Förfarande : 2018/2158(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0073/2019

Ingivna texter :

A8-0073/2019

Debatter :

PV 11/03/2019 - 23
CRE 11/03/2019 - 23

Omröstningar :

PV 12/03/2019 - 9.23
CRE 12/03/2019 - 9.23
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0157

BETÄNKANDE     
PDF 199kWORD 61k
8.2.2019
PE 630.526v02-00 A8-0073/2019

om läget i de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland

(2018/2158(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Sandra Kalniete

ERRATA/ADDENDA
ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESERVATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om läget i de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland

(2018/2158(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2015 om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland(1),

–  med beaktande av överenskommelserna i Minsk den 5 och 19 september 2014 och den 12 februari 2015(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 14 juni 2018 om georgiska ockuperade territorier tio år efter den ryska invasionen(3), samt om människorättssituationen på Krim, framför allt för Krimtatarerna(4),

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om att införa gemensamma visumrestriktioner för ryska tjänstemän som är inblandade i fallet Sergej Magnitskij(5),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet (utrikes frågor) om Ryssland av den 14 mars 2016,

–  med beaktande av 2018 års Sacharovpris för tankefrihet som tilldelades den ukrainska filmskaparen Oleg Sentsov,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2018 om Ryssland, särskilt fallet med den ukrainska politiska fången Oleg Sentsov(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om situationen i Azovska sjön(7),

–  med beaktande av slutrapporten från OSSE/kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om presidentvalet i Ryska federationen den 18 mars 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0073/2019), och av följande skäl:

A. EU-gemenskapen bygger på en uppsättning nyckelvärderingar som bland annat omfattar fred, frihet, demokrati, rättsstatlighet och respekt för grundläggande och mänskliga rättigheter.

B.  De principer som fastställs i FN-stadgan respektive OSSE:s Helsingforsslutakt från 1975 och Parisstadga från 1990 utgör hörnstenarna för en fredlig europeisk kontinent.

C.  Dessa värderingar utgör grunden för EU:s förbindelser med tredje part.

D.  EU:s förbindelser med Ryssland måste bygga på folkrättsliga principer, respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och fredlig konfliktlösning. På grund av Rysslands åsidosättande av dessa principer är EU:s förbindelser med Ryssland för närvarande baserade dels på selektivt samarbete inom områden av gemensamt intresse enligt vad som fastställs i rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 14 mars 2016, dels på trovärdiga avskräckande medel.

E.  EU håller fortfarande dörren öppen för starkare förbindelser och för dialog som leder fram till dem, och önskar återupprätta samarbetsförbindelserna med Ryssland om de ryska myndigheterna uppfyller sina internationella och rättsliga skyldigheter och bevisar att Ryssland verkligen eftersträvar att återställa det brustna förtroendet. Konstruktiva och förutsebara förbindelser skulle vara ömsesidigt gynnsamma och ligga i båda parternas intresse.

F.  Ryska federationen är fullvärdig medlem av Europarådet och OSSE och har därmed förbundit sig att respektera principerna om demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Upprepade allvarliga kränkningar av rättsstatsprincipen och antagandet av restriktiva lagar de senaste åren skapar allt större frågetecken kring om Ryssland lever upp till sina internationella och nationella åtaganden. Ryssland har underlåtit att genomföra över tusen domslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

G.  Ett antal statliga rapporter visar en kraftig ökning av fientlig rysk spionverksamhet de senaste åren, som har nått nivåer som vi inte har sett sedan det kalla kriget.

H.  Fullständigt genomförande av Minskavtalen och en mer utbredd respekt för folkrätten är fortfarande viktiga förutsättningar för närmare samarbete med Ryssland. Som reaktion på Rysslands olagliga annektering av Krim och hybridkriget mot Ukraina har EU vidtagit en rad restriktiva åtgärder som bör kvarstå tills Minskavtalen har genomförts.

I.  Sedan 2015 har nya spänningsfält mellan EU och Ryssland uppstått, bland annat följande: Rysslands agerande i Syrien och inblandning i länder som Libyen och Centralafrikanska republiken; omfattande militärövningar (Zapad 2017); Rysslands inblandning för att påverka val- och folkomröstningsresultat och öka spänningarna i Europa; Kremls stöd för anti-EU-partier och rörelser inom extremhögern; begränsningar av de grundläggande friheterna och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland; spridning av anti-hbti-stämningar; tillslag mot politisk opposition; systematiska angrepp på människorättsförsvarare, journalister och det civila samhället i Ryssland, inbegripet det godtyckliga frihetsberövandet av Oyub Titiev, chef för Human Rights Centre (HRC) Memorials kontor i Tjetjenien, respektive fallet med Jurij Dimitriev från Memorials karelska gren; stigmatisering av aktivister i det civila samhället genom att märka dem som ”utländska agenter”; grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Nordkaukasus, särskilt i Tjetjenska republiken (bortföranden, tortyr, utomrättsliga avrättningar, fabrikation av brottmål osv.); diskriminering av tatarminoriteten i det ockuperade Krim och politiskt motiverad förföljelse av Alexej Navalnyj och många andra och även mord – de mest uppmärksammade fallen gäller Boris Nemtsov och Sergej Magnitskij; it- och hybridangrepp och mord på europeisk mark som utförs av ryska underrättelseagenter med hjälp av kemiska vapen; trakasserier, gripanden och fängslanden av utländska medborgare i Ryssland i strid med folkrätten, bland andra 2018 års mottagare av Sacharovpriset, Oleg Sentsov; anordnande av olagliga och illegitima val i Donbassregionen; anordnande av odemokratiskt presidentval utan verklig valfrihet och med inskränkningar av de grundläggande friheterna; desinformationskampanjer; det olagliga uppförandet av Kertjbron; storskalig militarisering av det olagligt ockuperade och annekterade Krim, samt delar av Svarta havet och Azovska sjön; begränsningar av internationell sjöfart på Azovska sjön och genom Kertjsundet, inbegripet fartyg som seglar under EU-medlemsstatsflagg; det olagliga angreppet mot och beslaget av ukrainska militärfartyg och gripandet av ukrainska militärer i Kertjsundet; överträdelser av avtal om vapenkontroll; det undertryckande klimat för journalister och oberoende medier med ständiga frihetsberövanden av journalister och bloggare; Rysslands placering på plats 148 av 180 när det gäller fria medier i det internationella pressfrihetsindexet 2018.

J.  Den 1 mars 2018 hade HRC Memorial registrerat 143 fall av politiska fångar varav 97 var förföljda av religiösa skäl. En analys av HRC Memorials förteckning över politiska fångar visar att under 2017 åtalades personer i 23 fall för brott i samband med offentliga evenemang (kravaller, våldsamma handlingar mot en offentlig myndighet), och i 21 fall, som främst var kopplade till inlägg på internet, väcktes åtal enligt ”anti-extremismartiklarna” i strafflagen.

K.  Ryssland är direkt eller indirekt part i ett antal utdragna konflikter i det gemensamma grannskapet – i Transnistrien, Sydossetien, Abchazien, Donbassregionen och Nagorno-Karabach – som utgör allvarliga hinder för utvecklingen och stabiliteten i de berörda grannländerna, undergräver deras självständighet och begränsar deras förmåga att fatta egna beslut som suveräna stater.

L.  Konflikten i östra Ukraina har varat i över fyra år och krävt över 10 000 liv – varav en tredjedel civila – och orsakat tusentals konfliktrelaterade civila skador.

M.  De nuvarande ihållande spänningarna och konfrontationen mellan EU och Ryssland ligger inte i någon av parternas intresse. Kommunikationskanalerna bör hållas öppna trots de nedslående resultaten. Den nya uppdelningen av kontinenten äventyrar säkerheten för både EU och Ryssland.

N.  Ryssland är för närvarande EU:s viktigaste externa leverantör av naturgas. Energifrågorna spelar fortfarande en strategisk nyckelroll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Ryssland använder energi som ett sätt att skydda och främja sina utrikespolitiska intressen. EU:s beroende av rysk gasförsörjning har ökat sedan 2015. EU:s motståndskraft mot externa påtryckningar kan stärkas om energileveranserna diversifieras och beroendet av Ryssland minskar. EU måste tala med en röst och visa prov på stark intern solidaritet när det gäller tryggad energiförsörjning. EU:s starka beroende av fossila bränslen undergräver utvecklingen av ett balanserat, konsekvent och värderingsbaserat förhållningssätt från EU:s sida gentemot Ryssland. Det finns behov av en mer tillförlitlig och strategisk energiinfrastruktur i EU, medlemsstaterna och de östliga partnerländerna för att förbättra motståndskraften mot rysk hybridaktivitet.

O.  Ryska stridsflygplans oansvariga agerande nära EU- och Natomedlemsstaters luftrum äventyrar säkerheten för den civila luftfarten och skulle kunna hota säkerheten i det europeiska luftrummet. Provocerande storskaliga militärövningar har genomförts av Ryssland i EU:s omedelbara närhet.

P.  Ryssland fortsätter att ignorera domar från Europadomstolen, liksom bindande internationella avgöranden i Permanenta skiljedomstolen, som i fallet Naftogaz, vilket undergräver de internationella mekanismerna för lösning av handelstvister.

Q.  Rysslands polycentriska vision av grupper av världsmakter står i strid med EU:s stöd för multilateralism och ett regelbaserat internationellt system. Om Ryssland ansluter sig och ger sitt stöd till det multilaterala regelbaserade systemet skulle man skapa förutsättningar för närmare förbindelser med EU.

R.  De ryska myndigheterna fortsätter att behandla olagligt ockuperade regioner som om de var en del av Rysslands inre territorium genom att tillåta att företrädare för dessa territorier deltar i de lagstiftande och verkställande organen i Ryska federationen, vilket strider mot folkrätten.

S.  Den 21 december 2018 förlängde rådet, efter att ha bedömt genomförandet av Minskavtalen, de ekonomiska sanktioner som är riktade mot särskilda sektorer i den ryska ekonomin till och med den 31 juli 2019.

T.  Rysslands handlingar strider mot folkrätten, internationella åtaganden och goda grannförbindelser.

U.  I Ryska federationens strategiska dokument beskrivs EU och Nato som Rysslands främsta motståndare.

Utmaningar och gemensamma intressen

1.  Europaparlamentet understryker att Rysslands olagliga ockupation och annektering av Krim, en ukrainsk region, dess direkta och indirekta inblandning i väpnade konflikter i den östra delen av Ukraina och dess fortsatta kränkning av Georgiens och Moldaviens territoriella integritet utgör en medveten kränkning av folkrätten, demokratiska principer och grundläggande värderingar. Parlamentet fördömer med eftertryck ryska företrädares kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de ockuperade territorierna.

2.  Europaparlamentet understryker att EU inte kan tänka sig att gradvis återgå till normalförhållanden förrän Ryssland till fullo genomför Minskavtalet och återställer Ukrainas territoriella integritet. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att göra en omfattande kritisk nybedömning av sina förbindelser med Ryska federationen.

3.  Europaparlamentet betonar att Ryssland under de rådande omständigheterna inte längre kan betraktas som en strategisk partner. Parlamentet anser att principerna i artikel 2 i partnerskaps- och samarbetsavtalet inte längre är uppfyllda och att avtalet därför bör omprövas. Parlamentet anser att en ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland måste grundas på full respekt för folkrätten, OSSE:s Helsingforsprinciper, demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet, och möjliggöra en dialog om hanteringen av globala utmaningar, en förstärkning av det globala styret och säkerställande av efterlevnaden av internationella bestämmelser, särskilt i syfte att garantera en europeisk fredsordning och säkerhet i EU:s grannskap och i västra Balkan.

4.  Europaparlamentet anser att genomförande av Minskavtalen skulle visa Rysslands goda vilja att bidra till att lösa konflikten i östra Ukraina och dess kapacitet att garantera europeisk säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att samråd förs i Normandie-formatet, inbegripet en starkare roll för EU. Parlamentet upprepar sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

5.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att trappa ned de nuvarande spänningarna och inleda samråd med Ryssland för att minska risken för missförstånd, feltolkningar och missuppfattningar. Parlamentet erkänner dock att EU måste stå fast i sina förväntningar på Ryssland. Parlamentet understryker vikten av samarbete mellan EU och Ryssland i den internationella regelbaserade ordningen och av det positiva engagemanget i internationella och multilaterala organisationer som Ryssland är medlem i, särskilt inom ramen för OSSE när det gäller omstridda frågor och kriser.

6.  Europaparlamentet fördömer med kraft Rysslands inblandning i fallet Skripal och den ryska underrättelsetjänstens desinformationskampanjer och it-angrepp, som syftar till att destabilisera den offentliga och privata kommunikationsinfrastrukturen och ytterligare öka spänningarna inom EU och dess medlemsstater.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över kopplingarna mellan den ryska regeringen och extremhögern och populistiska nationalistiska partier och regeringar i EU, till exempel i Ungern, som är ett hot mot de grundläggande EU-värderingar som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och avspeglas i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland respekt för demokrati, jämlikhet, rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter

8.  Europaparlamentet beklagar vidare Rysslands ansträngningar för att destabilisera EU-kandidatländer, exempelvis när det gäller Moskvas stöd till de organisationer och politiska krafter som motsätter sig Prespaavtalet, som kan få ett slut på den långvariga namnkonflikten mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland.

9.  Europaparlamentet anser att ryska statliga aktörer manipulerade kampanjen vid folkomröstningen om brexit, både öppet och i det fördolda, inbegripet via sociala medier och potentiellt olagligt ekonomiskt stöd, något som för närvarande utreds av brittiska myndigheter.

10.  Europaparlamentet betonar att ökad ömsesidig insyn i militär verksamhet och gränsbevakning är viktigt för att undvika ytterligare spänningar. Parlamentet fördömer kraftfullt Rysslands kränkningar av EU-medlemsstaters luftrum. Parlamentet efterlyser en tydlig uppförandekod för det luftrum som används av militärt och civilt flyg. Parlamentet fördömer i detta sammanhang kraftfullt Rysslands upprepade kränkningar av Östersjöländers territorialvatten och luftrum. Parlamentet fördömer Ryska federationen för dess ansvar vid nedskjutningen av flyg MH17 över östra Ukraina 2014, vilket har bevisats av ett internationellt utredningsteam, och kräver att de ansvariga ställs inför rätta.

11.  Europaparlamentet beklagar den kraftiga försämringen av situationen för de mänskliga rättigheterna, utbredda och otillbörliga begränsningar av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster i Ryssland och uttrycker sin djupa oro över de pågående tillslagen, trakasserierna och förföljelserna mot människorättsförsvarare, protestaktivister och andra kritiker.

12.  Europaparlamentet är djupt oroat över att Ryssland så uppenbart visar sin militära makt, uttalar hot mot andra länder och i verklig handling manifesterar sin villighet och beredskap att använda militär styrka mot andra nationer, inbegripet avancerade kärnvapen, vilket president Putin flera gånger upprepat under 2018.

13.  Europaparlamentet fördömer regeringens fortsatta hårda tag mot avvikande åsikter och mediefrihet samt förtrycket av aktivister, politiska motståndare och personer som öppet uttalar sitt missnöje med regeringen.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över rapporter om godtyckliga frihetsberövanden och tortyr av män som uppfattas som homosexuella i Tjetjenien och fördömer den tjetjenska regeringens uttalanden där den förnekar att det finns homosexuella i deras land och uppviglar till våld mot hbti-personer.

15.  Europaparlamentet framhåller att de globala utmaningarna i samband med klimatförändring, miljö, tryggad energiförsörjning, digitalisering tillsammans med beslutsfattande med hjälp av algoritmer och artificiell intelligens, utrikes- och säkerhetsfrågor, icke-spridning av massförstörelsevapen och kamp mot terrorism och organiserad brottslighet samt utvecklingen i den känsliga Arktis-regionen, kräver selektiv samverkan med Ryssland.

16.  Europaparlamentet uttrycker oro över de potentiellt hundratals miljarder euro som tvättas genom EU varje år av ryska företag och personer som vill legitimera inkomster från korruption, och kräver utredningar av dessa brott.

17.  Europaparlamentet understryker att penningtvätt och organiserad brottslig ekonomisk verksamhet av Ryssland används för subversiva politiska syften och utgör ett hot mot Europas säkerhet och stabilitet. Parlamentet anser att denna penningtvätt är så omfattande att den bör anses ingå i de fientliga aktiviteter som är avsedda att undergräva, vilseleda och destabilisera, samtidigt som den bär upp brottslig verksamhet och korruption. Parlamentet konstaterar att rysk penningtvätt inom EU utgör ett hot mot suveräniteten och rättsstatsprincipen i alla medlemsstater där Ryssland bedriver sådan verksamhet. Parlamentet anser att detta är ett hot mot Europas säkerhet och stabilitet och en stor utmaning för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

18.  Europaparlamentet fördömer penningtvätt, olaglig ekonomisk verksamhet och andra metoder för ekonomisk krigföring av Ryssland. Parlamentet begär att behöriga finansmyndigheter i EU ska öka samarbetet både med varandra och med relevanta underrättelse- och säkerhetstjänster, för att ta itu med rysk penningtvätt.

19.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att det varken finns plats, utrymme eller tid för nya större initiativ.

20.  Europaparlamentet upprepar att EU har en bestämd, konsekvent och samstämmig inställning vad gäller EU:s sanktioner mot Ryssland, som kommer att förlängas så länge ryska kränkningar av folkrätten fortsätter, men att det krävs ytterligare samordning och samstämdhet i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska förhållningssätt till Ryssland. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att sätta stopp för de program varigenom man i princip kan köpa sig ett visum eller pass, vilket gynnar ryska ofta Kreml-vänliga oligarker och kan undergräva effekten av internationella sanktioner. Parlamentet upprepar sina tidigare uppmaningar om att anta en europeisk Magnitskij-lag och uppmanar rådet att arbeta vidare med frågan utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta fullt ut på EU-nivå när det gäller deras förhållande till Ryssland.

21.  Europaparlamentet betonar att de restriktiva riktade åtgärderna avseende östra Ukraina och det ockuperade Krim inte är riktade mot det ryska folket utan mot vissa personer och företag som har kopplingar till den ryska ledningen.

22.  Europaparlamentet understryker i detta avseende att konsekvens mellan intern och extern politik och bättre samordning av den sistnämnda är nyckeln till en mer sammanhängande, verksam och framgångsrik EU-politik för yttre åtgärder och säkerhet, även gentemot Ryssland. Parlamentet betonar att detta särskilt gäller politiska områden som Europeiska försvarsunionen, Europeiska energiunionen, it-försvar och strategiska kommunikationsverktyg.

23.  Europaparlamentet fördömer Rysslands flagranta kränkning av grannländers territoriella integritet, även genom olagligt bortförande av medborgare i de länderna, i syfte att ställa dem inför rätta i rysk domstol. Parlamentet fördömer vidare Rysslands missbruk av Interpol genom utfärdandet av ”varningar om efterlysta personer” – så kallade ”röda varningar” – för att förfölja politiska motståndare.

24.  Europaparlamentet fördömer Rysslands handlingar i Azovska sjön, eftersom de strider mot internationell havsrätt och Rysslands internationella åtaganden, samt uppförandet av Kertjbron och dragningen av undervattenskablar till den olagligt annekterade Krimhalvön utan Ukrainas samtycke. Parlamentet uttrycker fortsatt djup oro över den ryska militariseringen av Azovska sjön, regionen kring Svarta havet och Kaliningradområdet, samt det återkommande mönstret av kränkningar av europeiska Östersjöstaters territorialvatten.

25.  Europaparlamentet bekräftar sitt otvetydiga stöd för Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet kräver att Ryssland upphör med sin ockupation av de georgiska territorierna Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien och fullt ut respekterar Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet framhåller att Ryssland villkorslöst måste uppfylla alla bestämmelser i avtalet om eldupphör av den 12 augusti 2008, framför allt åtagandet om att dra tillbaka alla sina militära styrkor från Georgiens territorium.

26.  Europaparlamentet understryker att Rysslands åsidosättande av internationella regler – i det här fallet havens frihet, bilaterala avtal och den olagliga annekteringen av Krim – utgör ett hot mot Rysslands grannar i alla delar av Europa, inte bara i Svartahavsområdet, utan också i Östersjöområdet och vid Medelhavet. Parlamentet framhåller vikten av att formulera en bestämd politik gentemot Ryssland i alla dessa avseenden.

27.  Europaparlamentet konstaterar att presidentvalet den 18 mars 2018 övervakades av det internationella valobservatörsuppdraget (IEOM) från ODIHR:s valobservatörsuppdrag och OSSE:s parlamentariska församling (OSCE PA). Parlamentet noterar att det i slutrapporten från ODIHR:s valobservatörsuppdrag uppges att valet ägde rum i en alltför kontrollerad rättslig och politisk miljö präglad av ständigt tryck mot kritiska röster samt begränsningar av de grundläggande förenings- och yttrandefriheterna, av friheten att delta i fredliga sammankomster och av registreringen av kandidater. Valet saknade därför verklig konkurrens.

28.  Europaparlamentet är bekymrat över det fortsatta ryska stödet för auktoritära regimer och länder som Nordkorea, Iran, Venezuela, Syrien, Kuba, Nicaragua m.fl., och dess pågående praxis att blockera internationella åtgärder genom att använda sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Områden av gemensamt intresse

29.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de fem principer som styr EU:s politik gentemot Ryssland och efterlyser ytterligare definition av principen om selektiv samverkan. Parlamentet rekommenderar att man fokuserar på frågor som rör Mellanöstern och Nordafrika samt den norra regionen och Arktis, terrorism, våldsextremism, icke-spridning, vapenkontroll, strategisk stabilitet på it-området, organiserad brottslighet, migration och klimatförändringar, inbegripet gemensamma insatser för att säkra den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran, som har stöd från FN:s säkerhetsråd, och insatser för att få ett slut på kriget i Syrien. Parlamentet påpekar att samråden mellan EU och Ryssland om it-terrorism och organiserad brottslighet måste fortsätta, men att Rysslands systematiserade hybridhot gör det nödvändigt med starkt avskräckande åtgärder. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en dialog om förbindelselänkar mellan EU, Ryssland, Kina och Centralasien.

30.  Europaparlamentet understryker att EU för närvarande är Rysslands största handelspartner och kommer att behålla sin ställning som viktig ekonomisk partner inom överskådlig framtid. Nord Stream 2-projektet ökar dock EU:s beroende av gasleveranser från Ryssland, hotar EU:s inre marknad och är inte förenlig med EU:s energipolitik eller dess strategiska intressen, och därför måste det stoppas. Parlamentet understryker att EU fortfarande strävar efter att slutföra den europeiska energiunionen och diversifiera sina energitillgångar. Parlamentet understryker att inga nya projekt bör genomföras utan en föregående juridisk bedömning av deras rättsliga överensstämmelse med EU:s lagstiftning och överenskomna politiska prioriteringar. Parlamentet beklagar Rysslands strategi att använder sina energitillgångar som ett politiskt verktyg för att utöva, behålla och öka sitt politiska inflytande över och sina påtryckningar på det de uppfattar som sin intressesfär och på slutkonsumenterna.

31.  Europaparlamentet understryker att programmen för gränsöverskridande samarbete mellan EU och Ryssland och det konstruktiva samarbetet i partnerskapen i den nordliga dimensionen och i Barentsrådet ger konkreta fördelar för människor i gränsområden och stöder en hållbar utveckling i dessa områden. Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att man fortsätter att främja alla dessa positiva områden för konstruktivt samarbete.

32.  Europaparlamentet noterar vikten av direkta personkontakter, exempelvis genom utbildning och kultur.

33.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att stärka sitt arbete för en lösning på de så kallade ”frusna konflikterna” i det östliga grannskapet, för att uppnå större säkerhet och stabilitet för EU:s partner i öst.

Rekommendationer

34.  Europaparlamentet betonar vikten av fortsatt politiskt och ekonomiskt stöd till direkta personkontakter generellt, och särskilt till aktivister i det civila samhället, människorättsförsvarare, bloggare, oberoende medier, undersökande journalister, frispråkiga akademiker och offentliga personer samt icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att planera för ambitiösare och mer långsiktigt ekonomiskt, institutionellt och kapacitetsbyggande stöd till det ryska civila samhället från de befintliga finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder och uppmanar medlemsstaterna att bidra ytterligare till detta stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt genomföra EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare genom att erbjuda ändamålsenligt och snabbt stöd och skydd till människorättsförsvarare, journalister och andra aktivister. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna att utfärda långtidsvisum till människorättsförsvarare i risksituationer och deras familjemedlemmar. Parlamentet stöder ökad finansiering till journalistutbildning och utbyte med europeiska journalister och till instrument som främjar mänskliga rättigheter och demokrati, t.ex. det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) och den europeiska demokratifonden.

35.  Europaparlamentet efterlyser fler direkta personkontakter med fokus på ungdomar, mer dialog och samarbete mellan EU:s och Rysslands experter, forskare, civilsamhällen och lokala myndigheter samt intensifierade utbyten för studenter, lärlingar och ungdomar, särskilt inom ramen för Erasmus+. Parlamentet stöder i detta sammanhang ökad finansiering för de nya Erasmus+-programmen 2021–2027. Parlamentet noterar att EU ger Ryssland det högsta antalet möjligheter till rörlighet inom den akademiska världen jämfört med andra internationella partnerländer.

36.  Europaparlamentet efterlyser ovillkorlig frigivning av alla människorättsförsvarare och andra personer som har frihetsberövats för att de fredligt har utövat sin rätt till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster, däribland direktören för HRC Memorial i Tjetjenska republiken, Oyub Titiev, som står åtalad på grundval av fabricerade anklagelser om narkotikainnehav. Parlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att säkerställa fullständig respekt för deras mänskliga och juridiska rättigheter, bland annat tillgång till advokat och medicinsk vård, fysisk integritet och värdighet, samt skydd mot trakasserier från rättsväsendets sida, kriminalisering och godtyckligt gripande.

37.  Europaparlamentet konstaterar att det civila samhällets organisationer ofta är alltför svaga för att ha en större inverkan på kampen mot korruption i Ryssland, medan icke-statliga organisationer systematiskt avskräcks från att aktivt engagera sig i arbete mot korruption eller främja offentlig integritet. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att involvera det civila samhället i den oberoende övervakningen av huruvida antikorruptionspolitiken fungerar. Parlamentet uppmanar Ryssland att korrekt genomföra internationella antikorruptionsstandarder, till exempel FN:s konvention mot korruption och OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser.

38.  Europaparlamentet understryker att främjandet av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen måste stå i centrum för EU:s kontakter med Ryssland. Parlamentet uppmanar därför EU och medlemsstaterna att fortsätta ta upp människorättsfrågor i alla kontakter med ryska företrädare. Parlamentet uppmuntrar EU att ständigt uppmana Ryssland att upphäva eller ändra alla lagar och förordningar som är oförenliga med internationella människorättsliga normer, inbegripet bestämmelser som begränsar rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster.

39.  Europaparlamentet fördömer den ryska regeringens försök att blockera meddelandetjänster på internet och webbplatser. Parlamentet uppmanar med kraft den ryska regeringen att upprätthålla de grundläggande rättigheterna yttrandefrihet och skydd av privatlivet både på och utanför nätet.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att göra större ansträngningar för att bygga upp motståndskraft, särskilt på it-området och inom medierna, inbegripet mekanismer för att upptäcka och bekämpa inblandning i val. Parlamentet uttrycker djup oro över att EU:s reaktion och svar på den ryska propagandakampanjen och de massiva direkta desinformationskampanjerna har varit otillräckliga och anser att de måste stärkas ytterligare, särskilt inför det kommande EU-valet i maj 2019. Parlamentet betonar i detta sammanhang att EU måste se till att East Stratcoms arbetsgrupp får klart mer pengar och personal. Parlamentet efterlyser EU-omfattande stöd till den europeiska it-säkerhetsindustrin, en fungerande digital inre marknad och ett starkare engagemang i forskningen. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang East Stratcoms arbete med att främja europeiska värden på ryska språket. Parlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan mot desinformation och uppmanar medlemsstaterna och alla relevanta EU-aktörer att genomföra planens insatser och åtgärder, särskilt i upptakten till det kommande EU-valet i maj 2019. Parlamentet efterlyser ökad motståndskraft mot it-angrepp och EU-omfattande stöd till den europeiska it-säkerhetsindustrin och ett starkare engagemang i forskningen.

41.  Europaparlamentet uppmanar EU att överväga att utveckla en bindande rättslig ram mot hybridkrigföring, både på EU-nivå och internationell nivå, så att EU kan vidta kraftfulla åtgärder mot kampanjer som hotar demokratin eller rättsstaten, däribland riktade sanktioner mot dem som organiserar och genomför dessa kampanjer,

42.  Europaparlamentet anser att en meningsfull dialog kräver en starkare enighet mellan medlemsstaterna och en tydligare kommunikation om vilka gränser EU inte kan tänja på. Parlamentet betonar därför att EU bör vara redo att anta fler sanktioner, även riktade personsanktioner, och begränsa tillgången till finansiering och teknik om Ryssland fortsätter att kränka folkrätten. Parlamentet betonar emellertid att sådana åtgärder inte är riktade mot det ryska folket utan mot särskilda personer. Parlamentet uppmanar rådet att genomföra en ingående analys av hur den gällande sanktionsordningen fungerar och hur strikt den efterlevs. Parlamentet välkomnar rådets beslut att införa restriktiva åtgärder mot europeiska företag som deltagit i det olagliga uppförandet av Kertjbron. Parlamentet anser att det dessa företags medverkan är problematisk, eftersom de medvetet eller omedvetet undergrävde EU:s sanktionsordning. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att bedöma och kontrollera tillämpningen av EU:s gällande restriktiva åtgärder och medlemsstaterna uppmanas att lämna information om alla nationella tull- eller brottsutredningar om fall av eventuella överträdelser.

43.  Europaparlamentet efterlyser en mekanism för hela EU som möjliggör granskning av finansiering av politiska partier, och efterlyser följdåtgärder för att undvika att vissa partier och rörelser används för att destabilisera det europeiska projektet inifrån.

44.  Europaparlamentet fördömer att de ryska militärövningarna blir allt större och allt fler, med anfallsscenarier som inkluderar rysk användning av kärnvapen.

45.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att utan dröjsmål ta fram ett förslag till en EU-version av Magnitskijlagen (ett globalt EU-system för människorättsliga sanktioner), vilket skulle möjliggöra visumförbud och riktade sanktioner, t.ex. att blockera egendom och intressen i egendom inom EU:s jurisdiktion, för enskilda offentliga tjänstemän, eller personer som agerar i officiell kapacitet, som är ansvariga för korruption eller allvarliga människorättskränkningar. Parlamentet betonar vikten av en omedelbar sanktionslista för att säkerställa ett verkligt genomförande av en europeisk Magnitskijlag.

46.  Europaparlamentet uppmanar EU att kontrollera tillämpningen av gällande restriktiva EU-åtgärder samt delningen av information mellan medlemsstaterna, för att säkerställa att EU:s sanktionsordning mot Rysslands agerande inte undergrävs, utan tillämpas i proportion till de ryska hoten. Parlamentet understryker faran i att försvaga sanktionerna utan att Ryssland i tydlig handling, inte bara i ord, visar att landet respekterar Europas gränser, sina grannars och andra nationers suveränitet samt internationella regler och avtal. Parlamentet upprepar att man inte kan normalisera förbindelserna igen förrän Ryssland fullt ut respekterar reglerna och begränsar sig till att agera på ett fredligt sätt.

47.  Europaparlamentet upprepar att Ryssland inte har vetorätt över europeiska nationers euroatlantiska ambitioner.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur ryska motsanktioner drabbar ekonomiska aktörer och vid behov överväga att vidta kompenserande åtgärder.

49.  Europaparlamentet understryker att det enbart kan finnas politiska lösningar på konflikten i östra Ukraina. Parlamentet uppmuntrar till förtroendeskapande åtgärder i Donbassregionen. Parlamentet stöder ett mandat att sätta in en fredsbevarande FN-styrka i denna region i östra Ukraina. Parlamentet upprepar sin begäran att ett särskilt EU-sändebud bör utses för Krim och Donbassregionen.

50.  Europaparlamentet fördömer det godtyckliga inreseförbudet för EU-politiker, bland dem nuvarande och tidigare ledamöter av Europaparlamentet, och EU-tjänstemän till ryskt territorium. Parlamentet begär att inreseförbudet omedelbart och förbehållslöst ska hävas.

51.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart frige politiska fångar, inbegripet utländska medborgare, och journalister.

52.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att samarbeta fullt ut med den internationella utredningen av nedskjutningen av flyg MH17, som eventuellt skulle kunna utgöra en krigsförbrytelse. Parlamentet fördömer alla försök eller beslut om att ge amnesti för, eller fördröja lagföringen av, dem som identifierats som ansvariga, eftersom förövarna bör ställas till svars.

53.  Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att avstå från att blockera FN:s säkerhetsråds resolutioner om situationen i Syrien som syftar till att ta itu med det pågående våldet mot civila, inbegripet användning av kemiska vapen, grova överträdelser av Genèvekonventionen och kränkningar av de universella mänskliga rättigheterna.

54.  Europaparlamentet stöder ett snabbt genomförande av en integrerad europeisk energiunion som i framtiden skulle omfatta de östliga partnerländerna. Parlamentet betonar den roll som en ambitiös politik för energieffektivitet och förnybar energi kan spela i detta sammanhang. Parlamentet fördömer bestämt Rysslands påtryckningar på Vitryssland att i grund och botten avsäga sig sin självständighet. Parlamentet understryker att EU, separat från arbetet med en strategi för EU och Ryssland, måste stärka sitt åtagande och stöd för sina östliga partner och stödja reformer för att stärka säkerheten och stabiliteten, den demokratiska styrningen och de rättsstatliga principerna.

55.  Europaparlamentet stöder ökad finansiering av det europeiska initiativet för demokrati, det ryskspråkiga nyhetsutbytet (RLNE) och andra instrument för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland och på annat håll.

56.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att fördöma kommunismen och den sovjetiska regimen, och att straffa förövarna av de brott och överträdelser som begicks under den regimen.

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

(1)

EUT C 407, 4.11.2016, s. 35.

(2)

Protokoll om resultaten från den trilaterala kontaktgruppens samråd, undertecknat den 5 september 2014, och Åtgärdspaket för genomförande av Minskavtalen, antaget den 12 februari 2015.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2018)0266.

(4)

EUT C 35, 31.1.2018, s. 38.

(5)

EUT C 408, 30.11.2017, s. 43.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0259.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2018)0435.


RESERVATION

Läget i de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland

Artikel 52a.4 i arbetsordningen

från Helmut Scholz och Sabine Lösing

EU:s Rysslandpolitik måste helt ändra inriktning. Spänningar, kapprustning och växande politisk och militär konfrontation kännetecknar dagens förbindelser mellan EU och Ryssland och äventyrar freden och stabiliteten i Europa. EU bör komplettera sin kritiska bedömning av Rysslands interna utveckling och utrikespolitik med en självkritisk analys av sin egen politik. Samma gäller Rysslands synsätt på utveckling i EU-28.

EU och Ryssland bör betrakta sina meningsskiljaktigheter utan förutfattade meningar och inleda en resultatinriktad dialog. För att göra det möjligt att återställa förbindelserna bör ett första steg vara att omedelbart häva sanktionerna för parlamentariker som vill återuppta den interparlamentariska dialogen. EU och Ryssland måste bidra till att bygga upp en europeisk fredsordning som garanterar säkerhet för alla, även staterna i det gemensamma grannskapet, strävar efter nedrustning, stärker demokratin och rättsstatligheten, värnar alla de mänskliga rättigheterna, underlättar kontakterna i det civila samhället och främjar handel och ekonomiskt samarbete.

Förberedande arbete bör inledas för att ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet med ett nytt ramavtal. Säkerhetsrelaterade frågor, såsom INF- och Start-avtalen, förtroendeskapande och nedrustning, bör stå högt på dagordningen liksom gemensamma insatser för att ta itu med klimatförändringarna och stärka den multilaterala handeln. Projektet om partnerskap för modernisering och förhandlingarna om viseringsliberalisering bör återupptas. Energisamarbetet måste förnyas. EU bör inleda en dialog på hög nivå om samarbete med Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU).


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

4.2.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

4

15

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Bas Belder, Goffredo Maria Bettini, Elmar Brok, Klaus Buchner, Arnaud Danjean, Georgios Epitideios, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Clare Moody, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Brando Benifei, Neena Gill, Takis Hadjigeorgiou, Liisa Jaakonsaari, Marek Jurek, Patricia Lalonde, Soraya Post, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Santiago Fisas Ayxelà, Ingeborg Gräßle, Karin Kadenbach, Joachim Schuster, Ramón Luis Valcárcel Siso, Julie Ward, Flavio Zanonato


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

27

+

ALDE

Iveta Grigule-Pēterse, Javier Nart, Hilde Vautmans

ECR

Bas Belder, Marek Jurek, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden

PPE

Michèle Alliot-Marie, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Santiago Fisas Ayxelà, Michael Gahler, Ingeborg Gräßle, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, David McAllister, Ramona Nicole Mănescu, Francisco José Millán Mon, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jaromír Štětina, Ramón Luis Valcárcel Siso

S&D

Clare Moody

VERTS/ALE

Klaus Buchner, Barbara Lochbihler

4

-

GUE/NGL

Takis Hadjigeorgiou, Helmut Scholz

NI

Georgios Epitideios

S&D

Andrejs Mamikins

15

0

ALDE

Patricia Lalonde

NI

Dobromir Sośnierz

S&D

Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, José Blanco López, Neena Gill, Liisa Jaakonsaari, Karin Kadenbach, Arne Lietz, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Soraya Post, Joachim Schuster, Julie Ward, Flavio Zanonato

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 27 februari 2019Rättsligt meddelande