Förfarande : 2018/2151(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0479/2018

Ingivna texter :

A8-0479/2018

Debatter :

PV 16/01/2019 - 27
CRE 16/01/2019 - 27

Omröstningar :

PV 17/01/2019 - 10.4

Antagna texter :

P8_TA(2019)0036

BETÄNKANDE     
PDF 399kWORD 67k
20.12.2018
PE 625.209v02-00 A8-0479/2018

om årsrapporten 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet

(2018/2151(INI))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Georgi Pirinski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om årsrapporten 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet

(2018/2151(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhetsberättelse för 2017,

–  med beaktande av EIB:s resultatrapport och statistiska rapport för 2017,

–  med beaktande av 2017 års hållbarhetsrapport, 2017 års rapport om bedömningen av de tre pelarna med avseende på EIB:s verksamhet i EU och 2017 års rapport om EIB:s resultat utanför EU,

–  med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2017,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s transparenspolicy 2017 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2017,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik(1),

–  med beaktande av översynen av mekanismen för klagomålshantering Europeiska till följd av ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2017 om EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer) och EIB-gruppens verksamhetsrapport avseende bedrägeribekämpning för 2017,

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2017–2019,

–  med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 27 april 2017 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015(2) och av den 6 april 2018 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet 2016(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om EIB:s externa mandat 2007–2013(4) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(6),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597), (SWD(2016)0297) och (SWD(2016)0298),

–  med beaktande av Ernst & Youngs ad hoc-revision av den 8 november 2016 av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 maj 2018 om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar under 2017 (COM(2018)0345),

–  med beaktande av EIB:s utvärderingsrapport av Efsi från juni 2018,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 29 juni 2018 Heltäckande rapport till Europaparlamentet och rådet om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) (COM(2018)0497),

–  med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

–  med beaktande av revisionsrättens briefingdokument Framtiden för EU:s finanser: reform av hur EU-budgeten fungerar från februari 2018 och kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 från juli 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0479/2018), och av följande skäl:

A.  EIB:s uppdrag är att bidra till integration, balanserad utveckling och ekonomisk och social sammanhållning i medlemsstaterna genom att anskaffa stora penningsummor på kapitalmarknaderna och genom att på förmånliga villkor låna ut dessa medel till projekt som främjar EU:s politiska mål.

B.  EIB står i centrum för de ekonomiska återhämtningsinsatserna på unionsnivå, med två successiva kapitalökningar och genom dess avgörande roll i genomförandet av investeringsplanen för Europa via förvaltningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

C.  EIB bör bidra till tillväxt för alla, hållbar sysselsättning av god kvalitet och minskade ojämlikheter.

D.  Regelbundna och grundliga behovsbedömningar inom olika sektorer är avgörande för att upptäcka investeringsgap och investeringshinder i olika regioner, men också för att identifiera möjligheter som kan skapa tillväxt och sysselsättning, för att ytterligare bidra till målen i 2015 års Parisavtal och för att på lämpligt sätt kalibrera art och omfattning på marknadsmisslyckanden beroende på externa effekter och sektoriella och territoriella utvecklingsbehov.

E.  EIB:s roll som hävstång för offentliga medel är avgörande för att unionen ska kunna reagera på och anpassa sig till nya ekonomiska och miljömässiga trender och risker och geopolitiska osäkerheter, och förbättrar och stärker samtidigt EIB-gruppens risktillsyn och riskhantering.

F.  EIB-gruppen har under de senaste åren upplevt en markant förändring när det gäller verksamhetens karaktär, volym, riskprofil och komplexitet inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), med en tendens i riktning mot ett allt större antal mindre transaktioner som stöds av EU-garantin inom ramen för Efsi, samt en betydande ökning av de mandat som förvaltas på uppdrag av kommissionen och i tillhandahållandet av rådgivningstjänster.

G.  Brexit kommer att påverka EIB:s kapitalbas, dess tillräcklighet och den framtida utlåningskapaciteten.

H.  EIB bör tillföra ett mervärde med största möjliga integritet, goda styrelseformer och i synnerhet, i ljuset av ombudsmannens slutsatser i beslutet i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik(7), största möjliga transparens och ansvarsskyldighet, och i överensstämmelse med tillämplig bästa bankpraxis.

I.  Att bekämpa alla former av penningtvätt, finansiering av terrorism och skadlig skattepraxis bör förbli en konstant prioritering för EIB.

J.  Den 31 december 2017 bestod Europeiska investeringsfondens (EIF) aktieägare av EIB (58,5 %), unionen företrädd av kommissionen (29,7 %) och 32 finansinstitut (11,8 %). Merparten av EIF-transaktionerna finansieras för närvarande genom särskilda mandatavtal med tredje parter.

EIB:s roll för att säkerställa mervärdesskapande strategiska offentliga investeringar

1.  Europaparlamentet betonar att offentliga investeringar fortfarande är nödvändiga för att fylla investeringsgapen i olika sektorer som fortfarande ligger under nivåerna före krisen i de mest sårbara medlemsstaterna och sammanhållningsländerna så att de ytterligare kan återhämta sig från effekterna av krisen och för att främja långsiktig och hållbar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning i unionen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att EIB:s sammanlagda tecknade kapital är 243 miljarder EUR. Parlamentet noterar att alla medlemsstater är aktieägare i EIB och att medlemsstaterna, utöver det inbetalda kapitalet, också åtar sig att på begäran tillhandahålla ytterligare kapital. Parlamentet påpekar att de fyra största aktieägarna är Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket, som var och en står för 39,14 miljarder EUR och 16,11 % av det totala beloppet.

3.  Europaparlamentet noterar att EIB enligt sin operativa strategi syftar till att stödja europeiska strategiska mål, såsom att återupprätta EU:s konkurrenskraft och den långsiktiga ekonomiska tillväxten och skapandet av sysselsättning, att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, att skydda miljön och främja energiomställningen genom finansiering av projekt för anpassning till och begränsning av klimatförändringen, att ta itu med den sysselsättningskris som den unga generationen i EU står inför, att stödja infrastrukturprojekt och att bidra till att lindra migrationens orsaker.

4.  Europaparlamentet anser att EIB har en viktig finansiell roll, som kan ge betydande resultat när det gäller att minska ojämlikheterna i unionen, och uppmanar EIB att fokusera på investeringar som bidrar till målen i 2015 års Parisavtal, ökar konkurrenskraften och främjar lika möjligheter och som stöder sammanhållningspolitiken i mindre utvecklade regioner.

5.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att överbrygga de återkommande investeringsgapen och de rådande strukturella marknadsmisslyckandena genom att utforma övergripande och medellångsiktiga utgifter, underlätta medfinansiering på nationell nivå och investeringsplaner, bland annat till förmån för regioner och kommuner i unionen som präglas av låga inkomster och stora investeringshinder.

6.  Europaparlamentet betonar att EIB:s prioriteringar i handlingsplanen för 2017–19 bör vara inriktade på ett effektivt genomförande av målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet understryker att EIB:s utlåningsvillkor bör underlätta utvecklingen i EU:s randområden genom att främja tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar EIB att i hög grad förstärka arrangemang för att tillhandahålla tekniskt bistånd och finansiell rådgivning till lokala och regionala myndigheter före projektgodkännandet, så att tillgången förbättras och samtliga medlemsstater involveras, i synnerhet de medlemsstater som uppvisar lägre resultat i fråga om godkända projekt.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att införa olika hållbara finansieringsalternativ och gynnsamma investeringsvillkor som återspeglar unionens åtaganden och politiska mål, i syfte att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och innovation inom unionen, samt för att stärka den sociala och miljömässiga dimensionen av EIB:s investeringar genom att överbrygga investeringsgapet inom den sociala sektorn och med avseende på infrastrukturens säkerhet. Parlamentet uppmanar EIB att i samband med storskaliga infrastrukturprojekt ta hänsyn till alla relevanta miljömässiga risker och att endast finansiera projekt som har visat sig ge ett verkligt mervärde för lokalbefolkningen och ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet betonar att det är viktigt att strikt övervaka eventuella risker för korruption och bedrägeri i detta sammanhang och att genomföra noggranna förhands- och efterhandsutvärderingar av de projekt som ska finansieras.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att kontinuerligt informera berörda parter om ekonomiska möjligheter och att vid behov tillhandahålla lämpliga rådgivningstjänster, även om EIB:s instrument är efterfrågestyrda.

10.  Europaparlamentet betonar att det inom ramen för de pågående förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen är nödvändigt att utveckla detaljerade arrangemang för landets alla förpliktelser gentemot EIB i syfte att bevara EIB:s förmåga att uppnå sina mål.

Investeringar inom viktiga strategiska områden

11.  Europaparlamentet noterar att enligt EIB:s resultatrapport för 2017 uppgick dess utlåning för 2017 till 69,9 miljarder EUR (62,6 miljarder EUR inom EU och 7,3 miljarder EUR utanför EU), vilket är ett lägre belopp än under de senaste fem åren (2013–2016) då det understiger 70 miljarder EUR, men trots allt inom den flexibilitetsmarginal på 10 % som anges i EIB:s verksamhetsplan. Parlamentet noterar även stabiliteten och kvaliteten när det gäller den övergripande låneportföljen, med en motsvarande nivå på 0,3 % osäkra låneavtal jämfört med 2016.

12.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen ställer garantier till EIB, vilket är standardlösningen när det gäller finansiella institutioner som har inrättats av stater för att uppfylla offentliga mål. Denna situation kräver dock en mycket ansvarsfull kreditpolitik, för att säkerställa att medlen används på ett effektivt sätt till förmån för hela unionen, dess medlemsstater och allmänintresset. Parlamentet uppmanar EIB, som är verksam inom ramen för ett utvecklingsmandat, att säkerställa att dess miljömål och socialpolitiska mål samt FN:s mål för hållbar utveckling i högre grad respekteras, bl.a. inom samfinansierade projekt eller vid bidrag till investeringsfonder och riskkapitalfonder.

13.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att hälften av medlemsstaterna mottog 80 % av de totala EIB-investeringarna inom EU, medan de övriga 14 medlemsstaterna endast erhöll 10 % av dessa investeringar. Parlamentet påminner dessutom om att tre medlemsstater var för sig fick 16 %, 15 % respektive 11 %. Parlamentet uppmanar EIB att i sin rapportering inkludera uppdelad information om investeringarna i låginkomst- och höginkomstregioner i enlighet med sin egen investeringsenkät (Eibis) och om de potentiella effekterna för överbryggandet av investeringsgap och hinder i mindre gynnade regioner i EU.

14.  Europaparlamentet uppmanar EIB att på nytt se över sina beräkningar av investeringarna per capita och medlemsstaternas rangordning i enlighet med detta, eftersom uppdaterade siffror tycks visa en generell rangordning som motsvarar rangordningen enligt de absoluta belopp som medlemsstaterna har mottagit.

15.  Europaparlamentet noterar dessutom att enligt EIF:s årsrapport för 2017, undertecknade EIF under 2017 transaktioner på totalt 9,3 miljarder EUR, jämfört med 9,45 miljarder EUR 2016, vilket ger en hävstångseffekt på 35,4 miljarder EUR till stöd för små och medelstora företag och midcap-företag i Europa.

16.  Europaparlamentet noterar att EIB-gruppens finansiering både inom och utanför EU under 2017 till stöd för dess offentliga politiska mål uppgick till i) 13,8 miljarder EUR till innovation och kompetens, ii) 18 miljarder EUR till infrastruktur, iii) 16,7 miljarder EUR till miljöprojekt och iv) 29,6 miljarder EUR till små och medelstora företag och midcap-företag. Parlamentet understryker att investeringar i små och medelstora företag, nystartade företag, forskning, innovation, den digitala ekonomin och energieffektivitet, på grund av dessa områdens påverkan på och betydelse för både den lokala och den nationella ekonomin, är det mest avgörande för att driva på den ekonomiska återhämtningen i EU och främja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

17.  Europaparlamentet noterar att EIB:s utlåning inom unionen under 2017 uppgick till 18,24 miljarder EUR för det horisontella målet om ekonomisk och social sammanhållning, och att EIB nådde 29,6 % av de 30 % som skulle uppnås för investeringarna för detta mål.

18.  Europaparlamentet noterar att EIB har anslagit 25 % av sin totala finansiering till projekt som rör klimatförändringar, och att denna siffra kommer att nå 35 % år 2020. Denna tendens bör bedömas positivt, med beaktande av att de projekt som stöds bör leda till effektivitet inte bara i kampen mot klimatförändringarna utan också i finansiella termer.

19.  Europaparlamentet noterar att inom unionen avsattes 16,58 miljarder EUR till det övergripande klimatåtgärdsmålet, genom vilket EIB bidrog till anpassningen till 2015 års Parisavtal och till en global hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EIB att bibehålla en hög ambitionsnivå på detta område.

20.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande att anpassa sin verksamhet till 2015 års Parisavtal senast 2020. Parlamentet uppmanar EIB i ljuset av den senaste rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar att se över sin klimatstrategi för att anpassa den till en global uppvärmning på 1,5 °C.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att stärka sin närvaro och verksamhet i länderna på västra Balkan, eftersom dessa är av strategisk betydelse för EU och eftersom det är viktigt att utöka kredit- och investeringsverksamheten i regionen.

22.  Europaparlamentet noterar den pågående översynen av EIB:s kriterier för energiutlåning. Parlamentet förväntar sig att denna översyn anpassas till 2015 års Parisavtal. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att prioritera sin utlåning till energieffektiva och småskaliga decentraliserade förnybara energikällor och att lägga fram en ambitiös plan för att stoppa finansieringen av projekt som avser fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EIB att sikta på att bli ledare inom klimatåtgärder och att öka investeringarna i sektorn för förnybar energi och energieffektivitet, samt att betrakta detta mål som en prioritering i förbindelse med översynen av sina kriterier för energiutlåning.

23.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang EIB:s roll i utfärdandet av obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen (4,29 miljarder EUR jämfört med 3,8 miljarder EUR år 2016), vilket visar EIB:s engagemang för klimatåtgärder genom ökade investeringar i energieffektivitet och småskalig förnybar energi med större lokala och regionala effekter.

24.  Europaparlamentet anser att EIB bör fortsätta att stärka sin roll när det gäller att bidra till att uppnå en hållbar utveckling, och menar att klimatåtgärder främst bör inriktas på rena transporter och ren energiproduktion, minskad energiförbrukning (för uppvärmning, transporter och produktion), ren industriproduktion och hållbart jordbruk, vattenbehandling och vattenförsörjning och miljöomställningen i allmänhet.

25.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och uppmanar därför EIB att överbrygga deras bristande tillgång till krediter genom att förbättra befintliga program såsom det europeiska instrumentet för mikrokrediter och genom att öka medlen till dessa. Parlamentet föreslår att det införs mer proaktiva policykrav avseende små och medelstora företag och mikroföretag för förmedlande banker som distribuerar EIB-medel.

26.  Europaparlamentet påpekar att EIB, när stöd beviljas till EU-företag utomlands, bör ta vederbörlig hänsyn till EU:s handelsstrategi, inbegripet befintliga och framtida frihandelsavtal, tjänste- och investeringsavtal. EIB bör i detta sammanhang särskilt beakta kraven när det gäller de europeiska små och medelstora företagens internationalisering.

27.  Europaparlamentet påminner om att en del av EIB:s totala utlåning är inriktad på verksamhet utanför EU. Parlamentet noterar att det är nödvändigt att säkerställa nära samordning och komplementaritet mellan EIB:s externa utlåning och EU:s externa investeringsplan.

28.  Europaparlamentet noterar EIB:s ansträngningar för att bidra till målen för hållbar utveckling och ta itu med de globala utmaningarna med anknytning till migration, bland annat genom utfärdandet av obligationer för hållbar utveckling för att finansiera FN:s 17 mål för hållbar utveckling.

Resultatet av EIB:s finansiella transaktioner

29.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionskommittén konstaterat att de finansiella rapporter som antagits av EIB:s styrelse ger en sann och rättvisande bild av EIB:s finansiella ställning per den 31 december 2017 och av resultatet av dess transaktioner och kassaflöden för 2017 i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

30.  Europaparlamentet upprepar dock sitt krav avseende EIB:s årsrapport, och begär att EIB ska lägga fram en mer omfattande, detaljerad och harmoniserad årlig verksamhetsrapport och avsevärt förbättra presentationen av uppgifterna genom att inkludera detaljerade och tillförlitliga uppdelningar av godkända och undertecknade investeringar för vilka utbetalningar gjorts under det aktuella året, samt utnyttjade finansieringskällor (egna medel, Efsi, EU:s centralt förvaltade program m.m.), liksom sådana uppgifter avseende mottagarna (medlemsstater, offentlig eller privat sektor, mellanhänder eller direkta mottagare), sektorer som erhållit stöd och resultaten av efterhandsutvärderingarna.

31.  Europaparlamentet noterar omfattningen av ny särskild verksamhet som undertecknades av EIB 2017 och som gäller projekt med en högre riskprofil och uppgår till 18,0 miljarder EUR (2016: 13,1 miljarder EUR) varav 2,7 miljarder EUR var på EIB:s egen risk och resterande 15,3 miljarder EUR omfattades av portföljkreditriskreducering.

32.  Europaparlamentet noterar de rapporterade resultaten för 26 avslutade projekt under 2017 utanför EU för vilka bedömningen via resultatmätningsramen (Results Measurement Framework – REM) för extern verksamhet gör det möjligt att bedöma resultatet inte bara i förhållande till vad som förväntats, utan också till vad som uppnåtts. Parlamentet konstaterar dock att när det gäller verksamhet inom EU lämnas uteslutande information om de potentiella effekterna och de förväntade resultaten av de nya transaktioner som undertecknades 2017 baserat på 3PA (bedömningssystemet med tre pelare). Parlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att inkludera information om resultat som uppnåtts genom avslutade projekt inom EU och att vid behov anpassa 3PA för detta ändamål.

33.  Europaparlamentet anser att det finns behov av att fördjupa de verifieringskriterier som ska användas för att mäta EIB:s additionalitet, i syfte att bättre styra EIB:s finansiering, undvika målöverlappningar och sträva efter att uppnå alla möjliga synergieffekter där detta är möjligt.

34.  Europaparlamentet vill att man främjar en resultatkultur inom EIB genom en gradvis förbättring, i synnerhet genom att skärpa de övergripande resultatindikatorerna för effekterna av EIB:s kärnverksamhet.

35.  Europaparlamentet uppmanar EIB att regelbundet lägga fram belägg för utfallens, effekternas och resultatens hållbarhet med relevanta och aktuella indikatorer. Parlamentet anser att en förbättring av lämpligheten och relevansen för de indikatorer som används i resultattavlan inte bara är avgörande för att ge en bild av omfattningen av resultaten och effekterna, utan också för att ständigt hitta mer effektiva sätt att intervenera.

36.  Europaparlamentet anser att man utöver den faktiska investeringsnivån måste arbeta med hållbarheten, dvs. på ett projekts förmåga att på lång sikt upprätthålla sina fördelar i miljömässigt, finansiellt, ekonomiskt eller socialt hänseende (direkt eller inte) efter det att projektet har slutförts.

37.  Europa parlamentet gläder sig över EIB:s antagande av den policy för uteslutande som godkändes i december 2017, och begär att detta instrument används rigoröst för att utesluta kunder som är inblandade i korruption eller bedrägeri med EIB-finansiering.

Vidareutveckling av Efsi

38.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2017 hade EIB-gruppen (EIB och EIF) undertecknat 606 transaktioner inom ramen för Efsi för en total finansiering på 37,4 miljarder EUR och att dessa transaktioner förväntas mobilisera investeringar på 207,3 miljarder EUR i alla 28 medlemsstater och för alla mål som anges i Efsi-förordningen, med följande fördelning för de viktigaste sektorerna: 30 % för små och medelstora företag, 24 % för forskning, utveckling och innovation, 21 % för energisektorn, 10 % för det digitala området, 8 % för transporter, 4 % för social infrastruktur och 4 % för miljö och resurseffektivitet. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att minimera sina investeringar i koldioxidintensiva sektorer och projekt och öka sin andel av investeringar till förbättringar av miljön och resurseffektiviteten.

39.  Europaparlamentet noterar att den 31 december 2017 hade EIB, inom delen för infrastruktur och innovation (IIW), undertecknat 278 transaktioner för en total finansiering på 27,4 miljarder EUR, vilket förväntas mobilisera investeringar på 131,4 miljarder EUR i 27 medlemsstater, samt att EIF inom delen för små och medelstora företag (SMEW) hade tecknat transaktioner med 305 finansiella mellanhänder för en total EIF-finansiering på nästan 10 miljarder EUR, vilket förväntas mobilisera investeringar på 76 miljarder EUR i EU:s 28 medlemsstater. Parlamentet konstaterar att i slutet av 2017 hade totalt 135 785 företag redan fått Efsi-stödd finansiering inom ramen för delen för små och medelstora företag och att 1,5 miljoner arbetstillfällen skapades eller stöddes.

40.  Europaparlamentet upprepar att de faktiska investeringar som mobiliserats av Efsi endast kan mätas i slutet av investeringsperioden, samtidigt som det noteras att den uppskattade globala multiplikatoreffekten av de 606 transaktioner som godkänts och undertecknats inom ramen för Efsi i slutet av 2017 är 13,53 x, något lägre än det ursprungliga antagandet och målet på 15x när Efsi lanserades. Parlamentet noterar att information om hur referensvärdesmultiplikatorerna beräknades för närvarande är spridd över EIB:s avdelningar, och rekommenderar att all denna information samlas in i ett eget dokument.

41.  Europaparlamentet konstaterar att inga garantianspråk gjordes på unionens budget till följd av transaktioner där betalningsförpliktelserna inte fullgjorts.

42.  Europaparlamentet noterar att de vägledande geografiska koncentrationsgränser som fastställdes av Efsis styrelse i slutet av investeringsperioden, dvs. att andelen investeringar inom delen för infrastruktur och innovation (i undertecknade transaktioner) i tre medlemsstater tillsammans inte får överstiga 45 % av den totala Efsi-portföljen, inte har respekterats eftersom de tre medlemsstater som hade det största antalet undertecknanden (Frankrike, Italien och Spanien) den 31 december 2017 stod för ungefär 47 % av de totala undertecknade transaktionerna. Parlamentet betonar att det fortfarande finns utrymme att bredda den territoriella fördelningen av Efsi-medel samtidigt som man också i större utsträckning sprider investeringsalternativen.

43.  Europaparlamentet tar del av utvärderingen av Efsi och dess slutsatser att de särskilda verksamheterna inom och utanför Efsi har en liknande riskprofil, samt att kombinationen mellan Efsi och ESI-fonderna och FSE-bidrag förblir begränsad men att det finns en risk för att Efsi tränger ut ESI-fondernas finansieringsinstrument. Parlamentet förväntar sig att de brister och risker som identifierats i samband med utvärderingen av Efsi kommer att undanröjas vid genomförandet av Efsi 2.0.

44.  Europaparlamentet gläder sig över att transparensen förbättrats med offentliggörandet av Efsis investeringskommittés beslut och de dokument som antagits av styrelsen tillsammans med protokollen från sammanträdena.

45.  Europaparlamentet vill se bättre synergieffekter mellan Efsi och nationella utvecklingsbanker, eftersom samordning med nationella utvecklingsbanker är en återkommande insats som skulle kunna bidra till att effektivisera Efsi.

Mänskliga rättigheter

46.  Europaparlamentet uppmanar EIB att utarbeta en människorättsstrategi och stärka sin due diligence-granskning på projektnivå för att identifiera och åtgärda människorättsrelaterade risker i all sin verksamhet och under projektens hela löptid. Parlamentet uppmanar även EIB att inrätta en effektiv mekanism varigenom människorättsförsvarare på ett tryggt sätt kan varna EIB om en försämring av miljön eller risker för konflikter och repressalier.

Ökad transparens och ansvarsskyldighet i EIB:s bolagsstyrning och verksamhet

47.  Europaparlamentet noterar revisionskommitténs iakttagelser i dess årsrapport till styrelsen för budgetåret 2017 avseende följande:

a)  Vikten av att säkerställa EIB:s långsiktiga finansiella styrka och hållbarhet och upprätthålla dess kreditbetyg AAA i en situation med osäker geopolitisk, ekonomisk, regleringsmässig och makroekonomisk utveckling.

b)  Behovet av att se över och förbättra EIB-gruppens internkontroll och riskhantering med hänsyn till att EIB-gruppens verksamhet förändras och blir alltmer komplex.

c)  Behovet av att säkra att bästa bankpraxis fullt ut tillämpas, inbegripet i områden där det fortfarande finns stora brister i efterlevnaden.

d)  Behovet av att utföra en omfattande granskning och därefter modernisera kreditbeviljandet och den dithörande beslutsprocessen inom EIB, eftersom utrednings- och godkännandeförfarandet för lån och de respektive kontrollerna inte förefaller kunna hantera de aktuella verksamhetsbehoven och visar på trycket på de olika avdelningarna.

48.  Europaparlamentet delar med eftertryck revisionskommitténs besvikelse över att EIB ännu inte har gjort framsteg i fråga om den oro som uttryckts under tre på varandra följande år (2015, 2016 och 2017) om den nuvarande ansvarskombinationen bland vissa medlemmar i förvaltningskommittén. Parlamentet håller helt med och stöder revisionskommitténs rekommendation att alla medlemmar i EIB:s förvaltningskommitté måste kunna agera objektivt, kritiskt och på ett oberoende sätt, och att okonventionella ansvarskombinationer, såsom ansvar för kontrollen av både den första och andra frontens skyddsåtgärder, bör upphävas.

49.  Europaparlamentet uppmanar EIB i detta avseende att på allvar beakta denna rekommendation och att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning inom förvaltningskommittén. Parlamentet välkomnar den påbörjade reformen i syfte att ändra EIB:s styrningsstruktur.

50.  Europaparlamentet uppmanar EIB att täppa till de befintliga luckorna i den tillämpliga ramen för bästa bankpraxis och förväntar sig att denna ram blir fullt operativ under 2018, eftersom dess genomförande anses vara en förutsättning för att bevara EIB:s finansiella styrka och stabilitet.

51.  Europaparlamentet är oroat över revisionskommitténs slutsats att den snabba expansionen av EIB:s verksamhet och kapacitet när det gäller genomförandet av Efsi, av mandat som handhas för tredje part och tillhandahållandet av rådgivningstjänster inte alltid har åtföljts av relevanta anpassningar av affärsmässiga strukturer och processer. Parlamentet noterar att revisionskommittén år 2017 har kvar fem av sina rekommendationer från 2015 och 2016 avseende internkontroll och riskhantering. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera genomförandet av dessa rekommendationer och att se till att interna förfaranden, cybersäkerhet och riskhantering uppfyller nya och växande krav och utmaningar för EIB-gruppen.

52.  Europaparlamentet anser att EIB bör öka sin transparens både gentemot Europaparlamentet och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet anser att det är berättigat att demokratiska företrädare får mer information om EIB:s verksamhet.

53.  Europaparlamentet anser att det finns utrymme för större transparens både inom styrande organ och på operativ nivå. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att systematiskt redovisa bedömningarna enligt 3PA och ReM. Parlamentet begär att icke-konfidentiell information från sammanträdesprotokollen från förvaltningskommittén och EIB-rådet också offentliggörs. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att EIB 2017 började offentliggöra protokoll från EIB:s styrelsemöten, direktörens förklaring om intressekonflikter och viss information om projekt, närmare bestämt miljökonsekvensbedömningarna.

54.  Europaparlamentet upprepar att transparens, en strikt due diligence-granskning och kontroll av genomförandet av EU:s politik inte bara stärker EIB:s övergripande ansvarsskyldighet genom att ge en tydlig översikt över de olika typerna av finansiella mellanhänder och stödmottagare på basis av en grundlig due diligence-granskning och kundkännedomskontroll, utan även bidrar till att förbättra de finansierade projektens ändamålsenlighet och hållbarhet.

55.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att utöka den information som offentliggörs om projekt som genomförs med hjälp av mellanhänder genom att inkludera information om slutliga projekt som skulle göra det möjligt att bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av EIB:s investeringar.

56.  Europaparlamentet påminner om att styrprocessen bör ta större hänsyn till resultaten av dialogen eller samrådet med civilsamhällets organisationer eller till lokala och regionala aktörers specifika intressen eller angelägenheter, i syfte att säkra ett mer välinformerat och legitimt demokratiskt beslutsfattande.

57.  Europaparlamentet är bekymrat över slutsatserna i revisionsrättens årsrapport, enligt vilka allvarliga brister har konstaterats i fråga om Europeiska investeringsfonden. Revisionsrätten lyfter fram en lagstiftningsmässig oriktighet, nämligen att medlemsstaternas revisionsmyndigheter var skyldiga att granska små och medelstora företags initiativ trots att de enligt gällande lagstiftning inte hade rätt att genomföra kontroller på plats.

58.  Europaparlamentet noterar med hänsyn till de 30 investeringar som granskades av revisionsrätten att finansiella mellanhänder hade godkänt lån till fem mottagare utan att bekräfta deras status som litet eller medelstort företag. Dessa projekt ansågs inte vara stödberättigade av revisionsrätten, och ytterligare fyra lån togs upp helt eller delvis av mottagarna för icke stödberättigande verksamhet.

59.  Europaparlamentet gläder sig över att de problem som konstaterades av revisionsrätten i teorin har lösts genom den ändrade budgetförordningen. Parlamentet uppmanar EIB att ta upp frågor med anknytning till de lagstiftningsmässiga bristerna i sin nästa årsrapport och att se till att den ändrade budgetförordningen gör det möjligt för medlemsstaternas revisionsmyndigheter att utföra revisioner även på slutmottagarnivå.

60.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den preliminära strategin för EIB:s politik gentemot svagt reglerade, icke-transparenta och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, som styrelsen antog i januari 2017, men förväntar sig att den leder till en översyn av denna politik i syfte att förbättra EIB:s due diligence-ram för skatteaspekter i den externa utlåningen tillsammans med EIB-gruppens reviderade ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

61.  Europaparlamentet uppmanar EIB att genomföra nödvändiga due diligence-granskningar i fråga om integritet och bolagsstyrning, i syfte att identifiera de verkliga huvudmännen när det gäller alla EIB:s kunder och transaktioner liksom slutliga investeringsobjekt när det rör EIB:s investeringar i aktiefonder. Parlamentet uppmanar EIB att på sin egen webbplats offentliggöra uppgifter om verkligt ägande avseende sina kunder i syfte att göra sina transaktioner mer synliga och bidra till att förebygga fall av korruption och intressekonflikter.

62.  Europaparlamentet uppmanar EIB att, i linje med rådets slutsatser av den 25 maj 2018 om EU:s standardbestämmelse om god förvaltning i skattefrågor för avtal med tredjeländer, stärka kopplingen mellan EIB:s finansiering och god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet anser att EIB ytterligare bör bidra till utvecklingen av bästa praxis för rättvis beskattning genom att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet uppmanar EIB att anta en ansvarsfull skattepolicy som säkerställer att EIB inte finansierar kunder som är involverade i skatteplanerings- och skatteflyktssystem eller som bedriver verksamhet via skatteparadis. Parlamentet uppmanar EIB att inkludera standardbestämmelser och klausuler om god förvaltning i sina avtal med alla utvalda finansiella mellanhänder.

63.  Europaparlamentet betonar att EIB:s reviderade externa utlåningsmandat tydliggör att EU:s svarta lista är bindande för EIB och att EIB:s verksamhet inte ska stödja projekt som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri och skatteundandragande.

64.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2017 hade EIB 136 bedrägerifall under utredning, och att de tre huvudsakliga typerna av anklagelser var bedrägeri 53,7 %, korruption 25,5 % och otillåten samverkan 10,7 %.

65.  Europaparlamentet noterar att EIB:s medel har använts av företag som har varit inblandade i utsläppsskandalen, särskilt Volkswagen, och att medlen därför kan ha använts till att finansiera oetisk och olaglig verksamhet.

66.  Europaparlamentet noterar att antalet nya tillåtliga klagomål ökade från 84 år 2016 till ett nytt rekord på 102 under 2017 och att 173 klagomål handlades under 2017. Parlamentet noterar att 38 av de klagomål som mottogs 2017 avser endast två EIB-investeringsprojekt: den transadriatiska gasledningen och Mombasa Port Access Road i Kenya.

67.  Europaparlamentet noterar översynen av EIB:s mekanism för klagomålshantering och införandet av de exempel som ombudsmannen har lämnat med avseende på definitionen av administrativa missförhållanden, som omfattar olika former av dålig eller misslyckad administration såsom administrativa oegentligheter, olaglig diskriminering, oberättigat avslag på begäran om information, maktmissbruk och onödiga förseningar. Parlamentet uttrycker dock sin oro över den återstående delen av översynens resultat.

68.  Europaparlamentet beklagar att EIB inte har tagit hänsyn till parlamentets oro över översynen av EIB:s mekanism för klagomålshantering som uttrycktes i punkt 86 i parlamentets resolution av den 3 maj 2018 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2016. Parlamentet är djupt oroat över att den godkända reviderade klagomålsmekanismen skapar en allvarlig risk för dess oberoende och transparensen i dess utredningar och slutsatser. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa att chefen för EIB:s klagomålsmekanism kan fatta alla beslut om ett klagomåls tillåtlighet och giltighet oberoende av de övriga EIB-tjänsterna, och att rekryteringsförfarandena för chefen för klagomålsmekanismen blir mer transparenta.

69.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens beslut från den 23 maj 2018 i ärende 1316/2016/TN (se ovan) om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik, och uppmanar EIB att genomföra de förbättringar som föreslagits av ombudsmannen för att undanröja presumtionen om icke-offentliggörande av handlingar som samlats in och genererats under inspektioner, utredningar och revisioner, samt att omarbeta relevanta bestämmelser i sin transparenspolitik avseende förmedlade lån och tidsfrister för handläggningen av förfrågningar om information.

70.  Europaparlamentet påminner om behovet av att införa striktare regler för intressekonflikter och av tydliga, strikta och transparenta kriterier för att förhindra varje form av inflytande eller brist på objektivitet i förfarandet för beviljande av lån. Parlamentet upprepar att EIB måste se över sin uppförandekod så snart som möjligt för att säkerställa att vice ordförandena inte leder verksamhet i sina egna medlemsstater, eftersom detta kan äventyra institutionens oberoende. Parlamentet uppmanar EIB att beakta ombudsmannens rekommendationer och att se över sin uppförandekod, i syfte att bli bättre på att förebygga intressekonflikter i sina styrande organ och en eventuell svängdörrsproblematik.

71.  Europaparlamentet förväntar sig att EIB:s policy för skydd av visselblåsare, som för närvarande ses över, är ambitiös och fastställer höga standarder. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att i denna översyn inkludera både interna och externa visselblåsare och att fastställa tydliga och väldefinierade förfaranden, tidsramar och riktlinjer för att ge visselblåsare bästa vägledning och skydda dem mot eventuella repressalier.

Europaparlamentets kontroll

72.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens ståndpunkt att revisionsrätten bör ges mandat att granska alla EIB-transaktioner, även de transaktioner där EIB använder medel utanför EU:s budget för sina transaktioner.

73.  Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att anordna en årlig workshop/utfrågning om verksamheten och kontrollen av EIB:s transaktioner, vilken skulle förse parlamentet med ytterligare relevant information till stöd för dess arbete med kontrollen av EIB och EIB:s transaktioner.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

74.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer, i synnerhet när det gäller

a)  effekterna av EIB:s utlåningsverksamhet och uppnådda resultat,

b)  förebyggandet av intressekonflikter, särskilt bland medlemmarna i Efsis investeringskommitté och EIB:s styrelse, och införandet av striktare regler för intressekonflikter i de relevanta uppförandekoderna, särskilt den för förvaltningskommittén///// och styrelsen,

c)  transparens och offentliggörande av information om systemet för uppdrags- och underleverantörsavtal för mellanhänder och slutmottagare i samband med förebyggande av skatteflykt, bedrägeri och korruption.

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/95520

(2)

Antagna texter, P8_TA(2017)0138.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2018)0198.

(4)

EUT L 280, 27.10.2011, s.1.

(5)

EUT L 135, 8.5.2014, s.1.

(6)

EUT L 169, 1.7.2015, s.1.

(7)

https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/95520


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (23.11.2018)

till budgetkontrollutskottet

över årsrapporten 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet

(2018/2151(INI))

Föredragande av yttrande: William (The Earl of) Dartmouth

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet noterar att EIB enligt sin operativa strategi syftar till att stödja europeiska strategiska mål, såsom att återupprätta EU:s konkurrenskraft och den långsiktiga ekonomiska tillväxten och jobbskapandet, att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, att skydda miljön och främja energiomställningen genom finansiering av projekt för anpassning till och begränsning av klimatförändringen, att ta itu med den sysselsättningskris som den unga generationen i EU står inför, att stödja infrastrukturprojekt och att bidra till att lindra migrationens orsaker.

2.  Europaparlamentet understryker att EIB:s utlåningsvillkor bör underlätta utvecklingen av EU:s randområden genom att främja tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar EIB att i hög grad förstärka arrangemang för att tillhandahålla tekniskt bistånd och finansiell rådgivning till lokala och regionala myndigheter före projektgodkännandet, så att tillgången förbättras och samtliga medlemsstater involveras, i synnerhet de medlemsstater som uppvisar lägre resultat i fråga om godkända projekt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att EIB:s sammanlagda tecknade kapital är 243 miljarder euro. Parlamentet noterar att alla medlemsstater är aktieägare i EIB och att medlemsstaterna, utöver det inbetalda kapitalet, också åtar sig att på begäran tillhandahålla ytterligare kapital. Parlamentet påpekar att de fyra största aktieägarna är Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket, som vart och ett står för 39,14 miljarder euro och 16,11 % av det totala beloppet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen ställer garantier till EIB, vilket är standardlösningen när det gäller finansiella institutioner som har inrättats av stater för att uppfylla offentliga mål. Denna situation kräver dock en mycket ansvarsfull kreditpolitik, för att se till att medlen används på ett effektivt sätt till förmån för hela unionen, dess medlemsstater och allmänintresset. Parlamentet uppmanar EIB, som är verksamt inom ramen för ett utvecklingsmandat, att se till att dess miljömål och socialpolitiska mål samt FN:s mål för hållbar utveckling i högre grad respekteras, bl.a. inom samfinansierade projekt eller vid bidrag till investeringsfonder och riskkapitalfonder.

5.  Europaparlamentet betonar att EIB:s prioriteringar enligt handlingsplanen för 2017–2019 bör vara inriktade på ett effektivt genomförande av målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar utveckling.

6.  Europaparlamentet påminner om att en del av EIB:s totala utlåning är inriktad på verksamhet utanför EU. Parlamentet noterar att det är nödvändigt att säkerställa nära samordning och komplementaritet mellan EIB:s externa utlåning och EU:s externa investeringsplan.

7.  Europaparlamentet påpekar att EIB vid beviljande av stöd till EU-företag utomlands bör ta vederbörlig hänsyn till EU:s handelsstrategi, inbegripet befintliga och framtida frihandelsavtal, tjänster och investeringsavtal. EIB bör i detta sammanhang särskilt beakta kraven avseende de europeiska små och medelstora företagens internationalisering.

8.  Europaparlamentet anser att man bör analysera och eventuellt anpassa de finansiella medel som anslagits till EIB för att utföra EIB:s uppgifter inom Europeiska unionen (90 % av anslagen) och de som anslagits för att uppfylla målen i mer än 150 tredjeländer (10 % av anslagen).

9.  Europaparlamentet noterar att EIB har anslagit 25 % av sin totala finansiering till projekt som rör klimatförändringar, och att denna siffra kommer att nå 35 % år 2020. Denna tendens bör bedömas positivt, med beaktande av att de projekt som stöds bör leda till effektivitet inte bara i kampen mot klimatförändringarna utan också i finansiella termer.

10.  Europaparlamentet anser att EIB bör fortsätta att stärka sin roll när det gäller att bidra till att uppnå en hållbar utveckling och att klimatåtgärder främst bör inriktas på rena transporter och ren energiproduktion, minskad energiförbrukning (för uppvärmning, transporter och produktion), ren industriproduktion och hållbart jordbruk, vattenbehandling och vattenförsörjning och miljöomställningen i allmänhet.

11.  Europaparlamentet noterar att EIB:s medel har använts av företag som har varit inblandade i utsläppsskandalen, särskilt Volkswagen, och att medlen därför kan ha använts till att finansiera oetisk och olaglig verksamhet.

12.  Europaparlamentet anser att EIB bör öka sin transparens både gentemot Europaparlamentet och medlemsstaternas ansvariga institutioner. Parlamentet anser att det inte är mer än rätt att demokratiska företrädare bör få mer information om EIB:s verksamhet.

13.  Europaparlamentet betonar att det inom ramen för de pågående förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen är nödvändigt att utveckla detaljerade arrangemang för landets alla förpliktelser gentemot EIB i syfte att bevara EIB:s förmåga att uppnå sina mål.

14.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och uppmanar därför EIB att överbrygga deras bristande tillgång till krediter genom att förbättra befintliga program såsom det europeiska instrumentet för mikrokrediter och genom att öka medlen till dem. Parlamentet föreslår att det inrättas mer proaktiva policykrav avseende små och medelstora företag och mikroföretag för förmedlande banker som distribuerar EIB-medel.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

20.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

9

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laima Liucija Andrikienė, Maria Arena, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Christophe Hansen, Heidi Hautala, Nadja Hirsch, Yannick Jadot, France Jamet, Elsi Katainen, Jude Kirton-Darling, Danilo Oscar Lancini, Bernd Lange, David Martin, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, William (The Earl of) Dartmouth, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Danti, Paul Rübig, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Karin Kadenbach, Rupert Matthews

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

EFDD

Tiziana Beghin, William (The Earl of) Dartmouth

NI

David Borrelli

PPE

Laima Liucija Andrikienė, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Christofer Fjellner, Christophe Hansen, Sorin Moisă, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Paul Rübig, Adam Szejnfeld, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler

S&D

Maria Arena, Nicola Danti, Karin Kadenbach, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Alessia Maria Mosca, Joachim Schuster

9

-

ALDE

Nadja Hirsch, Elsi Katainen, Marietje Schaake

ECR

David Campbell Bannerman, Emma McClarkin, Rupert Matthews, Joachim Starbatty

VERTS/ALE

Heidi Hautala, Yannick Jadot

5

0

ENF

France Jamet, Danilo Oscar Lancini

GUE/NGL

Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, Helmut Scholz

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

13.12.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Jonathan Bullock, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Arndt Kohn, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Bart Staes, Marco Valli, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Caterina Chinnici, Benedek Jávor, Marian-Jean Marinescu, Péter Niedermüller, Wim van de Camp

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Henna Virkkunen


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21

+

ALDE

Nedzhmi Ali, Martina Dlabajová

EFDD

Marco Valli

GUE/NGL

Luke Ming Flanagan, Dennis de Jong

PPE

Wim van de Camp, Tamás Deutsch, Ingeborg Gräßle, Marian-Jean Marinescu, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Henna Virkkunen

S&D

Inés Ayala Sender, Caterina Chinnici, Arndt Kohn, Péter Niedermüller, Georgi Pirinski, Derek Vaughan

VERTS/ALE

Benedek Jávor, Bart Staes

1

-

EFDD

Jonathan Bullock

1

0

ECR

Ryszard Czarnecki

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 11 januari 2019Rättsligt meddelande