Förfarande : 2018/2279(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0160/2019

Ingivna texter :

A8-0160/2019

Debatter :

PV 14/03/2019 - 6
CRE 14/03/2019 - 6

Omröstningar :

CRE 14/03/2019 - 11.19
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0220

BETÄNKANDE     
PDF 236kWORD 80k
4.3.2019
PE 632.977v02-00 A8-0160/2019

om den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling

(2018/2279(INI))

Utskottet för utveckling

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Eleni Theocharous, Francesc Gambús

(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling

(2018/2279(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN-resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), av Parisavtalet, som antogs vid den 21:a partskonferensen (COP21) i Paris den 12 december 2015, och av Lettlands och kommissionens översändande till UNFCCC den 6 mars 2015 av EU:s och dess medlemsstaters planerade nationella fastställda bidrag,

–  med beaktande av FN:s tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering som hölls i Addis Abeba den 13–16 juli 2015,

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 7 i EUF-fördraget, som bekräftar att EU ”ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”,

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 7 juni 2017, Nytt europeiskt samförstånd om utveckling – ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet, av den 22 november 2016 (COM(2016)0739),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag Mot ett hållbart EU 2030, som offentliggjordes den 30 januari 2019,

–  med beaktande av flerpartsplattformen på hög nivå för FN:s mål för hållbar utveckling och dess gemensamma bidrag av den 11 oktober 2018, i vilket det rekommenderas att EU ska utveckla och genomföra en övergripande visionär och omvälvande strategi för ett hållbart EU 2030, som ska vara vägledande för all EU-politik och alla EU-program, både vad gäller tillfälliga och långsiktiga mål, och fastställa EU:s vision för ett hållbart EU efter Agenda 2030,

–  med beaktande av EU:s rapport om en konsekvent politik för utveckling 2019, som offentliggjordes den 28 januari 2019,

–  med beaktande av det allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om finansiering för utveckling(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om EU-rapporten om en konsekvent politik för utveckling 2015(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om ökning av utvecklingssamarbetets effektivitet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om EU:s åtgärder för hållbarhet(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2018 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2017 om EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling (10502/17),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) av den 30 maj 2018 (COM(2018)0382),

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 november 2018 från Världshälsoorganisationen och Europaparlamentet United to accelerate progress to health related Sustainable Development Goals – leaving no one behind,

–  med beaktande av Eurostats övervakningsrapport från 2018 om framstegen med att uppnå målen för hållbar utveckling i ett EU-sammanhang,

–  med beaktande av Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 september 2018, Indikatorer som är bättre lämpade för att utvärdera målen för hållbar utveckling – det civila samhällets bidrag,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 18 oktober 2018 (EUCO13/18), om att EU och dess medlemsstater helhjärtat stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess genomförande, och att Europeiska rådet välkomnar kommissionens avsikt att offentliggöra sitt diskussionsunderlag under 2018, vilket bör bana väg för en övergripande genomförandestrategi under 2019,

–  med beaktande av EU:s prioriteringar inom FN och FN:s 73:e generalförsamling (september 2018–september 2019) i enlighet med rådets antagande den 25 juni 2018,

–  med beaktande av bidraget från flerpartsplattformen för målen om hållbar utveckling till kommissionens diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030, som offentliggjordes den 12 oktober 2018,

–  med beaktande av 2018 års globala migrationspakt och globala flyktingpakt,

–  med beaktande av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, som antogs av FN:s medlemsstater vid FN:s tredje världskonferens för katastrofriskreducering den 18 mars 2015,

–  med beaktande av EU:s och FN:s gemensamma kommuniké om ett förnyat partnerskap inom utveckling, som antogs i New York den 27 september 2018(10),

–  med beaktande av den gemensamma kommuniké som offentliggjordes efter det tredje trepartsmötet mellan Afrikanska unionen, EU och FN, som hölls i New York den 23 september 2018(11),

–  med beaktande av EU:s och FN:s gemensamma pressuttalande av den 23 september 2018(12),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0160/2019), och av följande skäl:

A.  Agenda 2030 har potential att vara omvälvande och innehåller universella, ambitiösa, övergripande, odelbara och inbördes förenade mål för att utrota fattigdom, bekämpa växande ojämlikhet och diskriminering, främja välstånd, hållbarhet, miljöansvar, social delaktighet, jämställdhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt stärka fred och säkerhet. Det krävs omedelbara åtgärder, på alla nivåer, vid sidan av en effektiv europeisk genomförandestrategi och en kontroll- och översynsmekanism för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

B.  Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling representerar en ambitiös vision för en mer välmående, inkluderande och motståndskraftig värld. Agenda 2030 bygger på EU:s kärnvärden, såsom demokrati, delaktighet, goda styresformer, social rättvisa, solidaritet, hållbarhet och respekt för rättstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna inom EU, dess medlemsstater och runt om i världen. Strävan efter att uppnå målen för hållbar utveckling följer därför naturligt EU:s planer på att bygga en bättre, friskare och mer hållbar framtid för Europa, vilket bör vara en av EU:s strategiska prioriteringar.

C.  Agenda 2030 och uppnåendet av målen för hållbar utveckling är en utmaning. De 17 målen och de 169 delmålen kräver samordning mellan EU och dess medlemsstater, Europaparlamentet, de nationella parlamenten och regionala och lokala myndigheter samt en flernivåstyrning som även bygger på ett aktivt och brett deltagande från allmänhetens, det civila samhällets och den privata sektorns sida.

D.  Arbetsmarknadsparternas delaktighet har varit starkt bidragande till Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling från första början, genom att inbegripa prioriteringar såsom anständigt arbete, bekämpning av ojämlikhet och deltagande av det civila samhället. Deras aktiva delaktighet i översynen av framstegen och genomförandet av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling är mycket viktig.

E.  Kommissionen har ännu inte fastställt en övergripande strategi för genomförandet av Agenda 2030 som omfattar EU:s interna och externa politikområden med utförliga tidsplaner fram till 2030, mål och konkreta åtgärder såsom Europaparlamentet, rådet och Europeiska rådet har begärt, inte heller har den infört målen för hållbar utveckling som en övergripande ram i de reviderade riktlinjerna för bättre lagstiftning, som offentliggjordes 2017. Det krävs gemensamma indikatorer och riktmärken för att mäta och systematiskt övervaka genomförandet av en sådan strategi och för att fastställa brister, både nu och i framtiden.

F.  Hållbarhet och en övergång till en klimatneutral, cirkulär och socialt inkluderande ekonomi är centrala faktorer för att säkerställa EU:s långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft, som endast kommer att kunna förverkligas om planetens gränser respekteras fullt ut.

G.  I det europeiska samförståndet om utveckling erkänns det att en konsekvent politik för utveckling är en grundläggande del av EU:s bidrag till att uppnå målen för hållbar utveckling och att hållbar utveckling kräver en heltäckande och övergripande politik, som i slutändan är en fråga om förvaltning som måste efterlevas i partnerskap med alla aktörer på alla nivåer. Ett effektivt genomförande av en konsekvent politik för utveckling är avgörande för uppnåendet av Agenda 2030.

H.  Ramen för EU:s politik och förvaltning innehåller redan att antal bindande och icke‑bindande politiska mål, riktmärken och indikatorer på områden såsom budget, sociala frågor, energi och klimat, utan att bestå av en heltäckande, konsekvent och samordnad politisk strategi.

I.  Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling kräver ökad medvetenhet bland medborgarna.

J.  Förhandsbedömningar och efterhandsutvärderingar är ytterst viktiga verktyg för att säkerställa att EU:s politik in får negativa konsekvenser för hållbar utveckling, framför allt när det gäller utvecklingsländer, och att deras positiva effekt maximeras. Bedömningar och utvärderingar bör offentliggöras för att säkerställa fullständig insyn och ansvarsskyldighet.

K.  Agenda 2030 är en allmängiltig agenda som bör genomföras i varje land. Principen om allmängiltighet kräver att varje land tar hänsyn till konsekvenserna av sina egna åtgärder i förhållande till andra, i syfte att säkerställa en konsekvent politik för utveckling, som – med tanke på EU-politikens komplexitet och fragmentering – utgör en stor utmaning för unionen.

L.  Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet måste kommissionen bedöma miljökonsekvenserna, i ett globalt sammanhang, av unionens konsumtion av livsmedel och andra varor.

M.  Det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete skulle kunna ha en viktig funktion i den evidensbaserade aspekten av övervakning och ansvarsskyldighet vad gäller effektivitetsprinciper för att uppnå målen för hållbar utveckling och i främjandet av deras fullständiga genomförande av alla aktörer på nationell nivå. Det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete bör tillhandahålla tydligt fastställda kanaler för specifika utvecklingsaktörer utöver OECD-givarna, däribland nya givare, civilsamhällets organisationer, privata filantroper, ekonomiska institutioner och företag inom den privata sektorn.

N.  Finansieringen av målen för hållbar utveckling är en enorm utmaning som inte bara kräver ett starkt politiskt engagemang från EU och EU-medlemsstaterna, utan även ett starkt globalt partnerskap och utnyttjande av alla former av finansiering (från inhemska, internationella, offentliga, privata och innovativa källor). Privat finansiering är nödvändig, men bör inte ersätta offentlig finansiering.

O.  Uppnåendet av målen för hållbar utveckling är inte bara beroende av ekonomi, utan även av icke-ekonomiska åtgärder som erkänns i Agenda 2030.

P.  En effektiv mobilisering av inhemska resurser är en oumbärlig del i att uppnå målen i Agenda 2030. Utvecklingsländerna drabbas särskilt hårt av företagens skatteflykt och skatteundandragande.

Q.  Bristande jämställdhet mellan könen, klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald, osäker livsmedelsförsörjning, luftföroreningar och ökningen av påtvingad migration är vissa av de mycket komplexa utmaningar som vår civilisation står inför i dag. Dessa är sammanhängande utmaningar som kräver ett helhetsgrepp. FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling är ett grundläggande verktyg för att ta itu med dessa globala utmaningar på ett integrerat och heltäckande sätt.

R.  I enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget ska det främsta målet för politiken på området för utvecklingssamarbete vara att minska och på sikt utrota fattigdomen.

S.  FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling kommer att hålla ett toppmöte under överinseende av FN:s generalförsamling i september 2019, i syfte att bedöma genomförandet av Agenda 2030 i sin helhet, genom att se över framstegen med alla målen för hållbar utveckling på ett heltäckande sätt, och ett möte på ministernivå i juli 2019, i syfte att se över framstegen med mål 4 (god utbildning för alla), mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), mål 10 (minskad ojämlikhet), mål 13 (bekämpa klimatförändringar), mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) och mål 17 (genomförande och globalt partnerskap) för hållbar utveckling, och därefter årligen för att genomföra översyn av framstegen i förhållande till de mål som inte granskades inom ramen för 2019 års tematiska översyn.

T.  FN:s generalförsamlings toppmöte om målen för hållbar utveckling erbjuder ett tillfälle för EU och dess medlemsstater att lyfta fram sina framsteg med att främja Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling på ett heltäckande sätt.

U.  I uppföljningen och översynen av Agenda 2030 i FN har EU inte alltid varit enat i omröstningarna, framför allt inte när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter.

V.  Politiska högnivåforumet för hållbar utveckling erbjuder ett lämpligt utrymme för EU och dess medlemsstater att se över sina framsteg med att främja Agenda 2030 genom frivilliga nationella översyner och att inta en ledande roll som den största givaren av offentligt utvecklingsbistånd och som en drivkraft för hållbarhet och miljöpolitik. Dessa slutförda frivilliga nationella översyner kommer till användning vid bedömningen av framstegen med målen för hållbar utveckling och sätter ljuset på befintliga brister och utmaningar.

W.  Offentligt utvecklingsbistånd kommer att spela en avgörande roll när det gäller genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling, i synnerhet i låginkomstländer och i kampen mot extrem fattigdom och orättvisor, om principerna för utvecklingseffektivitet respekteras, dvs. länders egenansvar, insyn och redovisningsskyldighet, inriktning på att uppnå resultat samt delaktighet.

X.  Principen att ingen ska lämnas på efterkälken är central i Agenda 2030. Under 2017 löpte ca 22,5 procent av EU:s befolkning risk att drabbas av fattigdom eller socialt utanförskap, och 6,9 procent av dess befolkning led av allvarlig materiell fattigdom(13). Bristande jämlikhet får flera allvarliga sociala konsekvenser, såsom stora skillnader i välbefinnande och livskvalitet, bland annat vad gäller yrkesmöjligheter och hälso- och sjukvård.

Y.  Nivån för barnfattigdom och socialt utanförskap är fortsatt ihållande hög i unionen (26,4 procent under 2017). I den europeiska pelaren för sociala rättigheter fastställs att barn har rätt att skyddas mot fattigdom och att barn från missgynnade miljöer har rätt till särskilda åtgärder för att få mer likvärdiga möjligheter. Att investera i ett tidigt skede i barnen ger betydande resultat för såväl dem som för samhället i stort, och det är en avgörande faktor för att barnen tidigt ska kunna bryta en ond cirkel som eftersatta.

Z.  Under de senaste fem åren har EU gjort framsteg i fråga om nästan alla mål för hållbar utveckling, varvid sju av EU:s 27 medlemsstater är bland de tio främsta i Global SDG Index ranking. Alla EU:s 27 medlemsstater är bland de 50 främsta ( av 156)(14). Vissa medlemsstater leder redan genomförandet av målen för hållbar utveckling. EU saknar dock fortfarande en genomförandestrategi för målen för hållbar utveckling.

AA.  De stora och ökande klyftorna mellan och inom olika länder kan vara mycket kostsamma såväl socialt som ekonomiskt. Klyftorna strider klart och tydligt mot målet att skapa hållbar utveckling.

AB.  Bättre lagstiftning har i ett meddelande från kommissionen uttryckligen angetts som ett annat sätt att säkerställa ytterligare integrering av hållbar utveckling i EU:s politikområden(15).

AC.  I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 19 juli 2018 om bekämpning av hiv/aids, virushepatit och tuberkulos i Europeiska unionen och grannländerna (SWD(2018)0387) framhävs bristerna och begränsningarna i övervakningsdata för virushepatit, vilket gör det svårt att bedöma i vilken utsträckning EU-medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att uppnå målen för hållbar utveckling.

AD.  I kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid (COM(2017)2025) saknades hållbar utveckling och Agenda 2030 i visionen och beskrivningen av EU:s framtid.

AE.  I Unicefs rapport Framsteg för varje barn i eran för mål för hållbar utveckling, som offentliggjordes i mars 2018, konstaterades alarmerande bristfälliga data i 64 länder och otillräckliga framsteg med att uppnå målen i ytterligare 37 länder. Över en halv miljard barn lever i länder som inte kan mäta framstegen med målen för hållbar utveckling.

AF.  Anständigt arbete är grunden till rättvis och inkluderande tillväxt och en drivkraft till utveckling och socialt avancemang. Vid sidan av att ge socialt skydd för dem som inte kan hitta jobb eller inte kan arbeta motverkas bristande jämställdhet, och sociala och ekonomiska framsteg främjas i hög grad.

Europeiskt ledarskap avseende universella värden inom en multilateral ram för människorna, planeten och välståndet

1.  Europaparlamentet betonar att de komplexa globala utmaningar som världen står inför kräver ett integrerat helhetsgrepp, vilket Agenda 2030 för hållbar utveckling kan leverera.

2.  Europaparlamentet framhåller att syftet med Agenda 2030 är att uppnå större välbefinnande för alla, inom ramen för vår planets begränsningar, utan att någon lämnas åt sitt öde, och att de fyra viktiga pelarna för hållbar utveckling (social, miljömässig, ekonomisk och förvaltningsmässig) måste vägas in på ett heltäckande sätt, för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att hållbar utveckling utgör ett grundläggande mål för EU, såsom anges i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (FEU), och bör spela en central roll i debatten om och framställningen av EU:s framtid. Parlamentet understryker dessutom att genomförandet av målen för hållbar utveckling bör leda till ett paradigmskifte och bli EU:s övergripande långsiktiga ekonomiska modell för att ersätta den nuvarande Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av Agenda 2030 är nära kopplat till EU:s värden och intressen och utgör en betydande innovation med potential att blåsa nytt liv i den världsordning som bygger på multilateralism och internationellt samarbete.

4.  Europaparlamentet påminner om behovet av att systematiskt dela upp data om alla relevanta indikatorer för alla mål och delmål efter kön och andra egenskaper.

5.  Europaparlamentet betonar att EU, tillsammans med sina medlemsstater och deras lokala och regionala myndigheter, bör förnya sitt åtagande att vara en global ledare när det gäller att genomföra Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och i nära samarbete med sina internationella partner. Parlamentet påminner om att EU:s politiska engagemang bör återspeglas i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet understryker att Agenda 2030 i ännu högre grad måste fungera som en katalysator för en samordnad strategi mellan EU:s inre och yttre åtgärder och dess övriga politik, liksom för samstämmighet mellan EU:s finansieringsinstrument, i syfte att åstadkomma ett övergripande svar och ett övergripande åtagande för hållbar tillväxt och utveckling.

6.  Europaparlamentet insisterar på att genomförandet av målen för hållbar utveckling kräver effektivt samarbete på europeisk, nationell, regional och lokal nivå under iakttagande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet betonar vikten av de rådgivande nämnderna för miljö och hållbar utveckling i detta samarbete och anser deras engagemang på alla förvaltningsnivåer bör stärkas.

7.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att många medlemsstater och partnerländer utanför EU har gjort betydande insatser för att utforma mekanismer och strategier för att genomföra målen för hållbar utveckling och införliva dem i sin politik och sina ramar för samhällsstyrning. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har utvecklat sådana mekanismer att göra det. Parlamentet understryker att EU kan bidra till att uppnå lika villkor genom att hjälpa och uppmuntra tredjeländer att vidta liknande åtgärder. Parlamentet är medvetet om att det fortfarande behövs ytterligare förbättringar på EU-nivå.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en övergripande strategi för målen för hållbar utveckling i sin politik.

9.  Europaparlamentet erkänner att alla europeiska länder, såväl inom som utanför EU, 2015 anslöt sig till Agenda 2030. Parlamentet anser att man mot bakgrund av debatten om Europas framtid bör överväga att utarbeta en Europaomfattande ram för uppnåendet av målen för hållbar utveckling med EU:s medlemsstater, EES, undertecknarna av EU:s associeringsavtal, EU:s kandidatländer och, efter utträdet ur EU, Förenade kungariket. Parlamentet understryker vikten av att främja parlamentarisk debatt på alla nivåer.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030, i vilket det beskrivs tre olika scenarier för hur EU skulle kunna gå vidare med målen för hållbar utveckling. Parlamentet förordar det första scenariot där det föreslås en övergripande strategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling av EU och medlemsstaterna. Parlamentet anser med tanke på Europas framtid att ett hållbart Europa är vägen framåt för att säkerställa välstånd och välbefinnande för dess medborgare och för vår planet.

11.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har utvecklat en integrerad och övergripande strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av offentligt utvecklingsbistånd som ett viktigt instrument för att utrota fattigdom och påminner om EU:s och medlemsstaternas respektive åtaganden om offentligt utvecklingsbistånd, däribland åtagandet att spendera 0,7 % av bruttonationalinkomsten på offentligt utvecklingsbistånd, varvid mellan 0,15 och 0,20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet/bruttonationalinkomsten skulle anslås till de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast möjligt förnya sitt åtagande om målet på 0,7 procent av det offentliga utvecklingsbiståndet/bruttonationalinkomsten och att gradvis öka det offentliga utvecklingsbiståndet för att nå detta mål inom en tydlig tidsram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätta kontrollerbara årliga handlingsplaner för att uppnå de enskilda målen för offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet understryker att med tanke på att såväl EU som medlemsstaterna har ett ansvar för att uppnå målet på 0,7 procent av det offentliga utvecklingsbiståndet/bruttonationalinkomsten, är medlemsstaterna ansvariga gentemot både de nationella parlamenten och Europaparlamentet.

13.  Europaparlamentet erkänner att hälsovinster måste skyddas och framsteg påskyndas för att nå målen om hållbar utveckling. Parlamentet framhåller att medan världen har gjort anmärkningsvärda framsteg på flera fronter när det gäller hälsa, återstår det många utmaningar, däribland att ta itu med skillnader i hälsa mellan befolkningarna i stabila länder och de som bor i känsliga och utsatta miljöer, samt hälsoskillnader inom länderna själva.

14.  Europaparlamentet erkänner att Agenda 2030 för hållbar utveckling har stärkt den globala hälsan som en politisk prioritering. Parlamentet framhåller att friska befolkningar är avgörande för en hållbar utveckling – för att avskaffa fattigdom, främja fredliga och inkluderande samhällen och skydda miljön. Parlamentet insisterar på att hälsa också är ett resultat och en indikator på framsteg som återspeglar framgången för många mål och Agenda 2030 som helhet.

15.  Europaparlamentet understryker att EU på det hela taget har lyckats minska sina egna växthusgasutsläpp och att koppla bort dem från ekonomisk tillväxt, vilket i hög grad har bidragit till de globala insatserna, även med hänsyn till utsläpp inom ramen för EU:s import och export(16). Parlamentet noterar dock att det krävs fler insatser både på EU-nivå och i världen.

Förbättring av de strategiska och samordnade EU-insatserna för att uppnå de globala målen

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en djupgående analys av bristerna inom den befintliga politiken och dess genomförande för att identifiera kritiska områden för synergieffekter och oförenligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål tydligt fastställa vilka åtgärder som behöver vidtas fram till 2030 i fråga om politik och lagstiftning, statistik och insamling av disaggregerade data, och förvaltning och genomförande, för att före utgången av 2019 fastställa en övergripande strategi för uppnåendet av Agenda 2030.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en ambitiös, övergripande och allomfattande strategi vad gäller genomförandet av Agenda 2030, som fullt ut integrerar målen för hållbar utveckling i EU:s politik och förvaltning för att ge vägledning både för EU-institutionerna och medlemsstaterna i deras genomförande, övervakning och översyn av Agenda 2030 och för att ge detaljerade färdplaner, konkreta mål och tidsfrister. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att denna strategi väger in kopplingarna mellan de olika målen för hållbar utveckling.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt samarbete med FN och EU:s medlemsstater att stödja dess pågående reform som gör det lämpligt för att genomföra Agenda 2030.

19.  Europaparlamentet påminner om att alla målen för hållbar utveckling är relevanta för att tillgodose barns rättigheter. Parlamentet betonar att det är viktigt att genomföra EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter inom ramen för EU:s yttre förbindelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och rapportera om framsteg beträffande barns rättigheter i EU:s externa program.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en viktig grundval för att bygga upp ett hållbart Europa leda utvecklingen av en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtionsmodeller som skyddar hälsan och lättar på livsmedelssystemens påfrestningar på hälsan och miljön, samt medför ekonomiska fördelar för jordbrukarna, företagen och medborgarna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med viktiga aktörer på alla nivåer arbeta för att trygga hälsosamma liv och främja välbefinnande hos alla oavsett ålder, framför allt i syfte att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig, överkomlig, effektiv och hållbar, genom att ta itu med riskfaktorer kopplade till icke smittsamma sjukdomar på ett mer heltäckande sätt, utbyta bästa praxis och stärka kapaciteten att förhindra och hantera globala hälsohot såsom antimikrobiell resistens.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa politik, strategier och metoder för program, ekonomi och drift, där detta kan öka effektiviteten och ändamålsenligheten, till FN och dess partner, för att öka ändamålsenligheten för flera gemensamma prioriteringar, exempelvis jämställdhet mellan könen, reproduktiv hälsa, mödrahälsa, nyfödda barns hälsa, barn- och ungdomshälsa, klimatförändringar och miljön, genom att motverka ojämlikhet och fattigdom.

23.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att säkerställa skatterättvisa och skattetransparens, bekämpa skatteflykt och skattefusk, undanröja olagliga finansiella flöden och skatteparadis samt öka anskaffningen av inhemska resurser för att finansiera Agenda 2030. Parlamentet upprepar att man bör bedöma spridningseffekterna av nationell och europeisk skattepolitik på utvecklingsländerna, och säkerställa en konsekvent politik för utveckling.

24.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att få bukt med social och ekonomisk ojämlikhet och främja jämställdhet mellan könen inom EU och i världen. Parlamentet påminner om den bakomliggande principen i 2030 års agenda om att ingen ska lämnas på efterkälken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att rikta särskild uppmärksamhet mot de som är mest marginaliserade och utsatta i samhället för att säkerställa fullständig inkludering.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja hållbara globala värdekedjor genom att införa system för tillbörlig aktsamhet för företag, som gäller hela leveranskedjan, vilket uppmuntrar företag att investera på ett mer ansvarsfullt sätt och främjar ett effektivare genomförande av kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtal, även inom korruptionsbekämpning, transparens, skatteflykt och ansvarsfullt företagande.

26.  Europaparlamentet anser att målen för hållbar utveckling bör stå i centrum för EU:s strategi för hållbar utveckling och inkluderande tillväxt. Parlamentet understryker behovet av att tydligt fastställa gemensamma indikatorer, riktmärken och mål, samt en analys av avståndet till syften och mål, de åtgärder som krävs för att nå dem och hur de kommer att genomföras. Parlamentet betonar att man i EU:s 2030-strategi även bör ange när och hur unionen kommer att genomföra hållbarhetskonsekvensbedömningar för att få bukt med befintliga brister, ändra den befintliga politikens inriktning och få till stånd nya lagförslag eller översyner av unionslagstiftning, samtidigt som man säkerställer konsekvens och samordningsåtgärder både på EU- och medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet i alla dess sammansättningar att utan dröjsmål ta itu med detta arbete.

27.  Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen bör involvera parlamentet och ligga i linje med Agenda 2030, och att en hållbarhetskontroll bör ingå i processen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare anpassa processen för den befintliga europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att detta i synnerhet skulle kräva att man i den europeiska planeringsterminen tar hänsyn till alla dimensioner av målen för hållbar utveckling på ett övergripande sätt.

28.  Europaparlamentet betonar behovet av en tydlig identifiering i fråga om vilka åtgärder som ska vidtas på varje förvaltningsnivå för att genomföra målen, samtidigt som subsidiaritetsprincipen följs. Parlamentet kräver att tydliga och enhetliga processer för hållbar utveckling införs på lämplig nivå (nationell, subnationell, lokal) inom de medlemsstater som inte redan har infört dem. Parlamentet betonar att kommissionen bör ge vägledning i denna process för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt. Parlamentet efterlyser en flernivåstrategi för att skapa bättre förståelse, ökat engagemang och gemensamt ansvar för att genomföra målen för hållbar utveckling.

29.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av Eurostats andra övervakningsrapport om hållbar utveckling i EU, som är ett framsteg i riktning mot att skapa en fullt utvecklad EU-övervakningsmekanism. Parlamentet beklagar att rapporten inte innehåller någon bedömning av konsekvenserna av EU:s lagstiftning för tredjeländer eller någon utvärdering av hur stor klyftan är mellan de aktuella resultaten och uppnåendet av målen.

30.  Europaparlamentet understryker att kommissionen måste utveckla en integrerad, effektiv och inkluderande ram för övervakning, ansvarighet och översyn för genomförande och integrering av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030, som överensstämmer med FN:s ram för globala indikatorer och som samlar in information och relevanta disaggregerade data på nationell och subnationell nivå, samtidigt som man erkänner att Eurostat på egen hand inte kan göra en omfattande kartläggning av alla dimensioner av framsteg när det gäller mål om hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att beakta spridningseffekterna och målens odelbara och sammanlänkade karaktär, och begär att Eurostat även ska ges befogenhet att systematiskt rapportera om resultat avseende målen för hållbar utveckling för varje medlemsstat, på grundval av en enhetlig uppsättning indikatorer.

31.  Europaparlamentet understryker behovet av ett brett spektrum av indikatorer som inte är av rent ekonomisk karaktär och som fångar den omvälvande karaktären hos målen för hållbar utveckling, särskilt när det gäller att ta itu med fattigdom i alla dess former, och som bör mätas genom disaggregerade data som är relevanta för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att Eurostat måste etablera en uppsättning specifika resultatindikatorer för den interna tillämpningen av målen för hållbar utveckling i EU på de respektive myndighetsnivåerna.

32.  Europaparlamentet påminner om EU:s viktiga uppgift vad gäller att förbättra normer för insyn, ansvarsskyldighet och hållbarhet i de globala värdekedjorna. Parlamentet understryker att EU är en normativ och ekonomisk makt som därför måste inta en ledande ställning genom att föregå med gott exempel och upprätta globala regler. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja förhandlingarna om ett bindande FN-fördrag om transnationella företag och mänskliga rättigheter.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att tillhandahålla data för en effektiv övervakning av virushepatit i enlighet med de indikatorer som fastställts av Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka denna process i enlighet med sitt åtagande i sitt meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid från november 2016.

34.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka medvetenheten om den nydanande potentialen i Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål. Parlamentet påminner om behovet av att göra medborgarna och organisationer i det civila samhället delaktiga i genomförande- och övervakningsprocessen. Parlamentet betonar att det tillsammans med de nationella parlamenten har en viktig uppgift i detta.

35.  Europaparlamentet framhåller vikten av öppenhet och demokratisk ansvarsskyldighet vid övervakning av EU:s framsteg när det gäller Agenda 2030, och understryker således den uppgift som medlagstiftarna har i denna process. Parlamentet anser att ett ingående av bindande interinstitutionella avtal enligt artikel 295 i EUF-fördraget skulle tillhandahålla en lämplig ram för samarbetet i detta avseende.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra den befintliga informationen och öka medvetenheten hos medborgarna om behovet av att slutföra Agenda 2030.

37.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen måste vara orienterad mot Agenda 2030 och säkerställa ökad integrering av hållbar utveckling i alla finansieringsmekanismer och budgetposter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genom sin fleråriga budgetram öka ansvaret för att leverera kollektiva resultat. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt om den framtida fleråriga budgetramen som kräver en obligatorisk halvtidsöversyn, efter en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar, och med beaktande av en bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller målen om hållbar utveckling. Parlamentet betonar behovet av att kontrollera den rådande politikens planerade finansieringsram, för att säkerställa överensstämmelse med hållbar utveckling.

38.  Europaparlamentet anser att det i betydligt snabbare takt krävs grön investering, innovation och tillväxt i EU för att man framgångsrikt ska kunna genomföra Agenda 2030 inom utsatt tid, och understryker vikten av ett utnyttjande på bredare front av innovativa, befintliga finansieringsverktyg, exempelvis grön offentlig upphandling, samt det akuta behovet av olika strategier för den nuvarande investeringspolitiken, framför allt utfasningen av miljöskadliga subventioner.

39.  Europaparlamentet välkomnar den ökande mängden institutionellt och privat kapital som anslås till finansiering av målen för hållbar utveckling och understryker vikten av en stabil och hållbar finansieringsram, som inbegriper en kalibrering av kapitalkraven för banker och en tillsynsmässig behandling av tillgångar med hög kolhalt, tillsynsregler för försäkringsbolag och en uppdatering av uppdraget för institutionella investerare och kapitalförvaltare.

Samstämmighet avseende samt samordning och integrering av målen för hållbar utveckling i politiken

40.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en bättre samordning och ett bättre samarbete mellan och inom beslutande organ, olika organisationer och relevanta berörda aktörer, inklusive lokala myndigheter och organisationer i det civila samhället i syfte att genomföra Agenda 2030 och uppnå större politisk samstämmighet för en hållbar utveckling.

41.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av kommissionens rapport om en konsekvent politik för utveckling 2019 och försöken att bättre integrera denna aspekt i EU:s strategi för att genomföra målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att principen om en konsekvent politik för utveckling fastställs i artikel 208 i EUF-fördraget, samtidigt som den även är grundläggande för att uppnå målen för hållbar utveckling.

42.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts av verktygen för konsekvent politik för utveckling för att påverka EU-politiken. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att se till att man i strategier som inte rör utveckling tar hänsyn till utvecklingsmål som ett resultat av mekanismer för konsekvent politik för utveckling.

43.  Europaparlamentet understryker att en konsekvent politik för utveckling är grundläggande för och en del av en konsekvent politik för hållbar utveckling. Parlamentet rekommenderar uttryckligen att bästa praxis och tillvaratagna erfarenheter från en konsekvent politik för utveckling tillämpas i fortsatt utveckling och operationalisering av en konsekvent politik för hållbar utveckling.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att än en gång bekräfta sitt åtagande om en konsekvent politik för utveckling, som är ett viktigt bidrag för att skapa en bredare konsekvent politik för hållbar utveckling, i sina åtgärder för att genomföra Agenda 2030. Parlamentet betonar behovet av att förbättra mekanismerna för en konsekvent politik inom alla EU-institutioner och EU:s politiska beslutsfattande, och att säkerställa att denna princip respekteras i tillräcklig grad genom regelbundna förhandsbedömningar och lämpliga mekanismer för ansvarsskyldighet och begränsning.

45.  Europaparlamentet anser att en konsekvent politik för hållbar utveckling innebär att all relevant politik och alla finansiella och icke-finansiella instrument på EU-nivå i framtiden måste utformas, genomföras och övervakas i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling, och att kommissionen därför snabbt bör utveckla nödvändig politisk kapacitet på alla nivåer.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en handlingsplan för uppföljning i enlighet med rekommendationen i den externa utvärderingen av den konsekventa politiken för utveckling att det bör antas en tydlig uppsättning regler för att genomföra konceptet. Parlamentet upprepar sitt krav på att tydligt fastställa ansvaret för varje EU‑institution för att fullgöra åtagandena inom ramen för en konsekvent politik för utveckling.

47.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att den konsekventa politiken för utveckling ska diskuteras på rådsnivå, för att skapa incitament till att genomföra dess mekanismer med syftet att uppfylla målen för Agenda 2030 för hållbar utveckling. Parlamentet anser, i enlighet med vad som påpekats i den externa utvärderingen av den konsekventa politiken för utveckling, att en avgörande effekt när det gäller att främja den politiska strategin och göra den effektiv kan endast medfölja EU:s politiska vilja.

48.  Europaparlamentet betonar mot bakgrund av det rättsliga åtagandet att främja en konsekvent politik för utveckling i artikel 208 i EUF-fördraget att det är nödvändigt att EU aktivt inleder samtal med utvecklingsländer och regioner för att diskutera och avhandla stora politiska initiativ som kan påverka dem.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att EU-institutionerna visar ledarskap och anpassar sin egen förvaltning för att möjliggöra integrering av målen för hållbar utveckling i sitt arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna målen för hållbar utveckling på högsta nivå genom en för ändamålet avsedd projektgrupp som är knuten till ordförandens kansli, och som arbetar med alla kommissionsledamöter och utbildade kontaktpersoner inom generaldirektoraten. Parlamentet påpekar att det även bör hänvisas till det aktuella läget för genomförandet av målen för hållbar utveckling i talet om tillståndet i unionen. Parlamentet insisterar på att parlamentet även bör säkerställa att målen för hållbar utveckling konsekvent integreras i alla dess utskott.

50.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för Agenda 2030 inom rådet (allmänna frågor). Parlamentet efterlyser inrättandet av samordnings- och samarbetsmekanismer avseende målen för hållbar utveckling mellan och inom parlamentet, rådet och kommissionen för att säkerställa en konsekvent politik. Parlamentet understryker att sådana mekanismer bör tydligt regleras och fastställas genom ett interinstitutionellt avtal för ett hållbart EU fram till 2030, eftersom konsekventa politiska processer mellan de tre institutionerna kommer att vara avgörande för ett framgångsrikt genomförande av Agenda 2030. Parlamentet kräver att alla tre institutioner görs delaktiga i det framtida arbetet vid flerpartsplattformen för målen för hållbar utveckling och betonar vikten av att inkludera alla berörda aktörer i denna plattform, inklusive det civila samhällets organisationer.

51.  Europaparlamentet anser att den befintliga flerpartsplattformen för FN:s mål för hållbar utveckling bör uppgraderas och regleras genom en formell och interinstitutionell samrådsram i enlighet med de 17 målen för hållbar utveckling angående partnerskap.

52.  Europaparlamentet framhåller vikten av utvecklingssamarbete för att främja genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländerna. Parlamentet välkomnar integreringen av målen för hållbar utveckling i det nya europeiska samförståndet om utveckling. Parlamentet påminner om att utrotning av fattigdom (mål 1 för hållbar utveckling) fortsatt ska vara det viktigaste målet för EU:s utvecklingssamarbete. och om att mål 1 och mål 2 är direkt kopplade till varandra. Parlamentet upprepar att trots de framsteg som gjorts kommer den nuvarande takten på och omfattningen av genomförandet sannolikt inte främja den nydanande förändring som krävs för att förverkliga mål 2 för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att följa upp rekommendationerna i 2017 års tematiska översyn av mål 2 från FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling.

53.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att genomförandet av målen för hållbar utveckling ska integreras i alla politikområden. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i sin agenda för bättre lagstiftning och understryker möjligheterna att på ett strategiskt sätt använda verktygen för bättre lagstiftning i kommissionens oberoende utvärderingar av EU:s politiska samstämmighet för Agenda 2030 och dess politik för utvecklingssamarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt revidera riktlinjerna för bättre lagstiftningsagendan och att ytterligare stärka och övervaka sina regelbundna förhandsbedömningar för att säkerställa fullständig politisk samstämmighet i genomförandet av målen för hållbar utveckling, samtidigt som man främjar synergieffekter, uppnår sidovinster och undviker kompromisser både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

54.  Europaparlamentet efterlyser en utskottsgemensam samordning i det egna parlamentet, för att övervaka och följa upp EU:s genomförande av sina åtaganden i enlighet med Agenda 2030.

55.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen och parlamentets utskottsordförandekonferens att bedöma hur lämplig parlamentets nuvarande struktur är för att säkerställa dess förmåga att effektivt och heltäckande övervaka arbetet inom alla politiska sektorer för att uppnå målen för hållbar utveckling i EU:s interna och externa politik.

56.  Europaparlamentet uppmanar det egna parlamentet, kommissionen och rådet att arbeta för en gemensam hållbarhetsförklaring som förankrar målen för hållbar utveckling i de fleråriga, interinstitutionella prioriteringarna för nästa valperiod.

57.  Europaparlamentet betonar den roll som regelbundna och korrekta förhandskonsekvensbedömningar samt efterhandsutvärderingar har för att säkerställa bättre integrering av Agenda 2030 och leverera resultat. Parlamentet understryker vikten av att utvärdera kort- och långsiktiga konsekvenser av politiken och dess potentiella bidrag till hållbar utveckling. Parlamentet påminner om den fördragsenliga skyldigheten att ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet i all politik som sannolikt kan påverka utvecklingsländerna.

58.  Europaparlamentet påminner om hur ytterst viktigt det är med inhemsk mobilisering av resurser för att utvecklingsländerna ska uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att man i rapporten från FN:s konferens för handel och utveckling World Investment Report 2015 – Reformering International Investment Governance(17) uppskattar att utvecklingsländerna förlorar åtminstone 100 miljarder US-dollar per år i bolagsskatteintäkter på grund av att stora smita undan skatt. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens arbetsdokument av den 15 oktober 2015 Collect More – Spend Better: Achieving Development in an Inclusive and Sustainable Way (SWD(2015)0198), som syftar till att tackla frågan. Parlamentet beklagar dock att inga konkreta åtgärder har vidtagits för att säkerställa genomförandet av ovan nämnda strategi från kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett flaggskeppsprogram för inhemsk mobilisering av resurser, för att säkerställa ökade skatteinkomster och göra det möjligt att finansiera målen för hållbar utveckling.

59.  Europaparlamentet insisterar på att lokala aktörer måste stärkas som drivkrafter för hållbar utveckling och efterlyser ökat deltagande av nationella parlament och regionala och lokala myndigheter i alla skeden av genomförandet av målen för hållbar utveckling, från planering respektive programplanering till utvärdering och övervakning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att stärka sitt stöd till städer och lokala myndigheter så att de kan utveckla, genomföra och övervaka effektiva politiska initiativ och strategier för att uppnå målen för hållbar utveckling.

60.  Europaparlamentet välkomnar den privata sektorns ökande engagemang för att bidra till att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar vikten av att skapa en miljö som främjar nya initiativ och partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, och som uppmuntrar företag att anpassa sina företagsstrategier till målen för hållbar utveckling.

61.  Europaparlamentet påminner om att FN beräknar att investeringar på 5‑7 biljoner US‑dollar krävs varje år för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet insisterar därför på behovet av att mobilisera investeringar och välkomnar i detta sammanhang potentialen för EU:s yttre investeringsplan.

Frivilliga nationella översyner och EU:s rapportering inför FN:s generalförsamlings politiska högnivåforum för hållbar utveckling 2019

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra regelbundna och inkluderande framstegsöversyner och uppmanar de medlemsstater som ännu inte åtagit sig att slutföra en frivillig nationell översyn att göra det i enlighet med Agenda 2030 samt de medlemsstater som redan har gjort en frivillig nationell översyn att upprätta en tidsplan för regelbundna framtida frivilliga nationella översyner.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra regelbundna analyser av medlemsstaternas frivilliga nationella översyner i syfte att bedöma framsteg och god praxis. Parlamentet efterlyser dessutom en granskning av de minst utvecklade ländernas frivilliga nationella översyner i syfte att fastställa behov, avhjälpa brister och förbättra stödet och samordningen samt få till ett nära samarbete inom OECD för att utarbeta mekanismer för sakkunnigbedömning för framgångsrika strategier och åtgärder avseende genomförandet av målen för hållbar utveckling i inhemsk och extern politik, och förbättra utbytet av bästa praxis och övervakningen av negativa externa spridningseffekter.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-medlemsstaterna att bredda den gemensamma programplaneringen och det gemensamma genomförandet av utvecklingssamarbete, med utgångspunkt i en politisk dialog om målen för hållbar utveckling med partnerländer, nationella utvecklingsplaner och frivilliga nationella översyner, med hänsyn till ägarskap i länderna och andra principer för utvecklingseffektivitet.

65.  Europaparlamentet betonar att det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling har en viktig uppgift i uppföljningen och översynen av målen för hållbar utveckling. Parlamentet stöder helt och fullt EU:s åtagande att göra en frivillig översyn vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att understryka EU:s ledande funktion i utformningen och genomförandet av Agenda 2030 och lägga fram en heltäckande samordnad rapport om samtliga mål för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att EU:s rapportering, inbegripet den kommande gemensamma sammanfattande rapporten om EU:s stöd till utvecklingsländer, bör inbegripa en analys av nuläget och av befintliga fel och brister.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera som en förebild i det politiska högnivåforumets arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med tredjeländer för att genomföra Agenda 2030, inbegripet genom FN:s ekonomiska kommission för Europa.

67.  Europaparlamentet anser att det bör anordnas ett årligt europeiskt forum för målen för hållbar utveckling, som en förberedelse till det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling, så att externa berörda aktörer och organisationer i det civila samhället samt parlamentariker kan delta i såväl arrangemanget som samtalet om genomförandet av målen för hållbar utveckling.

68.  Europaparlamentet välkomnar att FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling kommer att hålla ett toppmöte under överinseende av FN:s generalförsamling i september 2019 och därefter i samband med framtida toppmöten, som en möjlighet att utvärdera genomförandet av samtliga mål för hållbar utveckling inom ramen för Agenda 2030 som helhet, och förväntar sig att unionen tar ledningen vid toppmötet. Parlamentet noterar att medlemsstaternas framsteg varierar, beroende på bland annat respektive mål för hållbar utveckling samt nationella prioriterade mål och delmål. Parlamentet betonar att målen för hållbar utveckling är mycket sammankopplade och att en integrerad och heltäckande systematisk strategi för deras genomförande bör tillämpas.

Inriktning på målen för hållbar utveckling i den kommande djupgående översynen vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2019

69.  Europaparlamentet välkomnar den kommande fördjupade översynen av mål 4 (god utbildning för alla), mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), mål 10 (minskad ojämlikhet), mål 13 (bekämpa klimatförändringar), mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) och mål 17 (genomförande och globalt partnerskap) för hållbar utveckling och förväntar sig att EU ska bidra fullt ut till översynen. Parlamentet ser fram emot framtida djupgående granskningar av alla andra mål för hållbar utveckling under de kommande åren, samtidigt som man understryker Agenda 2030:s odelbarhet och graden av sammanlänkning mellan målen.

70.  Europaparlamentet upprepar att utbildning av god kvalitet och tillgång till grundläggande skolutbildning för alla (mål 4 för hållbar utveckling) är avgörande för att uppnå hållbar utveckling och självförsörjande samhällen samt för att säkerställa ungdomars egenmakt och anställbarhet. Parlamentet erkänner att utbildning av god kvalitet är ett högt rangordnat fokusområde i flera medlemsstater och betonar att teknisk utbildning och yrkesutbildning är avgörande för ungdomars anställbarhet och tillgång till kvalificerade arbeten. Parlamentet beklagar dock att skillnader i utbildning parallellt med klyftor mellan städer och landsbygd samt mellan könen fortfarande är allmänt utbredda såväl inom som utanför EU. Parlamentet efterlyser därför mer investeringar för att förbättra kvaliteten på utbildning och tillhörande infrastruktur, med särskild inriktning på mindre utvecklade regioner internt och på de minst utvecklade länderna externt.

71.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att mer systematiskt ta sig an de delmål som ingår i mål 8 för hållbar utveckling (hållbar tillväxt och sysselsättning) i sin politik för utvecklingssamarbete och (gemensamma) programplanering. Parlamentet efterlyser ytterligare bidrag till att uppnå mål 8, däribland förbättrad produktiv kapacitet, inkomstgenerering, industrialisering, hållbara konsumtions- och produktionsmönster inom handel, utveckling av den privata sektorn, företagsklimat, infrastruktur och turism.

72.  Europaparlamentet erkänner den roll som kan spelas av mikroföretag, småföretag och medelstora företag, kooperativ, inklusive företagsmodeller och forskningsinstitut som motorer för tillväxt, sysselsättning och lokal innovation. Parlamentet uppmanar till att främja lika villkor för hållbara investeringar, industrialisering, affärsverksamhet, inklusive ansvarsfullt företagande, finans och beskattning, vetenskap, teknik och forskning och innovation, i syfte att stimulera och påskynda den inhemska ekonomiska och mänskliga utvecklingen och att bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt i linje med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra framväxten av nya företagsmodeller och utnyttja ny teknik såsom artificiell intelligens.

73.  Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att den privata sektorn gör framsteg för att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt genom ansvarsfulla och hållbara investeringar, och genom att stärka en inkluderande tillväxt samt främja och förbinda sig till ansvarsfullt företagande. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av investeringsvänliga politiska ramar, inklusive indikatorer och krav för hållbarhetsprestanda för att möjliggöra integrationen av hållbarhetsrisker i beslutsfattande avseende investeringar och rättsstatsprincipen.

74.  Europaparlamentet erkänner att EU:s knutpunkter och inkubatorer för forskning, utveckling och innovation är viktiga för att stödja strukturer för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja starkare kopplingar mellan forskning och företag för att möjliggöra utbyte av bästa praxis och stimulera till innovation. Parlamentet understryker att finansieringen till forskning och innovation måste kompletteras med en strategisk inställning till investeringar, som gör det möjligt för innovativa lösningar att nå ut på marknaden, eftersom dessa ofta kräver kapitalintensiva högriskinvesteringar.

75.  Europaparlamentet uppmanar rådet att ha målen för hållbar utveckling i åtanke när det utformar sin ståndpunkt om den framtida ESF+ och vid tilldelning av nödvändiga finansiella anslag. Parlamentet understryker att uppnåendet av målen för hållbar utveckling i unionen är beroende av ambitiös politik som stöds av tillräckliga resurser.

76.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns stora skillnader i de framsteg som gjorts av EU-medlemsstaterna vad gäller att uppnå mål 10 för hållbar utveckling, som handlar om att minska inkomstskillnader och klyftor på grund av ålder, kön, funktionsnedsättning, etnicitet, ursprung, religion, ekonomisk status och andra faktorer som kan förbättra den sociala sammanhållningen, och att ojämlikheten inte bara består utan också ökar inom och mellan länderna, såväl inom som utanför EU. Parlamentet efterlyser att framsteg påskyndas mot att minska de ökande skillnaderna och främja lika villkor för alla, genom att direkt bistå utsatta grupper och dem med störst behov, och skapa mer inkluderande och hållbar tillväxt samt mänsklig utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera bland annat förbättrade kriterier för ekonomisk ojämlikhet i sin översyn av mål 10 för hållbar utveckling.

77.  Europaparlamentet bekräftar att EU och samtliga dess medlemsstater har undertecknat och ratificerat Parisavtalet och att de flesta medlemsstater uppger att Parisavtalet är en grundpelare i deras internationella samarbetspolitik vid sidan av Agenda 2030, medan vissa av dem har prioriterat målet att bekämpa klimatförändringarna och dess följder (mål 13 för hållbar utveckling). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda kommunikationsstrategier och kommunikationsaktiviteter för att öka det offentliga och politiska stödet för klimatåtgärder samt för att öka medvetenheten om sidovinsterna av att bekämpa klimatförändringarna, såsom renare luft och bättre folkhälsa, bevarande av naturresurser, ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning, ökad energisäkerhet och minskade kostnader för import av energi.

78.  Europaparlamentet anser att Agenda 2030 bör genomföras i sin helhet och på ett sätt som är samordnat och samstämt med Parisavtalet om klimatförändringar, inklusive när det gäller behovet av att snarast överbrygga klyftan mellan vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och att öka insatserna för och finansieringen av en anpassning. Parlamentet påminner om EU:s åtagande om att anslå 20 procent av budgeten för 2014–2020 (ungefär 180 miljarder euro) till insatser för bekämpning av klimatförändringar, bland annat genom sin politik för yttre åtgärder och utvecklingssamarbete.

79.  Europaparlamentet beklagar att Parisavtalets parter hittills inte har lyckats uppnå sina klimatmål, trots de tydliga och omfattande vetenskapliga bevis som presenteras i IPCC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C, i vilket det utförligt redogörs för de skadliga effekterna av en sådan temperaturhöjning och den stora skillnaden i allvarlighetsgrad jämfört med effekterna av 2° C temperaturhöjning. Parlamentet välkomnar internationellt samarbete om utsläppshandel och kopplingen mellan tredjeländer och regionala koldioxidmarknader. Parlamentet uppmanar unionen att främja ett införande av marknadsbaserade system för utsläppsminskning i tillväxtekonomier och utvecklingsländer. Parlamentet noterar att detta kommer att bidra till att minska de globala utsläppen, leda till kostnadsbesparingar och operativ effektivitet, och begränsa risken för koldioxidläckage genom att det skapas lika villkor.

80.  Europaparlamentet understryker behovet av begränsning av och anpassning till klimatförändringar och betonar den grundläggande funktion som utvecklingsländerna har för att målen i Parisavtalet, Agenda 2030 för hållbar utveckling och Addis Abeba‑handlingsplanen ska uppnås, samt det akuta behovet av att hjälpa dessa länder att nå sina nationellt fastställda bidrag. Parlamentet välkomnar i detta avseende det faktum att kampen mot klimatförändringarna är ett prioriterat område inom den nyligen inrättade Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) som syftar till att mobilisera investeringar i den offentliga och privata sektorn i partnerländer i Afrika och EU:s grannskap.

81.  Europaparlamentet understryker att EU bör fortsätta på sin väg, övergå till en koldioxidsnål, klimatneutral, resurseffektiv och ekonomi med biologisk mångfald i full överensstämmelse med FN:s Agenda 2030 och de 17 målen om hållbar utveckling, i syfte att minska ohållbara tendenser som är beroende av överutnyttjande av naturresurser samt förlusten av biologisk mångfald som orsakas av ohållbara konsumtions- och produktionsmodeller. Parlamentet betonar vikten av att EU påskyndar sina initiativ som syftar till att främja ansvarsfull och hållbar konsumtion och produktion, samtidigt som man spelar en ledande roll i arbetet för en cirkulär ekonomi.

82.  Europaparlamentet upprepar att de universella värdena demokrati, god förvaltning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter är förutsättningar för hållbar utveckling, såsom det definieras i mål 16 för hållbar utveckling (fredliga och integrerade samhällen). Parlamentet beklagar dock djupt att väpnade konflikter och våld globalt sett fortfarande är vanligt förekommande. Parlamentet uttrycker sin oro för avsaknaden av framsteg med att stärka rättsstatsprincipen och tillgången till rättvisa i många länder. Parlamentet påminner om EU:s och medlemsstaternas åtagande som fastställs i det europeiska samförståndet om utveckling att anta en allsidig strategi för konflikter och kriser, med inriktning på sårbarhet och människors säkerhet, samtidigt som man erkänner sambandet mellan hållbar utveckling, humanitära insatser, fred och säkerhet och ägnar särskild uppmärksamhet åt instabila och konfliktdrabbade stater. Parlamentet betonar att målet om fredliga och inkluderande samhällen med tillgång till rättvisa för alla bör integreras i utrikespolitiska åtgärder från EU som genom att stödja alla lokala aktörer kan hjälpa till att bygga upp motståndskraften, främja människors säkerhet, stärka rättsstatsprincipen och ta itu med de komplexa utmaningarna i fråga om otrygghet, instabilitet och demokratisk övergång.

83.  Europaparlamentet betonar att bekämpning av ojämlikhet i och mellan länder, bekämpning av diskriminering och fredsfrämjande, deltagandedemokrati, god förvaltning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter måste vara mål som genomsyrar EU:s utvecklingspolitik.

84.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strävan efter att maximera konsekvens och skapa synergieffekter mellan olika politikområden för att stärka medlen för att genomföra och blåsa nytt liv i det globala partnerskapet för hållbar utveckling

85.  Europaparlamentet betonar att inkluderande och rättvis utbildning, vetenskap, teknik och innovation är särskilt viktiga redskap när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling och erkänner behovet av att förbättra förvaltningen inom denna sektor. Parlamentet beklagar att forskarsamhällets bidrag hittills inte har nått sin fulla potential. Parlamentet understryker behovet av att på ett bättre sätt införliva begreppet hållbar utveckling och samhällsutmaningar i Horisont 2020 och framtida ramprogram för forskning. Parlamentet erinrar om behovet av att underlätta mekanismer för meningsfull tekniköverföring till utvecklingsländer.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga till data som rör målen för hållbar utveckling till de värdefulla datamängder som anges i direktivet om öppna data och information från den offentliga sektorn, och att uppmuntra medlemsstaterna att offentliggöra alla rapporter om målen för hållbar utveckling med fri licens.

87.  Europaparlamentet betonar vikten av att fullt ut utnyttja befintliga och kommande EU‑program och EU-instrument, exempelvis Horisont- och Life-programmen, som gör det möjligt för tredjeländer att delta på områdena energi, klimatförändringar och hållbar utveckling.

88.  Europaparlamentet efterlyser en EU-budget som ger hållbar utveckling status som främsta mål. Parlamentet påminner om att kampen mot bedrägerier och skatteundandragande är en fråga om utveckling av solidaritet.

89.  Europaparlamentet betonar att uppnåendet av målen för hållbar utveckling inom områdena livsmedel, jordbruk, energi, material, städer och hälsa och välbefinnande skulle kunna öppna möjligheter på marknaden till ett värde av mer än 10 biljoner euro(18). Parlamentet understryker emellertid att för att uppnå EU:s ambition om en resurseffektiv ekonomi, måste EU och dess medlemsstater gå i främsta ledet när det gäller vetenskap, teknik och modern infrastruktur.

90.  Europaparlamentet understryker mot bakgrund av leveranskedjornas ökande komplexitet och globalisering att det är viktigt att främja tillämpning av stränga hållbarhetsnormer, inklusive i tredjeländer.

°

°  °

91.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, OECD och Förenta nationerna.

(1)

EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.

(2)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).

(3)

EUT C 353, 27.9.2016, s. 2.

(4)

EUT C 76, 28.2.2018, s. 45.

(5)

EUT C 86, 6.3.2018, s. 2.

(6)

EUT C 224, 27.6.2018, s. 36.

(7)

EUT C 334, 19.9.2018, s. 151.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2018)0077.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2018)0279.

(10)

http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-18-5927_en.htm

(11)

http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-18-5882_en.htm

(12)

http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-18-5870_en.htm

(13)

Eurostat 2017, uppgifter från den 16 oktober 2018.

(14)

Diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030, s. 7. (https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/rp_sustainable_europe_30-01_en_web.pdf).

(15)

Kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016) 0739).

(16)

Fördjupad analys till stöd för kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773).

(17)

http://unctad.org/en/PublicationChapters/wir2015ch0_KeyMessage_en.pdf

(18)

Kommissionens rapport om företagande och hållbar utveckling Better Business, Better World, januari 2017.


MOTIVERING

På FN-nivå äger övervakningen och översynen av framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling rum vid det politiska högnivåforumet i juli varje år. På stats- och regeringschefsnivå äger detta rum vart fjärde år. Det senare kommer att ske för första gången i september 2019.

EU har åtagit sig att rapportera gemensamt 2019 om EU:s insatser med anknytning till agendan, utöver de frivilliga nationella översyner som nästan alla EU:s medlemsstater redan har genomfört. Syftet med detta strategiska betänkande på eget initiativ, som utarbetas gemensamt av utskotten för utveckling och för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, är att bidra till EU:s inventering.

Betänkandet kommer nästan fyra år efter det att Agenda 2030 för hållbar utveckling högtidligen antogs av alla stats- och regeringschefer i FN:s medlemsstater, och följer på flera års förhandlingar där EU intog en ledande roll. Målen för hållbar utveckling är en viktig innovation inom multilateralismen och FN-systemet och utgör en väsentlig drivkraft för den pågående reformen av FN och för större omvandlingar av den långsiktigare politiska planeringen i många länder världen över. Till skillnad från millennieutvecklingsmålen är målen för hållbar utveckling universella, övergripande och inbördes sammankopplade. Följaktligen har de konsekvenser för EU och dess medlemsstater på EU-nivå, nationell nivå – inhemskt, regionalt och lokalt – och internationell nivå.

Initiativet till att anta ett gemensamt betänkande bottnar i insikten att parlamentet bör göra sin röst hörd vid en tidpunkt då det multilaterala samarbetet för människorna, planeten och välståndet – till förmån för klimatåtgärder, solidaritet och fred – inte kan tas för givet. Behovet av ett närmare samarbete mellan de båda utskotten och ett större engagemang från parlamentets sida i främjandet av Agenda 2030 inom och utanför EU gjorde sig tydligt påmint i juli 2018 under den gemensamma ad hoc-delegationen för deltagande vid det politiska högnivåforumet.

Tidpunkten för detta betänkande blir inte mindre läglig av att kommissionen håller på att utarbeta en gemensam sammanfattande rapport om EU:s stöd till utvecklingsländer vid genomförandet av Agenda 2030, med indata från EU:s medlemsstater. Betänkandet kommer dessutom att göra det möjligt för parlamentet att reagera på kommissionens diskussionsunderlag om ett hållbart EU 2030 i tid till rådets kommande slutsatser och diskussion vid toppmötet för EU:s ledare i Sibiu i syfte att reflektera om EU:s framtid, vilket planeras till maj 2019. Medföredragandena anser att målen för hållbar utveckling bör ge inspiration och vägledning avseende det som EU strävar efter att uppnå och riktar in sig på under de kommande åren.

Många av målen för hållbar utveckling och de 169 mål som ingår i Agenda 2030 har en direkt inverkan på nationella, regionala och lokala myndigheters, och därtill, EU:s befogenheter och ansvar, och genomförandet av dem kräver verklig flernivåstyrning. Medföredragandena är övertygade om att det krävs en strategi för verklig flernivåstyrning med ett aktivt och brett deltagande av allmänheten, det civila samhället och den privata sektorn för att effektivt genomföra målen för hållbar utveckling.

I fråga tillämpningsområde föreslår medföredragandena att man ska rikta in sig på ett övergripande och strategiskt tillvägagångssätt avseende genomförandet av målen för hållbar utveckling, inbegripet en bättre samordning och en samordnad förvaltning. Syftet med vårt betänkande är att hjälpa in EU på rätt spår för en allomfattande EU-strategi fram till 2030 vad gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling och att förbättra införlivandet av dem i EU:s politik och förvaltningsmekanismer. I en sådan övergripande EU-strategi för hållbar utveckling, som bygger på en analys av politiska brister och en bedömning av hur långt man befinner sig från att uppnå målen, bör det anges konkreta mål, målsättningar, indikatorer och åtgärder som krävs för att förbättra politikens samordning och samstämmighet med hänsyn till en hållbar utveckling på EU-nivå. I syfte att integrera och införliva målen för hållbar utveckling stöder medföredragandena att verktyg för bättre lagstiftning används strategiskt till att utvärdera och säkerställa samstämmigheten i EU:s politik avseende Agenda 2030, samtidigt som man främjar synergieffekter, uppnår sidovinster och undviker kompromisser både på EU-nivå och medlemsstatsnivå. Lika viktiga frågor i betänkandet gäller hur mekanismerna för lämplig övervakning, proportionerligt ansvarsutkrävande och effektiv översyn ska kunna förbättras, genom en bedömning av de framsteg som gjorts.

Det är av betydelse att betänkandet är tänkt att bidra till den översyn och rapportering som kommer att äga rum under 2019. Detta kommer att ske i följande tre former, som måste återspeglas:

•  Tematisk översyn av ett begränsat urval mål för hållbar utveckling vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling i juli, närmare bestämt mål 4 (god utbildning för alla), mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt), mål 10 (minskad ojämlikhet), mål 13 (bekämpa klimatförändringar), mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) och mål 17 (genomförande och globalt partnerskap).

•  Frivilliga nationella översyner, vilka tillhandahåller ett viktigt verktyg för att bedöma god praxis och framsteg som kan bedömas mer systematiskt av EU:s institutioner.

•  Den EU-rapportering om genomförandet och bidragen till uppnåendet av målen för hållbar utveckling som kommer att äga rum i år.


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

27.2.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

57

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pilar Ayuso, Beatriz Becerra Basterrechea, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Miriam Dalli, Seb Dance, Nirj Deva, Stefan Eck, Bas Eickhout, Francesc Gambús, Gerben-Jan Gerbrandy, Arne Gericke, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Enrique Guerrero Salom, Jytte Guteland, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Anneli Jäätteenmäki, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Jo Leinen, Linda McAvan, Susanne Melior, Norbert Neuser, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, Julia Reid, Elly Schlein, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Bogusław Sonik, Eleni Theocharous, Adina-Ioana Vălean, Anna Záborská, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frank Engel, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Ádám Kósa, Cécile Kashetu Kyenge, Gesine Meissner, Maria Noichl, Alojz Peterle, Keith Taylor, Babette Winter, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georges Bach, Heinz K. Becker, Edward Czesak, Bogdan Andrzej Zdrojewski


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

57

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Gerben-Jan Gerbrandy, Anneli Jäätteenmäki, Gesine Meissner

ECR

Edward Czesak, Nirj Deva, Arne Gericke, Urszula Krupa, Bolesław G. Piecha, Eleni Theocharous

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Anja Hazekamp, Kateřina Konečná

PPE

Pilar Ayuso, Georges Bach, Heinz K. Becker, Ivo Belet, Birgit Collin-Langen, Frank Engel, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Alojz Peterle, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Bogusław Sonik, Adina-Ioana Vălean, Anna Záborská, Bogdan Andrzej Zdrojewski

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Miriam Dalli, Seb Dance, Enrique Guerrero Salom, Jytte Guteland, Cécile Kashetu Kyenge, Jo Leinen, Linda McAvan, Susanne Melior, Norbert Neuser, Maria Noichl, Massimo Paolucci, Elly Schlein, Babette Winter, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho

VERTS/ALE

Bas Eickhout, Martin Häusling, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Keith Taylor

1

-

EFDD

Julia Reid

1

0

EFDD

Sylvie Goddyn

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 7 mars 2019Rättsligt meddelande