Förfarande : 2018/0180(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0483/2018

Ingivna texter :

A8-0483/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/03/2019 - 7.17
CRE 26/03/2019 - 7.17

Antagna texter :

P8_TA(2019)0237

BETÄNKANDE     ***I
PDF 636kWORD 109k
20.12.2018
PE 628.440v02-00 A8-0483/2018

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

(COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Neena Gill

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

(COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0355),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0209/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den ...,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0483/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(1)*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling en ny ram för global hållbar utveckling: Agenda 2030 för hållbar utveckling(4), vars kärna utgörs av målen för hållbar utveckling. I kommissionens meddelande från 2016 om nästa steg för en hållbar europeisk framtid(5) kopplas målen för hållbar utveckling till unionens politik för att säkerställa att unionens samtliga åtgärder och politiska initiativ, såväl inom unionen som globalt, redan från början integrerar målen för hållbar utveckling. I Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2017(6) bekräftades unionens och medlemsstaternas åtagande att genomföra Agenda 2030 på ett fullständigt, samstämmigt, omfattande, integrerat och effektivt sätt och i nära samarbete med sina partner och andra intressenter.

(2)  Under 2015 ingick unionen Parisavtalet om klimatförändringar(7). I artikel 2 c i avtalet fastställs målet att förstärka åtgärderna mot klimatförändringarna, bland annat genom att göra finansflöden förenliga med en riktning mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.

(2a)  Den 8 oktober 2018 offentliggjorde FN:s klimatpanel (IPCC) en särskild rapport med titeln Global Warming of 1.5°C (”Global uppvärmning på 1,5 °C”), där man varnade för de extrema riskerna med att nå en global uppvärmning på 2 °C över förindustriell nivå och efterlyste en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C, och konstaterade att detta skulle kräva snabba, långtgående och tidigare oöverträffade förändringar i samhällets alla aspekter.

(2b)  Unionen bör lyfta fram slutsatserna i IPCC:s särskilda rapport som det främsta vetenskapliga bidraget till konferensen om klimatförändringar i Katowice i Polen i december 2018, där Parisavtalet ses över.

(3)  Hållbarhet tillsammans med övergången till en koldioxidsnål och klimattålig, och mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi är avgörande för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften i unionens ekonomi. Hållbar utveckling har länge stått i centrum för unionsprojektet och den sociala och ekologiska dimensionen erkänns i unionsfördragen. Det finns en begränsad öppning för att ändra mentaliteten i den finansiella sektorn i riktning mot hållbarhet för att den genomsnittliga temperaturökningen ska hållas gott och väl under 2 ºC. Det är därför mycket viktigt att nya investeringar i infrastruktur är hållbara på lång sikt.

(4)  I mars 2018 offentliggjorde kommissionen sin handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt(8) som innehåller en ambitiös och omfattande strategi för hållbar finansiering. Ett av målen med handlingsplanen är att styra kapitalflöden till hållbara investeringar för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt. Större fokus på att begränsa klimatförändringarnas effekter är avgörande eftersom antalet katastrofer som utlösts av oförutsägbara väderförhållanden har ökat dramatiskt.

(5)  I Europaparlamentets och rådets beslut 1386/2013/EU(9) efterlystes en ökning av den privata sektorns finansiering av miljö- och klimatrelaterade utgifter, framför allt genom incitament och metoder som sporrar företag att mäta såväl miljökostnaderna för sin verksamhet som vinsterna av att använda miljötjänster.

(6)  För att uppnå målen för hållbar utveckling i unionen måste kapitalflöden slussas mot hållbara investeringar. Det är viktigt att utnyttja den inre marknadens fulla potential för att nå dit. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att undanröja hindren för en effektiv rörlighet för kapital till hållbara investeringar på den inre marknaden och att förhindra att förutsebara hinder av sådant slag uppkommer.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011(10) fastställer enhetliga regler för referensvärden i unionen och omfattar olika typer av referensvärden baserat på deras egenskaper, sårbarheter och risker. Koldioxidsnåla investeringsstrategier blir allt vanligare och investerarna använder i allt högre grad referensvärden för koldioxidsnåla investeringar för att mäta sina investeringsportföljers resultat. De befintliga referensvärdena för koldioxidsnåla investeringar är i hög grad utsatta för grönmålning. Därför bör finansiella referensvärden, som är ett viktigt verktyg för investerare, vara tydliga och överskådliga och förenliga med åtagandena i Parisavtalet om klimatförändringar, såsom de har genomförts i unionsrätten.

(8)  Det finns för närvarande en rad olika index som fungerar som index för koldioxidsnåla investeringar. De används som referensvärden för investeringsportföljer och ‑produkter som säljs över gränserna. Kvaliteten och integriteten hos referensvärdena för koldioxidsnåla investeringar påverkar den inre marknadens effektiva funktion för en rad olika individuella och kollektiva investeringsportföljer. Många index för koldioxidsnåla investeringar som används för att mäta investeringsportföljers resultat, särskilt för separerade placeringskonton och företag för kollektiva investeringar, tillhandahålls i en viss medlemsstat men används av portfölj- och kapitalförvaltare i andra medlemsstater. Portfölj- och kapitalförvaltare säkrar dessutom ofta sina klimatexponeringsrisker med hjälp av referensvärden som konstrueras i andra medlemsstater.

(9)  Olika kategorier av index för koldioxidsnåla investeringar, med olika hög ambitionsgrad, har dykt upp på marknaden. Vissa referensvärden går ut på att minska koldioxidavtrycket från en standardinvesteringsportfölj, medan andra går ut på att enbart ta med tillgångar som bidrar till att uppnå klimatmålet på två grader enligt Parisavtalet. Trots att dessa referensvärden bygger på olika mål och strategier marknadsförs många av dem gemensamt som gröna referensvärden. Det finns stora risker förknippade med sådana typer av referensvärden, eftersom de kan skapa förvirring bland investerare och öka sannolikheten för grönmålning.

(10)  Om referensvärden fastställs med hjälp av olika metoder leder detta till en fragmentering av den inre marknaden, eftersom det inte blir tydligt för användarna om ett visst index för koldioxidsnåla investeringar är ett referensvärde som ligger i linje med tvågradersmålet eller endast ett referensvärde som syftar till att minska koldioxidavtrycket i en standardportfölj. För att förhindra att administratörer eventuellt gör illegitima utfästelser om hur klimatvänliga deras referensvärden är, skulle medlemsstaterna kunna anta olika bestämmelser för att undvika osäkerhet och tveksamhet hos investerarna vad gäller målen och ambitionsnivån för olika typer av index som utges för att vara gröna, och som används som referensvärden för koldioxidsnåla investeringsportföljer.

(11)  Utan en harmoniserad ram för att säkerställa tillförlitlighet och integritet hos de viktigaste typerna av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar som används för enskilda eller kollektiva investeringsportföljer, är det sannolikt att olika behandling i olika medlemsstater kommer att skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad.

(12)  För att den inre marknaden ska fortsätta att fungera korrekt till förmån för slutinvesteraren, för att ytterligare förbättra förutsättningarna för dess funktion, och för att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd är det därför lämpligt att anpassa förordning (EU) 2016/1011 för att fastställa ett minimiregelverk för harmoniserade och integrerade referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet på unionsnivå. I detta avseende är det särskilt viktigt att sådana referensvärden inte på ett betydande sätt skadar andra miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade mål (ESG-mål), i synnerhet när de definieras av en unionsomfattande ram för att underlätta hållbara investeringar på grundval av harmoniserade indikatorer och kriterier.

(13)  ▌Att införa en klar åtskillnad mellan referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, och utveckla minimistandarder för vart och ett av dessa, kommer att underlätta konsekvens mellan referensvärden som väljer att lyfta fram sig själva som sådana. Referensvärdet för anpassning till Parisavtalet bör inriktas på företag eller segment på en specifik marknad som redan uppfyller det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar.

(14)  Alla företag vars tillgångar väljs ut för att ingå i ett referensvärde för klimatomställning bör ha en plan för att minska sina koldioxidutsläpp i riktning mot en övergripande anpassning till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar. Sådana planer bör vara offentliga och trovärdiga på så sätt att de utgör ett genuint åtagande för utfasning av fossila bränslen och är tillräckligt detaljerade och tekniskt genomförbara.

(15)  Det finns många referensvärdesadministratörer som hävdar att deras referensvärden beaktar ESG-målen. Användarna av ▌referensvärden har dock inte alltid nödvändig information om i vilken utsträckning administratörernas metoder beaktar ESG‑faktorer. Den befintliga informationen är också ofta uppsplittrad och fungerar inte för att effektivt jämföra investeringar över gränserna. För att göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut bör referensvärdesadministratörer vara skyldiga att redovisa i referensvärdesdeklarationen huruvida deras referensvärden eller familjer av referensvärden eftersträvar ESG-målen och huruvida administratören erbjuder sådana referensvärden. När det gäller signifikanta referensvärden för aktier och obligationer samt för klimatomställning och anpassning till Parisavtalet bör referensvärdesadministratören offentliggöra detaljerad information om huruvida och i vilken utsträckning en övergripande grad av anpassning till målet att minska koldioxidutsläppen och/eller för att uppnå målen i Parisavtalet om klimatförändringar säkerställs. Kommissionen bör genomföra en konsekvensbedömning för att fastställa om det är genomförbart för alla referensvärden eller familjer av referensvärden att inkludera en detaljerad redogörelse för hur målet för koldioxidutsläppen och/eller uppnåendet av målen i Parisavtalet säkerställs.

(16)  Av samma skäl bör administratörer av referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet även offentliggöra de metoder som de använder för att beräkna dem. Denna information bör redovisa hur de underliggande tillgångarna har valts ut och viktats och vilka tillgångar som har uteslutits och varför. ▌För att bedöma hur referensvärdet bidrar till miljömålen bör referensvärdesadministratören redovisa hur de underliggande tillgångarnas koldioxidavtryck och koldioxidbesparingar har mätts, deras respektive värden, inklusive referensvärdets totala koldioxidavtryck, och vilken typ av data som använts samt dess källa. För att göra det möjligt för kapitalförvaltare att välja det lämpligaste referensvärdet för sin investeringsstrategi bör administratörer av referensvärden förklara vad parametrarna i deras metoder stödjer sig på, och hur referensvärdet bidrar till miljömålen ▌. Den information som offentliggörs bör också omfatta uppgifter om hur ofta översyn görs och enligt vilket förfarande.

(17a)  Det är viktigt att huvuddelarna i de metoder som används för att sammanställa referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet har en stadig grundval i klimatvetenskapen. Detta uppnås rutinmässigt genom att man följer Parisavtalet om klimatförändringar, till exempel genom att använda ett klimatscenario och motsvarande riktning för utfasning av fossila bränslen som är anpassad efter målen i Parisavtalet om klimatförändringar.

(18)  För att säkerställa att man håller fast vid det valda klimatmålet bör administratörer av referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet regelbundet se över sina metoder och informera användarna om de tillämpliga förfarandena vid varje väsentlig ändring. När administratörer av referensvärden gör en väsentlig ändring bör de redovisa skälen för denna ändring och förklara hur den är förenlig med referensvärdets ursprungliga mål.

(19)  För att öka transparensen och säkerställa en lämplig harmoniseringsnivå bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att ▌ange minimiinnehållet i de upplysningskrav som bör gälla för administratörer av referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, och för att fastställa minimistandarder för harmonisering av metoderna för att fastställa referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet, inklusive metoden för att beräkna de underliggande tillgångarnas koldioxidutsläpp ▌, med beaktande av metoderna för produkters miljöavtryck (PEF-metoden) och för organisationers miljöavtryck (OEF-metoden) enligt definitionerna i punkt 2 a och b i kommissionens rekommendation 2013/179/EU(11) och arbetet inom den tekniska expertgruppen om hållbar finansiering. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga öppna och offentliga samråd under sitt förberedande arbete för var och en av de delegerade akterna, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(20)  Förordning (EU) 2016/1011 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av förordning (EU) 2016/1011

Förordning (EU) 2016/1011 ska ändras på följande sätt:

1.  I artikel 3.1 ska följande led läggas till som leden 23a, 23b och 23c:

”23a) referensvärde för klimatomställning: ett referensvärde som betecknas som ett EU-referensvärde för klimatomställning, där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut, viktas eller undantas så att den resulterande referensportföljen har en utveckling mot minskade koldioxidutsläpp, och som är konstruerat i enlighet med de standarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2. Det referensvärdet ska uppfylla samtliga nedanstående minimikrav:

i)  Planerna för utsläppsminskning från emittenterna av tillgångarna måste innehålla mätbara tidsbaserade mål som är stabila och evidensbaserade.

ii)  De företag som ansvarar för de underliggande tillgångarna måste ha detaljerade planer för utsläppsminskning som delas upp efter nivån på enskilda rörelsedrivande dotterföretag.

iii)  Emittenterna av tillgångarna måste årligen rapportera om framsteg i riktning mot dessa mål.

iv)  De underliggande tillgångarnas verksamhet får inte avsevärt skada andra ESG-mål.

Senast den 1 januari 2022 ska leverantörer av referensvärden i unionen sträva efter att marknadsföra ett eller flera referensvärden för klimatomställning, och det referensvärdet kommer att regleras som ett signifikant referensvärde.

(23b) referensvärde för anpassning till Parisavtalet: ett referensvärde som betecknas som ett EU-referensvärde för anpassning till Parisavtalet, i vilket de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut så att den resulterande referensportföljens koldioxidutsläpp är anpassade till uppvärmningsmålet på 1,5 °C i Parisavtalet, och som även är konstruerat i enlighet med de minimistandarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2, och i vilka portföljen av underliggande tillgångar inte exponeras för företag som bedriver någon av följande ekonomiska verksamheter:

    Utforskning, utvinning, distribution och bearbetning av fossila bränslen.

    Konstruktion och underhåll av kraftverk som bränner fossila bränslen.

De underliggande tillgångarnas verksamhet får inte avsevärt skada andra ESG-mål.

Senast den 1 januari 2022 ska leverantörer av referensvärden i unionen sträva efter att marknadsföra ett eller flera referensvärden för anpassning till Parisavtalet, och det referensvärdet kommer att regleras som ett signifikant referensvärde.

(23c) utveckling mot minskade koldioxidutsläpp: en mätbar, vetenskapsbaserad och tidsbunden utveckling för att minska scope 1-, 2- och 3-utsläpp samt koldioxidutsläpp i riktning mot anpassning till det långsiktiga globala uppvärmningsmålet enligt Parisavtalet om klimatförändringar.”

2.  Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

(a)  I punkt 1 ska följande led läggas till som leden d och da:

”d) En förklaring av hur metodens nyckelelement enligt led a beaktar faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) för varje referensvärde eller familj av referensvärden ▌.

”da) En förklaring av hur referensvärdet eller familjen av referensvärden påverkar klimatet, framför allt graden av samordning med målen i Parisavtalet om klimatförändringar.”

(b)  Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange minimiinnehållet i den förklaring som avses i punkt 1 d och da i denna artikel samt det standardformat som ska användas, och uppdatera riktlinjerna om den referensvärdesdeklaration som avses i artikel 27.2a så att den innehåller hänvisningar till ESG och hållbarhetsaspekter.”

3.  I avdelning III ska följande kapitel införas som kapitel 3a:

”Kapitel 3a

Referensvärden för koldioxidsnåla ▌investeringar och för anpassning till Parisavtalet

Artikel 19a

Referensvärden för koldioxidsnåla ▌investeringar och för anpassning till Parisavtalet

(1)  Kraven i bilaga III ska, utöver eller som ersättning för kraven i avdelningarna II, III och IV, tillämpas på tillhandahållande av och rapportering i samband med referensvärden för klimatomställning eller för anpassning till Parisavtalet.

(2)  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på ▌ referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet i syfte att ange följande:

(a)  Kriterier för val av underliggande tillgångar, inbegripet, i förekommande fall, kriterier för uteslutande av tillgångar.

(b)  Kriterier och metod för viktning av referensvärdets underliggande tillgångar.

(c)  ▌Beräkning av utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp för referensvärdena för klimatomställning.”

3a.  I artikel 21 ska sista stycket i punkt 3 ändras på följande sätt:

”Vid slutet av denna period ska den behöriga myndigheten se över sitt beslut att tvinga administratören att fortsätta offentliggöra referensvärdet och får, om så krävs, förlänga perioden i lämplig utsträckning, dock med högst ytterligare 12 månader. Den maximala perioden för obligatorisk administration får inte överskrida totalt 36 månader.”

3b.  I artikel 23 ska sista stycket i punkt 6 ändras på följande sätt:

”Den maximala perioden för obligatorisk rapportering enligt leden a och b i första stycket får inte överstiga totalt 36 månader.”

4.  I artikel 27 ska följande punkter läggas till som punkterna 2a, 2b och 2c:

”2a. För varje krav enligt punkt 2 ska en referensvärdesdeklaration innehålla en förklaring av hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) beaktas i varje referensvärde eller familj av referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs ▌. För referensvärden eller familjer av referensvärden som inte har några ESG-mål ska det vara tillräckligt att leverantörerna av referensvärden tydligt anger i referensvärdesdeklarationen att de inte har sådana mål.

Om inget referensvärde enligt artikel 3.1 leden 23a och 23b är tillgängligt i den enskilda referensleverantörens portfölj, eller om leverantören inte har några referensvärden som eftersträvar eller tar hänsyn till ESG-mål, kommer detta att anges i referensvärdesdeklarationen. När det gäller signifikanta referensvärden för aktier och obligationer ska leverantören av referensvärden offentliggöra en detaljerad referensvärdesdeklaration om huruvida och i vilken utsträckning en övergripande grad av anpassning till målet att minska koldioxidutsläppen och/eller för att uppnå målen i Parisavtalet om klimatförändringar säkerställs, i enlighet med reglerna för offentliggörande för finansiella produkter i artikel 5.3 i [EUT: inför hänvisning till förordningen om information som ska lämnas avseende hållbara investeringar och hållbarhetsrisker]. Senast den 1 januari 2020 ska kommissionen utgående från en konsekvensbedömning bedöma hur alla referensvärden eller familjer av referensvärden ska kunna inkludera en detaljerad redogörelse för hur målet för koldioxidutsläppen och/eller uppnåendet av målen i Parisavtalet om klimatförändringar ska säkerställas.

Om leverantören av referensvärden tillhandahåller ett referensvärde i enlighet med artikel 3.1 leden 23a och 23b, ska referensvärdesdeklarationen för det referensvärdet även innehålla information om den övergripande graden av anpassning till det långsiktiga temperaturmålet i Parisavtalet om klimatförändringar att hålla den globala temperaturökningen avsevärt under 2 °C över förindustriell nivå samt att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

2b. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange den information som avses i punkt 2a i denna artikel för att göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut och säkerställa den tekniska genomförbarheten för den punkten.

Senast den 31 december 2019 ska kommissionen tillhandahålla en konsekvensbedömning för att avgöra när den delegerade akten ska träda i kraft, i syfte att ge administratörerna av referensvärden tillräckligt med tid att efterleva punkt 2a. Denna delegerade akt ska träda i kraft senast den 1 januari 2021.

2c. Med den snabba utvecklingen inom klimattekniken är det mycket viktigt att kommissionen integrerar nya innovationer. Senast den 31 december 2023 ska kommissionen därför se över denna förordning och offentliggöra en rapport med en analys av denna nya förordnings och den nya klimatteknikens effekter, i syfte att anpassa den finansiella referensvärdessektorn till åtagandena i Parisavtalet om klimatförändringar, såsom de har genomförts i unionsrätten, samt till kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om styrningen av energiunionen*+. Denna rapport ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.”

____________________________

* Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT ...).”

+ EUT: För in nummer på det direktiv som finns i dokument 2016/0375 (COD) i texten och för in nummer, datum, titel och EUT-hänvisning avseende det direktivet i fotnoten.

4a.  Artikel 49 ska ersättas med följande:

”1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 13.2a, 19.2a, 20.6, 24.2, 27.2, 33.7, 51.6 och 54.3 ska ges till kommissionen ▌för en period på fem år från ... [EUT: för in datumet för ändringsaktens ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med ytterligare perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 3.2, 13.2a, 19.2a, 20.6, 24.2, 27.2b, 33.7, 51.6 och 54.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 20.6, 13.2a, 19.2a, 24.2, 27.2b, 33.7, 51.6 och 54.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”

4b.  I artikel 51 ska följande punkt införas:

”4a. Ett befintligt referensvärde som bedöms som kritiskt genom en genomförandeakt som antagits av kommissionen i enlighet med artikel 20 i denna förordning och som inte uppfyller kraven om att godkännas i enlighet med artikel 34 i denna förordning senast den 1 januari 2020 får, om dess upphörande skulle påverka den finansiella stabiliteten, användas till och med den 31 december 2021.”

4c.  I artikel 54 ska följande punkt införas:

”3a. Så snart en omfattande och detaljerad ram för hållbara investeringar, där [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] är en första byggsten, har trätt i kraft, ska kommissionen utan onödigt dröjsmål offentliggöra en rapport om möjligheten att i förordning (EU) 2016/1011 införa villkor för ett ”referensvärde för hållbarhet” eller ett ”ESG-referensvärde” utgående från ramen för hållbara investeringar. Denna rapport ska översändas till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.”

5.  Texten i bilagan till denna förordning ska läggas till.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

För att säkerställa framtida enhetlighet och rättslig förutsebarhet är det absolut nödvändigt att det från och med EU:s taxonomiförordnings ikraftträdande finns samstämmighet mellan de båda texterna.

Den är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

BILAGA

Referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet

Metod för referensvärden för klimatomställning

1.  Med fullständig respekt för utvecklingen av hållbarhetsindikatorer och de metoder som används för att mäta dem ska administratören av ett referensvärde för koldioxidsnåla investeringar beskriva, dokumentera och offentliggöra alla metoder som används för att beräkna referensvärdet samtidigt som konfidentialitet och skydd av icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) i enlighet med definitionen i direktiv (EU) 2016/943 säkerställs. Följande ska ingå:

(a)    En förteckning över de underliggande tillgångar som används för att beräkna referensvärdet▌.

(b)  Alla kriterier och metoder, inklusive urvals-, uteslutnings- och viktningsfaktorer, mått och proxyvariabler som används i metoden för beräkning av referensvärdet.

(c)  De kriterier som tillämpas för att utesluta tillgångar eller företag vars koldioxidavtryck eller fossila reserver ligger på en nivå som gör att de inte kan inkluderas i referensvärdet▌.

(d)  Kriterier och vetenskapsbaserade metoder samt beräkning av utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp som är kopplade till de underliggande tillgångarna i indexportföljen.

▌(h)  Typ av data, och dess källa, och hur de används i referensvärdesmetoden för att avgöra urval eller uteslutning av de underliggande tillgångarna, inklusive följande:

(i)  Utsläpp genererade från källor som företaget kontrollerar och som är kopplade till underliggande tillgångar.

(ii)  Utsläpp från användning av inköpt el, ånga eller andra energislag som produceras i ett föregående led och som är kopplade till underliggande tillgångar.

(iii)  Utsläpp som är en följd av ett företags verksamhet eller av någon av dess underliggande tillgångar men som det inte har direkt kontroll över. Endast företag som fastställer sådana indirekta utsläpp eller scope 3-utsläpp ska övervägas för inkludering, med tanke på tillgången till data.

(v)  Huruvida ingångsinformationen bygger på globala standarder såsom FSB:s arbetsgrupp för klimatrelaterad finansiell redovisning.

(i)  Indexportföljens totala koldioxidutsläpp och den uppskattade effekten på begränsningen av klimatförändringarna av den koldioxidsnåla strategi som referensvärdet representerar.

(j)  Skälen till varför man har valt en viss strategi eller ett visst mål för metoden för låga koldioxidutsläpp, och en förklaring till varför metoden är lämplig för beräkning av referensvärdets miljömål.

Metod för referensvärden för anpassning till Parisavtalet

2.  Administratören av ett referensvärde för anpassning till Parisavtalet ska, utöver uppfyllandet av de skyldigheter som gäller för administratörer av referensvärden för klimatomställning, redovisa ▌koldioxideffekterna av varje underliggande tillgång som ingår i referensvärdet och ange den formel eller den beräkningsmetod som används för att fastställa om utsläppen är förenliga med det långsiktiga temperaturmålet i Parisavtalet om klimatförändringar.

Ändringar av metoden

3.  Administratörer av referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet ska anta förfaranden och bakomliggande skäl för alla planerade väsentliga ändringar av sina metoder, och göra dessa upplysningar tillgängliga för användarna. Rutinerna ska vara förenliga med det överordnade målet att referensvärdesberäkningarna alltid ska vara i linje med målen för klimatomställning eller för anpassning till Parisavtalet. Rutinerna ska föreskriva följande:

(a)  Att användarna underrättas på förhand inom en tydlig tidsram som ger dem tillräcklig möjlighet att analysera och lämna synpunkter på effekterna av sådana planerade ändringar, med beaktande av administratörernas uppskattning av de allmänna omständigheterna.

(b)  Att användarna ges möjlighet att lämna synpunkter på ändringarna och att administratörerna ges möjlighet att reagera på dessa synpunkter, varvid synpunkterna ska göras tillgängliga för alla marknadsaktörer efter en viss samrådsperiod, utom om den som har lämnat synpunkterna har begärt sekretess.

4.  Administratörer av referensvärden för klimatomställning och för anpassning till Parisavtalet ska regelbundet granska sina metoder för att se till att de ger en god bild av de fastställda målen, och de ska ha rutiner för att kunna beakta samtliga relevanta användares synpunkter.

(1)

* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.

(2)

EUT C […], […], s. […].

(3)

EUT C ..., s. ...

(4)

EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(5)

COM(2016) 739 final.

(6)

CO EUR 17, CONCL. 5.

(7)

EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(8)

COM(2018) 97 final.

(9)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).

(10)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

(11)

Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.11.2018)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

(COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD))

Föredragande av yttrande: Adina-Ioana Vălean

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:

Ändringsförslag    1

Förslag till förordning

Titeln

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Förslag till

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

om ändring av förordning (EU) 2016/1011 avseende integrering av hållbarhetsindikatorer i referensvärdesmetoden och referensvärden för investeringar med positiv effekt

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES)

Ändringsförslag    2

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/101129 fastställer enhetliga regler för referensvärden i unionen och omfattar olika typer av referensvärden. Koldioxidsnåla investeringsstrategier blir allt vanligare och investerarna använder i allt högre grad referensvärden för koldioxidsnåla investeringar för att mäta sina investeringsportföljers resultat.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/101129 fastställer enhetliga regler för referensvärden i unionen och omfattar olika typer av referensvärden. Hållbara investeringsstrategier blir allt vanligare och investerarna använder i allt högre grad referensvärden för investeringar för att mäta sina investeringsportföljers resultat.

__________________

__________________

29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).

Ändringsförslag    3

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8)  Det finns för närvarande en rad olika index som fungerar som index för koldioxidsnåla investeringar. De används som referensvärden för investeringsportföljer och -produkter som säljs över gränserna. Kvaliteten och integriteten hos referensvärdena för koldioxidsnåla investeringar påverkar den inre marknadens effektiva funktion för en rad olika individuella och kollektiva investeringsportföljer. Många index för koldioxidsnåla investeringar som används för att mäta investeringsportföljers resultat, särskilt för separerade placeringskonton och företag för kollektiva investeringar, tillhandahålls i en viss medlemsstat men används av portfölj- och kapitalförvaltare i andra medlemsstater. Portfölj- och kapitalförvaltare säkrar dessutom ofta sina klimatexponeringsrisker med hjälp av referensvärden som konstrueras i andra medlemsstater.

(8)  Det finns för närvarande en rad olika index som fungerar som index för koldioxidsnåla investeringar eller hållbarhet. De används som referensvärden för investeringsportföljer och -produkter som säljs över gränserna. Kvaliteten och integriteten hos referensvärdena påverkar den inre marknadens effektiva funktion för en rad olika individuella och kollektiva investeringsportföljer. Många index för koldioxidsnåla investeringar och hållbarhet som används för att mäta investeringsportföljers resultat, särskilt för separerade placeringskonton och företag för kollektiva investeringar, tillhandahålls i en viss medlemsstat men används av portfölj- och kapitalförvaltare i andra medlemsstater. Portfölj- och kapitalförvaltare säkrar dessutom ofta sina klimatexponeringsrisker och miljörisker med hjälp av referensvärden som konstrueras i andra medlemsstater.

Ändringsförslag    4

Förslag till förordning

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9)  Olika kategorier av index för koldioxidsnåla investeringar, med olika hög ambitionsgrad, har dykt upp på marknaden. Vissa referensvärden går ut på att minska koldioxidavtrycket från en standardinvesteringsportfölj, medan andra går ut på att enbart ta med tillgångar som bidrar till att uppnå klimatmålet på två grader enligt Parisavtalet. Trots att dessa referensvärden bygger på olika mål och strategier marknadsförs de gemensamt som gröna referensvärden.

(9)  Olika kategorier av index för hållbarhet, med olika hög ambitionsgrad, har dykt upp på marknaden. Trots att dessa referensvärden bygger på olika mål och strategier marknadsförs de gemensamt som referensvärden för hållbarhet.

Ändringsförslag    5

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a)  Som kommissionens högnivågrupp för hållbar finansiering kommit fram till behöver referensvärdena anpassas mer till hållbarhet och återspegla exponeringen för hållbarhetsrisker. Investerare behöver jämförbar och heltäckande information om miljörisker och miljöpåverkan för att kunna bedöma sina portföljer utifrån andra faktorer än koldioxidexponering. En snäv inriktning på koldioxidexponering kan få negativa effekter genom att investeringsflöden styrs om till mål med andra miljörisker. Referensvärdesadministratörerna bör därför beakta och redogöra för i vilken utsträckning hållbarshetsaspekter (i fråga om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) återspeglas i referensvärdesmetoden.

Ändringsförslag    6

Förslag till förordning

Skäl 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10b)  Alla referensvärdesadministratörer bör därför in sina referensvärdesmetoder inkludera centrala resurseffektivitetsindikatorer, som utöver koldioxidutsläpp också omfattar övriga utsläpp, inverkan på den biologiska mångfalden, produktionen av avfall samt användningen av energi, förnybar energi, råvaror, vatten och mark, i enlighet med kommissionens övervakningsram för den cirkulära ekonomin, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin och Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 ”Resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle”.

Ändringsförslag    7

Förslag till förordning

Skäl 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10c)  Såsom kommissionens högnivågrupp för hållbar finansiering har föreslagit bör den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) inkludera hänvisningar till ESG-mål (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) och hållbarhetsaspekter i sina riktlinjer om referensvärdesdeklarationen. Esma bör, tillsammans med European Financial Reporting Advisory Group (Efrag), utarbeta riktlinjer för referensvärdesadministratörer för att indikatorer för cirkulär ekonomi ska införlivas i referensvärdesmetoderna.

Ändringsförslag    8

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11)  Utan en harmoniserad ram för att säkerställa tillförlitlighet och integritet hos de viktigaste typerna av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar som används för enskilda eller kollektiva investeringsportföljer, är det sannolikt att olika behandling i olika medlemsstater kommer att skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad.

(11)  Utan en harmoniserad ram för att säkerställa tillförlitlighet och integritet hos referensvärdena som används för enskilda eller kollektiva investeringsportföljer, är det sannolikt att olika behandling i olika medlemsstater kommer att skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad.

Ändringsförslag    9

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12)  För att den inre marknaden ska fortsätta att fungera korrekt, för att ytterligare förbättra förutsättningarna för dess funktion, och för att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd är det därför lämpligt att anpassa förordning (EU) 2016/1011 för att fastställa en rättslig ram för harmoniserade referensvärden för koldioxidsnåla investeringar på unionsnivå.

(12)  För att den inre marknaden ska fortsätta att fungera korrekt, för att ytterligare förbättra förutsättningarna för dess funktion, och för att säkerställa en hög nivå av konsument- och investerarskydd är det därför lämpligt att anpassa förordning (EU) 2016/1011 för att fastställa en rättslig ram för integrering av indikatorer för cirkulär ekonomi i referensvärdesmetoder på unionsnivå.

Ändringsförslag    10

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13)  Det är också nödvändigt att införa en klar åtskillnad mellan referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och referensvärden för klimatpositiva investeringar. I ett referensvärde för koldioxidsnåla investeringar bör de underliggande tillgångarna väljas med syftet att minska koldioxidutsläppen i indexportföljen jämfört med motsvarande standardindex, medan ett klimatpositivt index endast bör innehålla komponenter vars utsläppsbesparingar överskrider deras koldioxidutsläpp.

(13)  Samtidigt som det är nödvändigt att indikatorer för cirkulär ekonomi ingår i alla referensvärdesmetoder bör en kategori av referensvärden för investeringar med positiv effekt införas. I ett referensvärde för investeringar med positiv effekt bör de underliggande tillgångarna endast innehålla komponenter vars nettoeffekt baserad på harmoniserade indikatorer för cirkulär ekonomi är positiv.

Ändringsförslag    11

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14)  Alla företag vars tillgångar väljs ut för att ingå i ett referensvärde för klimatpositiva investeringar bör begränsa koldioxidutsläpp i större utsträckning än vad de ger upphov till, och därmed ha en positiv inverkan på miljön. Kapital- och portföljförvaltare som gör gällande att deras investeringsstrategi ligger i linje med Parisavtalet om klimatförändringar bör därför använda referensvärden för klimatpositiva investeringar.

(14)  Alla företag vars tillgångar väljs ut för att ingå i ett referensvärde för investeringar med positiv effekt bör ha en positiv nettoeffekt på miljön. Kapital- och portföljförvaltare som gör gällande att deras investeringsstrategi är hållbar bör därför använda referensvärden för investeringar med positiv effekt.

Ändringsförslag    12

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15)  Det finns många referensvärdesadministratörer som hävdar att deras referensvärden beaktar mål för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG). Användarna av dessa referensvärden har dock inte alltid nödvändig information om i vilken utsträckning administratörernas metoder beaktar ESG-målen. Den befintliga informationen är också ofta uppsplittrad och fungerar inte för att effektivt jämföra investeringar över gränserna. För att göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut bör referensvärdesadministratörer vara skyldiga att redovisa hur deras metod tar hänsyn till ESG-faktorer i alla referensvärden eller familjer av referensvärden som framhålls som förenliga med ESG-målen. Denna information bör också lämnas i referensvärdesdeklarationen. Administratörer av referensvärden som inte framhåller eller tar hänsyn till ESG-målen bör inte omfattas av denna upplysningsskyldighet.

(15)  Användarna av referensvärdena har inte alltid nödvändig information om i vilken utsträckning referensvärdesadministratörernas metoder beaktar ESG-risker och ESG-effekter. Den befintliga informationen är ofta uppsplittrad och fungerar inte för att effektivt jämföra investeringar över gränserna. För att göra det möjligt för marknadsaktörerna att fatta välgrundade beslut bör alla referensvärdesadministratörer vara skyldiga att redovisa hur deras metod inkluderar indikatorer för cirkulär ekonomi i alla referensvärden. Denna information bör lämnas i referensvärdesdeklarationen.

Ändringsförslag    13

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16)  Av samma skäl bör administratörer av koldioxidsnåla och klimatpositiva referensvärden även offentliggöra de metoder som de använder för att beräkna dem. Denna information bör redovisa hur de underliggande tillgångarna har valts ut och viktats och vilka tillgångar som har uteslutits och varför. Administratörer av referensvärden bör också precisera hur referensvärdena för koldioxidsnåla investeringar skiljer sig från underliggande standardindex, framför allt när det gäller tillämpade vikter, börsvärde och ekonomiska resultat för de underliggande tillgångarna. För att bedöma hur referensvärdet bidrar till miljömålen bör referensvärdesadministratören redovisa hur de underliggande tillgångarnas koldioxidavtryck och koldioxidbesparingar har mätts, deras respektive värden, inklusive referensvärdets totala koldioxidavtryck, och vilken typ av data som använts samt dess källa. För att göra det möjligt för kapitalförvaltare att välja det lämpligaste referensvärdet för sin investeringsstrategi bör administratörer av referensvärden förklara vad parametrarna i deras metoder stödjer sig på, och hur referensvärdet bidrar till miljömålen, inklusive dess bidrag till att minska klimatförändringarna. Den information som offentliggörs bör också omfatta uppgifter om hur ofta översyn görs och enligt vilket förfarande.

(16)  Av samma skäl bör referensvärdesadministratörer av referensvärden för investeringar med positiv effekt även offentliggöra de metoder som de använder för att beräkna dem. Denna information bör redovisa hur de underliggande tillgångarna har valts ut och viktats och vilka tillgångar som har uteslutits och varför. Administratörer av referensvärden bör också precisera hur referensvärdena för investeringar med positiv effekt skiljer sig från underliggande standardindex, framför allt när det gäller tillämpade vikter, börsvärde och ekonomiska resultat för de underliggande tillgångarna. För att bedöma hur referensvärdet bidrar till miljömålen bör referensvärdesadministratören redovisa hur de underliggande tillgångarnas miljöeffekt och miljörisker har mätts, deras respektive värden, inklusive referensvärdets totala miljöavtryck, och vilken typ av data som använts samt dess källa. För att göra det möjligt för kapitalförvaltare att välja det lämpligaste referensvärdet för sin investeringsstrategi bör administratörer av referensvärden förklara vad parametrarna i deras metoder stödjer sig på, och hur referensvärdet bidrar till miljömålen. Den information som offentliggörs bör också omfatta uppgifter om hur ofta översyn görs och enligt vilket förfarande.

Ändringsförslag    14

Förslag till förordning

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17)  Administratörer av referensvärden för klimatpositiva investeringar bör dessutom redovisa den positiva koldioxideffekten för varje underliggande tillgång som ingår i referensvärdet, och ange vilken metod som används för att fastställa om utsläppsminskningarna överskrider tillgångens koldioxidavtryck.

(17)  Administratörer av referensvärden för investeringar med positiv effekt bör dessutom redovisa den positiva miljöeffekten för varje underliggande tillgång som ingår i referensvärdet, och ange vilken metod som används för att fastställa om nettoeffekten på miljön är positiv.

Ändringsförslag    15

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18)  För att säkerställa att man håller fast vid det valda klimatmålet bör administratörer av referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar regelbundet se över sina metoder och informera användarna om de tillämpliga förfarandena vid varje väsentlig ändring. När administratörer av referensvärden gör en väsentlig ändring bör de redovisa skälen för denna ändring och förklara hur den är förenlig med referensvärdets ursprungliga mål.

(18)  För att säkerställa att informationen till investerare är korrekt bör administratörer av referensvärden för investeringar med positiv effekt regelbundet se över sina metoder och informera användarna om de tillämpliga förfarandena vid varje väsentlig ändring. När administratörer av referensvärden gör en väsentlig ändring bör de redovisa skälen för denna ändring och förklara hur den är förenlig med referensvärdets ursprungliga mål.

Ändringsförslag    16

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19)  För att öka transparensen och säkerställa en lämplig harmoniseringsnivå bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att närmare ange minimiinnehållet i de upplysningskrav som bör gälla för administratörer av referensvärden som tar hänsyn till ESG-målen, och för att fastställa minimistandarder för harmonisering av metoderna för att fastställa referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar, inklusive metoden för att beräkna de underliggande tillgångarnas koldioxidutsläpp och koldioxidbesparingar, med beaktande av metoderna för produkters miljöavtryck (PEF-metoden) och för organisationers miljöavtryck (OEF-metoden) enligt definitionerna i punkt 2 a och b i kommissionens rekommendation 2013/179/EU30. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(19)  För att öka transparensen och säkerställa en lämplig harmoniseringsnivå bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att närmare ange minimiinnehållet i de upplysningskrav som bör gälla för administratörer av referensvärden, och för att fastställa minimistandarder för harmonisering av metoderna för att integrera indikatorer för cirkulär ekonomi, inklusive metoden för att beräkna de underliggande tillgångarnas nettoeffekt på miljön, med beaktande av metoderna för produkters miljöavtryck (PEF-metoden) och för organisationers miljöavtryck (OEF-metoden) enligt definitionerna i punkt 2 a och b i kommissionens rekommendation 2013/179/EU30 och de indikatorer för cirkulär ekonomi som fastställs i kommissionens plattform för övervakning av den cirkulära ekonomin och kommissionens handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

__________________

__________________

30 Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

30 Kommissionens rekommendation 2013/179/EU av den 9 april 2013 om användningen av gemensamma metoder för att mäta och kommunicera produkters och organisationers miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv (EUT L 124, 4.5.2013, s. 1).

Ändringsförslag    17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 3 – punkt 1 – led 23a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23a)  referensvärde för koldioxidsnåla investeringar: ett referensvärde där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut så att den resulterande referensportföljen har lägre koldioxidutsläpp jämfört med de tillgångar som utgör ett kapitalviktat standardreferensvärde, och som är konstruerat i enlighet med de standarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2.

(23a)  referensvärde för positiv miljöeffekt: ett referensvärde där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut på grundval av sitt positiva nettomiljöavtryck, och som är konstruerat i enlighet med de standarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2.

Ändringsförslag    18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 3 – punkt 1 – led 23b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23b)  referensvärde för klimatpositiva investeringar: ett referensvärde där de underliggande tillgångarna, för tillämpningen av led 1 b ii i denna punkt, väljs ut på grundval av att deras koldioxidutsläppsbesparingar överskrider tillgångens koldioxidavtryck, och som är konstruerat i enlighet med de standarder som fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 19a.2.

utgår

Ändringsförslag    19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led a

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 13 – punkt 1 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  En förklaring av hur metodens nyckelelement enligt led a beaktar faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) för varje referensvärde eller familj av referensvärden som strävar mot eller tar hänsyn till ESG-mål.

(d)  En förklaring av hur metodens nyckelelement enligt led a beaktar faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), inbegripet centrala indikatorer för cirkulär ekonomi, såsom koldioxidutsläpp, övriga utsläpp, inverkan på den biologiska mångfalden, produktionen av avfall samt användningen av energi, förnybar energi, råvaror, vatten och mark, i enlighet med kommissionens övervakningsram för den cirkulära ekonomin.

Ändringsförslag    20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2 – led b

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 13 – punkt 2a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange minimiinnehållet i den förklaring som avses i punkt 1 d.

2a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange minimiinnehållet i den förklaring som avses i punkt 1 d, och uppdatera riktlinjerna om den referensvärdesdeklaration som avses i artikel 27.2a så att den innehåller hänvisningar till ESG och hållbarhetsaspekter.

Ändringsförslag    21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2016/1011

Avdelning VIII – Kapitel 3a – rubriken

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar

Referensvärden för positiv miljöeffekt

Ändringsförslag    22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 19a – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Kraven i bilaga III ska, utöver eller som ersättning för kraven i avdelningarna II, III och IV, tillämpas på tillhandahållande av och rapportering i samband med referensvärden för koldioxidsnåla eller för klimatpositiva investeringar.

1.  Kraven i bilaga III ska, utöver eller som ersättning för kraven i avdelningarna II, III och IV, tillämpas på tillhandahållande av och rapportering i samband med referensvärden för positiv miljöeffekt.

Ändringsförslag    23

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 19a – punkt 2 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange minimistandarder för referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar, däribland följande:

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange minimistandarder för referensvärden för positiv miljöeffekt i överensstämmelse med åtagandena i Parisavtalet, såsom de har genomförts i unionsrätten, däribland följande:

Ändringsförslag    24

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 19a – punkt 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  Metoden för beräkning av de koldioxidutsläpp och koldioxidbesparingar som är kopplade till de underliggande tillgångarna.

(c)  Metoden för beräkning av koldioxidutsläpp, övriga utsläpp, inverkan på den biologiska mångfalden, produktionen av avfall och användningen av energi, förnybar energi, råvaror, vatten och mark som kan kopplas till de underliggande tillgångarna.

Ändringsförslag    25

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 27 – punkt 2a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2a.  För varje krav enligt punkt 2 ska en referensvärdesdeklaration innehålla en förklaring av hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) beaktas för varje referensvärde eller familj av referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs, och som strävar mot eller tar hänsyn till ESG-mål.

2a.  För varje krav enligt punkt 2 ska en referensvärdesdeklaration innehålla en förklaring av hur faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) beaktas för varje referensvärde eller familj av referensvärden som tillhandahålls och offentliggörs.

Ändringsförslag    26

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EU) 2016/1011

Artikel 27 – punkt 2b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2b.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange den information som avses i punkt 2a.

2b.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 49 med avseende på att närmare ange den information som avses i punkt 2a, och uppdatera riktlinjerna om referensvärdesdeklarationen så att den innehåller hänvisningar till ESG och hållbarhetsaspekter.

Ändringsförslag    27

Förslag till förordning

Bilaga – underrubrik 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar

Referensvärden för investeringar med positiv effekt

Ändringsförslag    28

Förslag till förordning

Bilaga – underrubrik 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Metod för referensvärden för koldioxidsnåla investeringar

Metod för referensvärden för investeringar med positiv effekt

Ändringsförslag    29

Förslag till förordning

Bilaga – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.  Administratören av ett referensvärde för koldioxidsnåla investeringar ska beskriva, dokumentera och offentliggöra alla metoder som används för att beräkna referensvärden för koldioxidsnåla investeringar, där följande ska ingå:

1.  Administratören av ett referensvärde för investeringar med positiv effekt ska beskriva, dokumentera och offentliggöra alla metoder som används för att beräkna indikatorer för cirkulär ekonomi, där följande ska ingå:

Ändringsförslag    30

Förslag till förordning

Bilaga – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a)  En förteckning över de underliggande tillgångar som används för att beräkna referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar.

(a)  En förteckning över de underliggande tillgångar som används för att beräkna den positiva nettoeffekten.

Ändringsförslag    31

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c)  De kriterier som tillämpas för att utesluta tillgångar eller företag vars koldioxidavtryck eller fossila reserver ligger på en nivå som gör att de inte kan inkluderas i referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar.

(c)  De kriterier som tillämpas för att utesluta tillgångar eller företag som har en negativ nettoeffekt på miljön och därför inte kan inkluderas i referensvärdet för investeringar med positiv effekt.

Ändringsförslag    32

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(d)  Kriterier och metoder för hur referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar mäter det koldioxidavtryck och de koldioxidbesparingar som är kopplade till de underliggande tillgångarna i indexportföljen.

(d)  Kriterier och metoder för hur referensvärdet för investeringar med positiv effekt mäter den miljöeffekt som är kopplad till de underliggande tillgångarna i indexportföljen.

Ändringsförslag    33

Förslag till förordning

Bilaga – led 1 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e)  Aktiv risk avseende skillnaden mellan referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar och motsvarande standardindex.

(e)  Aktiv risk avseende skillnaden mellan referensvärdet för investeringar med positiv effekt och motsvarande standardindex.

Ändringsförslag    34

Förslag till förordning

Bilaga – led 1 – led f

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(f)  Den positiva omviktningen av koldioxidsnåla tillgångar i referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar i förhållande till motsvarande standardindex, och en förklaring till varför en omviktning är nödvändig för att återspegla de valda målen för referensvärdet.

(f)  Den positiva omviktningen av tillgångar med positiv miljöeffekt i referensvärdet i förhållande till motsvarande standardindex, och en förklaring till varför en omviktning är nödvändig för att återspegla de valda målen för referensvärdet.

Ändringsförslag    35

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led g

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(g)  Förhållandet mellan marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar och marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i motsvarande standardindex.

(g)  Förhållandet mellan marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i referensvärdet för investeringar med positiv effekt och marknadsvärdet för de värdepapper som ingår i motsvarande standardindex.

Ändringsförslag    36

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led h – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(h)  Typ av data, och dess källa, som används vid valet av tillgångar eller företag som kvalificerar för att ingå i referensvärdet för koldioxidsnåla investeringar, inklusive följande:

(h)  Typ av data, och dess källa, som används vid valet av tillgångar eller företag som kvalificerar för att ingå i referensvärdet för investeringar med positiv effekt, inklusive följande:

Ändringsförslag    37

Förslag till förordning

Bilaga I – led 1 – led h – led va (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(va)  Effekter på grundval av övriga indikatorer för cirkulär ekonomi, i enlighet med kommissionens övervakningsram för den cirkulära ekonomin och EU-handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, däribland inverkan på den biologiska mångfalden, produktionen av avfall och användningen av energi, förnybar energi, råvaror, vatten och mark.

Ändringsförslag    38

Förslag till förordning

Bilaga – led 1 – led i

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(i)  Indexportföljens totala koldioxidavtryckexponering och den uppskattade effekten på begränsningen av klimatförändringarna av den koldioxidsnåla strategi som referensvärdet representerar.

(i)  Indexportföljens totala nettomiljöeffekt och den uppskattade miljöeffekten av den strategi som referensvärdet representerar.

Ändringsförslag    39

Förslag till förordning

Bilaga – led 1 – led j

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(j)  Skälen till varför man har valt en viss strategi eller ett visst mål för metoden för låga koldioxidutsläpp, och en förklaring till varför metoden är lämplig för beräkning av referensvärdets mål för låga koldioxidutsläpp.

(j)  Skälen till varför man har valt en viss miljöstrategi eller ett visst hållbarhetsmål, och en förklaring till varför metoden är lämplig för beräkning av referensvärdets mål för miljöeffekt och hållbarhet.

Ändringsförslag    40

Förslag till förordning

Bilaga – underrubrik 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Metod för referensvärden för klimatpositiva investeringar

Ytterligare metod för referensvärden för investeringar med positiv effekt

Ändringsförslag    41

Förslag till förordning

Bilaga – led 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.  Administratören av ett referensvärde för klimatpositiva investeringar ska, utöver uppfyllandet av de skyldigheter som gäller för administratörer av referensvärden för koldioxidsnåla investeringar, redovisa de positiva koldioxideffekterna av varje underliggande tillgång som ingår i referensvärdet och ange den formel eller den beräkningsmetod som används för att fastställa om utsläppsminskningarna är större än tillgångens eller företagets koldioxidavtryck (kvot för positiv klimateffekt).

2.  Administratören av ett referensvärde för investeringar med positiv effekt ska, utöver uppfyllandet av ovannämnda skyldigheter, redovisa de positiva miljöeffekterna av varje underliggande tillgång som ingår i referensvärdet och ange den formel eller den beräkningsmetod som används för att fastställa nettoeffekten.

Ändringsförslag    42

Förslag till förordning

Bilaga – led 3 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.  Administratörer av referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar ska anta förfaranden och bakomliggande skäl för alla planerade väsentliga ändringar av sina metoder, och göra dessa upplysningar tillgängliga för användarna. Rutinerna ska vara förenliga med det överordnade målet att referensvärdesberäkningarna alltid ska vara i linje med målen för låga koldioxidutsläpp eller positiv klimateffekt. Rutinerna ska föreskriva följande:

3.  Administratörer av referensvärden för investeringar med positiv effekt ska anta förfaranden och bakomliggande skäl för alla planerade väsentliga ändringar av sina metoder, och göra dessa upplysningar tillgängliga för användarna. Rutinerna ska vara förenliga med det överordnade målet att referensvärdesberäkningarna alltid ska vara i linje med målen för positiv nettoeffekt. Rutinerna ska föreskriva följande:

Ändringsförslag    43

Förslag till förordning

Bilaga – led 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4.  Administratörer av referensvärden för koldioxidsnåla och för klimatpositiva investeringar ska regelbundet granska sina metoder för att se till att de ger en god bild av de relevanta målen för låga koldioxidutsläpp eller positiv klimateffekt, och de ska ha rutiner för att kunna beakta relevanta användares synpunkter.

4.  Administratörer av referensvärden för investeringar med positiv effekt ska regelbundet granska sina metoder för att se till att de ger en god bild av de fastställda målen, och de ska ha rutiner för att kunna beakta relevanta användares synpunkter.

ÄRENDETS GÅNG I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Titel

Referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

Referensnummer

COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD)

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

5.7.2018

 

 

 

Yttrande från

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

5.7.2018

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Adina-Ioana Vălean

21.6.2018

Antagande

20.11.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

18

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Paul Brannen, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian-Silviu Buşoi, Nicola Caputo, Michel Dantin, Martin Häusling, Gesine Meissner, Tilly Metz, Ulrike Müller, Sirpa Pietikäinen, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Mercedes Bresso, Innocenzo Leontini, Olle Ludvigsson, Ana Miranda

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Catherine Bearder, Gerben-Jan Gerbrandy, Valentinas Mazuronis, Gesine Meissner, Ulrike Müller, Frédérique Ries

NI

Zoltán Balczó

PPE

Innocenzo Leontini, Sirpa Pietikäinen

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Mercedes Bresso, Nicola Caputo, Nessa Childers, Seb Dance, Karin Kadenbach, Jo Leinen, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Marco Affronte, Bas Eickhout, Martin Häusling, Benedek Jávor, Tilly Metz, Ana Miranda

18

-

ECR

Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

EFDD

Julia Reid

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian-Silviu Buşoi, Birgit Collin-Langen, Michel Dantin, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Esther Herranz García, Giovanni La Via, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer-Pierik, Adina-Ioana Vălean

3

0

ECR

Mark Demesmaeker, John Procter

EFDD

Sylvie Goddyn

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Referensvärden för koldioxidsnåla investeringar och för klimatpositiva investeringar

Referensnummer

COM(2018)0355 – C8-0209/2018 – 2018/0180(COD)

Framläggande för parlamentet

24.5.2018

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

5.7.2018

 

 

 

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

5.7.2018

ITRE

5.7.2018

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

ITRE

18.6.2018

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Neena Gill

31.5.2018

 

 

 

Behandling i utskott

18.10.2018

19.11.2018

 

 

Antagande

13.12.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Jonás Fernández, Stefan Gehrold, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Petr Ježek, Barbara Kappel, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Alex Mayer, Ana Miranda, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Ralph Packet, Dariusz Rosati, Anne Sander, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Mady Delvaux, Manuel dos Santos, Ramón Jáuregui Atondo, Syed Kamall, Lieve Wierinck

Ingivande

20.12.2018


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

42

+

ALDE

Petr Ježek, Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Syed Kamall, Bernd Lucke, Ralph Packet, Kay Swinburne

EFDD

Marco Valli

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Matt Carthy, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

PPE

Stefan Gehrold, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Dariusz Rosati, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Mady Delvaux, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Alex Mayer, Manuel dos Santos, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Ana Miranda, Molly Scott Cato

1

-

ENF

Marco Zanni

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 11 januari 2019Rättsligt meddelande