Förfarande : 2019/0803(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0195/2019

Ingivna texter :

A8-0195/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 16/04/2019 - 8.7
CRE 16/04/2019 - 8.7

Antagna texter :

P8_TA(2019)0365

BETÄNKANDE     
PDF 205kWORD 68k
10.4.2019
PE 636.349v03-00 A8-0195/2019

om utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten

(C8–0116/2019 – 2019/0803(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Indrek Tarand

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: IVANA MALETIĆS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: IVANA MALETIĆS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten

(C8–0116/2019 – 2019/0803(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0116/2019),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0195/2019), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 8 april 2019 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Ivana Maletić till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: IVANA MALETIĆS MERITFÖRTECKNING

Utbildning:

2015–nu

Doktorand vid Universitetet i Rijeka, ekonomiska fakulteten (Kroatien)

2012

Filosofie masterexamen i redovisning, revision och finans, fakulteten för handel och ekonomisk vetenskap, universitetet i Zagreb (Kroatien)

2004–2006

Auktoriserad revisor inom den offentliga sektorn (tvåårig utbildning), CIPFA – The Chartered Institute of Public Finance and Accountancy (Förenade kungariket)

1992–1997

Filosofie masterexamen i ekonomisk vetenskap och handel, fakulteten för handel och ekonomisk vetenskap, universitetet i Zagreb (Kroatien)

Yrkeserfarenhet:

Juli 2013–nu

Ledamot av Europaparlamentet (utskotten ECON, REGI och BUDG), Bryssel (Belgien)

Mars 2012–juli 2013

Ordförande för TIM4PIN – Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn, Zagreb (Kroatien)

Februari 2008–december 2011

Statssekreterare, nationell utanordnare, förhandlare för kapitel 22 och biträdande chefsförhandlare, finansministeriet (Kroatien)

Maj 2005–februari 2008

Biträdande minister för budgetgenomförande och biträdande nationell utanordnare, finansministeriet (Kroatien)

September 2004–maj 2005

Chef för nationella fonden, finansministeriet (Kroatien)

December 1998–september 2004

Rådgivare vid avdelningen för offentlig bokföring och redovisning, finansministeriet (Kroatien)

December 1997–december 1998

Praktikant vid avdelningen för offentlig bokföring och redovisning, finansministeriet (Kroatien)

Yrkesmässig medverkan i projekt:

Maj 2012–juni 2013

Utvärderings- och certifieringsprojektet Regional Certification of Business Friendly Municipalities Programme (BFC SEE) (Regional certifiering av kommunala program för främjande av näringslivet), NALED – National Alliance for Local Economic Development, Centrumet för lokal ekonomisk utveckling vid ekonomiska fakulteten, universitetet i Rijeka (Kroatien)

Februari–mars 2013

Projektet Support to the EU Integration Process in the Republic of Serbia (Stöd till EU‑integrationsprocessen i Republiken Serbien), German Society for International Cooperation (Serbien)

Juni–september 2012

Projektet EU Funds Management Analysis (Analys av förvaltningen av EU-medel), Världsbanken (Kroatien)

Maj 2012

Europeiska kommissionens projekt Further support for implementation of DIS (Ytterligare stöd för genomförandet av DIS), E.I. Euroconsultants (Serbien)

December 2011

Europeiska kommissionens projekt Strengthening the management and control system for EU financial assistance in Montenegro (Att stärka systemet för förvaltning och kontroll av EU:s ekonomiska bistånd i Montenegro), East West Consulting (Montenegro)

November 2010–januari 2011

Forskningsprojektet Impact of the EU integration process on public finances and the budgetary management process of Bosnia and Herzegovina (EU-integrationsprocessens inverkan på de offentliga finanserna och budgetförvaltningen i Bosnien och Hercegovina), Institutet för offentliga finanser (Kroatien)

Oktober 2004–oktober 2005

Projektet Supervision system in the units of local and regional self-government (Tillsynssystem i de lokala och regionala självstyrande enheterna), LGI – Open Society Foundations (Ungern/Kroatien)

Under 2002–2004

Föreläsare under sommarskolan för offentliga finanser, Centre for Excellence in Finance (Slovenien)

April 2004–juni 2004

Projektet Financing of local units (Finansiering för lokalsamhällen), Förenta staternas byrå för internationell utveckling – USAID (Kroatien)

Januari 2002–juni 2002

Projektet Financing of science in Croatia (Vetenskapsfinansiering i Kroatien), Institutet för offentliga finanser (Kroatien)

Januari 2001–juni 2001

Projektet Budget management in local units throughout Croatia (Budgetförvaltning i lokalsamhällen runtom i Kroatien), Institutet för offentliga finanser (Kroatien)

Priser och utmärkelser:

1995

Rektorsutmärkelse för bästa vetenskapliga artikel författad av student

Publikationer:

Böcker:

1)  Maletić, I., Jakir Bajo, I., Stepić, D., A Guide to Good Governance in the Public and Non-Profit Sector (Vägledning till god samhällsstyrning i den offentliga och den ideella sektorn), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2018

2)  Maletić, I., Kosor, K., Ivanković Knežević, K., et. al., My EU Project: A Manual for the Preparation and Implementation of EU Projects (Mitt EU-projekt: En handbok för utarbetandet och genomförandet av EU-projekt), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2018

3)  Maletić, I., Kosor, K., Copić, M., et al., EU Projects – from Idea to Realization (EU‑projekt – från tanke till verklighet), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2016

4)  Maletić, I., Bešlić, B., Copić, M., Kosor, K,., Kulakowski, N., Zrinušić, N., EU Project Management (Förvaltning av EU-projekt), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2014

5)  Maletić, I., et. al., Fiscal Responsibility – Completing Questionnaires, Compiling Plans and Reports (Budgetansvar – Att färdigställa frågeformulär och sammanställa planer och rapporter), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2013

6)  Maletić, I., Stepić, D., Jakir Bajo, I., Knežević, M., Kozina, D., Fiscal Responsibility and Financial Management (Budgetansvar och ekonomisk förvaltning), Centrumet för utveckling av den offentliga och den ideella sektorn TIM4PIN, Zagreb, 2012

7)  Maletić, I., Jakir-Bajo, I., Zorić, A., Fiscal Responsibility (Budgetansvar), Samfundet för kroatiska revisorer och statliga finanspolitiska tjänstemän, Zagreb, 2011

8)  Maletić, I., Vašiček, D., Jakir-Bajo, I., et al., The Accounting of Budget and Budget Users, (Budgetredovisning och budgetanvändare), Samfundet för kroatiska revisorer och statliga finanspolitiska tjänstemän, Zagreb, 2008

9)  Maletić, I., Jakir-Bajo, I., Budgetary Planning and Accounting (Budgetplanering och redovisning), Centrumet för redovisning och finansiella frågor, Zagreb, 2003

10)  Maletić, I., Lončar-Galek, D., Mencer, J., et. al., Application of the Budget Accounting Plan 2003/2004 (Tillämpning av planen för budgetredovisning 2003/2004), Samfundet för kroatiska revisorer och statliga finanspolitiska tjänstemän, Zagreb, 2003

11)  Maletić, I., Vašiček, V., Vašiček, D., Introduction to Budgetary Accounting 2002 (Introduktion till budgetredovisning 2002), Samfundet för kroatiska revisorer och statliga finanspolitiska tjänstemän, Zagreb, 2002

12)  Maletić, I., Jakir-Bajo, I., Budgetary Accounting (Budgetredovisning), Informator, Zagreb, 2001

13)  Maletić, I., Vašiček, D., Jakir-Bajo, I., et al., Budgetary system: Accounting, Finance, Audit, Taxes (Budgetsystem: redovisning, finanspolitik, revision och skatter), Samfundet för kroatiska revisorer och statliga finanspolitiska tjänstemän, Zagreb, 2000

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter med internationella redaktörer och internationell granskning:

1)  Maletić, I., Kandžija, V., The Accession Process and IPA Funds in Bosnia and Herzegovina – an Opportunity for Restructuring Public Spending and Convergence Towards the EU (Anslutningsprocessen och medel från föranslutningsinstrumentet i Bosnien och Hercegovina – ett tillfälle att omstrukturera de offentliga utgifterna och skapa konvergens i förhållande till EU), publikation från den internationella vetenskapliga konferensen om EU:s ekonomiska system och Bosnien och Hercegovinas anslutning – Kommande utmaningar och politik, ekonomiska fakulteten, universitetet i Mostar, ECSA – European Community Studies Association in BiH, s. 238–267, Mostar, 2017

2)  Maletić, I., Petričko, I., Vašiček, D., Comparative Analysis of Croatia’s Position in the Context of International Competitiveness (Jämförande analys av Kroatiens ställning sett till internationell konkurrenskraft) i boken Competitiveness as a process (Konkurrens som en process), ECSA – European Community Studies Association in BiH, s. 13–42, Mostar, 2017

3)  Maletić, I, Redžepagić, S., Experience in management and absorption of the EU pre-accession funds in Croatia – lessons learned (Erfarenhet av att förvalta och använda EU:s föranslutningsmedel i Kroatien – dragna lärdomar) i boken Absorption Capacity of EU pre-accession Programmes in the Western Balkan Countries (Förmåga att utnyttja EU:s föranslutningsprogram i länderna på västra Balkan), s. 311–327, Nice, 2014

4)  Maletić, I., Vašiček, D., Kandžija, J., Croatian experiences in Management and Absorption of the EU Pre-Accession Funds (Kroatiska erfarenheter av att förvalta och använda EU:s föranslutningsmedel), publikation från den nionde internationella konferensen om ekonomisk integration, konkurrens och samarbete – anslutning till EU för länderna på västra Balkan, s. 737–755, Rijeka, 2013

5)  Maletić, I., Vašiček, D., Current Trends and Requirements in Financial Management as Support for the Process of Europeanization of Public Administration, publikation från det 14:e internationella symposiet om att skapa ett innovativt och kreativt Bosnien och Hercegovina, s. 345–361, Sarajevo, 2013

6)  Maletić, I., Vašiček, D., Europeanisation Reforms of the Financial Management System (Europareformer av det ekonomiska förvaltningssystemet), Institutet för offentlig förvaltning, Novi Informator, s. 393–420, Zagreb, 2011

7)  Maletić, I., et al., General framework of administrative convergence provided by Croatian public administrative reforms (Övergripande ramar för konvergens i förvaltningen till följd av reformer av Kroatiens offentliga förvaltning), i boken Administrative Convergence and Reforms in South-Eastern European States – Analyses, Models and Comparative Studies (Konvergens i förvaltningen och reformer i stater i sydöstra Europa – Analyser, modeller och jämförande studier), nr 2, Editura Economică, s. 141–188, Bukarest, 2011

8)  Maletić, I., Primorac, M., Sopek, P., The Net Fiscal Effect of Pre-Accession and Accession of Bosnia and Herzegovina to the European Union (Den statsfinansiella nettoeffekten av Bosniens och Hercegovinas föranslutning och anslutning till EU), publikation från symposiet om utmaningar och perspektiv på integration i länderna i sydöstra Europa, s. 269–285, Tuzla, 2011

9)  Maletić, I., Marić, Z., Rukelj, D., Analysis of Aggregate Investments and their Outlook in Croatia with Special Emphasis on the Possibility of Using the European funds (Analys av sammanlagda investeringar och förväntade resultat i Kroatien, med särskilt fokus på möjligheten att utnyttja EU-medel), Tidskriften Ekonomski pregled, nr 1–2, s. 3–34, 2011

10)  Maletić, I., Vašiček, D., Convergence of Croatian financial and budget regulations to the framework and practices of the European Union (Att uppnå konvergens mellan Kroatiens finanspolitiska och budgetrelaterade bestämmelser och EU:s ramar och praxis), GAER – General Assocation of Eonomists from Romania, Theoretical and Applied Economics, XVII, s. 25–42, Bukarest, 2010

Andra publikationer

Ivana Maletić har publicerat över 250 artiklar i inhemska tidskrifter. Som ledamot av Europaparlamentet sjösatte och redigerade hon den periodiska tidskriften I’M, i vilken hon har publicerat fler än 30 artiklar och varit medförfattare till särskilda utgåvor om användningen av EU-medel för unga, företagare, lokalsamhällen och smarta byar såväl som en särskild utgåva om Europeiska fonden för strategiska investeringar. Hon har även varit medförfattare till fem publikationer för att uppmärksamma femårsjubileet för Kroatiens EU‑medlemskap, vilka publicerades i dagstidningen Jutarnji List. Alla publikationer finns att läsa på www.ivana-maletic.com.

Konferenser, dialoger, diskussioner, paneldiskussioner, workshoppar, presentationer och föreläsningar:

Hon har deltagit som föreläsare vid ett flertal konferenser, rundabordssamtal och seminarier, inrikes såväl som utrikes. Som ledamot av Europaparlamentet har hon anordnat fler än 100 konferenser i olika städer runtom i Kroatien och i Bryssel, Belgien. All information om dessa aktiviteter finns på www.ivana-maletic.com.


BILAGA 2: IVANA MALETIĆS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.  Skulle du kunna redogöra för din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, både inom budgetplanering, budgetgenomförande eller budgetförvaltning och budgetkontroll eller revision?

Under de 14 år jag arbetade vid Kroatiens finansministerium ansvarade jag för att förbättra budgetförfarandena och föreslå nya bestämmelser genom vilka vi införde budgetklassificeringar (ekonomiska, programorienterade, funktionella, platsrelaterade samt utifrån finansieringskälla), upprättade ett system för förvaltning av statsfinanserna samt funktionssättet för det enda kontot för statskassan, införde ytterligare kontroller och övervakning i genomförandeprocessen med avseende på laglig och korrekt användning av medel, gjorde om bokföringssystemet och införde den ändrade periodiseringsprincipen samt upprättade ett helt nytt system för rapportering och de finansiella rapporterna, som kommer att hjälpa cheferna att fatta beslut och övervaka vilka resultat som uppnås. Detta system kommer också att vara en bra grund för kraven på statistisk rapportering som följer metoderna för det europeiska nationalräkenskapssystemet och för statistik över den offentliga förvaltningens finanser.

Vi gjorde följande betydande ändringar av budgetplaneringsförfarandet: från planering utifrån ekonomisk klassificering och fokus på input till programbudgetering (planering utifrån program – projekt och verksamhet) och fokus på resultat. Vårt mål var att införa resultatbudgetering, men steget från programbudgetering till resultatbudgetering har ännu inte tagits.

Jag ledde finansministeriets arbetsgrupp för införandet av strategisk och flerårig planering. År 2008 införde vi en ny budgetlag (Officiella tidningen 87/2008), som väsentligen förbättrade förfarandena för planering, verkställande, bokföring, rapportering och övervakning.

Under förberedelserna för anslutningen till EU och under förhandlingarna ansvarade jag för upprättandet av förvaltningssystemet för programmen för stöd inför anslutningen, vilket innebar att utforma förfaranden och operativa regler för alla organ och ett system för sund ekonomisk förvaltning och kontroll. Under den här tiden studerade jag också, utöver alla bestämmelser med direkt eller indirekt anknytning till föranslutningsinstrumentet, de finansiella bestämmelser som utgjorde grunden för vårt arbete. Under de här åren (2005–2009) arbetade man också med att införa systemet för ekonomisk förvaltning och kontroll i hela Kroatiens offentliga sektor. Eftersom begreppet intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn är själva grunden till förvaltningssystemet för programmen för stöd inför anslutningen kunde jag också, när det nationella systemet skulle upprättas, dra nytta av de erfarenheter jag hade gjort och allt jag hade lärt mig, och jag deltog i arbetsgruppen för detta.

Jag ansvarade även för inrättandet av sambandscentraler för bedrägeribekämpning – systemet för att bekämpa bedrägerier och oriktigheter – och för att de skulle fungera korrekt. Jag ledde arbetsgruppen för utarbetandet av den nationella strategin för bekämpning av bedrägeri och skydd av Europeiska unionens finansiella intressen för perioden 2010–2012, som regeringen antog den 14 januari 2010. Som nationell utanordnare införde jag den struktur med revisionsförklaringar som ingår i systemet för förvaltning av EU-medel. Eftersom det är viktigt att öka medvetenheten om ansvarsfull samhällsstyrning utvidgade jag också, när jag var statssekreterare vid finansministeriet, denna struktur till hela det nationella systemet. Under 2010 övervakade jag utarbetandet av lagen om budgetansvar, som offentliggjordes i den nationella officiella tidningen 131/10, och enligt vilken chefer på alla nivåer i den offentliga sektorn är skyldiga att tillhandahålla en förklaring om budgetansvar liknande garantiförklaringen för EU‑medel. Med hjälp av modellen för förvaltningen av EU-medel utarbetade jag frågeformulär och testblanketter som måste fyllas i för att cheferna ska kunna lämna in förklaringen. Hela metoden fastställs i förordningen om utarbetande och tillhandahållande av förklaringen om budgetansvar och rapporten om tillämpning av de finanspolitiska bestämmelserna, som infördes 2011 och offentliggjordes i den officiella tidningen 78/11.

Som biträdande finansminister granskade jag även noga, utöver genomförandet av statsbudgeten, rapporter om budgetövervakning och budgetgranskning och framhöll vad som behövde förbättras och omarbetas eller tvetydigheter.

Resultaten från budgetövervakningen och de statliga revisionerna var oerhört viktiga för att vi skulle kunna förbättra systemet, eftersom de avslöjade brister och de vanligaste oriktigheterna.

Jag deltog inte själv i revisionerna, men jag erhöll ett certifikat och diplom från brittiska Chartered Institute of Public Finance and Accountancy liksom en filosofie masterexamen inom just redovisning, revision och finans vid ekonomiska fakulteten i Zagreb.

Under mitt arbete med systemet för förvaltning av programmen för stöd inför anslutningen genomgick jag dussintals olika ackrediteringar och revisioner, svarade på många rapporter och förbättrade hela systemet utifrån revisionsresultat. Erfarenheten av att förvalta EU-medel och arbeta med EU:s revisorer ökade under den här tiden avsevärt kunskapen och medvetenheten om hur viktigt det är med interna kontroller och interna såväl som externa revisioner i hela det nationella systemet. De interna revisorerna blev min högra hand och de hjälpte mig att uppfylla mina förpliktelser, precis som hela enheten för central harmonisering.

Jag skrev många verk som sakkunnig och vetenskapliga verk om budgetförfaranden, ändringar i systemet för förvaltning av de offentliga finanserna, förvaltningen av programmen för stöd inför anslutningen, redovisning, budgetinsyn, systemet för budgetansvar och andra dithörande ämnen, och jag var medförfattare till flera böcker inom detta område. Jag deltog i många seminarier och konferenser som föreläsare om dessa ämnen.

2.  Vilka har varit de mest betydande resultaten i ditt yrkesliv?

  Inrättandet av ett enda konto för statskassan och moderniseringen av de budgetförfaranden som anges i den nya budgetlagen, vilken antogs 2008.

  Jag är stolt över alla framgångsrika ackrediteringar och hur väl systemet för förvaltning av programmen för stöd inför anslutningen fungerade, vilket jag var ansvarig för.

  Kapitel 22 – Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument, som jag ansvarade för i min funktion som förhandlare, slutfördes med framgång. Detta är något jag är särskilt glad för, och jag är stolt över hela vår förvaltning.

  Införandet av företeelsen budgetansvar på chefsnivå i den offentliga sektorn var en stor utmaning som vi lyckades klara av, och det medförde ett helt nytt sätt att arbeta och tänka i den offentliga sektorn.

Alla dessa framgångsrikt genomförda program betydde också yrkesmässig utveckling, och jag är glad att jag arbetade vid finansministeriet där arbete, kunskap och ett mycket väl utfört arbete var högsta prioritet. Under min karriär på ministeriet var jag inte medlem i något politiskt parti, och alla steg framåt tog jag enbart tack vare hängivet och väl utfört arbete. Varje enskilt karriärsteg – från rådgivare, hög rådgivare och avdelningschef till biträdande minister och statssekreterare, förhandlare för kapitel 22 och biträdande chefsförhandlare – var därför stora framgångar i min yrkesbana.

3.  Vad har du för yrkeserfarenheter från internationella mångkulturella och flerspråkiga organisationer eller institutioner baserade utanför ditt hemland?

Under tiden jag arbetade vid finansministeriet deltog jag i flera olika utbildningsprogram i Washington och Wien som anordnades av Internationella valutafonden, och i Ljubljana, där de anordnades av Centre for Excellence in Finance (CEF). CEF hyrde 2002–2004 in mig som föreläsare vid sommarskolan för offentliga finanser. Från oktober 2004 till oktober 2005 medverkade jag i ett projekt om tillsynssystem i de självstyrande enheterna på lokal och regional nivå, som anordnades av LGI – Open Society Institute i Ungern och där företrädare från fem andra länder deltog.

Den viktigaste och mest speciella erfarenheten har jag fått som ledamot av Europaparlamentet från den 1 juli 2013 till i dag; mitt mandat löper ut den 2 juli 2019.

4.  Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare ledningsuppdrag, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

De uppgifter jag hittills utfört har inte omfattats av ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

5.  Vilka av dina tidigare yrkespositioner var ett resultat av en politisk utnämning?

Min position som statssekreterare var ett resultat av politisk utnämning. Jag utnämndes av Kroatiens regering i februari 2008, men jag var inte medlem i något politiskt parti vid den tidpunkten.

Jag gick med i Kroatiska demokratiska unionen 2012, blev ordförande för utskottet för regional utveckling och EU-medel, och valdes in till Europaparlamentet maj 2013 och sedan på nytt i maj 2014.

6.  Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

1.  Införandet av systemet för budgetansvar i Kroatiens offentliga sektor.

2.  Deltagandet i förhandlingarna om Kroatiens anslutning till EU och det framgångsrika genomförandet av kapitel 22.

3.  Inrättandet av ett centrum för utveckling av den offentliga och ideella sektorn och publiceringen av tidskriften TIM4PIN – en tidskrift specialiserad på ämnen som rör redovisning, finanser, ekonomi och rättsliga frågor inom området offentlig och ideell sektor.

Oberoende

7.  Enligt fördraget måste revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Vid fullgörandet av mina skyldigheter som ledamot av revisionsrätten skulle jag förlita mig på min egen yrkesmässiga kunskap och erfarenhet. Jag skulle inte sträva efter eller godta inflytande eller instruktioner från någon regering, något ministerium eller någon annan institution, och jag skulle alltid arbeta för EU:s bästa. Jag skulle inte syssla med något som inte är förenligt med skyldigheterna som ledamot av revisionsrätten.

8.  Har du eller dina närmaste släktingar (föräldrar, syskon, officiell partner och barn) något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter?

Nej.

9.  Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem?

Som ledamot av Europaparlamentet är jag skyldig att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och jag är fullt ut beredd att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra min intresseförklaring.

10.  Är du för närvarande inblandad i någon rättsprocess? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Ett företag som utförde arbete på omgivningarna runt ett familjehus, som ägs av min svärfar, inledde ett förfarande mot mig i syfte att hålla mig ansvarig för arbete som hade planlagts men som aldrig utfördes. Tillsynsorganet kom fram till att mindre än hälften av det avtalade arbetet hade utförts, men företaget vill att vi ska betala ett belopp som är 2,5 gånger så stort som det överenskomna priset för allt det arbete som aldrig utfördes. Trots att det är min svärfar som är part i förfarandet (min make har fått fullmakt att ansvara för investeringen) inledde företaget en process mot mig. Än så länge har ingen förhandling ägt rum, och jag har lämnat in ett svaromål om att jag inte kan stämmas.

11.  Har du någon aktiv eller verkställande politisk roll? Om så är fallet, på vilken nivå? Har du haft någon politisk position under de senaste 18 månaderna? Om så är fallet måste du tillhandahålla fullständiga uppgifter.

Jag är aktiv medlem i Kroatiska demokratiska unionen sedan 2012 och utnämnd till ordförande för partiets utskott för regional utveckling och EU-medel. År 2016 blev jag en av sex utvalda vice ordförande för partiet, en position som jag fortfarande innehar.

12.  Kommer du att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti om du blir utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ja, om jag utnämns till ledamot av revisionsrätten kommer jag att avgå från den position som vice ordförande för partiet som jag blev vald till och frånträda varje aktiv post som innebär ett ansvar inom det politiska partiet.

13.  Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

På precis samma sätt som jag skulle hantera regelbrott/bedrägeri/korruption i någon annan medlemsstat. Jag förespråkar nolltolerans mot bedrägeri och korruption eftersom det är företeelser som förstör samhällen och minskar konkurrenskraften och utsikterna till tillväxt och utveckling. Det är tack vare effektiv upptäckt och undanröjande av sådana fall som vi ger vår egen stat liksom andra stater bästa möjliga stöd. Regler är till för att följas och lagligheten och korrektheten i användningen av offentliga medel är en grundsats som man aldrig får frångå.

Fullgörande av arbetsuppgifter

14.  Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning? Hur skulle revisionsrätten kunna hjälpa till med att genomföra detta?

Sund ekonomisk förvaltning innebär att man tar ansvar och ger insyn i hur de offentliga medlen används så att samhället får största möjliga nytta av dem då fastställda mål uppfylls till minsta möjliga kostnader.

Det som särskilt utmärker ett bra, effektivt och ändamålsenligt system för ekonomisk förvaltning är följande:

–  Planering innan affärer genomförs – uppdrag, visioner och mål ska fastställas.

–  En strukturerad organisation – fastställda befogenheter, ansvarsområden och rapporteringsvägar.

–  Tydliga arbetsförfaranden, med förteckningar och beskrivningar och angivna mätbara mål och förväntade arbetsresultat för varje anställd.

–  Riskhantering.

–  Inrättande och framtagande av lämpliga kontrollmekanismer.

–  Upprättande och utformning av ett informations- och kommunikationssystem.

–  Fortlöpande övervakning och utvärdering av systemet för ekonomisk förvaltning.

Revisionsrätten fokuserar alltmer på att utvärdera hur alla dessa olika delar av den ekonomiska förvaltningen fungerar, i synnerhet med hjälp av regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner. Revisionsrättens rekommendationer, som visar på vikten av att åtgärda brister i systemet för sund ekonomisk förvaltning, bidrar avsevärt till att skapa en sådan kultur i den offentliga sektorn. Revisionsrätten påpekar ofta att det saknas information om hur vissa förfaranden har tillämpats och att den därför inte kan dra några slutsatser eller utfärda rekommendationer om effektiviteten och ändamålsenligheten hos de program som har genomförts. Det är viktigt att de institutioner där sådana brister har konstaterats genomför förändringar och organiserar sin verksamhet på ett mer insynsvänligt sätt. Ledamöterna av Europaparlamentet spelar här en stor roll, eftersom de under diskussionerna då revisionsrätten lägger fram sina rapporter kan hjälpa de institutioner där brister och/eller regelbrott har konstaterats att förstå hur viktigt det är att de snabbt reagerar och ändrar sitt arbetssätt. Parlamentsledamöterna begär också ofta ytterligare uppgifter, rapporter och förklaringar.

15.  Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du ytterligare förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och Europaparlamentet (särskilt dess budgetkontrollutskott) för att stärka den offentliga tillsynen över användningen av de allmänna utgifterna och förbättra valuta för pengarna?

Parlamentsledamöternas arbete omfattar alla EU:s politikområden liksom EU-budgetens program och instrument. Med hjälp av resolutioner och betänkanden på eget initiativ varnar de ofta om brister i systemet och kommer med egna förslag som de hoppas kan göra ett visst program effektivare och bättre och snabbare att genomföra.

Det är viktigt att företrädare för revisionsrätten medverkar i diskussionerna i parlamentet om EU:s program och politik såväl som i de tematiska rapporterna från parlamentsledamöterna och Europaparlamentets utredningstjänst. På så vis kan de reagera på problem och brister som ledamöterna framhåller och utarbeta revisionsrättens tematiska rapporter med rekommendationer för hur systemet kan förbättras.

Utifrån revisionsrättens rapporter kan parlamentsledamöterna få en bättre inblick i hur systemet fungerar och med hjälp av betänkanden och ändringar av förslag till förordning bidra till att genomförandet av rekommendationerna och systemförbättringarna skyndas på.

De diskussioner som anordnas av budgetkontrollutskottet, där företrädare för revisionsrätten lägger fram rapporter och där företrädare för de institutioner rapporterna gäller har möjlighet att besvara dem och förklara för parlamentsledamöterna vilka förbättringar de avser genomföra, är utmärkta. Budgetkontrollutskottet skulle kunna inleda gemensamma diskussioner med de utskott som ansvarar för något särskilt program eller EU-budgetinstrument som revisionsrätten ofta utarbetar rapporter om, och på så vis mer aktivt göra de företrädare som arbetar med parlamentets ändringsförslag och betänkanden om samma fråga delaktiga.

Underlag i form av revisionsrättens kommentarer om kommissionens förslag från februari 2019 till den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 och yttranden och briefingar om nya programförslag, allt från Horisont, en ny sammanhållningspolitik och jordbrukspolitik till förordningar som rör rättsstatsprincipen, är oerhört värdefullt. Tack vare detta underlag hjälper revisionsrätten parlamentet att hålla en hög kvalitet på diskussionerna om nya förslag och inta välgrundade ståndpunkter.

Om jag utnämns till ledamot av revisionsrätten kommer jag att arbeta proaktivt vad gäller att lägga fram revisionsrättens rapporter för parlamentsledamöterna. Jag vill gärna bidra till ett utökat samarbete mellan revisionsrätten och Europaparlamentet genom att hålla presentationer vid utskottssammanträden och bilaterala sammanträden med parlamentsledamöter och delta i särskilda diskussioner, konferenser och rundabordssamtal som anordnas av Europaparlamentet och dess ledamöter.

16.  Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisioner är centrala för att det ska gå att förbättra förvaltningsförfarandena, eftersom de utvärderar hur ändamålsenliga, effektiva och kostnadseffektiva åtgärderna är. Med hjälp av dessa revisioner upptäcks brister i det ekonomiska förvaltningssystemet, allt från organisatoriska brister, brister i de föreskrivna förfarandena och tillämpningen av vissa förfaranden som planering (till exempel att målsättningar, förväntade resultat och utförandeindikatorer inte har upprättats för vissa program, att det inte finns något samband mellan de strategiska planerna för programmen och programmen, åtgärderna och projekten i den ekonomiska planen osv.), genomförandet (till exempel att de planerade målen inte har uppnåtts genom bästa tänkbara kombination av resurser), genom brister i kontrollmiljön och kontrollverksamheten (till exempel att arbetsplanerna och målsättningarna i arbetsplanerna inte har någon anknytning till programmen, projekten och åtgärderna i den ekonomiska planen, att enskilda individers och organisatoriska enheters ansvar för att vissa mål och resultat ska uppnås inte har fastställts, att det saknas särskilda arbetsförfaranden eller att anställda saknar kunskap om förfarandena och tillämpar dem på olika sätt, vilket gör att slutmottagarna inte behandlas jämlikt), brister i riskhanteringen (till exempel att man inte ser till risker i den vardagliga verksamheten eller årets planlagda arbetsuppgifter utan att det endast är övergripande risker som återkommer år efter år som upptäcks – personalbrist, olämplig arbetsmiljö, dålig it-utrustning m.m.) till brister i information och kommunikation såväl som i utvärderingen och övervakningen av systemet.

Utifrån de brister som konstaterats utfärdar revisionsrätten rekommendationer för ekonomiska besparingar och bättre organisation och arbetsmetoder, om hur resursförluster kan motverkas samt om mer effektiva sätt att uppnå de fastställda målen.

Detta är skälet till varför tillämpningen av de rekommendationer som utgår från effektivitetsrevisionerna generellt sett förbättrar verksamheten, beslutsfattandet och chefsinsatserna.

17.  Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

De nationella revisionsmyndigheterna är partner till Europeiska revisionsrätten och det är viktigt att stärka det gemensamma arbetet i syfte att skapa synergieffekter, men också för att förenkla revisionsförfarandena. Denna fråga är särskilt viktig för slutmottagarna och ger ofta upphov till klagomål, bl.a. om att projekt som finansierats från ESI-fonderna var tvungna att genomgå fem till tio olika revisioner och kontroller.

Att planera och genomföra gemensamma revisioner, utbyta kunskap och erfarenheter, ömsesidigt utbyta revisionsresultat, fastställa brister och utfärda rekommendationer är grundläggande delar av samarbetsmetoden, som det är viktigt att förbättra. Om information sammankopplas och utbyts genom ett enda informationssystem och om några av förfarandena automatiseras skulle förbindelserna öka mellan revisionsmyndigheterna och arbetet gå snabbare.

Europaparlamentet anordnar redan diskussioner och åsiktsutbyten med de nationella parlamenten, och detta program skulle kunna utvidgas till att omfatta tematiska revisionsrapporter och årliga revisionsrapporter, där företrädare för revisionsmyndigheterna och revisionsrätten medverkar. Europaparlamentets ledamöter skulle i stor utsträckning kunna bidra till att revisionsmyndigheternas och revisionsrättens rekommendationer genomförs på ett bättre sätt och på så vis också till att förbättringen av systemet för förvaltning av offentliga medel sker snabbare.

Europaparlamentets förfarande som trädde i kraft den 1 januari 2017, enligt vilket parlamentet utarbetar betänkanden på grundval av en särskild rapport från revisionsrätten, är en mycket positiv förändring för att skapa bättre samarbete och förbindelser mellan parlamentet och revisionsrätten, men också för parlamentets möjligheter att påverka föremålen för revisionen och få dem att tillämpa rekommendationerna.

Revisionsrättens rekommendationer och resultat bör användas mer i diskussioner, utarbetandet av rapporter och betänkanden samt ändringsförslag. Det är viktigt att det i budgetkontrollutskottet i största möjliga mån finns företrädare från andra utskott under diskussionerna om de av revisionsrättens särskilda tematiska rapporter som rör deras verksamhetsområde.

18.  Hur skulle du ytterligare utveckla revisionsrättens rapportering för att se till att Europaparlamentet får all nödvändig information om huruvida de uppgifter som medlemsstaterna lämnar till kommissionen är korrekta?

Uppgifternas korrekthet är av yttersta vikt för utvärderingen av hur korrekt och väl hela EU:s budgetförvaltningssystem och genomförandet av EU:s politik i medlemsstaterna fungerar. Om man till exempel inte säkerställer att de statistiska uppgifterna om makroekonomiska indikatorer är korrekta går det inte att fatta bra beslut om förfarande vid makroekonomiska obalanser, skulder och underskott. Om man inte har god information om genomförandet av reformer är det inte möjligt att genomföra den europeiska planeringsterminen på ett bra sätt. Utan korrekta uppgifter om kontrakterade projekt, tidsfrister för genomförandet, fakturerade belopp och tidsfrister för betalningar är det svårt att planera utbetalningar från ESI-fonderna på ett bra sätt, och vi står ständigt inför problemet med en låg genomförandegrad av EU:s budget i förhållande till de planerade utbetalade beloppen per medlemsstat.

Europeiska kommissionen ansvarar för övervakningen av genomförandet av bestämmelser och EU-politik i medlemsstaterna och för att samla in korrekta och övergripande uppgifter av god kvalitet. Revisionsrätten kan därför förstärka översynen av kommissionens arbete och utarbeta rapporter om hur bra och effektivt kommissionens arbete utförs vad gäller insamlingen av uppgifter och korrektheten hos de insamlade uppgifterna samt de slutsatser som dras för särskilda medlemsstater.

Övriga frågor

19.  Kommer du att dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Jag anser att Europaparlamentets bestämmanderätt, som härrör från de valda parlamentsledamöternas demokratiska legitimitet, måste iakttas till fullo och det är deras beslut som gäller. Om parlamentet inte stöder min nominering kommer jag därför att dra tillbaka min kandidatur.


ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel

Partiell förnyelse av revisionsrättens ledamöter - kandidat HR

Referensnummer

07034/2019 – C8-0116/2019 – 2019/0803(NLE)

Framläggande för parlamentet / begäran om godkännande

5.3.2019

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

CONT

14.3.2019

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Indrek Tarand

11.3.2019

 

 

 

Antagande

8.4.2019

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

11

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Martina Dlabajová, Luke Ming Flanagan, Ingeborg Gräßle, Wolf Klinz, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Indrek Tarand, Marco Valli, Derek Vaughan, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrey Novakov

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Maria Grapini, Dan Nica, Emilian Pavel, Răzvan Popa, Paul Rübig, Lambert van Nistelrooij, Maria Gabriela Zoană

Ingivande

10.4.2019

Senaste uppdatering: 12 april 2019Rättsligt meddelande