Förfarande : 2018/2119(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0159/2019

Ingivna texter :

A8-0159/2019

Debatter :

PV 13/03/2019 - 17
CRE 13/03/2019 - 17

Omröstningar :

PV 13/03/2019 - 19.13

Antagna texter :

P8_TA(2019)0201

BETÄNKANDE     
PDF 234kWORD 83k
4.3.2019
PE 631.920v02-00 A8-0159/2019

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/2119(ΙΝΙ))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Tom Vandenkendelaere

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/2119(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 126, 136 och protokoll nr 12,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 november 2018 Årlig tillväxtöversikt 2019, För ett starkare EU i en osäker omvärld (COM(2018)0770), och Rapport om förvarningsmekanismen 2019 (COM(2018)0758),

–  med beaktande av årsrapporten från europeiska finanspolitiska nämnden av den 10 oktober 2018,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska prognoser för Europa (hösten 2018 och vintern 2019),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017−2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013(9),

–  med beaktande av 2018 års åldranderapport, som offentliggjorts av kommissionen den 25 maj 2018,

–  med beaktande av rekommendationen till rådets rekommendation av den 21 november 2018 om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2018)0759),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(10),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 om fullbordandet av EU:s ekonomiska och monetära union, kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid och kommissionens diskussionsunderlag av den 31 maj 2017 om en fördjupad ekonomisk och monetär union,

–  med beaktande av Eurogruppens rapport av den 4 december 2018 till ledarna om en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU),

–  med beaktande av uttalandet från eurotoppmötet av den 14 december 2018,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution av den 10 oktober 2018 om den ekonomiska politiken för euroområdet och inför den årliga tillväxtöversikten 2019(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0159/2019), och av följande skäl:

A.  Europas ekonomi går nu in på sitt sjunde år av oavbruten tillväxt. Euroområdets och EU:s BNP-tillväxt har justerats nedåt med en tillväxt på 1,3 % respektive 1,5 % för 2019 och 1,6 % respektive 1,8 % (EU27) för 2020. Tillväxten förväntas avta ytterligare, delvis på grund av den växande oron över de globala tillväxtutsikterna. Stora skillnader mellan medlemsstaterna kvarstår när det gäller ekonomiska resultat och sysselsättningsresultat.

B.  Arbetslösheten i euroområdet och EU låg på 7,9 % respektive 6,7 % i december 2018, och är i många medlemsstater fortfarande högre än före krisen, vilket särskilt gäller långtidsarbetslösheten, och även ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög i ett antal medlemsstater.

C.  Sysselsättningsnivån i EU ökar, även om detta sker ojämnt i medlemsstaterna. Antalet förvärvsarbetande har nått den högsta nivån någonsin i euroområdet, och uppgick till 146 miljoner under det tredje kvartalet 2018. Många nyskapade arbetstillfällen är deltidsarbeten.

D.  Den ekonomiska tillväxten varierar mellan medlemsstaterna och är sårbar för bland annat fortsatta geopolitiska spänningar, med inverkan på den globala handeln, och ihållande osäkerhet kring unionens framtida förbindelser med Förenade kungariket.

E.  Europa har fortfarande ett investeringsgap, trots att man har gynnats av exceptionellt låga räntor under flera år och finansieringsvillkoren fortsatt är fördelaktiga.

F.  Enligt Eurostat förutsägs äldreförsörjningskvoten öka inom EU från 29,3 % år 2016 till 52,3 % år 2080, vilket innebär färre än två personer i arbetsför ålder för varje äldre person, om inga politiska förändringar görs. Det råder stora skillnader mellan medlemsstaterna i detta avseende.

G.  Under de senaste två årtiondena har den totala faktorproduktiviteten inom euroområdet släpat efter den totala faktorproduktiviteten hos de viktigaste globala ekonomierna.

H.  De senaste årens nedåtgående trend för euroområdets skuldkvot förväntas fortsätta och sjunka från ca 87 % 2018 till ca 85 % 2019. Emellertid förväntas tio medlemsstater enligt kommissionens prognos ha en skuldsättning i förhållande till BNP på över 60 % under 2019, medan denna kvot i sju medlemsstater kommer att ligga kvar på över 90 %. Åtgärder för skuldminskning har varit långsamma i vissa medlemsstater. Fem medlemsstater inom euroområdet med höga skuldkvoter i förhållande till BNP beräknas ha ett betydande strukturellt underskott under 2019.

I.  Ingen medlemsstat i euroområdet beräknas ha ett underskott över gränsen på 3 % av BNP under 2019 och det aggregerade samlade underskottet för euroområdet beräknas ha sjunkit till 0,6 % av BNP under 2018, och öka något till 0,8 % av BNP under 2019.

J.  Den långsiktiga hållbarheten för medlemsstaternas offentliga finanser är en källa till oro för rättvisan mellan generationerna.

K.  Bytesbalansöverskottet nådde en topp under 2017 och kommer att minska något och ligga på 3,6 % av BNP i euroområdet och på 2,3 % av BNP i EU under 2019 och 2020, och är därmed bland det högsta i världen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2019, som bekräftar vikten av 1) ökade investeringar av hög kvalitet, 2) reformer som ökar produktiviteten, delaktigheten och den institutionella kvaliteten och 3) makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta beslutsamma och samordnade åtgärder för att uppnå målet om hållbar tillväxt för alla, ta ansvar för framtida generationer och säkerställa rättvisan mellan generationerna genom hållbara och tillräckliga offentliga finanser och sociala trygghetssystem och därigenom trygga framtiden för våra välfärdsstater.

3.  Europaparlamentet noterar att kommissionens rapport om åldrande från 2018 visar att utan politiska förändringar förväntas de finanspolitiska kostnaderna med anknytning till pensioner, hälso- och sjukvård och långtidsvård öka under de kommande årtiondena, eftersom Europas befolkning fortsätter att åldras i betydande grad.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbereda sig för denna demografiska utveckling genom att 1) genomföra socialt balanserade strukturreformer för att minska dessa kostnader, 2) öka produktiviteten, vilket är nödvändigt för att säkerställa en stark och hållbar ekonomisk tillväxt i framtiden och 3) bygga upp en lämplig finanspolitisk buffert för att gardera sig för ökade finanspolitiska kostnader.

5.  Europaparlamentet finner det glädjande att sysselsättningsnivån i EU ökar, även om detta sker ojämnt i medlemsstaterna. Långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög i vissa medlemsstater, vilket kräver fortsatta reformer och investeringar för att underlätta för ungdomar och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU), i enlighet med den överenskomna färdplanen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta den inre marknadens fullbordande högst upp på dagordningen.

Leverera högkvalitativa investeringar

8.   Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna för att långsiktigt säkerställa rättvisan mellan generationerna måste öka produktiviteten genom produktiva investeringar, såsom i tillväxtfrämjande hållbara infrastrukturprojekt som är förenliga med FN:s mål för hållbar utveckling, för att bidra till att stimulera välbehövlig potentiell ekonomisk tillväxt.

9.   Europaparlamentet välkomnar att investeringsplanen för Europa på ett positivt sätt bidrar till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet har redan antagit sin förhandlingsposition om InvestEU-programmet och en interinstitutionell politisk överenskommelse måste nås så snart som möjligt. Parlamentet noterar Europeiska revisionsrättens förslag att förbättra den geografiska spridningen av investeringar med stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

10.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande förekommer ett investeringsgap i euroområdet, trots de positiva resultaten av investeringsplanen för Europa. Offentliga och privata investeringar spelar en viktig roll för att underlätta tillväxt och konvergens på europeisk nivå i det rådande läget med tecken på ekonomisk avmattning och ökande externa risker och utmaningar.

11.   Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna vid utnyttjandet av budgetutrymmet måste skilja mellan långsiktiga produktiva offentliga investeringar och löpande kostnader.

12.   Europaparlamentet betonar att en produktivitetsökning kräver investeringar i färdigheter, innovation, automatisering, digitalisering, FoU samt hållbar rörlighet och infrastruktur, i enlighet med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar behovet av att investera i både fysiskt kapital och humankapital, och uppmuntrar därför medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till livslångt lärande, kompetensutveckling och omskolning.

13.  Europaparlamentet anser att reformer för att få bort oproportionerlig byråkrati för investeringar både skulle underlätta ekonomisk verksamhet och skapa gynnsamma villkor för långsiktig tillväxt.

14.   Europaparlamentet betonar att EU-interna utländska direktinvesteringar kan leda till produktivitetsvinster för både det investerande företaget och lokala företag i värdregionen, och bidrar till att generera ekonomisk konvergens inom Europa. Tydliga och verkställbara bestämmelser, lika spelregler och minskade efterlevnadskostnader är avgörande faktorer för att attrahera investeringar.

15.   Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av en fullfjädrad kapitalmarknadsunion, eftersom bättre integrerade finansmarknader skulle kunna ge upphov till ytterligare mekanismer för privat riskdelning och riskminskning, underlätta gränsöverskridande investeringar och tillgång till finansiering för realekonomin samt främja hållbara privata investeringar.

Inrikta reformansträngningarna på produktivitetsökning, delaktighet och institutionell kvalitet

16.  Europaparlamentet påminner om att en åldrande arbetskraft kan verka hämmande på Europas produktivitetsökning under de närmaste årtiondena, allt annat lika. Parlamentet oroas över EU:s låga konkurrenskraft och produktivitetsökning och uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra produktivitetshöjande och socialt balanserade strukturreformer.

17.  Europaparlamentet framhäver det brådskande behovet av att se över att nationella offentliga pensionssystem är både adekvata och långsiktigt finansiellt hållbara. Parlamentet understryker behovet av att reformera pensionssystemen i de berörda medlemsstaterna för att säkerställa långsiktig hållbarhet.

18.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att produktivitetsökning och delaktighet bör vara ett viktigt mål för nationella reformer.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka arbetskraftens deltagande för att bl.a. bidra till att systemen för social trygghet är hållbara, särskilt i samband med en ökande försörjningskvot. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta åtgärder som uppmuntrar integrering på arbetsmarknaden av ungdomar som varken studerar eller arbetar och av flyktingar.

20.  Europaparlamentet konstaterar att en alltför hög beskattning kan utgöra ett hinder för investeringar och sysselsättning. Parlamentet uppmanar till en skatteväxling bort från den höga skattebördan på arbete i Europa. En minskad skattebörda för låg- och medelinkomsttagare kan leda till ökad efterfrågan och stärka tillväxten. Parlamentet betonar behovet av att förbättra skatteuppbörden och att bättre samordna administrativ praxis på beskattningsområdet, och välkomnar ansträngningarna i de medlemsstater som genomför sådana reformer.

21.  Europaparlamentet betonar att digitalisering, globalisering, artificiell intelligens, automatisering och teknisk utveckling erbjuder en stor tillväxtpotential, innebär en radikal omvandling av våra arbetsmarknader och påverkar de europeiska ekonomiernas tillväxtdynamik.

22.  Europaparlamentet framhåller att mobiliseringen av en krympande befolkning i arbetsför ålder kommer att kräva mer mångsidiga och kompetenta arbetstagare, mer dynamiska arbetsmarknader, aktiv arbetsmarknadspolitik, livslångt lärande och utbildning, kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften samt starkare koppling mellan utbildningssystem och företag, i kombination med tillgängliga sociala trygghetssystem. Dessa principer ska beaktas för att främja inkluderande och välfungerande arbetsmarknader och främja kvalitet i arbetet, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

23.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är en viktig drivkraft för sysselsättningen, inte till fullo kan tillvarata potentialen hos den europeiska inre marknaden på grund av rättsliga och administrativa hinder. Kommissionen uppmanas att minska dessa hinder. Kommissionen uppmanas vidare att hantera orättvis konkurrens och beskattning när det gäller små och medelstora företag och multinationella företag. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och skatteflykt.

24.  Europaparlamentet påminner om vikten av en företagsvänlig administrativ och regleringsmässig miljö, samtidigt som hänsyn också tas till ett tillräckligt konsumentskydd, för att underlätta för företag att få tillgång till finansiering och anskaffa kapital över gränserna. Det är glädjande att den årliga tillväxtöversikten betonar behovet av att förbättra effektiviteten inom offentlig förvaltning, vilket bör omfatta alla förvaltningsnivåer. Medlemsstaterna uppmanas bestämt att undanröja onödiga hinder för privata och offentliga investeringar på lokal och regional nivå.

25.  Europaparlamentet understryker att hanteringen av potentiella framtida chocker kräver framsteg med att fördjupa EMU. Ett fördjupat EMU kräver ett starkt politiskt engagemang, effektiv styrning och demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet påminner om vikten av en motståndskraftig banksektor som regleras effektivt och på lämpligt sätt för att bevara den finansiella stabiliteten. Parlamentet uppmanar till ett stegvis fullbordande av bankunionen, med ett trovärdigt europeiskt insättningsgarantisystem och fortsatta ansträngningar för att minska nödlidande lån. Parlamentet noterar att eurotoppmötet uppdragit åt Eurogruppen att arbeta med det budgetmässiga instrumentet för konvergens och konkurrenskraft.

Säkerställa makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser

26.   Europaparlamentet påpekar att makroekonomisk stabilitet och sunda offentliga finanser fortsatt är en förutsättning för hållbar tillväxt.

27.  Europaparlamentet noterar att en högre andel äldre medför högre utgifter för hälso- och sjukvård, äldrevård och pensioner. I ett åldrande samhälle minskar, allt annat lika, andelen personer i arbetsför ålder i förhållande till andelen äldre, vilket innebär att det för varje äldre person finns färre personer i arbetsför ålder som bidrar. Detta belastar de offentliga finanserna oerhört i de medlemsstater som inte har genomfört de nödvändiga reformerna, och utmanar deras hållbarhet.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater med stora underskott och offentliga skulder att vidta fortlöpande åtgärder för att minska dem. Parlamentet erkänner de insatser som ett antal medlemsstater har gjort för att konsolidera sina offentliga finanser, men beklagar att vissa medlemsstater har missat möjligheten att genomföra nödvändiga reformer. Vissa medlemsstater med ett gott finanspolitiskt utrymme har däremot konsoliderat ytterligare och bidrar därmed till euroområdets nuvarande överskott i bytesbalansen.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att uppmuntra medlemsstater med underskott i bytesbalansen eller hög utlandsskuld att förbättra sin konkurrenskraft, och medlemsstater med stora överskott i bytesbalansen att främja efterfrågan genom löneökningar i linje med produktivitetsökningen och att främja produktivitetsökningen genom ökade investeringar.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga upp lämpliga finanspolitiska buffertar för nuvarande och framtida generationer. Parlamentet efterlyser ett enhetligt genomförande och efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten, däribland dess flexibilitetsklausuler, för att säkerställa ansvarsfulla offentliga finanser. Ett enhetligt genomförande av de finanspolitiska reglerna är viktigt för att säkerställa finansmarknadernas förtroende, som är av grundläggande betydelse för att kunna locka till sig investeringar.

31.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska finanspolitiska nämndens förslag om en radikal förenkling av budgetreglerna för att ytterligare förbättra EU:s aktuella finanspolitiska ram. Den flexibilitet som är inbyggd i reglerna för stabilitets- och tillväxtpakten ger medlemsstaterna möjlighet att uppnå en god balans mellan målet att säkra en återhållsam finanspolitik och att främja produktiva investeringar. Kommissionen uppmanas att beakta alla landspecifika faktorer i sina skuldhållbarhetsanalyser.

Nationellt egenansvar

32.  Europaparlamentet påminner om att genomförandegraden för de landspecifika rekommendationerna är alltför låg. Den europeiska planeringsterminen bör fokusera på nationellt egenansvar. Parlamentet uppmanar nationella och regionala parlament att debattera landrapporter och landspecifika rekommendationer och att samarbeta med relevanta aktörer. En effektivare och mer fokuserad europeisk planeringstermin skulle kunna öka egenansvaret.

°

°  °

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(7)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

EUT L 129, 19.5.2017, s. 1.

(10)

EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.

(11)

EUT C 461, 21.12.2018, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (31.1.2019)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/2119(INI))

Föredragande: Andrey Kovatchev

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa den europeiska planeringsterminen till en ny långsiktig strategisk ram som styrs av målen för hållbar utveckling för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå en miljömässigt hållbar och socialt inkluderande tillväxt. Parlamentet upprepar vikten av att övervaka genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att säkerställa betydande framsteg i genomförandet av dess viktigaste principer, i synnerhet rätten till tillgång till förebyggande hälsovård av hög kvalitet och till överkomligt pris för alla.

2.  Europaparlamentet betonar att social-, klimat- och miljöpolitik bör spela en fullvärdig roll i den europeiska planeringsterminen, vid sidan av de ekonomiska aspekterna. Parlamentet efterlyser införandet av indikatorer som är inriktade på att mäta hållbarhet och välbefinnande.

3.  Europaparlamentet betonar att man måste fortsätta att frikoppla energiförbrukning och resursanvändning från ekonomisk tillväxt för att nå EU:s klimat- och energimål för 2030, i enlighet med åtagandena enligt Parisavtalet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den europeiska planeringsterminen inkludera målet att skapa en klimatneutral ekonomi. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att uppnå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 genom en socialt rättvis övergång och på ett kostnadseffektivt sätt.

5.  Europaparlamentet betonar att utfasningen av fossila bränslen i EU:s ekonomi kommer att stimulera betydande ytterligare investeringar. Parlamentet påminner om att omkring 2 % av EU:s BNP i dag investeras i dess energisystem och tillhörande infrastruktur. Parlamentet konstaterar att man skulle behövas en ökning till 2,8 % för att skapa en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, vilket kräver betydande ytterligare investeringar jämfört med referensscenariot.

6.  Europaparlamentet påminner om behovet att anpassa EU:s finansiella åtaganden till klimatmålen i Parisavtalet, bland annat genom att se till att investeringarna stöder eller är förenliga med klimatmålen, öka klimatfinansieringen och integrera klimatrapporteringen om finansiella flöden.

7.  Europaparlamentet understryker behovet av att i den europeiska planeringsterminen integrera de klimat- och energimål som fastställts av medlemsstaterna inom ramen för förordningen om styrningen av energiunionen(1).

8.  Europaparlamentet betonar att åtgärder för att göra ekonomin mer miljövänlig och investeringar i effektivare hälso- och sjukvårdssystem kommer att stärka Europas förmåga att förbättra sina medborgares välfärd. Parlamentet konstaterar att strukturreformernas kortsiktiga budgetkonsekvenser och deras långsiktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter bör beaktas.

9.  Europarlamentet anser att det är viktigt att använda den europeiska planeringsterminen till att påskynda övergången till en resurseffektiv, cirkulär och energieffektiv ekonomi med nollutsläpp, som bygger på förnybar energi och som bidrar till hållbar utveckling och uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar vikten av ekonomiskt stöd från EU till kol- och koldioxidintensiva regioner för att möjliggöra en rättvis energiomställning till ren teknik och energieffektiva lösningar och samtidigt skapa hållbara arbetstillfällen.

10.  Den europeiska planeringsterminen är ett mycket viktigt verktyg, och Europaparlamentet anser att EU:s mål för biologisk mångfald och de relaterade socioekonomiska fördelarna inte skulle kunna uppnås utan detta verktyg.

11.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna tilldelningen av EU-medel under nästa programperiod för att stödja medlemsstaterna i genomförandet av rekommendationer och strukturreformer, men betonar att denna koppling inte får ske i form av villkor. Parlamentet efterlyser ett mer långsiktigt perspektiv när det gäller att övervaka och utvärdera reformframsteg.

12.  Europaparlamentet välkomnar att man i den europeiska planeringsterminen konstaterar att medlemsstaterna särskilt bör uppmärksamma arbetskraftens anpassningsförmåga för att se till att den har rätt kompetens som stämmer överens med den tekniska utvecklingen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att anta en strategi för rättvis övergång, som säkerställer inkludering och deltagande av alla berörda parter och som stöder arbetskraften och skapandet av anständiga arbetstillfällen och arbetstillfällen av hög kvalitet.

13.  Europaparlamentet välkomnar att den europeiska planeringsterminens fokus på området hälso- och sjukvård flyttats från kostnadsbesparande åtgärder till resultat inom hälso‑ och sjukvårdssystemen, med tanke på betydelsen av hälsoresultat och tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och till överkomligt pris för alla. Parlamentet begär att gemensamma indikatorer och metoder ska utvecklas för att bedöma hälso- och sjukvårdssystemens resultat, i syfte att minska ojämlikheterna i hälsa. Parlamentet stöder insatserna för att utveckla gemensamma indikatorer och metoder för att göra det möjligt att bedöma de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resultat, inbegripet ojämlikheter och brister i tillgången till hälso- och sjukvård.

14.  Europaparlamentet betonar att effektiva investeringar i hälso- och sjukvård, inbegripet hälsoforskning och förebyggande av sjukdomar, är avgörande för att trygga medborgarna lika tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Parlamentet understryker vikten av en hållbar hälso- och sjukvårdssektor.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av en strukturerad och systematisk dialog med det civila samhället på nationell nivå i syfte att öka egenansvaret. Parlamentet anser att kommissionen bör samla in bidrag från en bred uppsättning intressenter, och säkerställa mer publicitet kring de landsspecifika rekommendationerna och landsrapporterna, även genom mer diskussion på högre politisk nivå.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse den europeiska planeringsterminen med en territoriell dimension på både analytisk och operativ nivå. För att säkerställa en effektiv förvaltning av strukturpolitiken anser parlamentet dessutom att de regionala och lokala myndigheterna måste involveras i utarbetandet av och beslutsfattandet om dessa politikområden genom en blandad nedifrån och upp-baserad och uppifrån och ned-baserad planeringsprocess.

17.  Europaparlamentet efterlyser ett strukturerat deltagande för det civila samhället och miljöorganisationer i arbetet med den europeiska planeringsterminen, och ökat deltagande från miljöministrarnas sida i arbetet med den europeiska planeringsterminen på rådsnivå.

18.  Europaparlamentet efterlyser ökad samstämmighet med annan EU-politik, såsom politik relaterad till klimatförändringar och ett ohållbart utnyttjande av naturresurser.

19.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka EU:s gemensamma insatskapacitet vid katastrofer, såsom torka i sydeuropeiska länder, katastrofala översvämningar, skogsbränder och jordbävningar. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra till mer samarbete om avancerad planering av europeiska katastrofinsatser, bl.a. genom kartläggning av medlemsstaternas resurser, utformning av beredskapsplaner och förbättrad planering av riskhanteringen.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

29.1.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Urszula Krupa, Giovanni La Via, Jo Leinen, Peter Liese, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Rory Palmer, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, John Procter, Julia Reid, Michèle Rivasi, Davor Škrlec, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Herbert Dorfmann, Fredrick Federley, Christophe Hansen, Babette Winter, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

José Blanco López, Andor Deli

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (18.2.2019)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/2119(INI))

Föredragande av yttrande: Iskra Mihaylova

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:

1.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s ekonomi fortsätter att växa, att sysselsättningen har ökat och att det investeringsgap som krisen skapade nästan har täppts igen, särskilt i södra Europa, även om de offentliga investeringarna fortfarande ligger under nivån före krisen, med allvarliga brister i vissa av de länder som drabbades mest av krisen. Parlamentet påpekar dock att svagheter kvarstår, att hållbar tillväxt inte har gynnat alla lika, att arbetslöshetstalen fortfarande är höga i flera medlemsstater och att ekonomiska, sociala, regionala och territoriella skillnader fortfarande utgör ett centralt problem. Parlamentet påpekar att trots att investeringarna ökat har deras effekt på produktiviteten varit otillräcklig, och att det behövs mer riktade investeringar inom sammanhållningspolitiken och större komplementaritet med andra unionsprogram och med offentliga och privata investeringar för att öka produktiviteten och utjämna skillnaderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att stabilitets- och tillväxtpakten också bör fokusera på att förbättra de sociala aspekterna och åstadkomma hållbar tillväxt.

2.  Europaparlamentet betonar att EU bör stödja den postulerade återhämtningen med en ekonomisk politik som skyddar de offentliga tjänsterna och förbättrar de allmännyttiga tjänsternas kvalitet och tillgänglighet.

3.  Europaparlamentet påminner om att 2017 låg de offentliga investeringarna på 2,7 % av BNP i EU och i euroområdet på 2,6 %, vilket är rejält under genomsnittet för de senaste tio åren (3,2 % och 3,0 %). De offentliga investeringarna bör därför ökas avsevärt för att uppväga flera års nedgång till följd av finanskrisen och för att tillgodose det brådskande behovet av infrastrukturinvesteringar och offentliga tjänster. Offentliga investeringar är alltjämt en viktig prioritering och bör inte missgynnas av initiativ för att främja offentlig-privata partnerskap.

4.  Europaparlamentet noterar att enligt Europeiska investeringsbanken (EIB) är infrastrukturinvesteringarna i EU fortfarande 20 % lägre än före krisen, och att 34 % av kommunerna har uppgett att infrastrukturinvesteringarna inte tillgodoser behoven, samtidigt som EU årligen skulle behöva investera minst 335 miljarder euro i infrastruktur.

5.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska planeringsterminen konsekvent måste bidra till att undanröja sociala, ekonomiska och territoriella ojämlikheter och klyftor mellan olika regioner i EU. Det är oacceptabelt att den geografiska obalansen i EIB:s investeringar består och det är mycket oroande att hälften av medlemsstaterna 2017 fick 80 % av EIB:s sammanlagda investeringar i EU, medan övriga 14 medlemsstater endast fick 10 % av investeringarna.

6.  Europaparlamentet konstaterar att man bäst svarar på medborgarnas oro genom att stödja reallöneökningar och kräva mer investeringar som skapar arbetstillfällen av god kvalitet, främjar den inhemska efterfrågan och garanterar en rättvisare fördelning av välståndet. Parlamentet anser att EU bör bidra till stabilitets- och tillväxtpaktens flexibilitet och skapa finanspolitiskt utrymme för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

7.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska planeringsterminen bör ha som prioritering att bidra till förverkligandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och övervaka uppfyllandet av dess 20 huvudprinciper, med särskild tonvikt på likabehandling och lika möjligheter för kvinnor och män, socialt skydd, tillgång för alla till samhällsviktiga tjänster, rätten till lika lön för likvärdigt arbete och rätten till överkomligt prissatta omsorgstjänster av god kvalitet.

8.  Europaparlamentet påminner om att man inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör framhålla vikten av kraftfullare åtgärder mot skatteundandragande och skattefusk för att därigenom generera medel till offentliga investeringar och ytterligare medel till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

9.  Europaparlamentet påminner om att man inom den europeiska planeringsterminen bör beakta behovet av att främja tillgång till ett verkligt socialt skydd i överensstämmelse med de relevanta principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, att medlemsstaterna måste uppmuntras att vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja hinder för arbetstagarnas åtnjutande av rätt till socialt skydd och skapa heltäckande sociala trygghetssystem, och att den europeiska planeringsterminen därför bör övervaka medlemsstaternas framsteg när det gäller att anta lagstiftning och utveckla system som garanterar tillgång till socialt skydd för alla.

10.  Europaparlamentet pekar på vikten av att bevara den europeiska planeringsterminens fokusering på att skapa smart och hållbar tillväxt för alla genom bättre samordning av den nationella politiken och EU-politiken, i syfte att skapa mer högkvalitativ sysselsättning och minska löne- och pensionsklyftorna.

11.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen bör fokusera på ökad produktivitet genom mer investeringar i infrastruktur, utbildning, hälso- och sjukvård samt forskning och innovation, och att ökad produktivitet bör återspeglas i höjda löner för arbetstagarna.

12.  Europaparlamentet understryker att de låga lönerna i Europa fortsätter att vara en utmaning, att koncentrationen av löntagarna längst ned på löneskalan och de höga fattigdomstalen ger en tydlig signal om lönesättningspolitiken, och att lönegapet mellan kvinnor och män och otrygga anställningsförhållanden, särskilt för unga, fortfarande är allvarliga problem som måste lösas omgående.

13.  Europaparlamentet kräver att fattigdomsutrotning ska vara en av den europeiska planeringsterminens prioriteringar, i enlighet med målen för hållbar utveckling.

14.  Europaparlamentet betonar att åldrande befolkningar bör få regeringarna att investera mer och inte mindre i äldre, i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten, att de offentliga investeringarna i hälsa bör stå i proportion till behoven, att tillgången till hälso- och sjukvård bör utvärderas regelbundet, med beaktande av den genomsnittliga enskilda disponibla inkomsten och inverkan på hushållen, och att åtgärder måste vidtas för att främja och övervaka investeringar i förebyggande hälso- och sjukvård, vilket är nödvändigt i ett åldrande samhälle.

15.  Europaparlamentet rekommenderar att den europeiska planeringsterminen aktivt bidrar till att på ett hållbart sätt hantera demografiska utmaningar (åldrande, avfolkning, demografiskt tryck, oförmåga att locka till sig eller behålla kvalificerad arbetskraft) som påverkar regionerna i Europa på olika sätt. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att ge tillräckligt stöd till vissa territorier, såsom några av de yttersta randområdena.

16.  Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen bör innehålla en grundlig analys av hur den tekniska utvecklingen och digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden på medellång och lång sikt. Parlamentet påpekar att den tekniska utvecklingen kan skapa nya eller bättre jobb och säkrare arbetsplatser, men att den i dag främst är förknippad med förlorade arbetstillfällen eller osäkra jobb.

17.  Europaparlamentet betonar att den socioekonomiska utvecklingen i EU står och faller med att vi håller fast vid våra grundläggande värderingar.

18.  Europaparlamentet betonar att en av den europeiska planeringsterminens prioriteringar ska vara att skydda och stödja de befolkningar och territorier som påverkas negativt av globaliseringen (såsom utlokalisering av företag och förlorade arbetstillfällen).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att trappa upp sitt samarbete och vidta ytterligare åtgärder för att mobilisera privata och offentliga investeringar och fler partnerskap för att skapa nya arbetstillfällen, och att till fullo maximera sammanhållningsstödets mervärde samt dess kompletterande effekter och synergieffekter på andra unionsprogram och finansieringsinstrument.

20.  Europaparlamentet betonar att arbetsmarknadsparternas medverkan på nationell nivå fortfarande är låg och att kommissionen och medlemsstaterna bör främja samråd med arbetsmarknadens parter.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra en grundlig och fullständig genomgång av alla typer av bostadsbestånd, samt driva forskning och bland annat undersöka geografiska skillnader mellan områden med låg efterfrågan och överhettade bostadsmarknader, för att förbättra den analytiska grunden för bostadsbedömningen i landrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna.

22.  Europaparlamentet stöder åsikten att investeringar, innovation, kunskap och strukturreformer är en viktig del för att skapa ett starkare Europa med ökad sammanhållning. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken, vars funktion är avgörande och som inte kan ersättas av andra instrument, står för det största finansiella stödet från EU, vilket uppgår till 638 miljarder euro tillsammans med nationell medfinansiering för perioden 2014–2020, och ger ett europeiskt mervärde genom att bidra till ekonomisk tillväxt, social inkludering, innovation och miljöskydd, genom hanteringen av nya utmaningar, såsom säkerhet och integration av migranter och flyktingar som åtnjuter internationellt skydd, samt genom att bidra till offentliga och privata investeringar, vid sidan av lämpliga reformer för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, inkludering och institutionell och administrativ kapacitet.

23.  Europaparlamentet uppmanar till en utvärdering av forsknings- och innovationspolitikens inverkan på utvecklingen och den ekonomiska och sociala tillväxten i medlemsstaterna.

24.  Europaparlamentet välkomnar förslagen till nästa fleråriga budgetram och de stärkta kopplingarna mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminen för att skapa hållbar tillväxt för alla, med särskild hänsyn till de yttersta randområdena, avlägsna områden, de minst utvecklade regionerna och regioner med låg befolkningstäthet. Parlamentet beklagar dock att de resurser som föreslås för sammanhållningspolitiken har minskat, och insisterar på att medlen bör bibehållas på nuvarande nivå. Parlamentet begär att paketet om den fleråriga budgetramen och förordningarna om sammanhållningspolitiken ska antas snabbt och i tid så att man undviker eventuella förseningar i genomförandet. Parlamentet välkomnar kravet i den nya fleråriga budgetramen att en fjärdedel av utgifterna ska spenderas på klimatmålen, eftersom klimatförändringarna är en viktig långsiktig fråga.

25.  Europaparlamentet noterar den stärkta fokuseringen i 2019 års europeiska planeringstermin på investeringsbehov för att stödja programplaneringsbeslut för perioden 2021–2027, liksom den planerade nya bilagan till 2019 års landsrapporter, där man kommer att kartlägga de investeringsbehov som är relevanta för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+(ESF +) och Sammanhållningsfonden under perioden 2021–2027. Mer fokus bör ligga på att bekämpa ojämlikheter, också med hjälp av sammanhållningspolitiskt stöd, genom att använda effektiva verktyg och inrikta resurserna på detta.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att fortsätta och öka stödet från ESF+ till ungdomsgarantin, sysselsättningsinitiativet för unga och den europeiska solidaritetskåren, med tanke på deras roll för att möta utmaningarna i fråga om sysselsättning, ekonomisk tillväxt, social inkludering, lärande och yrkesutbildning.

27.  Europaparlamentet anser att det finns ett behov av ytterligare förenkling och större flexibilitet bland unionens fonder, program och instrument för att göra EU:s finansiering av strategiska investeringsprojekt enklare, mer effektiv och geografiskt balanserad. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de regioner som släpar efter i utvecklingen.

28.  Europaparlamentet framhåller att sammanhållningspolitikens mål bör vara att främja en harmonisk och balanserad utveckling i unionen som helhet och dess regioner, och på så sätt stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i solidarisk anda och i syfte att stimulera hållbar tillväxt, sysselsättning och social inkludering och minska skillnaderna mellan och inom regionerna samt bidra till att råda bot på underutvecklingen i de minst gynnade regionerna.

29.  Europaparlamentet påminner om att den sjunde sammanhållningsrapporten visar på den stora mångfalden bland regioner och territorier, även inom de befintliga kategorierna, till följd av deras särskilda villkor (yttersta randområden, låg befolkningstäthet, låg inkomst, låg tillväxt etc.). Detta gör det nödvändigt med skräddarsydda territoriella strategier.

30.  Europaparlamentet framhåller vikten av att beakta artikel 349 i EUF-fördraget om specifika åtgärder på grund av de utmaningar som de yttersta randområdena står inför till följd av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.

31.  Europaparlamentet begär att den europeiska planeringsterminen ska bidra till det europeiska territoriella samarbetet i alla dess former (gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete, både internt och externt), för att på så sätt säkerställa uppnåendet av de övergripande målen ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt bidra till solidaritet.

32.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att genomföra makroregionala strategier för att uppfylla de sammanhållningspolitiska målen.

33.  Europaparlamentet noterar att vissa europeiska regioner är särskilt utsatta för konsekvenserna av brexit, och att Förenade kungarikets utträde kan få negativa konsekvenser för sammanhållningspolitiken som helhet. Parlamentet betonar att ett av den europeiska planeringsterminens mål bör vara att minimera de negativa konsekvenserna av brexit för de olika europeiska regioner som berörs och att aktivt bidra till att stärka sammanhållningspolitiken, som har spelat en väsentlig roll för ekonomins återhämtning i EU genom att främja smart och hållbar tillväxt för alla.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

14.2.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, John Flack, Iratxe García Pérez, Krzysztof Hetman, Sławomir Kłosowski, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Liliana Rodrigues, Fernando Ruas, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Martina Anderson, Elsi Katainen, Ivana Maletić, Bronis Ropė, Davor Škrlec

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

28

+

ALDE

Elsi Katainen, Iskra Mihaylova, Matthijs van Miltenburg

ECR

John Flack, Sławomir Kłosowski, Mirosław Piotrowski, Ruža Tomašić

PPE

Pascal Arimont, Franc Bogovič, Tamás Deutsch, Krzysztof Hetman, Ivana Maletić, Lambert van Nistelrooij, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Fernando Ruas, Ramón Luis Valcárcel Siso

S&D

Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Iratxe García Pérez, Constanze Krehl, Louis-Joseph Manscour, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Derek Vaughan

VERTS/ALE

Bronis Ropė, Davor Škrlec

3

-

EFDD

Rosa D’Amato

GUE/NGL

Martina Anderson, Martina Michels

0

0

 

 

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

4.12.2018

STÅNDPUNKT I FORM AV ÄNDRINGSFÖRSLAG

från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2019

(2018/2119(INI))

För utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män: Ernest Urtasun (föredragande)

Position

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män lägger fram följande ändringsförslag för utskottet för ekonomi och valutafrågor som ansvarigt utskott:

Ändringsförslag    1

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s kärnvärden. I artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget fastställs skyldigheten till jämställdhetsintegrering och att unionen i all sin politik och verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män, främja jämställdhet mellan dem och bekämpa diskriminering.

Ändringsförslag    2

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

De ihållande könsklyftorna, såsom sysselsättningsklyftan på 18,2 procent, lönegapet på 16,2 procent och pensionsklyftan på 36,5 procent, och bland annat könsklyftorna i beslutsprocesserna, är fortfarande betydande i EU. Det finns ett brådskande behov av insatser för att undanröja dessa klyftor, eftersom de fortfarande är ett av de främsta hindren för jämställdhet och utgör en oacceptabel form av könsdiskriminering.

Ändringsförslag    3

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Det är särskilt viktigt att åtgärda pensionsklyftan mellan könen, som för närvarande uppgår till i genomsnitt nästan 40 procent i EU och som är resultatet av ackumulerade ojämlikheter under kvinnornas liv och av perioder då de inte förvärvsarbetat. Tillhandahållandet av omsorgstjänster är av avgörande betydelse för ett effektivt svar på bristen på kvinnlig arbetskraft.

Ändringsförslag    4

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Underfinansierade offentliga tjänster och nedskärningar i de sociala tjänsterna, däribland hälso- och sjukvård, utbildning, bostadsbestånd, barnomsorg och långtidsvård, påverkar särskilt kvinnor eftersom de ofta fyller luckorna i omsorg, utbildning och andra typer av familjestöd, vanligtvis utan ersättning, vilket gör att kvinnors oproportionerliga vård- och omsorgsansvar består.

Ändringsförslag    5

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Kvaliteten på tillhandahållandet av omsorg varierar kraftigt inom och mellan medlemsstaterna, mellan privata och offentliga inrättningar, mellan städer och landsbygd och mellan olika åldersgrupper.

 

Ändringsförslag    6

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Kvinnor är underrepresenterade inom IKT och har i regel lägre jobb inom den digitala sektorn. Män och kvinnor har inte tillgång till och använder inte digital teknik i lika hög grad. Att inkludera kvinnor mer i den digitala ekonomin kan få stor inverkan på den ekonomiska tillväxten.

Ändringsförslag    7

Förslag till resolution

Nytt skäl

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Den europeiska planeringsterminen bör bidra till förverkligandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och övervaka tillämpningen av samtliga 20 huvudprinciper, med särskild tonvikt på likabehandling och lika möjligheter för kvinnor och män, rätten till lika lön för likvärdigt arbete och rätten till överkomligt prissatta omsorgstjänster av god kvalitet. Den europeiska ekonomiska styrningen bör riktas bort från det snäva målet med BNP-tillväxt och istället fokusera på välbefinnande och konvergens med höga minimistandarder för jämställdhet.

Ändringsförslag    8

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet beklagar än en gång avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv i Europa 2020-strategin och uppmanar kommissionen och rådet att införa en jämställdhetspelare i strategin och ett övergripande jämställdhetsmål.

Ändringsförslag    9

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsindikatorer inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa större jämställdhetsintegrering vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna, konvergensprogrammen och de nationella reformprogrammen genom att införa kvalitativa mål och åtgärder mot ihållande könsklyftor och att systematiskt tillämpa principen om jämställdhetsbudgetering.

Ändringsförslag    10

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att underlätta övervakningen av de överordnade målen för sysselsättning och fattigdomsminskning samt reformernas effekter på längre sikt genom att kräva att medlemsstaterna ska använda könsuppdelad statistik, och att fastställa ytterligare könsspecifika indikatorer. Parlamentet begär att resultattavlan över makroekonomiska obalanser ska utökas med sociala indikatorer, däribland indikatorer över klyftor mellan könen, som ska vara likställda med ekonomiska indikatorer.

Ändringsförslag    11

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda könsuppdelad statistik i sin övervakning där så är möjligt, i synnerhet när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Ändringsförslag    12

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över bristen på överkomlig och tillgänglig barnomsorg av god kvalitet och långvariga vård- och omsorgstjänster för äldre, funktionsnedsatta och kroniskt sjuka, vilket är en av anledningarna till att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller vikten av att prioritera insatser för att lösa problemen med arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, som framför allt drabbar kvinnor och särskilt kvinnor från missgynnade miljöer, med särskild tonvikt på varaktig sysselsättning/högkvalitativa arbetstillfällen med tillhörande rättigheter och högkvalitativ offentlig service som tryggar den sociala integrationen, särskilt på områdena utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg, omsorg om personer med stödbehov, kollektivtrafik och social service. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i vård- och omsorgstjänster och att övervaka kvaliteten, prisnivåerna och tillgängligheten.

Ändringsförslag    13

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet betonar att arbetslöshet, fattigdom och social utestängning är en stor orosfråga, särskilt bland kvinnor. Parlamentet pekar därför på vikten av att den europeiska planeringsterminen är fortsatt inriktad på att skapa smart och hållbar tillväxt för alla genom bättre samordning av den nationella politiken och EU-politiken, i syfte att skapa mer högkvalitativ sysselsättning inom EU och på så sätt åtgärda klyftorna mellan könen sett till sysselsättning, löner och pensioner.

Ändringsförslag    14

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet är bekymrat över den vertikala och horisontella segregeringen på arbetsmarknaden i hela EU, löne- och pensionsklyftorna mellan kvinnor och män och att så få kvinnor deltar i beslutsprocesser. Parlamentet betonar att kvinnornas sysselsättningsgrad fortfarande är lägre än männens. Parlamentet understryker att skillnaden i sysselsättning är särskilt stor för kvinnor med barn eller annat omsorgsansvar.

Ändringsförslag    15

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden på grundval av antalet arbetade timmar per vecka, avtalstyper och kvinnors ekonomiska oberoende och bekämpa fattigdom bland kvinnor på denna grundval. Parlamentet efterlyser en höjning av minimilönen vilken ger åtminstone en lön som det går att leva på samt bindande åtgärder för att skapa insyn i lönesättningen och genomförandet av lönerevisioner på företagsnivå för att uppnå lika lön för lika och likvärdigt arbete inom alla sektorer och yrken. Dessutom uppmanar parlamentet medlemsstaterna att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser. Parlamentet uppmanar rådet att nå en snabb överenskommelse om förslaget till direktiv om bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet om lika och överkomlig barnomsorg och livscykelbaserade omsorgstjänster för förvärvsarbetande föräldrar och anhörigvårdare så att de bättre kan förena privatliv och arbetsliv.

Ändringsförslag    16

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet betonar att det är viktigt att, bland andra hjälpindikatorer, övervaka den procentuella andelen av den totala befolkningen i åldersgruppen 15–24 år som varken arbetar eller studerar och att ägna särskild uppmärksamhet åt unga kvinnor och flickor, eftersom det i denna åldersgrupp finns stora könsskillnader när det gäller andelen ungdomar som varken är arbetar eller studerar.

Ändringsförslag    17

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att förbättra de digitala färdigheterna som behövs på arbetsmarknaden, med särskild inriktning på att minimera klyftorna mellan kvinnor och män på detta område. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att förbättra kvinnors utbildning och sysselsättning inom IKT-sektorer och att underlätta deras tillträde till högre befattningar.

Ändringsförslag    18

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet efterlyser åtgärder som stöder kvinnligt företagande och underlättar kvinnors tillgång till finansiering och affärsmöjligheter genom att man erbjuder dem skräddarsydda utbildningar och tar fram åtgärder som gör det möjligt att förena arbete och privatliv.

Ändringsförslag    19

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en könsspecifik konsekvensbedömning av de strukturreformer som genomförts hittills och föreslår att Europeiska jämställdhetsinstitutet involveras mer i alla skeden av den europeiska planeringsterminen.

Ändringsförslag    20

Förslag till resolution

Ny punkt

Förslag till resolution

Ändringsförslag

 

Europaparlamentet uppmanar än en gång den/de behöriga kommissionsledamöterna att varje år diskutera jämställdhetsaspekterna i den årliga tillväxtöversikten med utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

26.2.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

9

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pervenche Berès, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Sven Giegold, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Othmar Karas, Wolf Klinz, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Gabriel Mato, Alex Mayer, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Ralph Packet, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Babette Winter, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eric Andrieu, Nessa Childers, Bas Eickhout, Sophia in ‘t Veld, Jeppe Kofod, Aleksejs Loskutovs, Thomas Mann, Lieve Wierinck

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ole Christensen, Danilo Oscar Lancini


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

35

+

ALDE

Sophia in 't Veld, Petr Ježek, Wolf Klinz, Ramon Tremosa i Balcells, Lieve Wierinck

NI

Cătălin Sorin Ivan

PPE

Markus Ferber, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Esther de Lange, Werner Langen, Aleksejs Loskutovs, Ivana Maletić, Thomas Mann, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Dariusz Rosati, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Tom Vandenkendelaere

S&D

Eric Andrieu, Pervenche Berès, Nessa Childers, Ole Christensen, Jonás Fernández, Giuseppe Ferrandino, Roberto Gualtieri, Jeppe Kofod, Olle Ludvigsson, Alex Mayer, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Paul Tang, Babette Winter

9

-

ECR

Bernd Lucke

EFDD

Bernard Monot, Marco Valli

ENF

Danilo Oscar Lancini

NI

Sotirios Zarianopoulos

VERTS/ALE

Bas Eickhout, Sven Giegold, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

3

0

ECR

Stanisław Ożóg, Ralph Packet, Pirkko Ruohonen-Lerner

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 8 mars 2019Rättsligt meddelande