Förfarande : 2014/2918(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0350/2014

Ingivna texter :

B8-0350/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/12/2014 - 10.21
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0102

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 125kWORD 62k
10.12.2014
PE545.598v01-00
 
B8-0350/2014/rev1

till följd av frågorna för muntligt besvarande B8‑0044/2014 och B8‑0045/2014

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (2014/2918(RSP))


Claude Moraes för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (2014/2918(RSP))  
B8‑0350/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

–       med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2014,

–       med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA) för 2014,

–       med beaktande av Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten i EU (Socta) för 2013,

–       med beaktande av yttrande 01/2014 från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (den s.k. artikel 29-gruppen) över tillämpning av principerna om nödvändighet och proportionalitet samt uppgiftsskydd inom brottsbekämpningssektorn,

–       med beaktande av den resolution som FN:s säkerhetsråd antog den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör (resolution 2178 (2014)),

–       med beaktande av sin resolution av den 2 april 2014 om halvtidsöversynen av Stockholmsprogrammet(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU‑medborgarnas grundläggande rättigheter(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den andra rapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i EU(4),

–       med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs vid rådets möte den 25 februari 2010,

–       med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (O-000089/2014 – B8‑0044/2014 och O‑000090/2014 – B8‑0045/2014),

–       med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Lissabonfördraget har lagt grunden för utvecklingen av en säkerhetspolitik som är gemensam för EU och dess medlemsstater, som bygger på rättsstatsprincipen, respekten för grundläggande rättigheter och solidaritet och som är föremål för demokratisk tillsyn på EU-nivå och nationell nivå, samtidigt som man håller fast vid subsidiaritetsprincipen. För att garantera demokratisk kontroll blev Europaparlamentet en fullvärdig aktör på det säkerhetspolitiska området vid Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet har därmed rätt att aktivt delta i att fastställa prioriteringarna på detta område och att samtala med alla relevanta aktörer på EU-nivå och nationell nivå för att nå fram till en övergripande, målinriktad och effektiv säkerhetspolitik inom EU.

B.     Säkerhetsläget i Europa har under de senaste åren genomgått dramatiska förändringar på grund av nya konflikter och omvälvningar i EU:s omedelbara grannskap, den snabba utvecklingen av ny teknik samt en tilltagande radikalisering som leder till våld och terrorism. Många av dagens säkerhetsutmaningar är till sin karaktär gräns- och områdesöverskridande och överstiger varje enskild medlemsstats förmåga att effektivt bemöta dem, vilket kräver en gemensam europeisk strategi.

C.     EU och dess medlemsstater har ett gemensamt ansvar för att garantera de europeiska medborgarnas säkerhet och frihet. Frihet, säkerhet och rättvisa är mål som måste eftersträvas parallellt. För att åstadkomma frihet och rättvisa bör därför säkerhetsåtgärder alltid grundas på fakta, i överensstämmelse med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna och respekten för de grundläggande rättigheterna samt på grundval av korrekt demokratisk tillsyn och ansvarsskyldighet.

D.     Särskild vikt bör läggas på att stödja och skydda alla brottsoffer i hela EU.

E.     Strategin för inre säkerhet för perioden 2010–2014 börjar nå sitt slut och en ny strategi för perioden 2015–2019 håller på att tas fram.

1.      Europaparlamentet välkomnar att en ny strategi för inre säkerhet för de kommande fyra åren utarbetas. Sedan den aktuella strategin fastställdes har nya säkerhetshot tillkommit, medan andra kräver annorlunda politiska reaktioner. Vidare påminner parlamentet om att EU‑stadgan om de grundläggande rättigheterna blev en del av EU-lagstiftningen i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet anser därför att den aktuella strategin för inre säkerhet bör granskas grundligt, uppdateras och moderniseras.

2.      Europaparlamentet anser att till de nödvändiga kraven för en effektiv strategi för inre säkerhet hör en analys av de säkerhetshot som måste hanteras. Denna analys ska göras av Europol i nära samarbete med andra berörda EU-organ och medlemsstaterna.

3.      Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller någon utvärdering av de aktuella instrumenten eller någon tillhörande bedömning av de befintliga luckorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast göra en inventering och fokusera sina ansträngningar på ett bättre genomförande och bättre tillämpning av befintliga lagar och instrument innan man föreslår nya. Parlamentet uppmanar rådet att, i samarbete med kommissionen och i enlighet med artikel 70 i EUF‑fördraget, göra en ingående utvärdering av genomförandet av de åtgärder inom inre säkerhet som antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft.

4.      Europaparlamentet anser att en ny strategi för inre säkerhet måste vara framtidsinriktad, strategisk och lätt att anpassa till nya förhållanden genom att den koncentreras inte bara på befintliga säkerhetshot, utan också på sådana som håller på att ta form, och genom att den använder sig av ett integrerat, övergripande och holistiskt synsätt i fråga om områden som it-säkerhet, människohandel och terrorismbekämpning, och sammankopplade frågor, såsom organiserad brottslighet, penningtvätt och korruption.

5.      Europaparlamentet noterar oroat det snabbt stigande antalet EU-medborgare som reser till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer och sedan återvänder till EU:s territorium, vilket utgör en ny typ av risk för EU:s inre säkerhet. Parlamentet avser att motarbeta denna oroande tendens på flera sätt, bland annat genom att (i) heltäckande bemöta bakomliggande faktorer som radikalisering, intolerans och diskriminering genom att främja politisk och religiös tolerans, utveckla social sammanhållning och inkludering samt underlätta återintegrering, (ii) analysera och motverka incitament för att genomföra terrorattacker som motiveras av extremism och för att genomföra resor som syftar till att ansluta sig till terroristorganisationer, (iii) förebygga och motverka rekryteringen och inblandningen i en konflikt, bland annat genom lämpliga lagar för att konkret förhindra att utländska sympatisörers reser iväg för att aktivt delta i konflikter, (iv) förhindra ekonomiskt stöd till terroristorganisationer och individer som vill ansluta sig till dem samt (v) erbjuda rättsliga åtgärder i tillämpliga fall.

6.      Europaparlamentet påpekar att säkerhetshoten blivit mer varierande, internationella, heterogena, fler till antalet och asymmetriska. Detta kräver ett närmare samarbete över gränserna och mellan byråerna. Parlamentet efterlyser ett effektivare operativt samarbete mellan medlemsstaterna, genom att man i större utsträckning använder sig att värdefulla befintliga instrument, till exempel gemensamma utredningsgrupper, och genom att man snabbare och effektivare delar relevanta uppgifter och relevant information, med lämpliga garantier för dataskydd och integritet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är ytterst viktigt att snabbt anta det föreslagna direktivet om dataskydd för att skapa en heltäckande rättslig ram för utbyte av uppgifter på området för brottsbekämpning. För att det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna ska främjas ytterligare behövs fler förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet stöder därför en förstärkning av europeiska utbildnings- och utbytesprogram för nationella yrkesutövare på det berörda området, i syfte att ytterligare främja en europeisk brottsbekämpningskultur.

7.      Europaparlamentet påminner Europeiska rådet om dess skyldighet enligt artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag om hur denna skyldighet bäst ska kunna uppfyllas och hur man därmed ska kunna samordna de splittrade och snävt inriktade utvärderingar av hot och risker som i dag utförs på EU‑nivå och nationell nivå.

8.      Europaparlamentet anser att man måste sträva efter den rätta balansen mellan förebyggande politik och repressiva åtgärder för att slå vakt om frihet, säkerhet och rättvisa. Säkerhetsåtgärder bör alltid vidtas i överensstämmelse med rättsstatsprincipen och för att värna alla grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, när den utformar och genomför den nya strategin för inre säkerhet, ta vederbörlig hänsyn till EU-domstolens dom om uppgiftslagringsdirektivet nyligen, vari man kräver att alla instrument ska följa principerna om proportionalitet, nödvändighet och laglighet och innehålla lämpliga garantier för ansvarsskyldighet och rättslig prövning.

9.      Europaparlamentet beklagar att strategin för inre säkerhet fortfarande saknar en lämplig ”rättslig dimension”. I linje med Stockholmsprogrammet påminner parlamentet om att det ömsesidiga förtroendet måste stärkas genom att man successivt utvecklar en europeisk rättskultur som grundar sig på mångfalden av rättssystem och traditioner. Detta kräver europeiskt samarbete och europeisk lagstiftning på området, närmare bestämt utveckling av ett juridiskt samarbete i straffrättsfrågor.

10.    Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att den nya strategin för inre säkerhet genomförs på ett korrekt sätt, att det behövs en tydlig fördelning av uppgifter mellan EU-nivån och den nationella nivån och att både Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste vara delaktiga i denna kontrollprocess. Därför avser parlamentet att, i nära samarbete med de nationella parlamenten, regelbundet genomföra insatser för att kontrollera att strategin för inre säkerhet genomförs korrekt.

11.    Europaparlamentet betonar vikten av samstämdhet mellan säkerhetens inre och yttre aspekter. Synergieffekterna bör maximeras mellan verktygen inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och rättsliga och inrikes frågor (RIF), däribland informationsutbyte, polissamarbete och rättsligt samarbete med tredjeländer, särskilt med hjälp av avtal om ömsesidig rättslig hjälp. De principer som fastställs i artiklarna 2, 3, 6 och 21 i EU-fördraget måste härvid följas till fullo. Parlamentet betonar i detta sammanhang att alla relevanta aktörer, inklusive EU:s samordnare för kampen mot terrorism och samordnare för kampen mot människohandel, bör ha ett nära samarbete där man integrerar såväl interna som externa aspekter.

12.    Europaparlamentet understryker behovet av att skapa tillräckliga ekonomiska resurser för att fullt ut tillämpa de åtgärder som fastställs i strategin för inre säkerhet, och i synnerhet för att säkerställa att EU-organ såsom Europol och Eurojust utrustas tillräckligt för att utföra de uppgifter de tilldelas. Parlamentet erkänner i detta sammanhang den viktiga roll som forskning och innovation kan spela för att utveckla verktyg som bidrar till att bekämpa terrorism samt allvarlig och organiserad brottslighet.

13.    Europaparlamentet påpekar att strategin för inre säkerhet i praktiken också får följder för prioriteringen bland EU-byråers verksamhet och unionens finansiering på RIF‑området, där parlamentet är medlagstiftare. Parlamentet uppmanar därför rådet att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets bidrag till den nya strategin för inre säkerhet innan den antas.

14.    Europaparlamentet avser att ytterligare utveckla sin ståndpunkt rörande prioriteringar och åtgärder inom inre säkerhet, däribland utifrån ett förväntat meddelande från kommissionen om den nya strategin för inre säkerhet, samt att i Lissabonfördragets anda föra en givande dialog i denna fråga med rådet och kommissionen.

15.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0276.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2014)0230.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2014)0173.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2013)0384.

Rättsligt meddelande