar bindande avgöranden från domstolsväsendet, t.o.m. från högsta instans, och påminner om att sådana handlingar utgör en allvarlig utmaning för rättsstaten.

31.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatt minskande eftersläpningen i behandlingen av ärenden som rör krigsförbrytelser, den fortsatt positiva utvecklingen av åtal i ärenden som rör krigsförbrytelser och inbegriper sexuellt våld samt förbättringarna av stödet till offer och vittnen i rättssalen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att harmonisera lagstiftningen om civila krigsoffer för att inbegripa offer för sexuellt våld, i syfte att förhindra diskriminering när det gäller status och tillgång till ersättning i de olika entiteterna. Parlamentet efterlyser en omedelbar ändring av den nationella strategin för krigsförbrytelser i syfte att säkerställa en mer effektiv fördelning av ärenden mellan olika förvaltningsnivåer tillsammans med nya kriterier och tidslinjer för behandling av de mest komplicerade ärendena.

32.  Europaparlamentet konstaterar att en övergripande strategi för övergångsrättvisa, liksom en solid mekanism för kompensation för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i hela landet under kriget, inbegripet för offer för krigsrelaterat sexuellt våld, fortfarande saknas. Parlamentet efterlyser antagande av lagen om offer för tortyr, strategin för övergångsrättvisa och programmet för offer för sexuellt våld samt inrättandet av en särskild fond för att kompensera offer för våldtäkt, tortyr och övergrepp i krig, och inrättandet av lämpliga mekanismer för att kompensera civila krigsoffer som omfattar restitution, kompensation, återställande, ersättning och garantier för att det inte ska upprepas.

33.  Europaparlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet att inrätta en regional kommission som ska ha i uppdrag att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien (Recom). Parlamentet framhåller vikten att ledarna i Bosnien och Hercegovina på allvar deltar i inrättandet av den. Parlamentet understryker vikten av denna process och att samtliga regionala politiska ledare aktivt engagerar sig för att Recom ska kunna inleda sitt arbete utan vidare dröjsmål. Parlamentet uppmärksammar Recom-koalitionens förslag till handlingsplan med tydliga datum och riktmärken.

34.  Europaparlamentet beklagar djupt alla typer av glorifiering av personer som dömts för de allvarligaste brotten mot mänskligheten. Parlamentet begär att man snarast möjligt visar respekt för krigsförbrytelsernas offer och verkar för försoning. Parlamentet påminner alla politiska ledare och institutioner i Bosnien och Hercegovina att de har ett ansvar för att objektivt bedöma krigstida händelser för att värna sanningen, försoning och en fredlig framtid, och för att undvika att rättsväsendet missbrukas i politiska syften. Parlamentet betonar att lagföring av krigsförbrytelser måste grundas på konceptet om rättsväsendets oberoende och inte får exploateras för politisering för att tjäna vissa ändamål i det dagliga politiska arbetet, för att ägna sig åt historisk revisionism eller för att öka motsättningarna i samhället. Parlamentet beklagar det beslut som fattats av Republika Srpskas nationalförsamling om att dra tillbaka stödet för Srebrenicakommissionens rapport från 2004, och fördömer uttalanden från alla sidor som glorifierar krigsförbrytare.

35.  Europaparlamentet betonar att det skett stora framsteg, men att arvet efter det trauma som konfliktrelaterat sexuellt våld under kriget 1992–1995 gett upphov till fortfarande måste hanteras i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet betonar att det måste säkerställas att kvinnliga och manliga överlevare, däribland barn som fötts i denna kontext, har lika tillgång till omvårdnad, stöd och rättvisa med hjälp av omfattande ersättning samt upprättelse och minskad stigmatisering för överlevare av konfliktrelaterat sexuellt våld.

36.  Europaparlamentet erkänner att vissa men fortfarande otillräckliga framsteg har gjorts när det gäller genomförandet av bilaga VII till fredsavtalet i Dayton om flyktingar och internflyktingar. Parlamentet noterar de långsamma framstegen med att hantera det ihållande stora antalet internflyktingar, återvändande personer som tillhör olika minoriteter, flyktingar och saknade personer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inleda ett intensivt samarbete mellan de båda entiteterna och fullt ut dela med sig av alla relevanta militära uppgifter och underrättelseuppgifter i syfte att identifiera personer som fortfarande saknas till följd av kriget. Parlamentet välkomnar de initiativ som nyligen tagits i syfte att stärka det regionala samarbetet i syfte att lösa problemet med saknade personer, och uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att engagera sig i denna process. Parlamentet understryker vikten av att samla in uppgifter om återvändare. Parlamentet fördömer angreppen på deras egendom, och noterar att en framgångsrik återvändandepolitik i Bosnien och Hercegovina är absolut nödvändigt för försoning.

37.  Europaparlamentet begär återigen att det genomförs ytterligare åtgärder och konkreta program för ett hållbart återvändande av flyktingar, tillgång till hälso- och sjukvård och sysselsättning, socialt skydd, säkerhet och utbildning, samt att stor uppmärksamhet ägnas åt skadestånd för egendom som inte kan återbördas. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang eftertryckligen till ett återupptagande av verksamheten vid kommissionen för handläggning av egendomsanspråk från fördrivna personer och flyktingar.

38.  Europaparlamentet beklagar djupt att landet fortfarande är drabbat av förekomsten av landminor, som täcker omkring 2,2 procent av den totala ytan och direkt påverkar säkerheten för över 540 000 invånare. Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta stöd till minåtgärder och lovordar det utmärkta arbete som utförs av minröjningsbataljonen inom Bosnien och Hercegovinas väpnade styrkor. Parlamentet noterar med oro att det råder brist på modern minröjningsteknik, och att detta skulle kunna leda till en minskning från nuvarande 3 km2 till mindre än 1 km2 röjt territorium per år från 2020. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att förse bataljonen med de medel och den utrustning som behövs.

39.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin för 2017–2020 för bekämpning av organiserad brottslighet och de framsteg som gjorts i genomförandet av handlingsplanerna för åtgärder när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet efterlyser en upptrappning av åtgärderna för att se till att utredningar, åtal, lagakraftvunna domar och förverkande av vinning från organiserad brottslighet verkligen blir av. Parlamentet välkomnar antagandet av ändringarna av straffprocesslagstiftningen i Bosnien och Hercegovinas representanthus den 17 september 2018, eftersom de är av största vikt för att rättsvårdande institutioner ska kunna utföra känsliga utredningar och samarbeta med internationella brottsbekämpande organ, och uppmanar kommissionen att noga följa genomförandet av dessa ändringsförslag. Parlamentet betonar att det alltjämt bör vara en central prioritering för myndigheterna att anpassa lagen om underrättelsesäkerhetsbyrån till europeiska och internationella standarder. Parlamentet uppskattar att Bosnien och Hercegovina har strukits från FATF:s förteckning över högrisktredjeländer med strukturella brister när det gäller bekämpning av penningtvätt/finansiering av terrorism, och efterlyser ytterligare insatser på det området för att landet ska strykas från EU:s förteckning över högriskländer.

40.  Europaparlamentet vill se fortsatta insatser för att bekämpa radikalisering och efterlyser vidare åtgärder för att kartlägga, förebygga och på ett heltäckande sätt ta itu med problemet med utländska stridande liksom kanaler för att spåra pengar avsedda för ytterligare radikalisering. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att ytterligare förbättra Bosnien och Hercegovinas kapacitet att bekämpa terrorism genom bättre samordning, samarbete och utbyte av kriminalunderrättelser, förebyggande av radikaliseringen bland unga och avradikaliseringsprogram. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utveckla en strategi för att bekämpa it-brottslighet och liknande säkerhetshot. Parlamentet påminner om behovet av starkare samarbete med grannländer när det gäller gränsförvaltningsfrågor.

41.  Europaparlamentet lovordar de insatser som gjorts av Bosnien och Hercegovinas myndigheter för att sätta stopp för att medborgare reser till strider utomlands, och uppmanar eftertryckligen myndigheterna att tillämpa lämpliga domar när det gäller utländska terroriststridande och att hantera deras efterföljande återintegrering i samhället. Parlamentet noterar med oro rapporterna om att radikaliseringsceller har identifierats på vissa platser i landet.

42.  Europaparlamentet noterar med oro det ökade antalet migranter som anlänt till Bosnien och Hercegovina den sista tiden och bristen på samordning mellan olika förvaltningsnivåer när det gäller att hantera denna situation. Parlamentet anser att migrationsfrågan inte bör politiseras. Parlamentet välkomnar EU:s humanitära bistånd för att ta itu med de allt större behoven för flyktingar, asylsökande och migranter i landet och antagandet den 10 augusti 2018 av en särskild åtgärd (värd 6 miljoner euro) för att stödja Bosnien och Hercegovina i fråga om att hantera migrationsflödena. Parlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet i det humanitära biståndet och flyktinglägrens inverkan på värdsamhällena. Parlamentet anser att samarbete med grannländer och med EU är avgörande för att ta itu med denna gemensamma utmaning.

43.  Europaparlamentet efterlyser antagandet av en ny uppsättning EU-inriktade reformer direkt efter bildandet av nya myndigheter i Bosnien och Hercegovina, i syfte att återuppta reformprocessen och främja landets europeiska integration. Parlamentet insisterar på att EU:s ekonomiska stöd bör åtföljas av faktiska villkor och att handlingsplaner och övervakningsramar tas fram av EU i överensstämmelse med de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förverkliga den nya stärkta sociala dimensionen, såsom anges i strategin för västra Balkan 2018. Parlamentet erkänner att Bosnien och Hercegovina har gjort vissa framsteg rörande ekonomisk utveckling och konkurrenskraft, men noterar att landet fortfarande befinner sig i ett tidigt skede i upprättandet av en fungerande marknadsekonomi. Parlamentet är övertygat om att främjandet av socioekonomiska reformer, med vederbörlig medverkan av arbetsmarknadens parter, bör vara en högprioriterad fråga efter valet, i syfte att förbättra levnadsvillkoren i landet. Parlamentet noterar de mycket begränsade framstegen på det sociala området. Parlamentet betonar att grundläggande ekonomiska faktorer behöver stärkas, till exempel tillväxten, sysselsättningen och bekämpandet av den informella ekonomin. Parlamentet framhåller vikten av omstrukturering av den offentliga sektorn, inbegripet offentliga företag, ytterligare minskning av den informella ekonomin och den relaterade skatten på arbete, förbättrad företagsmiljö (även genom att utveckla ett enda ekonomiskt område för Bosnien och Hercegovina), stärkt tillväxtvänlighet i fråga om offentliga finanser, i synnerhet genom att fokusera på behov på medellång sikt, t.ex. infrastruktur och utbildning, och av att tillhandahålla läglig och uttömmande statistik i överensstämmelse med europeiska och internationella normer.

44.  Europaparlamentet noterar de långsamma framstegen när det gäller miljö- och klimatskydd. Parlamentet påminner om behovet av att anpassa sig till EU:s regelverk och att säkerställa ett effektivt och strukturerat genomförande av miljölagstiftningen i hela landet, i enlighet med EU:s standarder och i överensstämmelse med den landsomfattande strategin för tillnärmning av lagstiftningen på miljöområdet. Parlamentet betonar igen att det är nödvändigt att, i enlighet med EU:s miljöpolitik, snabbt ta itu med de gränsöverskridande luftföroreningar som oljeraffinaderiet i Brod ger upphov till. Parlamentet framhåller att Bosnien och Hercegovina måste fullgöra sina skyldigheter fullt ut enligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang och protokollet om strategiska miljöbedömningar, särskilt i området kring flodområdet Neretva och Trebišnjica. Parlamentet betonar att planering och uppförande av vattenkraftverk och relaterade projekt kräver förenlighet med internationell och europeisk miljölagstiftning, inklusive fågel- och habitatdirektiven och direktivet om miljökonsekvensbedömning. Parlamentet understryker det omedelbara behovet att undvika all negativ påverkan på områden av betydande miljövärde genom att förbättra kvaliteten på miljökonsekvensbedömningar samt säkerställa allmänhetens deltagande och samråd med det civila samhället inom relevanta projekt.

45.  Europaparlamentet konstaterar att el- och gasmarknaderna fortfarande är fragmenterade och domineras av stora etablerade företag. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att vidareutveckla landets transport- och energiinfrastruktur och att utan dröjsmål skapa fungerande energi- och transportkedjor. Parlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att dra nytta av det nya EU-paketet för utveckling av regional konnektivitet, och att arbeta för att slutföra den regionala energimarknaden i överensstämmelse med landets klimatåtaganden. Parlamentet förespråkar fortsatta investeringar i infrastrukturprojekt för att förbättra transportförbindelserna inom Bosnien och Hercegovina och med grannländerna. Parlamentet ser gärna att upphandlingsreglerna och öppenhetsprincipen ska respekteras vid valet av underleverantörer, i syfte att förhindra maktmissbruk och korruption och garantera att de bästa anbuden väljs ut. Parlamentet stöder förslaget att sänka roamingavgifterna på västra Balkan.

46.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas konstruktiva och stabila bilaterala förbindelser och undertecknandet av ett antal bilaterala avtal med grannländerna. Parlamentet ser gärna att de goda grannrelationerna med länderna i regionen förstärks för att lösa alla pågående bilaterala tvister, däribland gränsdragningsfrågorna med Serbien och Kroatien, också i syfte att främja medlemskap i europeiska organisationer.

47.  Europaparlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas utrikespolitiska strategi för perioden 2018–2023, som Bosnien och Hercegovinas presidentråd har antagit, där det tydligt anges att EU-medlemskapet är ett av landets viktigaste strategiska mål. Parlamentet beklagar att nivån på tillnärmningen till EU-deklarationer och rådsbeslut när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) sjönk till 61 % under 2017. Parlamentet betonar behovet av resultat när det gäller en gradvis anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och efterlyser betydande förbättringar på detta område, som är en viktig del av EU-medlemskapet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Bosnien och Hercegovina att anpassa sig till rådets beslut om införande av restriktiva EU-åtgärder när det gäller Rysslands olagliga annektering av Krim och händelserna i östra Ukraina, och fördömer i detta avseende vissa politiska aktörers avsiktligt bristande samarbete.

48.  Europaparlamentet noterar utländska makters ökande inflytande i Bosnien och Hercegovina och är fast övertygat om att ett starkare EU-engagemang i Bosnien och Hercegovina fortfarande är det bästa sättet att säkerställa framsteg mot europeiska värden, stabilitet och välstånd i landet. Parlamentet välkomnar Eufor Altheas fortsatta verksamhet i landet, som bistår i fråga om kapacitetsuppbyggnad och utbildning av de väpnade styrkorna i Bosnien och Hercegovina, samt bibehållandet av avvärjande kapacitet till stöd för en säker och trygg miljö. Parlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds förlängning av Eufors uppdrag till november 2019.

49.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck myndigheterna att säkerställa strikt harmonisering med EU-normer och internationella normer samt politiska mål inom området för energi och klimatförändringar. Parlamentet beklagar djupt att landet endast gjort utfästelser om att bekämpa klimatförändringarna, och att beslut samtidigt fattats om planer på nya kolvärmekraftverk. Parlamentet kräver därför ett stopp för vattenkraftrelaterade projekt och planer som skadar miljön, strider mot lokalbefolkningens vilja, inte är i linje med lokala eller entitetsbaserade utvecklingsplaner och endast gynnar investerare.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Bosnien och Hercegovinas presidentråd, Bosnien och Hercegovinas ministerråd, Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling samt regeringarna och parlamenten i Federationen Bosnien och Hercegovina, Republika Srpska och Brčko-distriktet och regeringarna i Bosnien och Hercegovinas tio kantoner.

(1)

S/2018/416, 3.5.2018.

(2)

S/2018/974, 31.10.2018.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

6.12.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

7

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Petras Auštrevičius, Elmar Brok, Klaus Buchner, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Javier Couso Permuy, Georgios Epitideios, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Wajid Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Andrejs Mamikins, David McAllister, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Alojz Peterle, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Alyn Smith, Jordi Solé, László Tőkés, Anders Primdahl Vistisen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Asim Ademov, Tanja Fajon, Antonio López-Istúriz White, Marie‑Christine Vergiat, Janusz Zemke, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Howarth, Miroslav Mikolášik, Thomas Waitz, Bogdan Andrzej Zdrojewski


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

33

+

ALDE

Petras Auštrevičius, Iveta Grigule-Pēterse, Ilhan Kyuchyuk, Jozo Radoš

ECR

Anders Primdahl Vistisen

EFDD

Aymeric Chauprade

PPE

Asim Ademov, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Antonio López-Istúriz White, David McAllister, Miroslav Mikolášik, Alojz Peterle, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, László Tőkés, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Željana Zovko

S&D

Tanja Fajon, Eugen Freund, John Howarth, Wajid Khan, Arne Lietz, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Janusz Zemke

7

-

NI

Georgios Epitideios

S&D

Tonino Picula

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler, Alyn Smith, Jordi Solé, Thomas Waitz

2

0

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Marie-Christine Vergiat

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 22 januari 2019Rättsligt meddelande