Förfarande : 2018/2237(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0157/2019

Ingivna texter :

A8-0157/2019

Debatter :

PV 27/03/2019 - 27
CRE 27/03/2019 - 27

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.12
CRE 28/03/2019 - 8.12

Antagna texter :

P8_TA(2019)0330

BETÄNKANDE     
PDF 194kWORD 67k
7.3.2019
PE 629.525v03-00 A8-0157/2019

om Europaparlamentets rekommendation till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende förslag framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av Europeiska kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet

(2018/2237(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Hilde Vautmans

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION
 RESERVATION
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION

till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende förslag framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av Europeiska kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet

(2018/2237(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 1, 16 och 17, som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling(1),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/322 av den 2 mars 2015 om genomförandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden(2),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/528 av den 27 mars 2015 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (Athena) och om upphävande av beslut 2011/871/Gusp(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2306 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 230/2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred(5),

–  med beaktande av det interinstitutionella uttalandet, bifogat till förordning (EU) 2017/2306, om finansieringskällor för biståndsåtgärder enligt artikel 3a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(7),

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning(8), samt rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden(9),

–  med beaktande av det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(10),

–  med beaktande av förslaget av den 13 juni 2018 framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet (HR(2018) 94),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, den 26 juni 2015, den 15 december 2016, den 9 mars 2017, den 22 juni 2017, den 20 november 2017, den 14 december 2017 och den 28 juni 2018,

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lagts fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016,

–    med beaktande av rådets slutsatser den 13 november 2017, den 25 juni 2018 och den 19 november 2018 om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2017 Diskussionsunderlag om det europeiska försvarets framtid (COM(2017)0315),

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma meddelande En EU-omfattande strategiram för stöd till reform av säkerhetssektorn av den 5 juli 2016,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 20 av den 18 september 2018 Den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen: EU:s stöd behöver riktas om,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 april 2015 om finansieringen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(12),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 13 december 2017(13) och den 12 december 2018(14) om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0157/2019), och av följande skäl:

A.  EU:s ambition är att vara en global aktör för fred och sträva efter upprätthållandet av internationell fred och säkerhet och respekt för internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning.

B.  I en strategisk omgivning som har försämrats avsevärt under de senaste åren har EU ett allt större ansvar för att sörja för sin egen säkerhet.

C.  På grund av det besvärliga säkerhetsläget i EU:s närområde måste EU ha en strategisk autonomi, vilken erkändes i juni 2016 av de 28 stats- och regeringscheferna i EU:s globala strategi och nödvändiggör instrument som stärker EU:s förmåga att bevara freden, förebygga konflikter, främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen och stärka den internationella säkerheten. Det har erkänts att säkra och fredliga samhällen är en förutsättning för en varaktig utveckling.

D.  Syftet med den europeiska fredsfaciliteten (nedan kallad faciliteten) är inte att militarisera EU:s yttre åtgärder, utan att skapa synergieffekter och effektivitetsvinster genom att erbjuda en paketstrategi för operativ finansiering av externa åtgärder som redan finns i dag och där finansiering från unionens budget inte är möjlig.

E.  I fördraget krävs det att EU och dess institutioner genomför en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), vilken omfattar den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik som i enlighet med bestämmelserna i artikel 42 skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, och därmed stärka den europeiska identiteten och självständigheten i syfte att främja fred, säkerhet och framsteg i Europa och övriga delar av världen. Den föreslagna faciliteten välkomnas som ett progressivt steg i denna riktning, och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik måste uppmuntras att driva dess fortsatta utveckling och genomförande.

F.  EU är världens största leverantör av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, vilket stärker dess arbete för att sammankoppla säkerhet och utveckling för att uppnå en hållbar fred.

G.  Ytterligare användning av unionens finansiering och instrument bör uppmuntras för att förbättra samarbete, utveckla kapaciteter och genomföra uppdrag i framtiden, för att bevara freden, för att förhindra, hantera och lösa konflikter samt för att ta itu med hot mot den internationella säkerheten. Faciliteten bör särskilt finansiera unionens militära uppdrag, stärka militär- och försvarsförmågan hos tredjestater, regionala och internationella organisationer och bidra till finansieringen av fredsfrämjande åtgärder som leds av en regional eller internationell organisation eller av tredjestater.

H.  EU har tidigare funnit det vara svårt att finansiera verksamhet som har försvarsmässiga konsekvenser. Parlamentet har upprepade gånger understrukit behovet av en finansiering som är mer flexibel och effektiv och som ger uttryck för solidaritet och beslutsamhet. Ytterligare instrument och verktyg krävs för att säkerställa att EU kan spela sin roll som global aktör inom säkerhetspolitiken. Sådana instrument måste stå under korrekt parlamentarisk kontroll och omfattas av EU-lagstiftning.

I.  Kvinnors deltagande i fredsprocesser är fortfarande en av de mest ofullbordade aspekterna av freds- och säkerhetsagendan, trots att kvinnor är de främsta offren för säkerhetskriser och humanitära kriser, och trots att sannolikheten för ett avtal som varar i minst 15 år ökar med 35 % när kvinnor har en bestämd uppgift i fredsprocesser.

J.  Den yttre och inre säkerheten är alltmer sammanflätad. EU har vidtagit betydande åtgärder för att öka samarbetet mellan sina medlemsstater på försvarsområdet. EU har alltid varit stolt över sin mjuka makt och kommer att fortsätta att vara stolt. Med tanke på att verkligheten utvecklar sig på ett oroväckande sätt krävs det dock att EU inte enbart förblir en uteslutande ”civil makt”, utan även utvecklar och stärker sin militära förmåga, vars användning bör vara konsekvent och samstämmig med EU:s övriga yttre åtgärder. Utveckling i tredjeländer är en omöjlighet utan säkerhet och fred. Militären spelar här en avgörande roll, i synnerhet i länder där de civila myndigheterna inte kan fullgöra sina arbetsuppgifter mot bakgrund av säkerhetsläget. Faciliteten har en tydlig potential att leda till att EU fördjupar sitt arbete gentemot partnerländerna och kommer att öka effektiviteten i EU:s yttre åtgärder, vilket gör att EU kan bli en relevant stabilitets- och säkerhetsleverantör i framtiden.

K.  EU:s yttre åtgärder får inte användas som ”migrationshantering”, och alla ansträngningar att arbeta med tredjeländer måste gå hand i hand med en förbättring av människorättssituationen i dessa länder.

L.  Icke-spridning och nedrustning kommer att ha en betydande inverkan på att minska underblåsandet av konflikter och bidra till ökad stabilitet i enlighet med de skyldigheter som följer av fördraget om icke-spridning av kärnvapen och parlamentets hithörande resolution om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning(15). En värld utan massförstörelsevapen är en säkrare värld. EU har varit en ledande aktör i fråga om förbud mot kärnvapen och bör utöka sin roll i detta avseende.

M.  I fördragen föreskrivs inga externa militära åtgärder från EU:s sida utanför ramen för GSFP. En verklig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för alla EU-medlemsstater ökar EU:s utrikespolitiska handlingsutrymme. De enda externa militära åtgärder som är möjliga inom ramen för GSFP tar formen av insatser utanför unionen för bevarande av freden, förebyggande av konflikter och stärkande av den internationella säkerheten i enlighet med FN-stadgans principer som avses i artikel 42.1 i EU-fördraget.

N.  Stöd till partners fredsfrämjande insatser har hittills tillhandahållits utanför EU:s budget genom den fredsbevarande resurs för Afrika som inrättats och finansieras genom Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Den fredsbevarande resursen för Afrika är för närvarande begränsad till insatser som leds av Afrikanska unionen (AU) eller av afrikanska regionala organisationer.

O.  Den europeiska fredsfaciliteten förväntas ge unionen kapacitet att bidra direkt till finansieringen av fredsfrämjande insatser som leds av tredjestater samt till de relevanta internationella organisationerna, på globala grunder och inte begränsat till Afrika eller till AU.

P.  Den föreslagna faciliteten kommer att ersätta Athenamekanismen och den fredsbevarande resursen för Afrika. Den kommer att komplettera initiativet avseende kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling genom att finansiera kostnaderna för EU:s försvarsverksamhet som t.ex. AU:s fredsbevarande uppdrag, gemensamma kostnader för egna militära insatser inom ramen för GSFP, och partners utbyggnad av militär kapacitet, som inte omfattas av EU:s budget enligt artikel 41.2 i EU-fördraget.

Q.  De åtgärder som genomförs inom ramen för faciliteten måste överensstämma med principerna och värderingarna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och respektera internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning. Åtgärder som inte anses vara etiskt acceptabla med tanke på människors säkerhet, hälsa och trygghet, frihet, privatliv, integritet och värdighet måste granskas noggrant och omprövas.

R.  Den nuvarande andelen av de gemensamma kostnaderna är fortfarande mycket låg (ungefär 5–10 % av alla kostnader), och den höga andelen nationella kostnader och nationellt ansvar med anknytning till militära insatser, baserad på principen om att var och en ska stå för sina egna kostnader, strider mot principerna om solidaritet och bördefördelning, vilket ytterligare avskräcker medlemsstaterna från att delta aktivt i GSFP-insatser.

S.  Det föreslagna genomsnittliga årliga anslaget för den europeiska fredsfaciliteten är 1 500 000 000 euro, medan de sammanlagda utgifterna inom ramen för Athenamekanismen och den fredsbevarande resursen för Afrika har pendlat mellan 250 000 000 euro och 500 000 000 euro årligen. De potentiella syftena med den resterande delen av det årliga anslaget (dvs. 1 000 000 000 euro) är inte tillräckligt specificerade eller garanterade i förslaget.

T.  Den europeiska fredsfaciliteten, i egenskap av en mekanism utanför budgeten som finansieras varje år genom bidrag från medlemsstaterna, baserat på en BNI-fördelningsnyckel, förväntas låta EU finansiera en större andel av de gemensamma kostnaderna (35–45 %) av militära uppdrag och insatser, vilket för närvarande är fallet med Athenamekanismen. Den europeiska fredsfaciliteten förväntas även säkerställa att EU-finansiering finns tillgänglig på permanent basis, vilket garanterar adekvat programplanering för krishantering och förenklar snabba insatser och ökar flexibiliteten vid snabba åtgärder. Den ambitiösa inkluderingen och utvidgningen av Athenamekanismen för gemensam finansiering av uppdrag och insatser inom ramen för GSFP har länge begärts av parlamentet. Rådets föreslagna beslut har dock inte samma bindande karaktär som det interna avtalet inom den fredsbevarande resursen för Afrika, vilket innebär att medlemsstater kan välja att inte finansiera åtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

U.  Genom att öka de gemensamma kostnaderna kommer den föreslagna faciliteten att öka solidariteten och bördefördelningen mellan medlemsstaterna, och uppmana medlemsstaterna, i synnerhet de som saknar finansiella eller operativa resurser, att bidra till GSFP-åtgärder.

V.  I sina slutsatser av den 19 november 2018 uttrycker rådet inte något förbehållslöst stöd för förslaget om faciliteten. Det är emellertid viktigt att arbeta för antagandet av ett ambitiöst förslag som innehåller alla föreslagna komponenter, däribland Athenamekanismen.

W.  Alla militära uppdrag inom ramen för faciliteten – t.ex. gemensamma insatser för avrustning, humanitära insatser och räddningsinsatser, militära rådgivnings- och biståndsinsatser, konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser, insatser med stridande förband vid krishantering, inklusive fredsskapande åtgärder och stabiliseringsinsatser efter konflikter, kampen mot terrorism, inklusive genom stöd till tredjeländer i syfte att bekämpa terrorism på deras territorier – som anges i artikel 43.1 i EU-fördraget och som till fullo respekterar de mänskliga rättigheterna faller inom ramen för GSFP. Undantaget i artikel 41.2 i EU-fördraget är tillämpligt på driftsutgifterna i samband med dessa militära uppdrag. Alla andra driftsutgifter i samband med GSFP, inbegripet utgifter i samband med någon annan åtgärd som avses i artikel 42 i EU-fördraget, bör belasta unionens budget. Den europeiska fredsfacilitetens driftsutgifter bör belasta unionens budget.

X.  Enligt artikel 41.2 i EU-fördraget ska samtliga driftsutgifter som GSFP ger upphov till att belasta unionens budget bortsett från driftsutgifter i samband med operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser. I artikel 2 a respektive d i förslaget till beslut anges att den europeiska fredsfaciliteten bör finansiera såväl ”operationer som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” som ”andra operativa insatser av unionen som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser”.

Y.  Enligt artikel 21.2 d i EU-fördraget ska unionen utforma och föra en gemensam politik och vidta åtgärder samt verka för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden av internationella förbindelser för att främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna med det primära syftet att utrota fattigdom.

Z.  I artikel 208.1 andra stycket i EUF-fördraget föreskrivs följande: ”Det främsta målet för unionens politik på detta område ska vara minskning och på sikt utrotning av fattigdom”. I samma stycke anges det att unionen ska ”ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna”. Den andra meningen utgör en fördragsbestämmelse och därmed för EU en konstitutionell plikt som kallas ”konsekvent politik för utveckling”.

AA.  Militära och civila uppdrag utanför EU måste hållas separerade från varandra i syfte att säkerställa att de civila uppdragen enbart finansieras genom EU-budgeten.

AB.  EU bör bevilja personalen i GSFP-uppdragen en status som liknar den för utstationerade nationella experter genom att förse dem med en gemensam status och bästa möjliga skydd i enlighet med unionens tjänsteföreskrifter. Alla ersättningar som härrör från denna status och alla utgifter för resa, uppehälle samt hälso- och sjukvård bör belasta EU-budgeten i form av driftsutgifter.

AC.  Revisionsrätten har offentliggjort en särskilt rapport om den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen som finansieras via den fredsbevarande resursen för Afrika, som föreslås ska inkluderas och utvidgas i faciliteten. Revisionsrätten anser att detta stöd var dåligt prioriterat och hade begränsad effekt. Vederbörlig hänsyn måste tas till revisionsrättens rekommendationer med tanke på den ambitiösa ökade finansieringen av den nya faciliteten.

AD.  Ingen finansieringsöversikt rörande de administrativa utgifterna åtföljde förslaget. Den europeiska fredsfacilitetens administrativa utgifter har stor inverkan på EU-budgeten. Ingen extra personal bör anlitas av eller delegeras till den europeiska fredsfaciliteten utöver den personal som för närvarande arbetar med de instrument som ska ersättas. De synergier som uppstår genom att man sammanför de för närvarande åtskilda instrumenten i en administrativ struktur bör underlätta hanteringen av den större geografiska räckvidden för den europeiska fredsfaciliteten. Ytterligare personal bör endast rekryteras om och när intäkterna för ett uppdrag eller en åtgärd faktiskt har samlats in från alla deltagande medlemsstater. Intäkternas tidsbegränsade karaktär medför att kontrakten för den personal som rekryteras av faciliteten eller de som utstationeras till faciliteten för ett särskilt uppdrag eller en särskild åtgärd bör ha motsvarande tidsgränser. Ingen personal bör rekryteras av eller utstationeras till faciliteten från en medlemsstat som har avgett en formell förklaring enligt artikel 31.1 i EU-fördraget avseende ett särskilt uppdrag eller en särskild åtgärd.

AE.  Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bör regelbundet rådfråga parlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp och GSFP och deras efterföljande utveckling. Parlamentet bör höras och informeras i god tid så att det kan lägga fram sina synpunkter och ställa frågor, inklusive rörande en konsekvent politik för utveckling, till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet innan några beslut fattas eller några kraftfulla åtgärder vidtas. Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik bör beakta parlamentets synpunkter, inklusive rörande en konsekvent politik för utveckling, och införliva dem i sina förslag, bör ompröva beslut eller delar av beslut som parlamentet motsätter sig, eller dra tillbaka sådana förslag, trots att möjligheten finns att en medlemsstat för fram initiativet i ett sådant fall, och bör föreslå rådsbeslut med anknytning till GSFP när parlamentet uppmanar till detta. Parlamentet bör ha en årlig debatt med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om verksamhet som finansieras av faciliteten.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet

a)  att inte minska en medlemsstats bidrag till faciliteten om medlemsstaten tillämpar artikel 31.1 i EU-fördraget, eftersom detta skulle undergräva den BNI-nyckel som ligger till grund för finansieringsmekanismen och den övergripande finansieringen av faciliteten,

b)  att i beslutet inkludera en hänvisning till parlamentets roll som myndighet som beviljar ansvarsfrihet, vilket för närvarande är fallet med EUF och därför med den fredsbevarande resursen för Afrika, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i budgetförordningarna för EUF, i syfte att säkerställa enhetligheten i EU:s yttre åtgärder inom ramen för fonden och inom ramen för dess övriga relevanta politik i överensstämmelse med artikel 18 i EU-fördraget och artikel 21.2 d i EU-fördraget, jämförda med artikel 208 i EUF-fördraget,

c)  att sträva efter att inrätta en mekanism inom Europaparlamentet som, i enlighet med noggrant fastställda förfaranden, i god tid bereder tillgång till information, inbegripet originalhandlingar, avseende den europeiska fredsfacilitetens årsbudget, ändringsbudgetar, överföringar, åtgärdsprogram (inbegripet under förberedelsefasen), genomförandet av stödåtgärder (inbegripet särskilda åtgärder), avtal med genomförandeaktörer, rapporter om hanteringen av inkomster och utgifter, samt årsredovisningen, finansieringsöversikten, utvärderingsrapporten och revisionsrättens årsredovisning,

d)  att samtycka till att inkludera tillgång till konfidentiella handlingar i förhandlingarna om det uppdaterade interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och rådet om parlamentets tillgång till rådets känsliga information om säkerhets- och försvarspolitiken,

e)  att säkerställa att operationer, åtgärdsprogram, särskilda stödåtgärder och andra operativa insatser som finansierats av faciliteten inte på något sätt kränker eller används för att kränka de grundläggande principer som fastställs i artikel 21 i EU‑fördraget eller används för att strida mot internationell rätt, i synnerhet internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning,

f)  att avsluta revideringen av Athenamekanismen före årets slut, om detta är möjligt, och på ett smidigt sätt införliva den i den europeiska fredsfaciliteten samtidigt som mekanismens operativa effektivitet och flexibilitet bevaras,

g)  att säkerställa att effektivitetsvinsterna och den förbättrade effektiviteten som erbjuds med ett enstaka instrument bevaras när de nödvändiga anpassningarna av förslaget genomförs,

h)  att införa följande ändringsförslag:

–  att ersätta ”den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken” med ”den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken” i skäl 4 och i artikel 1,

–  att införa ett nytt skäl (10a) enligt följande: ”(10a) Militära rådgivnings- och biståndsinsatser som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget får ta formen av ett stärkande av tredjestaters samt regionala och internationella organisationers militära kapacitet och försvarskapacitet för att bevara freden, förebygga, hantera och lösa konflikter samt att ta itu med hot mot den internationella säkerheten, samtidigt som man strikt följer internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning samt kriterierna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning samt rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.”,

–  att införa ett nytt skäl (10b) enligt följande: ”(10b) Konfliktförebyggande och fredsbevarande insatser som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget får ta formen av bidrag till finansieringen av fredsfrämjande insatser som leds av en regional eller internationell organisation eller av tredjestater.”,

–  att införa ett nytt skäl (10c) enligt följande: ”(10c) Operationer som stöds med EU-finansiering måste införliva FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.”,

–  att ändra artikel 2 a enligt följande: ”a) bidra till finansieringen av uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser,”,

–  att ändra artikel 2 b enligt följande: ”b) Stärka den militära kapaciteten och försvarskapaciteten hos tredjestater samt regionala och internationella organisationer för att bevara freden, för att förebygga, hantera och lösa konflikter samt för att ta itu med hot mot den internationella säkerheten och it-säkerheten.”,

–  att lägga till en ny punkt 2a till artikel 3 enligt följande: ”2a. Den årliga uppdelningen av de driftsutgifter för denna facilitet som ska belasta EU‑budgeten ska upplysningsvis fastställas i bilaga Ia (ny).”

–  att ändra artikel 5 c enligt följande: ”c) operation: en militär operation som inrättats inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i enlighet med artikel 42 i EU-fördraget för att uppfylla de mål som avses i artikel 43.1 i EU-fördraget och som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser, inbegripet ett uppdrag som anförtrotts åt en grupp medlemsstater i enlighet med artikel 44 i EU-fördraget.”,

–  att lägga till ett nytt stycke i slutet av artikel 6 enligt följande: ”Alla civila aspekter, tillgångar eller uppdrag inom ramen för Gusp och i synnerhet inom ramen för GSFP, eller delar därav, ska uteslutande finansieras genom EU-budgeten.”,

–  att ändra artikel 7 enligt följande: ”Varje medlemsstat eller den höga representanten eller den höga representanten med stöd av kommissionen får lägga fram förslag om unionsåtgärder enligt avdelning V i EU-fördraget som ska finansieras av faciliteten. Den höga representanten ska i god tid informera Europaparlamentet om alla sådana förslag.”,

–  att ändra artikel 10.1 enligt följande: ”Förenlighet mellan unionens åtgärder som ska finansieras inom ramen för faciliteten och andra unionsåtgärder inom ramen för dess övriga relevanta politik ska säkerställas i enlighet med artiklarna 21.3 och 26.2 i EU-fördraget. Unionsåtgärder som ska finansieras inom ramen för faciliteten ska också vara förenliga med målen för unionens övriga politik gentemot tredjeländer och internationella organisationer.”,

–  att lägga till en ny punkt 3a till artikel 10 enligt följande: ”3a. Den höga representanten ska två gånger om året rapportera till Europaparlamentet om den samstämmighet som avses i stycke 1.”,

–  att lägga till en ny punkt 2a till artikel 11: ”2a. Faciliteten ska ha en sambandsperson till Europaparlamentet. Dessutom ska biträdande generalsekreteraren för GSFP och krishantering ha en årlig diskussion med den berörda parlamentsinstansen i syfte att hålla regelbundna genomgångar.”,

–  att ändra artikel 12.1 enligt följande: ”En facilitetskommitté (nedan kallad kommittén) som består av en företrädare för varje deltagande medlemsstat inrättas. Företrädare för Europeiska utrikestjänsten (EEAS) och kommissionen ska uppmanas att delta i kommitténs möten utan att delta i dess omröstningar. Representanter för Europeiska försvarsbyrån (EDA) kan uppmanas att delta i kommitténs möten för diskussioner som berör EDA:s verksamhetsområde, utan att delta i eller vara närvarande vid omröstningarna. Europaparlamentets företrädare kan uppmanas att delta i kommittémötena utan att delta eller vara närvarande vid omröstningarna.”,

–  att ändra artikel 13.8 enligt följande: ”8. Förvaltaren ska säkerställa kontinuiteten i sina funktioner genom den administrativa strukturen för de behöriga militära EEAS-strukturer som avses i artikel 9.”,

–  att lägga till en ny punkt 8a till artikel 13 enligt följande: ”8a. Förvaltaren ska vara involverad i genomgångar för Europaparlamentet.”,

–  att lägga till en ny punkt 8a till artikel 16 enligt följande: ”8a. Operationscheferna ska vara involverade i genomgångar för Europaparlamentet.”,

–  att ändra artikel 34.1 enligt följande: ”Förvaltaren ska förelägga kommittén utnämningen av en intern revisor för faciliteten och minst en vice intern revisor för en period på fyra år, vilket kan förlängas till en totalperiod om högst åtta år. Interna revisorer måste ha nödvändiga yrkeskvalifikationer och erbjuda tillräckliga garantier för säkerhet, objektivitet och oberoende. Den interna revisorn får inte vara vare sig utanordnaren eller räkenskapsföraren; han eller hon får inte delta i upprättandet av finansiella rapporter.”,

–  att ändra artikel 47.4 enligt följande: ”4. Slutdestinationen för utrustning och infrastruktur som finansieras gemensamt ska godkännas av kommittén, med beaktande av operativa behov, bedömning av risker för mänskliga rättigheter, säkerhetsrisker och avvikande risker vad gäller certifierad slutanvändning och slutanvändare, samt finansiella kriterier. Slutdestinationen kan vara följande:

a) För infrastruktur, säljas eller via faciliteten överlåtas till värdlandet, en medlemsstat eller tredje part.

b) För utrustning, antingen säljas via faciliteten till en medlemsstat, värdlandet eller tredje part eller lagras och underhållas av faciliteten, en medlemsstat eller tredje part, för användning i en efterföljande operation.”,

–  att ändra artikel 47.6 enligt följande: ”6. Försäljning och överföring till värdlandet eller en tredje part bör överensstämma med internationell rätt, inklusive relevanta bestämmelser om mänskliga rättigheter och principerna om att ’inte göra någon skada’, och med relevanta gällande säkerhetsregler och strikt följa kriterierna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning, samt rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.”,

–  att ändra artikel 48.1 enligt följande: ”Den höga representanten får för rådet lägga fram ett koncept till ett möjligt åtgärdsprogram eller en möjlig biståndsåtgärd för särskilda ändamål. Den höga representanten ska informera Europaparlamentet om alla sådana koncept.”,

–  att ändra artikel 49.1 enligt följande: ”Åtgärdsprogram ska godkännas av rådet på förslag av den höga representanten. Europaparlamentet ska informeras om godkända åtgärdsprogram som antagits av rådet.”,

–  att ändra artikel 50.3 enligt följande: ”Om en begäran faller utanför räckvidden för de befintliga åtgärdsprogrammen får rådet på förslag av den höga representanten godkänna en biståndsåtgärd för särskilda ändamål. Europaparlamentet ska informeras om godkända särskilda stödåtgärder som antagits av rådet.”,

–  att lägga till ett nytt led fa i artikel 52.2 enligt följande: ”fa) En detaljerad förteckning över utrustning som finansieras inom ramen för faciliteten ska göras tillgänglig.”,

–  att ändra led b i artikel 53.1 enligt följande: ”b) levereras effektivt till den berörda tredjestatens väpnade styrkor under förutsättning att överensstämmelsen med kriterierna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning, samt rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden har bedömts,”,

–  att ändra led h i artikel 53.1 enligt följande: ”d) används i enlighet med unionens politik, med vederbörlig hänsyn till internationell rätt, särskilt på området för mänskliga rättigheter, och slutanvändarcertifikat, i synnerhet klausuler om retransfereringar,”,

–  att ändra led e i artikel 53.1 enligt följande: ”e) förvaltas med iakttagande av varje restriktion eller begränsning av användning, försäljning eller överföring som beslutats av rådet eller kommittén, och i överensstämmelse med relevant slutanvändarintyg, kriterierna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontroll av export av militär teknik och utrustning, samt rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.”,

–  att ändra artikel 54.1 enligt följande: ”Varje genomförande part som anförtrotts att verkställa utgifter som finansieras genom faciliteten ska iaktta principerna om sund ekonomisk förvaltning och öppenhet, ska ha genomfört nödvändiga riskbedömningar och slutanvändningskontroller och ska visa vederbörlig hänsyn till EU:s grundläggande värderingar och internationell rätt, i synnerhet rörande de mänskliga rättigheterna och principerna om att ’inte göra någon skada’. Varje sådan genomförande part ska först genomgå en riskbedömning för att bedöma eventuella människorätts- och styrningsrelaterade risker.”.

2.  Europaparlamentet rekommenderar följande till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik:

a)  Att samråda med parlamentet om de rekommenderade ändringsförslagen och att säkerställa att parlamentets synpunkter beaktas, i enlighet med artikel 36 i EU‑fördraget.

b)  Att i enlighet med artikel 36 i EU-fördraget till fullo genomföra parlamentets synpunkter vid utarbetandet av förslag till fleråriga åtgärdsprogram eller biståndsåtgärd för särskilda ändamål, inbegripet genom att dra tillbaka förslag som parlamentet motsätter sig.

c)  Att tillhandahålla en fullständig finansieringsöversikt för beslutet mot bakgrund av dess konsekvenser för EU:s budget, där i synnerhet behoven av ytterligare personal anges.

d)  Att lägga fram utkast till rådets beslut med anknytning till den europeiska fredsfaciliteten inför parlamentet för samråd samtidigt som de lämnas in till rådet eller till kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, vilket ger parlamentet tid att lägga fram sina synpunkter. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ändra utkast till rådets beslut i de fall parlamentet ber om detta.

e)  Att i enlighet med artikel 18 i EU-fördraget säkerställa enhetligheten med EU:s befintliga medel, program och instrument, facilitetens enhetlighet med alla andra aspekter av EU:s yttre åtgärder, i synnerhet när det gäller initiativet avseende kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling (CSBD) och det föreslagna instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI), som i alla fall bör genomföras inom ramen för det vidare programmet för reform av säkerhetssektorn, som måste ha starka beståndsdelar av gott styre, bestämmelser mot könsbaserat våld, och i synnerhet civil översikt av säkerhetssystemet och demokratisk kontroll av väpnade styrkor.

f)  Att regelbundet ge återkoppling till parlamentet om framstegen i genomförandet av resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och att samråda med parlamentet om det rekommenderade könselementet med inriktning på kvinnors roll i förebyggande och lösning av konflikter, återuppbyggnad efter konflikter och fredsförhandlingar, samt regelbundna bedömningar av de åtgärder som vidtagits för att skydda utsatta människor, inklusive kvinnor och flickor, från våld i konfliktsituationer.

g)  Att, i enlighet med artikel 18 i EU-fördraget, se till att den europeiska fredsfaciliteten överensstämmer med alla andra aspekter av EU:s yttre åtgärder, inklusive dess utvecklingsstrategier och humanitära strategier, och med syftet att främja utvecklingen av berörda tredje utvecklingsländer och minska och utrota deras fattigdom.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och, för kännedom, till Europeiska utrikestjänsten och kommissionen.

(1)

https://sustainabledevelopment.un.org/

(2)

EUT L 58, 3.3.2015, s. 1.

(3)

EUT L 84, 28.3.2015, s. 39.

(4)

EUT L 77, 15.3.2014, s. 1.

(5)

EUT L 335, 15.12.2017, p. 6.

(6)

EUT L 335, 15.12.2017, p. 6.

(7)

EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.

(8)

EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

(9)

EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.

(10)

EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(11)

EUT C 353, 27.9.2016, s. 68.

(12)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 18.

(13)

EUT C 369, 11.10.2018, s. 47.

(14)

Antagna texter, P8_TA(2018)0514.

(15)

EUT C 215, 19.6.2018, s. 202.


RESERVATION

om rekommendationen till den höga representanten och rådet om förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet (2018/2237(INI))

Utskottet för utrikesfrågor, föredragande: Hilde Vautmans

Reservation framlagd av följande ledamöter i GUE/NGL-gruppen: Sabine Lösing, Javier Couso Permuy, Miguel Urban Crespo

Rekommendationen ifrågasätter inte på något sätt avsikten med och tillvägagångssättet i förslaget om en europeisk fredsfacilitet. Den bekräftar att faciliteten framför allt ska finansiera unionens militära uppdrag och stärka tredjeländers militära kapacitet och försvarskapacitet. Dessutom är beteckningen ”fredsfacilitet” vilseledande och återspeglar inte den planerade finansieringen av militären, inklusive vapen. I rekommendationen uppmanas EU att inte bara förbli en ”civil makt” utan också att utveckla och utvidga sin hårda (militära) makt.

Vi motsätter oss rekommendationen eftersom

•  den främjar ett fortsatt genomförande av ett gemensamt försvar och betraktar detta som ett sätt att stärka den europeiska identiteten,

•  faciliteten innebär att alla bidragande medlemsstater automatiskt finansierar varje EU‑militärt uppdrag, oberoende av deras faktiska deltagande,

•  den inte tar itu med de bakomliggande orsakerna till instabilitet och osäkerhet, såsom fattigdom, brist på socioekonomiska perspektiv och obalanserade ekonomiska förbindelser med tredjeländer,

•  den trots titeln (”fredsfaciliteten”) inte innehåller några bestämmelser för att främja fred och människors säkerhet och bortser från att fredsfaciliteten kommer att ytterligare militarisera EU:s strategi när det gäller konflikter.

Vi kräver följande:

–  Att konfliktlösningen inte ska militariseras och att och det ska bli ett stopp för EU:s alla militära uppdrag.

–  Att EU:s militära strukturer ska upplösas och att det ska ske en fullständig nedrustning (även av kärnvapen) på EU-nivå och global nivå.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

20.2.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

52

7

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Elmar Brok, Javier Couso Permuy, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Tunne Kelam, Stelios Kouloglou, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Tamás Meszerics, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Kati Piri, Julia Pitera, Jozo Radoš, Michel Reimon, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Asim Ademov, Laima Liucija Andrikienė, Brando Benifei, Tanja Fajon, Doru-Claudian Frunzulică, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Patricia Lalonde, Javi López, Marietje Schaake, Renate Sommer, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke, Željana Zovko

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

James Carver, Stefan Gehrold, Agnes Jongerius, Ulrike Rodust, Kārlis Šadurskis, Vladimir Urutchev, Bogdan Andrzej Zdrojewski


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

52

+

ALDE

Iveta Grigule-Pēterse, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans

ECR

Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Antoni Legutko, Geoffrey Van Orden

PPE

Asim Ademov, Michèle Alliot-Marie, Laima Liucija Andrikienė, Michael Gahler, Stefan Gehrold, Tunne Kelam, David McAllister, Alojz Peterle, Julia Pitera, Kārlis Šadurskis, Anders Sellström, Renate Sommer, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, László Tőkés, Vladimir Urutchev, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Željana Zovko

S&D

Francisco Assis, Brando Benifei, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Tanja Fajon, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Doru-Claudian Frunzulică, Agnes Jongerius, Javi López, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Kati Piri, Ulrike Rodust, Janusz Zemke

VERTS/ALE

Barbara Lochbihler, Tamás Meszerics, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

7

-

EFDD

James Carver

GUE/NGL

Javier Couso Permuy, Takis Hadjigeorgiou, Sabine Lösing, Marie-Christine Vergiat

NI

Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz

3

0

ECR

Marek Jurek

GUE/NGL

Stelios Kouloglou

PPE

Elmar Brok

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 18 mars 2019Rättsligt meddelande