Förfarande : 2018/2114(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0055/2019

Ingivna texter :

A8-0055/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.20
CRE 14/02/2019 - 10.20

Antagna texter :

P8_TA(2019)0134

BETÄNKANDE     
PDF 290kWORD 96k
30.1.2019
PE 630.622v02-00 A8-0055/2019

om genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande: György Schöpflin

ÄNDRINGSFÖRSLAG
MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER
 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

MOTIVERING – BAKGRUND OCH SLUTSATSER

Förfarande och källor

Utarbetandet av den här genomföranderapporten godkändes av talmanskonferensen den 31 maj 2018. Rapporten syftar till att undersöka och utvärdera hur de institutionella mekanismer som säkerställer demokratisk kontroll över de decentraliserade byråerna har genomförts.

Inför sammanställandet av denna genomföranderapport har föredraganden samlat in information och förlitat sig på bland annat följande källor:

  Tekniska möten med kommissionen och EU-byråernas nätverk.

  En studie av professor Ellen Vos, med titeln EU agencies, Common Approach and Parliamentary Scrutiny (EU:s byråer, gemensam ansats och parlamentarisk granskning)(1), som presenterades i utskottet för konstitutionella frågor den 27 november 2018.

  Svar på ett frågeformulär som skickades ut till utskottssekretariaten i syfte att utarbeta den här rapporten.

  En diskussion med kommissionen och tre utskott (BUDG, ECON, ENVI) i syfte att samla in åsikter under utskottet för konstitutionella frågors sammanträde den 22 oktober.

  Ett informationsuppdrag vid byrån för grundläggande rättigheter (FRA) i Wien.

  Ett informationsuppdrag vid Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) i Budapest och vid Europeiska byrån för GNSS (GSA) i Prag.

Slutsatser

Fördragsbestämmelser om byråer

Det saknas en definition av decentraliserade byråer i fördragen. På kommissionens webbplats om byråer och andra EU-organ(2) beskriver kommissionen EU:s byråer som ”rättsligt oberoende enheter som är skilda från EU:s institutioner. De inrättas för att utföra bestämda uppgifter enligt EU:s lagstiftning.” Kommissionen skiljer mellan decentraliserade byråer, byråer inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, genomförandeorgan, Euratoms byråer och andra organ.

Enligt kommissionen: ”De decentraliserade byråerna ska bidra till att genomföra EU:s politik. De ska dessutom stärka samarbetet mellan EU och medlemsländerna genom att samla sakkunskap och teknisk expertis från EU-institutionerna och nationella myndigheter. De inrättas för obestämd tid och finns i hela EU.” Kommissionen listar 33 decentraliserade byråer på sin webbplats(3). I och med förslaget om den nya Europeiska arbetsmyndigheten (ELA)(4) blir det totala antalet 34.

I studien beskriver Ellen Vos de decentraliserade byråerna som organ som styrs av offentlig europeisk rätt och som är institutionellt skilda från EU:s institutioner, har en egen rättskapacitet och en viss grad av administrativt och ekonomiskt oberoende samt tydligt angivna uppgifter. Hon räknar med 36 decentraliserade byråer(5) (37 om ELA räknas med) och tar i sin lista också med Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO), myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (APPF) samt Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB). Hon noterar att byråerna utifrån ett funktionellt perspektiv kan klassificeras enligt sex huvudsakliga uppgifter som tilldelas byråer(6):

(1) Vetenskaplig/teknisk expertis (Easa, Easo, Echa, EEA, EMA).

(2) Information och samarbete (Berec, Cedefop, Cepol, Easo, ECDC, EEA, EFCA,

EIGE, Eiopa, ELA, ECNN, Emsa, Enisa, ERA, ETF, EU-Osha Eurofound, Eurojust, Europol, FRA, GSA).

(3) Tillhandahållande av tjänster (registrering och certifiering) (APPF, CPVO, Easa, Echa, EUIPO).

(4) Tillsyn, inspektion och verkställighet (ACER, EBA, EDPB, EFCA, Eiopa, ELA, Emsa, ERA, Esma, SRB).

(5) Underlättande och stöd samt (6) genomförande av EU-program (CdT, Easo, EFCA, EPPO, eu-LISA, Eurojust, Europol, Frontex).

Vissa byråer utför flera av de ovannämnda funktionerna (Easa, Easo, Echa, EEA, EFCA, Eiopa, ELA, Emsa, ERA, Eurojust och Europol). Vissa byråer kan anta rättsligt bindande lagar vid utförandet av sina funktioner (CER, APPF, CPVO, Easa, EBA, Echa, Eiopa, EPPO, ERA, Esma, EUIPO, Eurojust, SRB)(7).

Mot bakgrund av ovanstående följer att det eventuellt inte finns en enda modell för enkel klassificering av byråer. Dessutom verkar det svårt att göra en tydlig åtskillnad mellan byråernas typer eller typologi(8).

Trots att en allmän definition av byråer saknas måste de, som EU-organ, följa principen om tilldelade befogenheter (artikel 5 i EU-fördraget). Byråer nämns uttryckligen i flera artiklar i fördragen, till exempel i artikel 9 i EU-fördraget (medborgarskap), artikel 15 i EUF-fördraget (principen om öppenhet), artikel 16 i EUF-fördraget (dataskydd), artikel 71 i EUF-fördraget (inre säkerhet), artiklarna 123, 124, 127, 130 och 282 i EUF-fördraget (ekonomiska åtgärder och ECB:s oberoende), artikel 228 i EUF-fördraget (ombudsman), artikel 263 i EUF-fördraget (granskning av lagligheten av en akt), artikel 265 i EUF-fördraget (underlåtenhet att vidta åtgärder), artikel 267 i EUF-fördraget (förhandsavgöranden), artikel 277 i EUF-fördraget (ej tillämpliga akter), artikel 287 (Europeiska revisionsrätten), artikel 298 i EUF-fördraget (europeisk administration), artikel 325 i EUF-fördraget (bekämpning av bedrägerier) samt i ett antal protokoll till dessa fördrag och i stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 41 om rätten till god förvaltning, artikel 42 rätten till tillgång till handlingar, artikel 43 om europeiska ombudsmannen, artikel 51 om stadgans tillämpningsområde och artikel 52 om rättigheternas och principernas räckvidd och tolkning). Därför måste byråerna, liksom EU:s institutioner och andra organ, efterleva EU:s värden och principer och deras handlingar är föremål för kontroll av lagenlighet och andra mekanismer för ansvarsskyldighet som föreskrivs i fördragen.

Det finns inte någon uttrycklig rättslig grund för att inrätta byråer i fördragen. Byråer har inrättats på grundval av det som nu är artikel 352 i EUF-fördraget eller på grundval av relevant fördragsartikel för det berörda politiska området(9). Avseende frågan om huruvida befogenheter kan delegeras till byråer kallades Europeiska unionens domstol in för att i fallet Esma (även känt som Meroni 2.0)(10) avgöra huruvida författarna till EUF-fördraget i artiklarna 290 och 291 avsåg att inrätta ett enda regelverk inom vilket vissa delegerade och verkställande befogenheter endast kan tilldelas kommissionen eller huruvida andra system för att delegera sådana befogenheter till unionens organ eller byråer kan övervägas i unionslagstiftningen. I detta avseende noterade domstolen att ”även om fördragen inte innehåller någon bestämmelse i vilken det föreskrivs en delegering av befogenheter till ett av unionens organ eller byråer finns det emellertid flera bestämmelser i EUF-fördraget som förutsätter att det föreligger en sådan möjlighet”. Den ansåg att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens befogenhet att anta nödåtgärder för medlemsstaternas finansiella marknader i syfte att reglera eller förbjuda blankning är förenlig med EU-lagstiftningen. Domstolen ansåg att utövandet av denna befogenhet avgränsas av olika villkor och kriterier som begränsar myndighetens behörighet och inte undergräver bestämmelserna om delegering av befogenheter i EUF-fördraget(11).

Det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen från 2012

Det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen(12) från 2012 utarbetades av den interinstitutionella arbetsgruppen om tillsynsmyndigheter, vilken inrättades av kommissionen, Europaparlamentet och rådet, efter att kommissionens förslag från 2005 om att upprätta ett interinstitutionellt avtal om tillsynsmyndigheter(13) inte fick tillräckligt stöd från rådet och parlamentet. BUDG- och CONT-utskotten var representerade i den här arbetsgruppen. Det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen är visserligen inte rättsligt bindande, men institutionerna har åtagit sig att beakta den gemensamma ansatsen i sina beslut om decentraliserade byråer, även om det sker med ett förbehåll för en analys från fall till fall. Den gemensamma ansatsen inbegriper bestämmelser om inrättandet (bland annat kravet på konsekvensbedömningar) och nedläggandet av byråer (tidsfrists- eller översynsklausuler, eventuella sammanslagningar), byråernas säten (kriterier) och värdlandets roll (huvudkontorsavtal), byråernas struktur och styrning (bestämmelser om styrelser, verkställande direktörer och andra interna organ), byråernas drift (dataskydd, internationella relationer, kommunikation, delade tjänster) programplanering av aktiviteter och resurser (årliga och fleråriga arbetsprogram, mänskliga resurser, budget) samt ansvarsskyldighet och kontroll (inklusive bestämmelser om bland annat den årliga verksamhetsrapporten, revision och beviljande av ansvarsfrihet, ett varningssystem, utvärdering, transparens och förbindelser med intressenter).

Som en direkt uppföljning av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen antog kommissionen en färdplan för uppföljningen av den gemensamma ansatsen den 19 december 2012, som innehöll initiativ som skulle tas av kommissionen, byråerna, rådet, medlemsstaterna och Europaparlamentet. Lägesrapporter om genomförandet av den gemensamma ansatsen presenterades av kommissionen den 10 december 2013 och den 24 april 2015. Kommissionen antog också riktlinjer med standardbestämmelser för huvudkontorsavtal, en kommunikationshandbok samt riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter i decentraliserade byråer(14). I lägesrapporten från 2015, avseende de interinstitutionella diskussioner som just då pågick om översynen av vissa byråers grundakter, ”beklagar kommissionen bristen på politisk vilja att se till att den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade organ beaktas, särskilt vad det gäller sammansättningen av organens förvaltningsstrukturer eller förvaltningsstrukturernas roll”. Kommissionens lägesrapporter är rätt koncisa och parlamentarisk granskning av byråerna tas inte upp.

Ellen Vos analys av den gemensamma ansatsens relevans i byråernas grundakter ger en blandad bild av byråernas förordningars efterlevnad av den gemensamma ansatsen(15). Hon noterar att efterlevnaden visserligen är rätt hög för budgetförfarandet och de årsrapporterna, men att styrelsens sammansättning och utnämnandet av den verkställande direktören i stor utsträckning verkar bero på byråns uppgifter. Hon anser att efterlevnad är mest problematiskt för byråernas arbetsprogram, där kravet på att parlamentet ska rådfrågas avseende det fleråriga programmet vanligen inte uppfylls. Hon noterar också att efterlevnaden knappt skiljer sig åt mellan förordningar som antogs före den gemensamma ansatsen och de som antogs eller reviderades efter att den gemensamma ansatsen hade antagits.

Den gemensamma ansatsen har granskats noggrant av parlamentet mot bakgrund av kommissionens förslag om att flytta sätet för två byråer i Förenade kungariket(16). Parlamentet ansåg att ”dess roll som medlagstiftare inte beaktats i vederbörlig ordning, då parlamentet inte involverades i det förfarande som ledde fram till valet av” nya säten för byråerna. Europaparlamentet erinrade också om att ”den gemensamma ansatsen i bilagan till det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade organ som undertecknades 2012 inte är rättsligt bindande, vilket även erkänns i själva uttalandet, och att överenskommelsen om den inte påverkade institutionernas lagstiftningsbefogenheter”. Därför framhöll Europaparlamentet att ”förfarandet vid valet av nytt säte för organ måste revideras och inte bör tillämpas i nuvarande form i framtiden”(17).

I detta avseende angav rådet att det noterar Europaparlamentets begäran om att så snart som möjligt se över det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen från 2012 om decentraliserade byråer. Som ett första steg uppmanar det kommissionen att senast i april 2019 lägga fram en djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen med avseende på lokaliseringen av de decentraliserade byråerna. Den här analysen skulle utgöra grunden för att bedöma vägen framåt för förfarandet vid en sådan översyn.

Parlamentarisk granskning av de decentraliserade byråerna

Parlamentet kan granska de decentraliserade byråerna på olika sätt:

–  Som en del av budgetmyndigheten i dess beslutsfattande om EU-budgetens bidrag till byråer.

–  I egenskap av den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

–  Genom att utse ledamöter för byråernas styrelser.

–  Genom förfarandet för att utnämna (eller säga upp) den verkställande direktören.

–  Genom sina samråd om arbetsprogrammen.

–  Genom presentationer av årsrapporter.

–  Med hjälp av andra metoder (delegationsbesök, kontaktgrupper eller kontaktpersoner, åsiktsutbyten, utfrågningar, briefingar och tillhandahållande av expertis).

I sin studie analyserar Ellen Vos bestämmelserna avseende mekanismer för parlamentarisk granskning i byråernas inrättandeförordningar(18):

–    Avseende parlamentets deltagande i styrelserna(19) noterar hon att representanter från parlamentet finns i tre byråer (EMA, EUIPO, GSA), medan det i sju byråer (Echa, EEA, Efsa, ECNN, ETF, ACER, ECDC) finns ledamöter som har utsetts av Europaparlamentet (experter eller intressenter). I de flesta fall finns det dock inte någon ledamot som har utsetts av Europaparlamentet.

–    Avseende utnämnandet av de verkställande direktörerna(20) noterar hon att parlamentets bekräftelse krävs för de tre tillsynsmyndigheter som faller inom ECON:s ansvarsområde (EBA, Eiopa, Esma), att kandidaten i 15 fall ska bjudas in till parlamentet (Berec, Easa, Easo, ECDC, Echa, Efsa, EIGE, EMA, ECNN, Enisa, ETF, FRA, Frontex och eu-LISA), medan kandidaten kan bjudas in i sex fall. I elva fall är Europaparlamentet inte involverat.

–    Avseende arbetsprogram(21) rådfrågas parlamentet om de fleråriga arbetsprogrammen vid åtta byråer (Cepol, Easa, ERA, Europol, FRA, Frontex, GSA, OHIM) och får information om de fleråriga arbetsprogrammen vid sex byråer (EBA, Echa, Eiopa, ELA, ECNN, Esma). Parlamentet är inte involverat i det fleråriga arbetsprogrammet för dessa byråer, men rådfrågas om de årliga arbetsprogrammen vid två byråer (Enisa, Eurofound) och får information om de årliga arbetsprogrammen vid nio byråer (ACER, Berec, Easo, EFCA, Efsa, EMA, Emsa, eu-LISA, SRB). Parlamentet är inte alls involverat i arbetsprogrammen vid åtta byråer (CdT, Cedefop, ECDC, EEA, EIGE, EU-Osha, EPPO, ETF) och två byråer saknar bestämmelser om arbetsprogram (CPVO, Eurojust).

–    I alla byråernas mandat föreskrivs att en årlig verksamhetsrapport ska lämnas in till Europaparlamentet, revisionsrätten, rådet och kommissionen. För två byråer ska de verkställande direktörerna presentera årsrapporterna för Europaparlamentet eller dess behöriga utskott.

–    I tre fall föreskrivs att beviljandet av ansvarsfrihet görs av interna organ (detta berör de helt självfinansierade byråerna EUIPO, SRB och CPVO)(22).

Parlamentarisk granskning i Europaparlamentet utförs i synnerhet på parlamentets utskottsnivå, både genom de utskott som är specialiserade inom byråernas politiska område och BUDG- och CONT-utskotten, som omfattar alla byråer som finansieras genom EU:s budget och är föremål för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

Föredraganden skickade ett frågeformulär med följande frågeställningar till utskottssekretariaten:

(1)    På vilket sätt utskotten har varit involverade i förfaranden avseende lagstiftning (uppgifter, befogenheter, verksamhet, mål, strukturer, mekanismer för ansvarsskyldighet, omlokalisering) samt budget och beviljande av ansvarsfrihet under den här valperioden och politiskt granskat decentraliserade byråer.

(2)  På vilket sätt de har beaktat det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen från 2012 i sin verksamhet (konsekvensbedömningar, tidsfrists- eller översynsklausuler, byråernas struktur och styrning – dvs. styrelser, verkställande direktörer, vetenskapliga kommittéer eller andra organ, byråernas drift – dvs. kommissionens tjänster, sammanslagning av byråer, delade tjänster mellan byråer, hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, internationella relationer, kommunikation – programplanering av aktiviteter, byråresurser och -förfaranden kopplade till detta samt ansvarsskyldighet och kontroll – dvs. årsrapporter, revisioner, utvärderingar – samt transparens och förbindelser med intressenter).

(3)  (Politiska beslut) Om utskotten med avseende på byråernas arbete undersöker beslutsfattarens avsikter och huruvida dessa har genomförts på ett lämpligt sätt.

(4)  (Tillhandahållande) Om utskotten utvärderar arbetet inom de byråer som omfattas av deras ansvarsområde mot bakgrund av förväntade resultat.

(5)  (Komplexitet) Om utskotten begrundar överlappningar eller sprickor i byråernas arbete och om det finns fall då utskotten anser att byråer har överskridit sina befogenheter eller inte uppfyllt dem.

Vid utarbetandet av denna rapport hade svar mottagits från sekretariaten för budgetutskottet (BUDG), budgetkontrollutskottet (CONT), utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON), utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), utskottet för transport och turism (TRAN), utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (AGRI), utskottet för kultur och utbildning (CULT) och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM), medan utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) (som har det största antalet byråer inom sitt ansvarsområde) har angett att det avser att skicka in sina svar snart.

BUDG-utskottet svarade som följer:

(1)    Det yttrade sig i lagstiftningsförfaranden avseende flera byråers (EBA, Eiopa, Esma, Enisa, ACER, EU-Osha, Eurofound, Cedefop, Easo och Cepol) inrättandeförordningar och undersökte alla aspekter av förordningarna. Dessutom diskuteras byråerna vid trepartsdialoger om budgeten, om så är lämpligt (punkt 31 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin). BUDG-utskottet var det utskott som främst representerade parlamentet i den interinstitutionella arbetsgruppen om decentraliserade byråers resurser och följde upp sina slutsatser. BUDG- och CONT-utskotten är de utskott som främst har följt översynen av rambudgetförordningen kopplat till översynen av budgetförordningen som genomfördes tidigare i år. BUDG-utskottet är det viktigaste utskottet i de årliga budgetförfarandena avseende alla decentraliserade EU-byråer. Jens Geier (S&D) är BUDG-utskottets ständiga föredragande för EU:s byråer. BUDG-utskottet utbyter regelbundet information med EU-byråernas nätverk och enskilda EU-byråer inom ramen för det årliga budgetförfarandet och begär genomgångar med dem inom ramen för förfarandet. BUDG-utskottet bjuder årligen in EU-byråernas nätverk att diskutera byrårelaterade aspekter av budgetförslag före tidsfristen för budgetändringsförslag.

(2)    Utskottet har tittat på olika aspekter av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen inom ramen för utskottets yttranden och årliga budgetförfaranden, förutom sådana som hör till specialiserade utskotts befogenheter, såsom enskilda byråers arbetsprogram och årsrapporter. Utskottet har begärt en studie med titeln Potential revenue from the extension of charging fees by EU Agencies (potentiella intäkter genom tillämpning av avgifter vid EU-byråer) och på dess (samt CONT-utskottets) begäran organiserade utredningsavdelning D en workshop med titeln Workshop on Oversight and Resources of Partially and Fully Self-Financed Agencies (workshop om tillsyn och resurser för delvis och helt självfinansierade byråer) den 4 maj 2017.

(3)    Utskottet gav också positiva svar på de tre frågorna om politiska beslut, tillhandahållande och komplexitet.

CONT-utskottet svarade som följer:

(1)    Utskottet utarbetade ett yttrande i form av ändringsförslag (regel 53.4) om omlokaliseringen av sätet för Europeiska läkemedelsmyndigheten. Det deltog i den interinstitutionella arbetsgruppen om decentraliserade byråers resurser och i översynen av rambudgetförordningen. Det utarbetar en rapport om varje decentraliserad byrå + en övergripande rapport mot bakgrund av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Mot bakgrund av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet organiserar CONT-utskottet en utfrågning med 4–6 verkställande direktörer i december/januari varje år och granskar också de årliga verksamhetsrapporterna. CONT-utskottet organiserar dock inte utfrågningar före utnämnandet. Det organiserade informationsuppdrag till Europol och Europeiska institutet för innovation och teknik.

(2)    Det beaktar de olika aspekterna av den gemensamma ansatsen i sina rapporter om beviljande av ansvarsfrihet, inbegripet, om det är relevant, fastställande av avgifter och förenkling. Precis som BUDG-utskottet undersöker CONT-utskottet inte aspekter som ligger om specialiserade utskotts ansvarsområde, såsom arbetsprogram.

(3)    Utskottet svarade också att det utvärderar de tre frågorna om politiska beslut, tillhandahållande och komplexitet inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

ECON-utskottet svarade som följer:

(1)    Utskottet deltar i den pågående översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa och Esma) samt hanterar flera relaterade direktiv och förordningar för dessa byråer. En överenskommelse nåddes mellan Europaparlamentet och Gemensamma resolutionsnämnden om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som Gemensamma resolutionsnämnden tilldelats inom ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen. ECON-utskottet antog ett betänkande om förordningen om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 vad gäller Europeiska bankmyndighetens säte. Utskottet utarbetar årliga yttranden om det preliminära budgetförslaget och om förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet (EBA, Eiopa, Esma). När det gäller befogenheten att utse ledamöter till styrelsen och/eller andra avdelningar inom byråerna utarbetade utskottet ett betänkande om kommissionens förslag till utnämning av en ledamot i Gemensamma resolutionsnämnden samt uttryckte sin ståndpunkt avseende förlängningen av ämbetsperioden för ordförandena för de tre tillsynsmyndigheterna, efter att ha hållit utfrågningar med dessa. Utskottet genomför varje år ett gemensamt åsiktsutbyte med ordförandena för EBA, Eiopa, Esma och SRB om arbetsprogrammen och årsrapporterna. Det utbyter också regelbundet åsikter med myndigheten och använder kontinuerligt material som tas fram av dessa. Det begär briefingar eller yttranden regelbundet. På dagordningen för utskottets sammanträden står dessutom åsiktsutbyten i syfte att granska verksamheten, och man har regelbundna kontakter med de europeiska tillsynsmyndigheterna och föredragande/skuggföredragande för olika ärenden.

(2)    Utskottet har tagit hänsyn till bestämmelserna om den gemensamma strategin i sitt betänkande om förslaget till en förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 vad gäller Europeiska bankmyndighetens säte (där arrangemangen för sätet samt de olika aspekterna på driften av byråer tas upp). Det granskar bestämmelser om byråernas struktur och programplaneringen av deras verksamhet i samband med den pågående översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa, Europeiska tillsynsmyndigheten). Utskottet övervakar även avtalet mellan Europaparlamentet och Gemensamma resolutionsnämnden om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som Gemensamma resolutionsnämnden tilldelats inom ramen för den gemensamma resolutionsmekanismen.

(3)    Alla utkast till tekniska tillsynsstandarder och tekniska genomförandestandarder översänds till ECON-utskottets ledamöter. Utvalda frågor diskuteras vid ECON-utskottets sammanträden under den punkt på dagordningen som ägnas åt granskning.

(4)    ECON-utskottet utvärderar inte verksamheten inom de byråer som omfattas av dess ansvarsområde mot bakgrund av förväntade resultat.

(5)    Åsikterna går isär när det gäller huruvida Eiopa överskrider sitt mandat och huruvida Esma och EBA uppfyller alla sina skyldigheter.

ENVI-utskottet uppgav följande:

(1)    Utskottet har tagit del i lagstiftningsförfaranden avseende EMA:s inrättandeförordning samt förslag om utökade arbetsuppgifter för Echa (som kräver ytterligare finansiering), EEA och Efsa. Det utarbetade ett betänkande om platsen för EMA:s säte (en preliminär överenskommelse röstades igenom vid plenarsammanträdet i oktober 2018). ENVI-utskottet utarbetar yttranden om de årliga budgetarna för de fem byråer som ingår i dess ansvarsområde (budgetändringar, inklusive om etableringsplaner, återställande av budgetförslag, utökning av budgeten) samt yttranden om beviljande av ansvarsfrihet för de fem byråer som ingår i utskottets ansvarsområde. I enlighet med inrättandeförordningarna för de byråer som ingår i ENVI-utskottets ansvarsområde utser parlamentet (ECDC, Echa, EEA, EMA), eller utfärdar ett yttrande till rådet om utnämnandet (Efsa) av, ett visst antal av dessa byråers styrelseledamöter – företrädare för Europaparlamentet men även vetenskapliga sakkunniga. Parlamentet rådfrågas också om utnämningen av företrädare för patienter och läkare (EMA) som sitter i styrelsen. Parlamentet rådfrågas om utnämningen av företrädare för patienter och läkare i olika vetenskapliga kommittéer inom EMA(23). Enligt artikel 2 i arbetsordningen för EEA:s styrelse och utskott måste en av Europaparlamentets styrelseledamöter utses till utskottsledamot. Utskottet håller systematiska utfrågningar av nominerade verkställande direktörer innan dessa utses. Det utser en kontaktperson för varje byrå. ENVI-utskottet anordnar ett åsiktsutbyte varje år med varje byrås verkställande direktör, där arbetsprogram, verksamhetsrapporter med mera diskuteras. Varje år utarbetar EEA:s två styrelseledamöter som utsetts av parlamentet kommentarer till EEA:s utkast till årligt arbetsprogram, vilka därefter godkänns av ENVI-utskottets samordnare och överlämnas till byrån. Varje byrå besöks två gånger per år. När det gäller begäranden om eller användning av expertis begärdes ett vetenskapligt utlåtande från Efsa om bin och pollinering (2018). I samband med ett initiativbetänkande om antimikrobiell resistens begärdes en rapport från EEA, EMA och Efsa och möten hölls med föredraganden. EEA:s rapporter används regelbundet i arbetet med koppling till lagstiftning och genomföranderapporter. Åsiktsutbyten vid utskottets sammanträden har bland annat hållits med ECDC(24) och Efsa(25). Echa, EMA eller EEA kommer eventuellt också att bjudas in av utskottet för att delta i åsiktsutbyten om politiken på specifika områden. Briefingar med föredraganden har bland annat hållits om antimikrobiell resistens och nya livsmedel.

(2)    De byråer som ingår i ENVI-utskottets ansvarsområde inrättades före det gemensamma uttalandet från 2012. Efter förfarandet i rådet för att välja en plats för EMA:s nya säte, som avslutades med lottdragning, kritiserade utskottet det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin som bifogats detta och begärde att Europaparlamentet ska ta en aktiv del i valet av plats för eller förflyttning av byråers och organs säte, med tanke på dess befogenheter i egenskap av medlagstiftare inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet (denna ståndpunkt fick stöd vid plenarsammanträdet i mars 2018). I detta sammanhang uttryckte parlamentet en önskan om att detaljerade instruktioner för byråns etablering skulle inkluderas i överenskommelsen om dess säte, i syfte att undvika osäkerhet och skapa tydlighet för personalen så att verksamheten ska kunna fortgå utan avbrott. När det gäller förslaget om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan ändrar detta huvudsakligen styrelsens sammansättning och styrelseledamöternas mandatperiod. Förslaget om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan (2018/0088(COD)) ändrar också förfarandet för att utse experter till de vetenskapliga panelerna.

(3)    När det gäller frågorna om politiska beslut och (4) genomförande, granskar ENVI-utskottet genomförandet i samband med särskilda resolutionsförslag, delegationsbesök två gånger om året, genomföranderapporter eller halvtidsöversyner av specifika program. ENVI-utskottet använder sig inte av kriterier för misslyckande/framgång. När det gäller komplexiteten (5) undersöker ENVI-utskottet hur samordningen mellan olika byråer kan förbättras, exempelvis i fråga om upplysningar om kemikalier.

ITRE-utskottet svarade på följande sätt:

(1)    Utskottet deltar i översyner av inrättandeförordningarna för Acer, GSA (tilldelning av nya arbetsuppgifter och en starkare ställning för byrån), Enisa (arbetsuppgifter, varaktighet, styrning) och Berec (struktur). Det utfärdar inte yttranden avseende förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, men ITRE-utskottet begär emellertid upprepade gånger tillräcklig finansiering till Acer inom ramen för de årliga budgetförfarandena. Utskottet deltar i utnämningen av Europaparlamentets företrädare i styrelsen. Det hålls inga särskilda utfrågningar av nominerade verkställande direktörer före deras utnämning, men utskottet har regelbunden kontakt med byråernas företrädare och dessa deltar i ITRE-utskottets sammanträden. Det finns inga ständiga föredragande, men en informell kontaktgrupp för Acer inrättades i början av valperioden, vilken består av Europaparlamentsledamöter från flera grupper. Det hålls regelbundna utbyten om Acers pågående arbete och utmaningar. Åsiktsutbyten anordnas med byråerna om arbetsprogrammen. Samordnare informeras om verksamhetsrapporter, och ITRE-utskottets nyhetsbrev innehåller dessutom information om byråerna. Byråernas säten besöks vartannat år. ITRE-utskottet använder sig av rapporter, studier och vetenskapliga utlåtanden från byråerna, och byråernas företrädare ombes att delta i utfrågningar med koppling till byråns behörighetsområde (för Acer: årliga presentationer av rapporter om övervakning av energimarknaden).

(2)    ITRE-utskottet tar upp alla aspekter på den gemensamma strategin vid översynen av de nya förordningarna (pågående). Det hålls regelbundna presentationer och utfrågningar under utskottets sammanträden om de fleråriga arbetsprogrammen, och årsrapporterna översänds till samordnarna.

(3)    När det gäller frågan om politiska beslut har utskottet regelbundet kontakt med byråernas företrädare och dessa deltar i utskottets sammanträden.

(4)    När det kommer till genomförandet har utskottet regelbunden kontakt med byråernas företrädare och dessa deltar i utskottets sammanträden. Dessa frågor tas också upp vid översynen av de nya förordningarna (pågående).

(5)    Vad gäller komplexiteten tar ITRE-utskottet upp dessa frågor vid översynen av de nya förordningarna (pågående).

TRAN-utskottet inkom med tre separata svar för de tre byråer som ingår i utskottets ansvarsområde:

(1)

–      Emsas inrättandeförordning sågs över 2016. Utskottet besökte denna byrå 2015 och 2018.

Regelbundna åsiktsutbyten har hållits med den verkställande direktören under de senaste åren, varvid man bland annat har diskuterat de årliga arbetsprogrammen.

–    ERA: Byråns roll utökades i och med antagandet av det fjärde järnvägspaketet. En styrelse och en direktion har också införts. ITRE-utskottet utfärdar ett yttrande om beviljandet av ansvarsfrihet. Byrån besöktes 2018. Enskilda föredragande/anställda efterfrågar byråns expertisprodukter vid behov. Ett åsiktsutbyte hölls med ERA:s verkställande direktör 2015.

–    Easa: Byråns inrättandeförordning från 2002 sågs över 2018, och i samband med detta ändrades strukturen i de tidigare förordningarna, som byggde på överförda befogenheter (delegerade akter och genomförandeakter), i grunden och nya befogenheter lades till. Det finns ingen ständig föredragande. Byrån besöktes 2015 och 2018. Enskilda föredragande/anställda efterfrågar byråns expertisprodukter vid behov. Åsiktsutbyten hölls med Easas verkställande direktör om vissa luftfartssäkerhetsfrågor under 2015 och 2016.

(2)

  –  Emsa: I samband med den fleråriga programplaneringen antog rådet och parlamentet en

förordning 2014 om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i fråga om insatser vid förorening från fartyg och vid havsföroreningar från olje- och gasanläggningar.

–    ERA: TRAN-utskottet diskuterar de årliga arbetsprogrammen vid åsiktsutbyten med den verkställande direktören. När det gäller sammankoppling av finansiella och personella resurser påpekade den verkställande direktören att finansieringen var otillräcklig.

–    Easa: I den nya förordningen om Easa finns en särskild bestämmelse om byråns säte.

AGRI-utskottet rapporterade följande:

(1)    Ett genomförandebeslut från kommissionen med koppling till förordningen om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland, som antogs 2014, gav utökade befogenheter till genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor. AGRI-utskottet utarbetade ett yttrande om förordningen om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan, där man tog upp Efsas verksamhet (information om risker, studiers transparens) samt förvaltningsstrukturerna. Yttrandet förkastades emellertid av utskottet. AGRI-utskottet röstar regelbundet om ändringar i budgeten, i syfte att återställa rådets föreslagna nedskärningar i budgeten för de byråer som ingår i AGRI-utskottets ansvarsområde (t.ex. Efsa och Chafea). Utskottet begärde två vetenskapliga utlåtanden från Efsa om hälsa och välbefinnande för kaniner som föds upp för köttproduktion i Europa (pågående). När det gäller åsiktsutbyten vid utskottets sammanträden hölls en presentation av ordföranden för Gemenskapens växtsortsmyndighet om byråns arbete under 2016 och en presentation av en företrädare från Efsa vid en utfrågning om kloning av djur för jordbruksändamål 2015 (gemensam utfrågning med ENVI-utskottet, expert på förslag av ENVI-utskottet). Efsa och Echa höll även presentationer vid en utfrågning om Monsantodokumenten och glyfosat 2017 (gemensam utfrågning med ENVI-utskottet, experter på förslag av ENVI-utskottet).

CULT-utskottet svarade som följer:

(1)   Utskottet utfärdar ett yttrande i samband med det årliga budgetförfarandet och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för CdT. Det utbyter information och åsikter med CdT om byråns verksamhet.

(2)   Internrevisioner av kommissionen och, i viss mån, utvärderingar beaktas i CULT-utskottets yttranden om beviljade av ansvarsfrihet.

Utskottet nämnde även sin verksamhet med koppling till Eacea (genomförandeorgan) och uppgav i detta sammanhang att utskottet anordnar åsiktsutbyten om de årliga arbetsprogrammen med relevanta generaldirektorat inom kommissionen och att man besökte Eacea för en presentation av verksamheten i samband med genomförandet av programmet Kreativa Europa 2016. Föredraganden för Kreativa Europa höll möten med Eacea om resultatindikatorer. Utskottet utfärdade också vissa rekommendationer till Eacea om genomföranderapporten för programmet Kreativa Europa, vilka gällde transparens och förbindelser med intressenter. På frågan om genomförande uppger utskottet att Eaceas arbete med genomförandet av Kreativa Europa till viss del har utvärderats i genomföranderapporten och att vissa rekommendationer har utfärdats.

FEMM-utskottet svarade på följande sätt:

(1)   Utskottet deltar i de årliga budgetförfarandena och förfarandena för beviljande av ansvarsfrihet. Det utser två ledamöter och två suppleanter för EIGE:s expertforum. Åsiktsutbyten anordnas om arbetsprogram. Utskottet besökte byråer 2015 och 2018. Det använder sig av expertisprodukter från byrån, begär briefingar eller yttranden och håller åsiktsutbyten under sina sammanträden.

(2)   Utskottet rådfrågas om fleråriga arbetsprogram och presentationer hålls om årliga arbetsprogram.

(3)   När det gäller fråga (5), om komplexitet, uppger FEMM-utskottet att det är viktigt att skilja på EIGE:s och FRA:s mandat. Utskottet anser att en byrå uteslutande ska syssla med kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor.

Huvudsakliga slutsatser

•  Det finns ingen allmän definition av EU-byråer och inte heller någon tydlig beskrivning av deras befogenheter eller arbetsuppgifter. I institutionella termer kan byråerna ses som ett slags förmedlare mellan kommissionen och medlemsstaterna. De tillgodoser behovet av större enhetlighet i EU-medlemsstaternas genomförande av EU-politiken, genom att tillhandahålla en modell för mer direkt förvaltning på EU-nivå vilket leder till att EU:s verkställande makt delas upp på flera organ(26).

•  Att det inte finns någon uttrycklig rättslig grund för inrättandet av byråer och ingen allmän definition eller beskrivning av byråer och deras befogenheter och arbetsuppgifter, varken i artikel 13 i EU-fördraget eller i det delegeringssystem som fastställs i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, kan bero på en brist på en enhetlig syn på EU:s verkställande makt, eller på de många olika funktioner som byråerna har fått i uppgift att utföra. Byråernas verksamhet pågår emellertid inte i ett rättsligt vakuum. De har inrättats avsiktligen av EU-lagstiftaren i enlighet med principen om tilldelade befogenheter, på grundval av olika bestämmelser i fördragen. Genom Lissabonfördraget erkändes det formellt att en del av EU:s verkställande befogenheter utövas av EU:s byråer, genom att byråerna formellt skrevs in i fördragen(27). Delegeringen av befogenheter till byråer är inte obegränsad: den måste göras i enlighet med fördragens rättsliga garantier, respektera den institutionella balansen och skydda EU-medborgarnas intressen. Det skulle emellertid kunna vara fördelaktigt att skapa en tydligare åtskillnad och kategorisering av olika typer av byråer och deras ansvarighetsmekanismer. Om och när en ändring av fördragen blir aktuell skulle det även kunna diskuteras hur byråerna ska förankras på ett tydligare sätt i fördragen (t.ex. i relation till artikel 13 i EU-fördraget och artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget).

•  Mekanismer för att säkerställa byråernas ansvarsskyldighet fastställs i fördragen (t.ex. transparens och kontroll av lagenlighet), i inrättandeförordningarna, i domstolens rättspraxis (särskilt Meroni-doktrinen) samt i det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin. Antagandet av byråernas budgetar är i de flesta fall beroende av budgetmyndighetens godkännande, och byråerna är i allmänhet föremål för beviljande av ansvarsfrihet från Europaparlamentet (med undantag för helt egenfinansierade byråer). Denna samling av regler och bestämmelser har, trots att den kanske inte är så fullständig som den skulle kunna vara, fungerat som en ram för Europaparlamentets granskning. Parlamentets utskott har utfört sina granskningsuppgifter aktivt, trots skillnader i bestämmelser. De särskilda utskotten granskar de byråer som omfattas av deras mandat, medan BUDG- och CONT-utskotten granskar samtliga byråer. De har också skaffat sig erfarenhet och en översyn av byråerna genom sitt arbete inom den interinstitutionella arbetsgruppen. De har gått i täten för arbetet med att utkräva ansvar från byråerna i samband med deras olika verksamheter och förvaltningsstrukturer. I framtiden skulle man eventuellt kunna hålla en årlig diskussion i Europaparlamentet om byråernas funktion och förvaltning.

•  Det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin från 2012 utgör ett icke-bindande regelverk för byråerna, vilket har efterlevts i olika hög grad. Det kan delvis bero på byråernas mycket olika uppgifter och funktioner, vilket gör det svårt att tillämpa samma modell på alla byråer. Icke desto mindre skulle det kunna göras större ansträngningar för att förenkla vissa bestämmelser i inrättandeförordningarna, med hänsyn till de olika sorters byråer som för närvarande finns, och dessa bör delas upp utifrån sin typ och sina arbetsuppgifter. I detta sammanhang skulle en grundlig utvärdering av genomförandet av alla aspekter på den gemensamma strategin, med detaljerade analytiska studier liknande dem som utarbetades 2010, eventuellt kunna vara till nytta.

•  Byråerna har över 9 000 anställda. Nätverket av EU-byråer, med undernätverk, arbetsgrupper och tematiskt samarbete i kluster, är ett forum för samordning, informationsutbyte och fastställande av gemensamma ståndpunkter i frågor av gemensamt intresse, för att undvika dubbelarbete, främja god förvaltning och uppmuntra till delade tjänster samt för att föra byråerna närmare EU-medborgarna.

•  Byråerna måste tilldelas tillräckliga medel för att kunna utföra sina allt mer omfattande arbetsuppgifter och för att kunna attrahera den kvalificerade personal som krävs för detta i vart och ett av värdländerna.

(1)

Länk till studien

(2)

https://europa.eu/european-union/about-eu/agencies_sv#typer-av-byråer

(3)

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER), Byrån för organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT), Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO), Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Europeiska byrån för den operativa förvaltningen (eu-LISA), Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha), Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), Eurojust, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska byrån för GNSS (GSA) och Gemensamma resolutionsnämnden (SRB).

Observera att Easo finns med på kartan men inte i listan på den här sidan.

(4)

COM (2018)0131.

(5)

EU-byråernas nätverk räknar med 37 decentraliserade byråer och åtta gemensamma företag i 23 medlemsstater.

(6)

Sidorna 15–16 och bilaga 1 i studien, här omstrukturerade. Vissa byråer utför uppgifter inom fler än en kategori.

(7)

Bilaga 1 till studien.

(8)

Ett exempel är att GSA, som anses vara en decentraliserad byrå, föregicks av det gemensamma företaget Galileo (GJU) som upprättades i maj 2002 av Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen i syfte att hantera Galileoprogrammets utvecklingsfas, och delar av GSA:s budget och relaterade uppgifter kan snarare tyckas falla inom ett genomförandeorgans ansvarsområde. ITRE-utskottet noterade att det finns ett nytt förslag om ett europeiskt kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och ett nätverk av nationella samordningscentrum, som tillkännagavs i 2018 års tal om tillståndet i unionen, som inte på ett tydligt sätt passar in i den upprättade strukturen för decentraliserade byråer, genomförandeorgan och gemensamma företag, utan innehåller element från alla tre. Berec är ett annat exempel på en byrå med en dubbel struktur. Cepol får delar av sin budget avseende uppgifter som beskrivs i dess mandat genom deltagande i förslagsinfordringar inom ramen för den operativa delen av unionens budget.

(9)

Se bilaga 2 till studien. Utöver artikel 352 i EUF-fördraget har även artikel 114 använts rätt ofta.

(10)

Mål C-270/12, Förenade kungariket mot Europaparlamentet och rådet, EUT C 273, 8.9.2012, s. 3.

(11)

Se Europeiska unionens domstols PRESSMEDDELANDE nr 7/14 Luxemburg, den 22 januari 2014.

Dom i mål C-270/12 Förenade kungariket mot parlamentet och rådet.

(12)

https://europa.eu/european-union/sites/europaeu/files/docs/body/joint_statement_and_common_approach_2012_sv.pdf

(13)

COM(2005)0059.

(14)

https://europa.eu/european-union/about-eu/agencies/overhaul_sv

(15)

Kapitel 12 i studien.

(16)

COM(2017)0735 och COM(2017)0734.

(17)

Se Europaparlamentets uttalande om dess lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (P8_TA(2018)0427)

(18)

Kapitel 11, sidan 41 ff., bilaga 5.

(19)

Enligt den gemensamma ansatsen (punkt 10) kan det, utöver en representant per medlemsstat och två kommissionsrepresentanter, om så är lämpligt, finnas ytterligare ledamöter utsedda av Europaparlamentet samt representanter för intressenter.

(20)

I den gemensamma ansatsen föreskrivs inte någon roll för Europaparlamentet här. I ramavtalet mellan parlamentet och kommissionen föreskrivs dock att nominerade till posten bör delta i utfrågningar i parlamentsutskotten.

(21)

I den gemensamma ansatsen föreskrivs att parlamentet bör rådfrågas om fleråriga arbetsprogram och få information om årliga arbetsprogram.

(22)

I den gemensamma ansatsen (punkt 58) föreskrivs att även om helt självfinansierade byråer inte är föremål för beviljande av ansvarsfrihet enligt vad som avses i EUF-fördraget så bör lösningar på detta utforskas, till exempel genom att en årsrapport lämnas in till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och genom att deras rekommendationer beaktas.

(23)

T.ex. kommittén för avancerade terapier, kommittén för säkerhetsövervakning och riskbedömning av läkemedel och pediatriska kommittén.

(24)

Om borreliainfektion den 1 februari 2018 och om zikaviruset den 25 april 2017.

(25)

Efsa deltog i den offentliga utfrågningen om glyfosat den 11–12 oktober 2017. Åsiktsutbyten anordnades med Efsa om miljörisker i samband med genetiskt modifierade organismer den 11 oktober 2017 och om vegetabiliska oljor den 4 maj 2017.

(26)

Se kapitel 2 i studien.

(27)

Se kapitlen 5, 7 och 8 i studien.


FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördragsbestämmelserna avseende byråer och särskilt artiklarna 5 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 15, 16, 71, 123, 124, 127, 130, 228, 263, 265, 267, 277, 282, 287, 290, 291, 298 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 41, 42, 43, 51 och 52,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer av den 19 juli 2012 och den därtill fogade gemensamma strategin,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0055/2019), och av följande skäl:

A.  Byråerna är oumbärliga för genomförandet av EU-politiken på såväl europeisk som nationell nivå, och de utför många olika uppgifter för att bidra till genomförandet av EU:s politik, såsom att skapa nätverk eller stödja samarbetet mellan EU och de nationella regeringarna. Gott samarbete mellan EU-byråer och medlemsstater bidrar till ökad effektivitet och ändamålsenlighet i byråernas arbete. Byråerna har också etablerat samarbete sinsemellan genom EU-byråernas nätverk.

B.  Samordningen och samarbetet mellan de olika byråerna och parlamentets utskott har i allmänhet hållit en god nivå. Europol är den enda byrån som granskas av Europaparlamentet tillsammans med de nationella parlamenten genom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen.

C.  Byråerna har inrättats och utvecklats med tiden, på olika sätt i enlighet med sin enskilda karaktär. Genom Lissabonfördraget erkändes det formellt att en del av EU:s verkställande befogenheter utövas av EU:s byråer, genom att dessa formellt skrevs in i fördragen.

D.  Byråerna är i första hand ansvariga inför parlamentet och rådet, som måste se till att det finns lämpliga granskningsmekanismer i de rättsakter som reglerar byråerna och att dessa mekanismer därefter tillämpas korrekt. Det faktum att en del av EU:s verkställande befogenheter utövas av EU:s byråer får inte leda till att man försvagar parlamentets kontroll av den verkställande makten på unionsnivå, vilken föreskrivs i artikel 14 i EU-fördraget.

E.  Fördragen innehåller varken en definition av decentraliserade byråer eller en allmän beskrivning av de befogenheter som kan anförtros byråer.

F.  För ett antal byråer utgör artikel 352 i EUF-fördraget den rättsliga grunden, medan andra har inrättats med sektorspecifik rättslig grund.

G.  Det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin från 2012 utarbetades av den interinstitutionella arbetsgruppen om tillsynsmyndigheter, vilken inrättades av kommissionen, Europaparlamentet och rådet för att bedöma byråernas enhetlighet, ändamålsenlighet, ansvarsskyldighet och transparens, efter att kommissionens förslag från 2005 om att upprätta ett interinstitutionellt avtal om tillsynsmyndigheter inte fick tillräckligt stöd från rådet och parlamentet.

H.  Den gemensamma strategin innehåller bestämmelser om byråernas utformning och styrning, samt om deras drift, programplanering, finansiering, förvaltning av budgetresurser, budgetförfaranden, ansvarsskyldighet, kontroller och transparens, vilket hjälper till att säkerställa parlamentets granskning av de decentraliserade byråerna.

I.  Trots en generellt positiv uppskattning har byråerna i enstaka fall stött på misstro mot sina vetenskapliga och tekniska yttranden.

Huvudsakliga iakttagelser

1.  Europaparlamentet noterar att mekanismer för att säkerställa byråernas ansvarsskyldighet ingår i fördragen, i förordningarna om byråernas inrättande, i Europeiska unionens domstols rättspraxis samt i det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin. Parlamentet betonar att parlamentet i enlighet med tilldelade befogenheter har tillåtelse att granska de decentraliserade organen, vilka dock inte anges i detalj i fördragen. Parlamentet noterar i detta avseende att det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen inte är bindande. Parlamentet beklagar emellertid att institutionerna ännu inte har kommit överens om ett bindande regelverk.

2.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet granskar byråerna på följande sätt:

–  Som en del av budgetmyndigheten i dess beslutsfattande om EU-budgetens bidrag till byråer.

–  I egenskap av den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

–  Genom att utse ledamöter för byråernas styrelser.

–  Genom förfarandet för att utnämna (eller säga upp) den verkställande direktören.

–  Genom sina samråd om arbetsprogrammen.

–  Genom presentationer av årsrapporter.

–   Med hjälp av andra metoder (delegationsbesök, kontaktgrupper eller kontaktpersoner, åsiktsutbyten, utfrågningar, briefingar och tillhandahållande av expertis).

3.  Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna i inrättandeförordningarna i olika utsträckning skiljer sig från de mekanismer för ansvarsskyldighet och parlamentarisk granskning som fastställs i den gemensamma strategin, vilket kan bero på byråernas mycket olika arbetsuppgifter och funktioner.

4.  Europaparlamentet påpekar att parlamentets utskott aktivt har utfört sina granskningsuppgifter trots de skillnader som finns mellan inrättandeförordningarnas bestämmelser.

5.  Europaparlamentet erkänner unionsbyråernas genomförande av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen samt dess färdplan. Parlamentet framhåller särskilt rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer, vilka talmanskonferensen ställde sig bakom den 18 januari 2018. Parlamentet noterar att arbetet i den interinstitutionella arbetsgruppen ansågs vara slutfört i och med uppföljningsmötet den 12 juli 2018.

Rekommendationer

6.  Europaparlamentet anser att det skulle kunna göras större ansträngningar för att förenkla vissa bestämmelser i byråernas inrättandeförordningar när det gäller deras mekanismer för styrning och ansvarsskyldighet, och att man i samband med detta bör ta hänsyn till de olika sorters byråer som för närvarande finns samt fastställa allmänna principer för förhållandet mellan EU-institutionerna och byråerna. Parlamentet framhåller att dessa frågor även bör tas upp i konsekvensbedömningar i samband med alla förslag om inrättande av nya byråer. Parlamentet understryker att byråerna måste ha en viss grad av organisatorisk flexibilitet för att bättre kunna anpassa sig till de planerade uppgifterna och de behov som uppstår i samband med fullgörandet av uppgifterna. Parlamentet välkomnar den kluster- och korsklusterbaserade interna organisationen av byråer i liknande domäner;

7.  Europaparlamentet efterlyser därför en grundlig utvärdering av genomförandet av alla aspekter på den gemensamma strategin, med detaljerade analytiska studier liknande dem som utarbetades 2010 med fokus på frågor som rör styrning, särskilt genom granskning av bestämmelserna i parlamentets medbeslutande- och granskningsbefogenheter, samtidigt som hänsyn tas till behovet att möjliggöra flexibilitet med hänsyn till de decentraliserade byråernas olika förutsättningar.

8.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet, som den ledande garanten för respekten för demokratiprincipen i EU, inte fick delta fullt ut i förfarandet för val av nya säten för EMA och EBA. Parlamentet påminner i detta avseende om parlamentets begäran om att så snart som möjligt se över det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen från 2012, samt om rådets åtagande att medverka i översynen av detta, och uppmanar kommissionen att senast i april 2019 lägga fram en djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen, med avseende på lokaliseringen av de decentraliserade byråerna.

9.  Europaparlamentet betonar att lokaliseringen av en byrå inte bör påverka fullgörandet av dess befogenheter och uppgifter, dess styrningsstruktur, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras.

10.  Europaparlamentet förväntar sig att parlamentets och rådets befogenheter som medlagstiftare respekteras fullt ut i framtida beslut om lokalisering och omlokalisering av byråer. Parlamentet bör få delta systematiskt, under hela lagstiftningsförfarandet, och på samma villkor som rådet och kommissionen i fastställandet och viktningen av kriterierna för lokalisering av alla unionens organ och byråer, på ett sätt som medger insyn. Parlamentet påpekar att parlamentet, rådet och kommissionen i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 var måna om ett lojalt och öppet samarbete och att principen om jämlikhet mellan medlagstiftarna, i enlighet med fördragen, lyfts fram i avtalet. Parlamentet understryker värdet av ett förbättrat informationsutbyte redan i de inledande skedena i framtida förfaranden för lokalisering av byråer. Ett sådant tidigt utbyte skulle göra det lättare för de tre institutionerna att utöva sina rättigheter och privilegier.

11.  Europaparlamentet anser att beslutet om en byrås lokalisering är av stor betydelse och att unionens institutioner måste ta hänsyn till objektiva kriterier som tillgänglighet, administrativa synergieffekter och närhet till berörda parter så att de kan fatta bästa möjliga beslut.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade organs resurser, utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, och att för detta ändamål använda en konsekvent metod för att bedöma dessas mervärde med hänsyn tagen till uppkomna kostnader. Parlamentet efterfrågar betydande åtgärder på grundval av resultaten av utvärderingen, med målet att minska antalet kontor, om och där så är lämpligt.

13.  Europaparlamentet föreslår att man, på grundval av en översyn av den gemensamma ansatsen, bör överväga att upprätta ett interinstitutionellt avtal (IIA) om byråer, vilket bör innehålla bestämmelser om en översyn vart femte år av principerna för byråernas inrättande och funktion och bygga på expertisen hos en grupp framstående personer.

14.  Europaparlamentet anser att detta interinstitutionella avtal bör respektera Europaparlamentets befogenheter inom ramen för medbeslutandeförfarandet och även täcka förhållandet mellan en byrå och institutionerna i den medlemsstat där den är belägen, såväl som åtgärder för öppenhet, förfaranden för att undvika intressekonflikter och säkerställa en jämn könsfördelning bland medlemmarna i de styrande och rådgivande organen samt genomförande av jämställdhetsintegrering i byråernas alla verksamheter.

15.  Europaparlamentet anser att man vid upprättandet av ett sådant interinstitutionellt avtal även bör lägga fram flera specifika förslag för att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra ansvarsutkrävandet för unionens byråer och stärka systemet för rapportering till parlamentet, t.ex. genom att

– sätta en tidsgräns för när byråer ska besvara frågor som Europaparlamentet eller rådet ställer till dem,

– skapa förutsättningar för delande av känslig och konfidentiell information och samråd med parlamentets utskott, där så krävs,

– betänka huruvida de respektive styrelser som utses av parlamentet bör eller inte bör innehålla ett specifikt antal medlemmar,

– betänka det mervärde som närvaro av parlamentets företrädare/observatörer ger vid sammanträden i tillsynsstyrelser och i byråernas intressentgrupper,

– effektivisera parlamentets inblandning i byråernas årliga och fleråriga arbetsprogram,

– effektivisera och harmonisera rapporteringsskyldigheter, särskilt när det gäller den årliga verksamhetsrapporten, rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt den slutliga redovisningen,

–  i detalj informera parlamentet om vilka åtgärder som vidtagits för att följa rekommendationerna från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten (”uppföljningsrapporter”) och revisionsrättens rekommendationer.

16.  Europaparlamentet anser vidare att parlamentets roll i övervakningen av styrningsaspekten för decentraliserade byråer skulle kunna förbättras avsevärt genom inrättandet av en specialiserad enhet inom parlamentet, med uppgift att utföra övergripande granskning av styrningen av sådana byråer, grundat på uppriktigt och ömsesidigt delande av information, samarbete och värderingar. Parlamentet föreslår dessutom stärkt samarbete med den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen och en översyn av reglerna för tjänsteresor till byråer för att möjliggöra förbättrad regelbunden kontakt mellan parlamentets utskott och de byråer som ingår i deras ansvarsområde.

17.  Europaparlamentet föreslår att utskottet för konstitutionella frågor, inom ramen för översynen vart femte år och utöver granskningsaktiviteterna som utförs av parlamentets utskott rörande byråer som ligger inom deras ansvarsområde, håller en årlig diskussion om byråernas funktion och styrning, vilken, om så bedöms lämpligt och/eller nödvändigt, åtföljs av en diskussion vid plenarsammanträdet för att möjliggöra ett starkare och bättre strukturerat system för granskning av byråernas aktiviteter inom parlamentet. Parlamentet föreslår dessutom, med beaktande av byråernas roll som förmedlare mellan EU och medlemsstaterna, samråd med de nationella parlamenten om dessa vill vara med och påverka inom detta område.

18.  Europaparlamentet anser att unionsbyråerna bör tillämpa reglerna och principerna för god förvaltning och bättre lagstiftning, däribland att hålla offentliga samråd om sina utkast till förslag till sekundär- och tertiärrättsliga rättsakter, i de fall byråns ansvarsområde tillåter detta. Parlamentet föreslår att byråerna ska vara föremål för samma regler om öppenhet som kommissionen, inbegripet regler och skyldigheter med avseende på företrädare för intressegrupper.

19.  Europaparlamentet betonar att unionens byråer måste se till att alla uppdrag som följer av regelverket utförs till fullo och inom fastställda tidsfrister, och att de samtidigt noggrant måste hålla sig till sina uppgifter och agera i enlighet med det mandat som de tilldelats av parlamentet och rådet. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att unionens byråer medger insyn när de utför sina uppdrag.

20.  Europaparlamentet anser att alla byråer bör ha möjlighet att utfärda icke bindande yttranden om aktuella frågor som tillhör deras ansvarsområde.

21.  Europaparlamentet anser vidare att det, i händelse av framtida ändringar av fördragen, bör diskuteras hur byråerna kan förankras på ett tydligare sätt i fördragen, särskilt när det gäller artiklarna 13 och 14 i EU-fördraget och artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, genom att infoga en tydlig definition av de olika typerna av byråer, de befogenheter som kan tilldelas dem och de allmänna principer som garanterar att de blir föremål för parlamentarisk granskning.

Budgetfrågor

22.  Europaparlamentet noterar att avgiftsfinansieringen av byråerna för närvarande uppgår till ca en miljard euro per år, vilket kan minska trycket på EU:s budget och vara ett effektivt sätt att finansiera byråernas verksamhet i de fall där affärsmodellen tillåter detta. Parlamentet är dock bekymrat över potentiella intressekonflikter som kan uppstå om byråerna måste förlita sig på medlemsavgifter som sin huvudsakliga inkomstkälla, Parlamentet insisterar på att det måste finnas skyddsåtgärder för att undvika alla typer av intressekonflikter.

23.  Europaparlamentet betonar att hänsyn måste tas till de nya prioriteringarna för klimat, hållbarhet och miljöskydd inom nästa fleråriga budgetram och de uppgifter som enskilda byråer tilldelas för genomförandet av denna fleråriga budgetram.

24.  Europaparlamentet konstaterar att de decentraliserade byråerna visserligen har flera likheter när det gäller budgetförvaltning, men att det har visat sig att samma standardlösning för alla är till skada för en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av vissa byråer. Parlamentet anser att målet om att minska personalen med 5 procent och omplaceringspoolen för byråerna är en engångsföreteelse. Parlamentet upprepar att det tänker motsätta sig alla sådana åtgärder i framtiden.

25.  Europaparlamentet noterar med oro att flera byråer har svårt att locka till sig kvalificerad personal, på grund av anställningsvillkor. Parlamentet anser att unionsorganen måste kunna locka till sig kvalificerad personal för att fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Därför efterlyser parlamentet att konkreta åtgärder vidtas för att uppfylla dessa mål.

26.  Europaparlamentet noterar att det stärkta samarbetet mellan byråerna när det gäller gemensam användning av tjänster har lett till besparingar, såsom de som uppnåddes genom inrättandet av en gemensam portal för upphandling. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare undersökning av möjligheterna att dela tjänster – antingen mellan byråerna eller mellan kommissionen och byråerna – i syfte att skapa nya, och optimera befintliga, synergieffekter. Parlamentet anser att ytterligare budgeteffektivitet i tillämpliga fall skulle kunna uppnås genom nära samarbete i fråga om administrativt stöd och anläggningsförvaltning mellan unionens organ och byråer i omedelbar närhet.

27.  Europaparlamentet konstaterar att byråernas budgetar bör utarbetas i enlighet med principen om resultatbaserad budgetering, med beaktande av respektive byrås mål och de förväntade resultaten av dess uppgifter. Parlamentet efterlyser en tematisk inriktning på de decentraliserade byråernas budgetering för att prioritera byråernas uppgifter på ett bättre sätt, öka samarbetet och undvika överlappningar, särskilt i fråga om byråer som arbetar inom samma politikområde.

28.  Europaparlamentet noterar med oro att ett antal administrativa krav är oproportionella för byråer som inte har nått en viss storlek. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet ser till att tillämpliga administrativa krav står i proportion till alla byråers finansiella och mänskliga resurser.

29.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningsförfarandet leder till ändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet noterar med oro att de uppdaterade årsredovisningarna i allmänhet inte blir tillgängliga förrän först i slutet av lagstiftningsförfarandet, om ens då. Parlamentet påminner om parlamentets och rådets dubbla roller som lagstiftande myndighet och budgetmyndighet.

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utkast till reviderad text i rambudgetförordningen för de decentraliserade byråerna, och i synnerhet planerna i den på att stärka förvaltningen av dessa byråer.

31.  Europaparlamentet vidhåller dock att det fortfarande finns ett antal olika olösta frågor, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, i enlighet med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen, samt förslag till eventuella sammanslagningar, stängningar och/eller överföringar av uppgifter till kommissionen, på grundval av en noggrann och djupgående analys med klara och insynsvänliga kriterier, vilket ingick i mandatet för den interinstitutionella arbetsgruppen men aldrig undersöktes i vederbörlig ordning på grund av att kommissionen inte lagt fram några förslag om detta.

32.  Europaparlamentet konstaterar att revisionen av de decentraliserade byråerna fortfarande ”faller […] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa”. Parlamentet upprepar att revision som utförs av revisorer från den privata sektorn har ökat den administrativa bördan för byråerna avsevärt och, till följd av den tid som lagts på upphandling och förvaltning av revisionskontrakt, gett upphov till ytterligare utgifter, vilket har gjort byråernas resurser ännu mer ansträngda. Parlamentet betonar att denna fråga måste lösas i enlighet med den gemensamma ansatsen, inom ramen för översynen av rambudgetförordningen. Parlamentet uppmanar alla parter som deltar i denna översyn att skyndsamt klargöra detta problem så att den alltför stora administrativa bördan kan minskas väsentligt.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska revisionsrätten och EU:s decentraliserade byråer.


YTTRANDE från budgetutskottet (11.12.2018)

till utskottet för konstitutionella frågor

över genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Föredragande av yttrande: Jens Geier

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet noterar att avgiftsfinansieringen av byråerna för närvarande uppgår till ca 1 miljard euro per år, vilket avsevärt minskar trycket på EU:s budget. Parlamentet anser att avgiftsfinansiering är ett effektivt sätt att finansiera byråernas verksamhet i de fall där affärsmodellen tillåter detta. Parlamentet noterar dock att det måste finnas skyddsåtgärder för att undvika alla typer av intressekonflikter.

2.  Europaparlamentet konstaterar att de decentraliserade byråerna visserligen har flera likheter när det gäller budgetförvaltning, men att det har visat sig att samma standardlösning för alla är till skada för en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av vissa byråer. Parlamentet anser att målet om att minska personalen med 5 procent och omplaceringspoolen för byråerna är en engångsföreteelse. Parlamentet upprepar att det tänker motsätta sig alla sådana åtgärder i framtiden.

3.   Europaparlamentet anser att beslutet om en byrås lokalisering är av stor betydelse och att unionens institutioner måste ta hänsyn till objektiva kriterier som tillgänglighet, administrativa synergieffekter och närhet till berörda parter så att de kan fatta bästa möjliga beslut. Parlamentet förväntar sig att både parlamentet och rådet respekteras fullt ut som unionens medlagstiftare i framtida beslut om byråernas lokalisering.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade organs resurser, utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, och att för detta ändamål använda en konsekvent metod för att bedöma dessas mervärde med hänsyn tagen till uppkomna kostnader. Parlamentet efterfrågar betydande åtgärder på grundval av resultaten av utvärderingen, med målet att minska antalet kontor, om och där så är lämpligt.

5.  Europaparlamentet noterar med oro att flera byråer har svårt att locka till sig kvalificerad personal, på grund av ogynnsamma anställningsvillkor och begränsningar till följd av lönekoefficienten. Parlamentet anser att unionsorganen måste kunna locka till sig kvalificerad personal för att fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Därför efterlyser parlamentet konkreta åtgärder för att rätta till lönekoefficienterna så att de bättre motsvarar de faktiska kostnaderna.

6.  Europaparlamentet noterar att det stärkta samarbetet mellan byråerna när det gäller gemensam användning av tjänster har lett till besparingar, såsom de som uppnåddes genom inrättandet av en gemensam portal för upphandling. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare undersökning av möjligheterna att dela tjänster – antingen mellan byråerna eller mellan kommissionen och byråerna – i syfte att skapa nya, och optimera befintliga, synergieffekter. Parlamentet anser att ytterligare budgeteffektivitet i tillämpliga fall skulle kunna uppnås genom nära samarbete i fråga om administrativt stöd och anläggningsförvaltning mellan unionens organ och byråer i omedelbar närhet.

7.  Europaparlamentet anser att den demokratiska kontrollen kan stärkas genom att man säkerställer att parlamentets utsedda företrädare deltar i styrelsemöten. Parlamentet anser också att säkerställande av bästa möjliga valuta för pengarna för EU-medborgarna, som företräds av Europaparlamentet, bör vara en viktig faktor i denna beslutsprocess. Parlamentet noterar att unionens institutioner vid flera tillfällen har avstått från att utnyttja denna möjlighet som föreskrivs i den gemensamma strategin.

8.  Europaparlamentet konstaterar att byråernas budgetar bör utarbetas i enlighet med principen om resultatbaserad budgetering och med beaktande av byråns mål och de förväntade resultaten av dess uppgifter. Parlamentet efterlyser en tematisk inriktning på de decentraliserade byråernas budgetering för att prioritera byråernas uppgifter på ett bättre sätt, öka samarbetet och undvika överlappningar, särskilt i fråga om byråer som arbetar inom samma politikområde.

9.  Europaparlamentet noterar med oro att ett antal administrativa krav är oproportionella för byråer som inte har nått en viss storlek. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet ser till att tillämpliga administrativa krav står i proportion till alla byråers finansiella och mänskliga resurser.

10.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningsförfarandet leder till ändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet noterar med oro att de uppdaterade årsredovisningarna i allmänhet inte blir tillgängliga förrän först i slutet av lagstiftningsförfarandet, om ens då. Parlamentet påminner om parlamentets och rådets dubbla roller som lagstiftande myndighet och budgetmyndighet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.12.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean Arthuis, Richard Ashworth, Lefteris Christoforou, Manuel dos Santos, André Elissen, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, John Howarth, Siegfried Mureşan, Liadh Ní Riada, Jan Olbrycht, Pina Picierno, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Jordi Solé, Patricija Šulin, Indrek Tarand, Monika Vana, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Xabier Benito Ziluaga, Karine Gloanec Maurin, Marco Valli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Clara Eugenia Aguilera García, Claudia Schmidt

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

ALDE

Jean Arthuis

GUE/NGL

Xabier Benito Ziluaga, Liadh Ní Riada

PPE

Richard Ashworth, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Ingeborg Gräßle, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Patricija Šulin

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Karine Gloanec Maurin, John Howarth, Pina Picierno, Manuel dos Santos, Daniele Viotti

VERTS/ALE

Jordi Solé, Indrek Tarand, Monika Vana

1

-

ENF

André Elissen

2

0

EFDD

Marco Valli

ENF

Marco Zanni

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (8.1.2019)

till utskottet för konstitutionella frågor

över genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Föredragande av yttrande: Dennis de Jong

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet erkänner unionsbyråernas genomförande av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen samt dess färdplan. Parlamentet framhåller särskilt rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer, vilka talmanskonferensen ställde sig bakom den 18 januari 2018. Parlamentet noterar att arbetet i den interinstitutionella arbetsgruppen ansågs vara slutfört i och med uppföljningsmötet den 12 juli 2018.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utkast till reviderad text i rambudgetförordningen för de decentraliserade byråerna, och i synnerhet planerna i den på att stärka förvaltningen av dessa byråer.

3.  Europaparlamentet vidhåller dock att det fortfarande finns ett antal olika olösta frågor, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, i enlighet med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen, samt förslag till eventuella sammanslagningar, stängningar och/eller överföringar av uppgifter till kommissionen, på grundval av en noggrann och djupgående analys med klara och insynsvänliga kriterier, vilket ingick i mandatet för den interinstitutionella arbetsgruppen men aldrig undersöktes i vederbörlig ordning på grund av att kommissionen inte lagt fram några förslag om detta.

4.  Europaparlamentet påminner om skrivelserna av den 28 mars 2018 från parlamentets talman till kommissionens ordförande och rådets tjänstgörande ordförande, där man – mot bakgrund av parlamentets befogenheter som medlagstiftare – beklagade att parlamentet inte hade involverats i det förfarande som ledde till valet av nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten, och efterlyste en översyn av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen i detta avseende. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utarbeta de förslag som krävs på grundval av en djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen, såsom rådet begärt i sitt svar på ovan nämnda skrivelse.

5.  Europaparlamentet konstaterar att byråernas budgetar bör utarbetas i enlighet med principen om resultatbaserad budgetering, med beaktande av respektive byrås mål och de förväntade resultaten av dess uppgifter. Parlamentet efterlyser en tematisk inriktning i de decentraliserade byråernas budgetering för att prioritera byråernas uppgifter på ett bättre sätt, öka samarbetet och undvika överlappningar, särskilt bland byråer som arbetar inom samma politikområde.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över potentiella intressekonflikter som kan uppstå om byråerna måste förlita sig på medlemsavgifter som sin huvudsakliga inkomstkälla, och upprepar att byråerna är medvetna om denna anseenderisk och skulle föredra ett stabilt och förutsägbart inkomstflöde från EU-budgeten – vilket är avgörande också för planeringen – i stället för att förlita sig på avgifter, som är oförutsägbara och varierar från år till år. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att lägga fram ett förslag om att avgifterna ska betalas direkt till kommissionen och om att byråerna i gengäld ska få regelbundna bidrag från EU-budgeten.

7.  Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att korrigera lönekoefficienterna så att de bättre motsvarar de faktiska kostnaderna.

8.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på effektiviserade och harmoniserade rapporteringsskyldigheter, särskilt när det gäller den årliga verksamhetsrapporten, rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt den slutliga redovisningen.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar byråerna att i detalj informera parlamentet om vilka åtgärder som vidtagits för att följa rekommendationerna från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten (”uppföljningsrapporter”) och revisionsrättens rekommendationer.

10.  Europaparlamentet konstaterar att byråerna – för att på ett korrekt sätt hantera nya uppgifter, eftersträva effektivitetsvinster i alla lägen, tillsätta lediga tjänster snabbt och effektivt och förbättra sin förmåga att locka till sig experter – fortlöpande bör övervaka och bedöma sina personalnivåer och sina behov i termer av ytterligare personalresurser och ekonomiska resurser, och vid behov göra relevanta begäranden för att kunna fullgöra sina uppgifter och skyldigheter på ett adekvat sätt.

11.  Europaparlamentet konstaterar att revisionen av de decentraliserade byråerna fortfarande ”faller […] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa”. Parlamentet upprepar att revision som utförs av revisorer från den privata sektorn har ökat den administrativa bördan för byråerna avsevärt och, till följd av den tid som lagts på upphandling och förvaltning av revisionskontrakt, gett upphov till ytterligare utgifter, vilket har gjort byråernas resurser ännu mer ansträngda. Parlamentet betonar att denna fråga måste lösas i enlighet med den gemensamma ansatsen, inom ramen för översynen av rambudgetförordningen. Parlamentet uppmanar alla parter som deltar i denna översyn att skyndsamt klargöra detta problem så att den alltför stora administrativa bördan kan minskas väsentligt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

7.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

8

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dennis de Jong, Ingeborg Gräßle, Georgi Pirinski, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karin Kadenbach, Andrey Novakov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pervenche Berès, John Howarth, Jude Kirton-Darling

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

8

+

GUE/NGL

Dennis de Jong

PPE

Ingeborg Gräßle

S&D

Pervenche Berès, John Howarth, Karin Kadenbach, Jude Kirton-Darling, Georgi Pirinski

VERTS/ALE

Bart Staes

0

-

 

 

2

0

PPE

Andrey Novakov, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (11.12.2018)

till utskottet för konstitutionella frågor

över genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Föredragande av yttrande: Peter Simon

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet betonar att unionens byråer måste se till att alla uppdrag som följer av regelverket utförs till fullo och inom fastställda tidsfrister, och att de samtidigt noggrant måste hålla sig till sina uppgifter och agera i enlighet med det mandat som de tilldelats av parlamentet och rådet. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att unionens byråer medger insyn när de utför sina uppdrag.

2.  Europaparlamentet begär att unionens byråer, för att förbättra sin ansvarsskyldighet, bör besvara frågor som parlamentet eller rådet ställer till dem senast fem veckor efter att de mottagits. Parlamentet föreslår också att ordföranden i en unionsbyrå på begäran ska föra konfidentiella muntliga samtal bakom stängda dörrar med ordföranden, vice ordföranden och samordnarna för parlamentets behöriga utskott.

3.  Europaparlamentet anser att unionens byråer bör sträva efter att regelbundet involvera berörda parter och tillämpa principerna om bättre lagstiftning, däribland att hålla offentliga samråd om sina utkast till förslag till sekundär- och tertiärrättsliga rättsakter.

4.  Europaparlamentet föreslår att parlamentets företrädares närvaro vid sammanträden i tillsynsstyrelser och i byråernas intressentgrupper skulle främja parlamentets, medlemsstaternas och kommissionens ömsesidiga förståelse av de frågor som står på spel, så som sker genom denna närvaro vid kommissionens expertgruppsmöten.

5.  Europaparlamentet understryker att parlamentets befogenheter alltid bör respekteras. Parlamentet anser därför att parlamentet systematiskt och på samma villkor som kommissionen och rådet bör medverka i fastställandet och viktningen av kriterierna för lokaliseringen av alla unionens organ och byråer. Parlamentet påminner i detta avseende om rådets åtagande att medverka i översynen av det gemensamma uttalandet av den 19 juli 2012 om decentraliserade organ, i syfte att säkerställa att alla EU-institutioner är starkt och gemensamt inblandade. Parlamentet anser också att säkerställande av bästa möjliga valuta för pengarna för EU-medborgarna, som företräds av Europaparlamentet, bör vara en viktig faktor i denna beslutsprocess.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen av den 19 juli 2012, se till att senast i april 2019 bedöma vilka arrangemang som bör revideras och efterlevas för att säkerställa korrekt granskning av parlamentet, samt i vilken utsträckning bestämmelserna återspeglar verkligheten i de decentraliserade byråernas rättsliga och institutionella situation, särskilt i fråga om aspekter som rör struktur och förvaltning och huruvida bestämmelserna möjliggör tillräcklig flexibilitet för att omfatta byråernas sinsemellan olika natur.

7.  Europaparlamentet påminner om sin behörighet som medlagstiftare och insisterar på att det ordinarie lagstiftningsförfarandet respekteras till fullo i fråga om beslut som rör lokalisering av sätena för unionens organ och byråer.

8.  Europaparlamentet konstaterar att antalet byråer och de resurser som de tilldelas har ökat under de senaste åren. Parlamentet efterfrågar en tydlig och gemensam förståelse hos EU-institutionerna när det gäller byråernas roll.

9.  Europaparlamentet betonar att lokaliseringen av en byrå inte bör påverka fullgörandet av dess befogenheter och uppgifter, dess styrningsstruktur, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras. Parlamentet understryker dock att en byrås lokalisering bör möjliggöra bättre budgeteffektivitet genom införandet av gemensamma tjänster för flera unionsbyråer, framför allt gemensamma lokaler, eftersom gemensam infrastruktur samt gemensamma administrativa stödtjänster och lokalförvaltningstjänster ger avsevärda effektivitetsvinster.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.12.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Stefan Gehrold, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Barbara Kappel, Othmar Karas, Wolf Klinz, Georgios Kyrtsos, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Gabriel Mato, Bernard Monot, Caroline Nagtegaal, Luděk Niedermayer, Ralph Packet, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Martin Schirdewan, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Ramón Jáuregui Atondo, Syed Kamall, Paloma López Bermejo, Thomas Mann, Romana Tomc, Lieve Wierinck, Roberts Zīle

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

48

+

ALDE

Sophia in 't Veld, Wolf Klinz, Caroline Nagtegaal, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

ECR

Ashley Fox, Syed Kamall, Bernd Lucke, Ralph Packet, Kay Swinburne, Roberts Zīle

EFDD

Bernard Monot, Marco Valli

ENF

Barbara Kappel

GUE/NGL

Matt Carthy, Paloma López Bermejo, Martin Schirdewan, Miguel Viegas

PPE

Stefan Gehrold, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Theodor Dumitru Stolojan, Romana Tomc, Tom Vandenkendelaere

S&D

Hugues Bayet, Pervenche Berès, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Ramón Jáuregui Atondo, Olle Ludvigsson, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Jakob von Weizsäcker

VERTS/ALE

Sven Giegold, Philippe Lamberts, Molly Scott Cato

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.1.2019)

till utskottet för konstitutionella frågor

över genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Föredragande av yttrande: Ivo Belet

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

A.  Det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen är rättsligt sett inte bindande och har godkänts utan att det påverkar institutionernas lagstiftningsbefogenheter.

1.  Europaparlamentet anser att de företrädare som utses av parlamentet har en viktig uppgift på styrelsesammanträdena eftersom de stärker parlamentets legitima uppdrag att utföra demokratisk granskning på unionsmedborgarnas vägnar och säkerställer större insyn och öppenhet i styrelseformerna. Parlamentet anser att det i det gemensamma uttalandet inte bör anges hur många ledamöter som parlamentet bör kunna utse. Parlamentet bör också utse företrädare till Efsas styrelse.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen inte är rättsligt bindande.

3.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet, såsom den ledande garanten för respekten för demokratiprincipen i EU, inte fick delta fullt ut i förfarandet för att välja nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), en fråga som slutligen, trots den stora vikten av beslutet, avgjordes genom lottdragning. Parlamentet konstaterar att det är nödvändigt att fatta beslut om lokalisering av decentraliserade byråer under fullständigt iakttagande av Europaparlamentets befogenheter och i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, där parlamentet och rådet är jämbördiga medlagstiftare. I överensstämmelse med rådets åtagande i detta avseende(1) insisterar parlamentet på att det förfarande som tillämpades för valet av den nya placeringen av EMA, som är en mycket viktig byrå där störningar borde ha begränsats till ett minimum, var specifikt för situationen, inte utgör något prejudikat och inte får användas i framtiden.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att parlamentets och rådets befogenheter som medlagstiftare respekteras fullt ut i framtida beslut om lokalisering och omlokalisering av byråer. Parlamentet bör få delta systematiskt, under hela lagstiftningsförfarandet, och på samma villkor som rådet och kommissionen i fastställandet och viktningen av kriterierna för lokalisering av alla unionens organ och byråer, på ett sätt som medger insyn. Parlamentet påpekar att parlamentet, rådet och kommissionen i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(2) är måna om ett lojalt och öppet samarbete och att principen om jämlikhet mellan de två medlagstiftarna, i enlighet med fördragen, lyfts fram i avtalet. Parlamentet understryker värdet av ett förbättrat informationsutbyte redan i de inledande skedena i framtida förfaranden för lokalisering av byråer. Ett sådant tidigt informationsutbyte skulle göra det lättare för de tre institutionerna att utöva sina rättigheter och privilegier.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i april 2019 lägga fram en djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen – särskilt med avseende på lokaliseringen av de decentraliserade byråerna och större öppenhet och insyn i deras styrelseformer – i syfte att inleda en översyn av dessa texter så snart ledamöterna av nästa parlament har intagit sina platser.

6.  Europaparlamentet konstaterar att det gemensamma uttalandet kan fungera som ett användbart verktyg för att stärka och effektivisera mekanismer för hantering av intressekonflikter, i synnerhet när det gäller avgiftsfinansierade byråer. Parlamentet betonar att unionens byråer måste se till att alla uppdrag som följer av regelverket utförs till fullo och inom fastställda tidsfrister, och att de samtidigt noggrant måste hålla sig till sina uppgifter och inte gå utöver det mandat som de tilldelats av parlamentet och rådet.

7.  Europaparlamentet betonar att hänsyn måste tas till den enskilda byråns särskilda förutsättningar, extra uppgifter och arbetsbörda vid budget- och personalbeslut rörande decentraliserade byråer, och att eventuella budget- och personalnedskärningar inte kan beslutas rakt över hela linjen. Parlamentet betonar vidare att hänsyn måste tas till de nya prioriteringarna för klimat, hållbarhet och miljöskydd inom nästa fleråriga budgetram (MFF), de uppgifter som enskilda byråer tilldelas för genomförandet av den fleråriga budgetramen, samt behoven hos de byråer som genomgår händelser och processer som riskerar att störa driften, såsom omlokalisering.

8.  Europaparlamentet konstaterar att principerna om det önskvärda med geografisk spridning av byråernas säten och om prioritering av nya medlemsstater som värdar, i enlighet med vad som anges i det gemensamma uttalandet, inte respekterades i fallet med de nya sätena för EMA och EBA.

9.  Europaparlamentet påpekar att det i det gemensamma uttalandet rekommenderas att man alltid, om den lagstiftande myndigheten beslutar att tilldela organ ytterligare uppgifter i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag, bör överväga en omprioritering av deras verksamheter som ett alternativ förutom beviljandet av ytterligare resurser(3). Parlamentet anser att en omprioritering av verksamheten inom Europeiska läkemedelsmyndighetens ansvarsområde bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt med tanke på att dess huvudsakliga uppdrag är att värna folkhälsan i EU.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

22.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

4

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, John Procter, Frédérique Ries, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Ivica Tolić, Nils Torvalds, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikos Androulakis, Cristian-Silviu Buşoi, Christophe Hansen, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Tilly Metz, Bart Staes, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Olle Ludvigsson

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

50

+

ALDE

Catherine Bearder, Jan Huitema, Anneli Jäätteenmäki, Valentinas Mazuronis, Frédérique Ries, Nils Torvalds

EFDD

Sylvie Goddyn

ENF

Jean–François Jalkh

GUE/NGL

Stefan Eck, Anja Hazekamp, Kateřina Konečná

PPE

Pilar Ayuso, Ivo Belet, Cristian–Silviu Buşoi, Birgit Collin–Langen, José Inácio Faria, Karl–Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Christophe Hansen, Peter Liese, Miroslav Mikolášik, Annie Schreijer–Pierik, Ivica Tolić, Adina–Ioana Vălean

S&D

Nikos Androulakis, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Jytte Guteland, Olle Ludvigsson, Susanne Melior, Rory Palmer, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Margrete Auken, Bas Eickhout, Martin Häusling, Benedek Jávor, Tilly Metz, Bart Staes

4

-

ECR

Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

2

0

ECR

Mark Demesmaeker, John Procter

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Rådets uttalande som fogats till den lagstiftningsresolution som åtföljer antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/... om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte.

(2)

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(3)

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer, punkt 43.


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (24.1.2019)

till utskottet för konstitutionella frågor

över genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna

(2018/2114(INI))

Föredragande av yttrande: Maria Grapini

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s byråer inrättas av medlagstiftarna för att utföra specifika uppgifter enligt unionsrätten, såsom att bidra till genomförandet av EU:s politik eller stödja samarbetet mellan EU och de nationella regeringarna. Parlamentet anser därför att byråerna i första hand är ansvariga inför parlamentet och rådet, som måste se till att det finns lämpliga granskningsmekanismer i de rättsakter som reglerar byråerna och att dessa mekanismer därefter tillämpas korrekt. Parlamentet påpekar att vissa politikområden kräver nära medverkan av de nationella parlamenten i granskningen av byråerna (till exempel den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol).

2.  Europaparlamentet påpekar att mekanismerna för att säkerställa byråernas ansvarsutkrävande ingår i fördragen, i förordningarna om byråernas inrättande, i Europeiska unionens domstols rättspraxis samt i det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen.

3.  Europaparlamentet anser att den gemensamma ansatsen för de decentraliserade organen – i vilken det fastställs gemensamma principer för inrättandet och driften av EU:s byråer – skulle kunna uppdateras för att ta hänsyn till å ena sidan behovet av att ha gemensamma regler för EU:s byråer och å andra sidan skillnaderna mellan byråerna när det gäller hur mycket personal de har samt deras budget och operativa ansvar. Parlamentet anser att den process som leder fram till en sådan uppdatering måste inkludera alla relevanta aktörer och genomföras i överensstämmelse med principerna om lojalt samarbete och transparens.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s byråer måste uppfylla högsta möjliga krav på öppenhet gentemot allmänheten och därmed underlätta granskningen av deras verksamhet.

5.  Europaparlamentet anser att granskningsmekanismerna kan komma att se olika ut beroende på byråns faktiska roll och operativa inverkan, inbegripet faktorer såsom byråns uppdrag, budget och antal anställda samt verksamhetens politiska känslighet. Parlamentet anser att byråer som har beviljats större operativ behörighet, större budgetar och större personalstyrka måste bli föremål för mer omfattande demokratiska tillsyns- och granskningsmekanismer, särskilt när de är verksamma på politiskt känsliga områden. Dessa faktorer måste därför beaktas när mekanismer för styrning och ansvarsutkrävande rationaliseras.

6.  Europaparlamentet anser det vara absolut nödvändigt att fortsätta att förbättra förbindelserna mellan operativa EU-byråer och medlemsstaterna för att bidra till ökad effektivitet och ändamålsenlighet både i byråns arbete och i den nationella politiken.

7.  Europaparlamentet påpekar att den gemensamma ansatsen inte alltid har följts vid antagandet eller ändringen av byråernas grundakter. Parlamentet anser därför att man bör överväga ett bindande avtal om byråernas inrättande och funktion.

8.  Europaparlamentet anser att de nuvarande reglerna för tjänsteresor till byråer (tre ledamöter vartannat år, strikt begränsat till gröna veckor och till byråns säte) är alltför stelbenta för att möjliggöra en regelbunden politisk kontakt mellan parlamentet och en byrå, och denna kontakt är en förutsättning för en framgångsrik granskning från parlamentets sida. Parlamentet föreslår att utskotten ges större flexibilitet att organisera gransknings- och informationsbesök på byråerna, i synnerhet för att besöka platser där byrån bedriver operativ verksamhet. Parlamentet föreslår att minst en ledamot från varje politisk grupp bör kunna delta i sådana tjänsteresor.

9.  Europaparlamentet anser att samarbetet med den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol bör stärkas. Parlamentet föreslår att medordföranden eller andra relevanta ledamöter av kontrollgruppen bör bjudas in att delta i parlamentets tjänsteresor till Europol och till de övriga byråerna, i de fall då det är relevant.

10.  Europaparlamentet föreslår att parlamentet, med tanke på de problem man haft med att få tillräcklig och relevant information i tid från byråerna, som en regel bör ha rätt att skicka en observatör till de operativa byråernas styrelsesammanträden. Parlamentet understryker att detta förslag inte utesluter att byråerna bör ha tillräckliga budgetresurser och behörig personal för att kunna utföra sina uppdrag på ett ändamålsenligt sätt.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

23.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Asim Ademov, Martina Anderson, Monika Beňová, Malin Björk, Caterina Chinnici, Daniel Dalton, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Tanja Fajon, Kinga Gál, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Monika Hohlmeier, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Dietmar Köster, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, Alessandra Mussolini, József Nagy, Judith Sargentini, Giancarlo Scottà, Csaba Sógor, Sergei Stanishev, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Carlos Coelho, Ignazio Corrao, Pál Csáky, Miriam Dalli, Gérard Deprez, Maria Grapini, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Jean Lambert, Gilles Lebreton, Jeroen Lenaers, Innocenzo Leontini, Angelika Mlinar, Emilian Pavel, Barbara Spinelli, Geoffrey Van Orden

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Wajid Khan, Anthea McIntyre, Mylène Troszczynski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

54

+

ALDE

Gérard Deprez, Nathalie Griesbeck, Sophia in ‘t Veld, Angelika Mlinar, Cecilia Wikström

ECR

Daniel Dalton, Innocenzo Leontini, Anthea McIntyre, Monica Macovei, Helga Stevens, Geoffrey Van Orden, Kristina Winberg

EFDD

Ignazio Corrao

ENF

Gilles Lebreton, Giancarlo Scottà, Mylène Troszczynski

GUE/NGL

Martina Anderson, Malin Björk, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat

PPE

Asim Ademov, Carlos Coelho, Pál Csáky, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Roberta Metsola, Alessandra Mussolini, József Nagy, Csaba Sógor, Traian Ungureanu, Tomáš Zdechovský

S&D

Monika Beňová, Caterina Chinnici, Miriam Dalli, Tanja Fajon, Maria Grapini, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Wajid Khan, Dietmar Köster, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Emilian Pavel, Sergei Stanishev

VERTS/ALE

Eva Joly, Jean Lambert, Judith Sargentini, Bodil Valero

0

-

 

 

0

0

 

 

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

29.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Alain Lamassoure, Jo Leinen, Markus Pieper, Paulo Rangel, Helmut Scholz, György Schöpflin, Barbara Spinelli, Claudia Țapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ashley Fox, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Howarth, Verónica Lope Fontagné, Renate Weber


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21

+

ALDE

Renate Weber

ECR

Ashley Fox

EFDD

Fabio Massimo Castaldo

ENF

Gerolf Annemans

GUE/NGL

Helmut Scholz, Barbara Spinelli

NI

Kazimierz Michał Ujazdowski

PPE

Elmar Brok, Danuta Maria Hübner, Alain Lamassoure, Verónica Lope Fontagné, Markus Pieper, Paulo Rangel, György Schöpflin, Rainer Wieland

S&D

Mercedes Bresso, John Howarth, Ramón Jáuregui Atondo, Sylvia Yvonne Kaufmann, Jo Leinen, Claudia Țapardel

0

-

 

 

0

0

 

 

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 februari 2019Rättsligt meddelande