FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Egypten
12.1.2015 - (2014/3017(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Marietje Schaake, Marielle de Sarnez, Beatriz Becerra Basterrechea, Frédérique Ries, Ivan Jakovčić, Jozo Radoš, Louis Michel, Gérard Deprez, Pavel Telička, Alexander Graf Lambsdorff, Fredrick Federley för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0012/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 6 februari 2014 om situationen i Egypten[1] och av den 17 juli 2014 om yttrandefrihet och föreningsfrihet i Egypten[2],
– med beaktande av uttalandena av den 23 juni 2014 från FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, om fängelsedomarna mot ett flertal journalister samt om att dödsdomarna mot ett flertal medlemmar av och anhängare till Muslimska brödraskapet bekräftats,
– med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och förstärktes av handlingsplanen från 2007, samt av kommissionens framstegsrapport av den 20 mars 2013 om dess genomförande,
– med beaktande av Egyptens författning, som antogs genom en folkomröstning den 14–15 januari 2014, i synnerhet artiklarna 65, 70, 73, 75 och 155,
– med beaktande av Egyptens lag 107 av den 24 november 2013 om rätten till offentliga sammankomster, processioner och fredliga demonstrationer,
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[3],
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen4,
– med beaktande av EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline av den 12 maj 2014,
– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från 2013 EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning,
– med beaktande av EU:s riktlinjer för försvarare av de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Egypten har anslutit sig till,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Yttrandefrihet och mötesfrihet är oumbärliga pelare i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Press- och mediefriheten är livsviktiga för demokrati och ett öppet samhälle. Egyptens författning från 2014 stadfäster grundläggande friheter, bland dem yttrandefrihet och mötesfrihet.
B. Sedan det militära ingripandet i juni 2013 har den egyptiska regeringen bedrivit en storskalig kampanj med godtyckliga frihetsberövanden, trakasserier, skrämsel och censur mot regeringskritiker, däribland journalister och människorättsförsvarare samt mot politiska motståndare, inklusive medlemmar av Muslimska brödraskapet. Sedan juli 2013 har enligt rapporter fler än 40 000 människor frihetsberövats till följd av exempellösa vågor av massarresteringar och 1 400 demonstranter uppskattas ha dödats som ett resultat av säkerhetsstyrkornas omfattande och godtyckliga våldsanvändning. Förenings-, mötes- och yttrandefriheten har alltsedan juli 2013 ingett särskilda farhågor. Egypten klassas som ”ofritt” av Freedom House i 2014 års rapport Freedom in the World.
C. Tusentals demonstranter och samvetsfångar har suttit frihetsberövade i Egypten sedan landets armé övertog makten i juli 2013. Alltsedan al-Sisi valdes till president i maj 2014 har allt fler arresterats och godtyckligen berövats sin frihet. Den 11 juni 2014 dömdes Alaa Abdul Fattah, en framträdande aktivist som spelade en ledande roll i revolutionen 2011 samt ytterligare personer till 15 års fängelse för att ha brutit mot lag 107 från 2013 om rätten till offentliga möten, processioner och fredliga demonstrationer (lagen om protester). Andra framstående aktivister, däribland Mohamed Adel, Ahmed Douma och Ahmed Maher, men också ledande kvinnorättskämpar, såsom Yara Sallam och Sana Seif, sitter fortsatt frihetsberövade. Den 28 april 2014 avkunnade Kairos domstol för brådskande ärenden en dom om att ungdomsrörelsen Sjätte april skulle förbjudas.
D. Den 10 januari 2015 dömde en egyptisk domstol i provinsen Baheira i Nildeltat den 21-åriga studenten Karim al-Banna till tre års fängelse för att på Facebook ha deklarerat att han är ateist och för att ha skymfat islam.
E. President al-Sisi har gett armén tillstånd att skydda statliga anläggningar och ställa människor som misstänks förbereda attacker mot dessa inför rätta. Lag nr 136 från 2014 ger det militära rättsväsendet större befogenheter. Denna lag ska användas mot regeringsfientliga demonstranter och återinföra militärdomstolar för civila.
F. FN:s allmänna återkommande utvärdering har utfärdat 300 rekommendationer, däribland frisläppandet av alla som gripits för att ha utövat yttrandefriheten. Sju människorättsgrupper baserade i Egypten deltog inte i FN:s översyn av sitt lands resultat av rädsla för förföljelse.
G. Pressfriheten utsätts fortfarande för stora påtryckningar i Egypten och journalister grips alltjämt på grundlösa anklagelser. Kassationsdomstolen, Egyptens högsta domstol, har slagit fast att det förekom rättegångsfel i målet mot al-Jazira-journalisterna Mohammed Fahmy, Peter Greste och Baher Mohamed. De tre journalisterna står emellertid nu inför en ny rättegång, och åtalspunkterna ”nyhetsförfalskning” och ”samröre med Muslimska brödraskapet” mot dem har inte dragits tillbaka.
H. Sedan oktober 2014 har fler än 110 studenter gripits av egyptiska myndigheter och 18 studenter har stängts ute från sina universitetsstudier på grund av att de deltagit i demonstrationer för akademisk frihet. Gripandena uppfattas som förebyggande attacker mot yttrande- och mötesfrihet. Över 30 akademiker från universitet från hela Egypten offentliggjorde ett meddelande som fördömde säkerhetsnärvaron på universitetsområdena.
I. De egyptiska myndigheternas tillslag mot Muslimska brödraskapet, som har betraktats som en terroristorganisation av Egypten sedan den 21 december 2013, pågår fortfarande och organisationer och politiska partier som står dem nära förbjuds också. Den 2 december 2014 utfärdade en egyptisk brottmålsdomstol preliminära dödsdomar mot 188 åtalade. Dessa domar är de senaste i en lång rad av åtal och rättsliga förfaranden som varit fulla av formfel och brutit mot internationell rätt. Detta var den tredje massdomen av detta slag under 2014. Ingen har ställts till svars för den överdrivna våldsanvändningen i augusti 2013, när säkerhetsstyrkor stormade protestlägren på Rabaa al-Adawiya-torget.
J. Före detta president Mubarak, hans tidigare inrikesminister Habib al-Adly och sex andra medhjälpare frisläpptes den 29 november 2014 efter att åtalet för mord och korruption hade lagts ned på grund av ett tekniskt fel.
K. Rättsväsendets oberoende och respekten för lagstiftningen och dess genomförande utgör en viktig grundpelare i varje demokrati. De rättsliga metoder som använts på senare tid kastar allvarliga tvivel över rättssystemets oberoende och dess förmåga att säkerställa ansvarsskyldighet. Framförallt de domar som medfört dödsstraff riskerar att urholka utsikterna till stabilitet på lång sikt i Egypten.
L. Egypten står inför avgörande ekonomiska utmaningar, däribland en valutaflykt till utlandet, stigande inflation, arbetslöshet och svällande statsskuld, tillsammans med säkerhetsmässiga utmaningar förkroppsligade av det globala terrorhotet. Säkerhetssituationen på Sinai är kritisk, där hundratals soldater dödas av jihadister verksamma i området. Den 24 oktober 2014 dog minst 33 soldater i en terrorattack. Undantagstillstånd råder på halvön sedan den 24 oktober 2014.
M. Artikel 65 i Egyptens konstitution garanterar alla medborgare rätten att bilda icke-statliga föreningar och stiftelser på demokratisk grundval. Den 10 november 2014 fastställde myndigheterna en tidsfrist före vilken alla icke-statliga organisationer måste registrera sig enligt en kraftigt repressiv lag från Mubarakperioden för icke-statliga organisationer, nr 82/2002, eller eventuellt åtalas för brott. Tillämpningen av denna lag är tänkt att ställa alla organisationer i det civila samhället i Egypten under direkt regeringskontroll, vilket är orsaken till varför många egyptiska medborgarrättsorganisationer i stället har valt att registrera sig som advokatbyråer eller civila företag. Även en översyn av föreningslagen diskuteras för närvarande.
N. Rättsstaten, de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna samt social rättvisa och en högre levnadsstandard för medborgarna är centrala inslag i övergången till ett öppet, fritt, demokratiskt och välmående egyptiskt samhälle. Oberoende fackföreningar och civilsamhällesorganisationer har en avgörande roll i denna process, och fria medier är en central samhällsfaktor i alla demokratier. De egyptiska kvinnorna befinner sig i en särskilt utsatt situation under den aktuella politiska och samhälleliga övergångsperioden i landet. De senaste månaderna har gripandena av homosexuella män trappats upp. Det har skett en serie polistillslag mot misstänkta mötesplatser för homosexuella över hela Egypten. Hbt-personer förföljs och svartlistas offentligt.
O. Trots införandet 2008 av en lag som kriminaliserar kvinnlig könsstympning är denna praxis fortfarande utbredd och det har inte förekommit några framgångsrika åtal mot personer som har genomfört sådana ingrepp på flickor.
P. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Europa–Medelhavsnätverket för mänskliga rättigheter (EMHRN) är situationen för flyktingar och asylsökande i Egypten kritisk och påverkas av svåra socioekonomiska villkor och en allmän försämring av säkerhetsmiljön på grund av den politiska instabiliteten. Kriminella nätverk verkar alltjämt längs rutterna för människohandel och människosmuggling på och mot Sinai.
Q. I den konstitutionella förklaringen av den 8 juli 2013 fastställdes en politisk färdplan för Egypten. Tvärtemot vad som stod i färdplanen yrkade den egyptiske interimistiska presidenten Adly Mansour på att presidentval skulle hållas först. Interimregeringens program bekräftade sitt åtagande att verka för att bygga ett demokratiskt system som garanterar alla egyptiers rättigheter och friheter och att fullfölja denna färdplan med fullt deltagande från alla politiska partier samt ordna en folkomröstning om den nya författningen, följt av ett fritt och rättvist parlamentsval, vilket har utlysts till den 22–23 mars 2015, samt ett presidentval, som ska hållas inom rimlig tid i enlighet med alla lagstadgade bestämmelser.
R. Oljesektorn är historiskt sett den största lockelsen för utländska investerare i Egypten och är den största av landets råvaruexporter. Egypten fick fria oljeleveranser från Gulfstaterna i syfte att stödja den nya regeringen. En regeringsplan är under antagande med målet att landet ska frigöra sig från energisubventioner inom loppet av fem år från juli 2014, och regeringen planerar vidare att genomföra en plan för bränsledistribution med smarta kort i april 2015 för att bringa oljesmugglingen till grannländerna under kontroll och klargöra de exakta bränslebehoven.
S. Den 22 juni 2014 meddelade Förenta staterna att de hade frigjort 575 miljoner USD i militärt bistånd till Egypten som hade varit frusna sedan militärkuppen mot Mursi 2013. Finansieringen kommer främst att användas för att betala befintliga försvarskontrakt, och 10 attackhelikoptrar av typen Apache för militär användning på Sinaihalvön kommer att tillhandahållas.
T. Egypten har flera gånger inlett förhandlingar med Internationella valutafonden (IMF) sedan revolutionen i januari 2011, då landet ansökte om ett lån på 4,8 miljarder USD, men förhandlingarna avbröts efter den 30 juni 2013. Vissa möten har skett och experter från IMF besökte Egypten i november 2014 för att genomföra samråd enligt artikel IV: en bedömning av IMF-experter av ett lands finansiella och ekonomiska situation.
U. I överensstämmelse med den reviderade europeiska grannskapspolitiken, och framför allt med principen om ”mer för mer”, bör nivån och omfattningen av EU:s engagemang i Egypten vara baserad på incitament, och därmed beroende av landets framsteg i fråga om demokrati, rättsstatlighet, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
V. EU är traditionellt Egyptens huvudsakliga handelspartner och stod för 22,9 % av Egyptens handelsvolym 2013 samt toppade rankningen gällande både import- och exportpartner. Som ett resultat av arbetsgruppen EU–Egypten åtog sig kommissionen att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd till Egypten till en totalt belopp på nästan 800 miljoner euro. Beloppet består av 303 miljoner euro i form av bidrag (90 miljoner från Springprogrammet, 50 miljoner som en bidragsdel ur mikrofinansstödet, och resten från investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken) och 450 miljoner i form av lån (makroekonomiskt stöd). EU kommer emellertid bara att tillhandahålla sitt ekonomiska stöd under förutsättning att de nödvändiga politiska och demokratiska villkoren uppfylls, det vill säga att en fortsatt övergång mot en stärkt och fullständigt inkluderande demokrati genomförs, med full respekt för mänskliga och kvinnors rättigheter.
W. Den 16 juni 2014 besökte Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, Kairo och höll möten med presidentledningen, Shurarådet och företrädare för civilsamhället. Diskussionerna fokuserade på förberedelserna inför den nya lagen om icke-statliga organisationer, och den betydelse som EU fäster vid civilsamhällets avgörande roll i Egypten betonades.
1. Europaparlamentet är mycket oroat över de nuvarande inskränkningarna i de grundläggande demokratiska rättigheterna i Egypten, framför allt yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheterna, den politiska pluralismen och rättsstatsprincipen. Parlamentet kräver ett slut på alla former av våld, uppvigling, hatpropaganda, trakasserier, hot och censur som drabbar politiska motståndare, demonstranter, journalister, bloggare, studenter, fackföreningsmedlemmar, kvinnorättsaktivister, civilsamhällesaktörer och minoriteter och som statliga myndigheter, säkerhetsstyrkor, säkerhetstjänster och andra grupper i Egypten gör sig skyldiga till. Parlamentet fördömer den överdrivna användningen av våld mot demonstranter.
2. Europaparlamentet betonar att respekt för tryck-, informations- och åsiktsfriheterna (både on- och offline) och politisk pluralism är grundläggande förutsättningar för demokrati. Parlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att garantera att dessa friheter kan utövas utan godtyckliga inskränkningar – inklusive censur – överallt i landet, och uppmanar dem även att säkerställa respekten för yttrandefriheten.
3. Europaparlamentet begär ett omedelbart och villkorslöst frisläppande av alla personer som frihetsberövats på grund av att de fredligt utövat sina yttrande-, mötes- och föreningsfriheter, däribland journalisterna Mohammed Fahmy, Peter Greste och Baher Mohamed, samt de personer som frihetsberövats på grund av sitt påstådda medlemskap i Muslimska brödraskapet. Egyptens myndigheter uppmanas att garantera rätten till en rättvis rättegång i enlighet med gällande internationella normer.
4. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Egyptens myndigheter att utan dröjsmål genomföra opartiska och oberoende utredningar av anklagelserna om överdriven användning av våld, misshandel och andra människorättskränkningar – däribland sexuella övergrepp – som brottsbekämpande styrkor gjort sig skyldiga till under demonstrationer, samt bestraffa gärningsmännen, bevilja offren gottgörelse och inrätta en oberoende mekanism för övervakning och utredning av säkerhetsstyrkornas agerande. Egypten uppmanas att ratificera Romstadgan och ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen.
5. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att upphäva det presidentdekret som utfärdades 2014 (lag 136), och uppmanar eftertryckligen Egyptens myndigheter att inte bara sluta att pröva civila i militärdomstolar, utan även ogiltigförklara alla domar som militärdomstolar avkunnat mot civila sedan juli 2013.
6. Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att återkalla den lag om protester som antogs i november 2013 och inleda en verklig dialog med både organisationer från det civila samhället och juridiska experter för att anta lagstiftning om förenings- och mötesfriheterna i linje med gällande internationella normer, samt skydda föreningsfriheten enligt artikel 75 i Egyptens konstitution, inklusive rätten att ta emot och ge finansiering.
7. Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att göra en översyn av det nya lagstiftningsförslag om icke-statliga organisationer som ministeriet för social solidaritet lagt fram. Det är mycket viktigt att det nya lagstiftningsförslaget är förenligt med både Egyptens konstitution och alla internationella fördrag som Egypten undertecknat.
8. Europaparlamentet påminner Egyptens regering om att den ansvarar för att garantera säkerheten och tryggheten för alla medborgare oavsett deras politiska åskådning, tillhörighet eller tro. Endast genom ett verkligt pluralistiskt samhälle där man respekterar alla olika åsikter och livsstilar kan man uppnå långsiktig stabilitet och säkerhet i Egypten. Landets myndigheter uppmanas därför att verka för dialog och icke-våld samt ett styre som inkluderar alla.
9. Europaparlamentet lyfter fram Egyptens betydelse som internationell aktör och hoppas att landet ska fortsätta att spela en aktiv roll i inledandet av verkliga fredsförhandlingar som kan få ett slut på den arabisk-israeliska konflikten. Parlamentet framhåller också landets konstruktiva bidrag i arbetet med att uppnå stabilitet i Medelhavsområdet, för närvarande framför allt i Libyen – med anledning av de 20 egyptiska kopter som bortfördes den 3 januari 2015 – och i Mellanöstern. Parlamentet framhåller på nytt EU:s beredvillighet att samarbeta med Egypten som en partner i regionen för att ta tag i dessa allvarliga hot.
10. Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med det egyptiska folket i dess kamp mot terrorism och våldsam extremism. Parlamentet fördömer terroristattackerna mot egyptiska civila och militärer och uttrycker sitt djupa deltagande med offrens familjer.
11. Europaparlamentet är oroat över den bristande respekten för rättsliga standarder och avsaknaden av ett oberoende rättsväsende såsom det definieras i nationell och internationell rätt. Parlamentet uppmanar EU att prioritera frågan om maktdelning i Egypten. I detta avseende påminner parlamentet om att en reform av rättsväsendet är avgörande för att man ska få till stånd en verklig maktdelning, likaså ett förbud mot den verkställande maktens omotiverade inblandning i rättsliga frågor.
12. Europaparlamentet betonar att Egyptens antiterroristlagar också har använts för att få till stånd fällande domar i flera rättegångar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen presidenten att agera utan dröjsmål, bl.a. genom sin författningsenliga rätt att benåda personer, för att se till att inga dödsdomar verkställs och att ingen kan fängslas i Egypten enligt en dom som avgetts under ett domstolsförfarande som inte uppfyller dessa krav. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart införa ett officiellt moratorium för avrättningar, som ett första steg mot avskaffande av dödsstraffet.
13. Europaparlamentet uppmanar EU att ta upp gamla strukturella frågor som rör Egyptens behandling av flyktingar, bl.a. landets interneringspolitik och erkända flyktingars bristande tillgång till utbildning och arbete. Parlamentet uppmanar Egypten att se till att bestämmelser om asylrätt överensstämmer med författningen och med internationella standarder. Parlamentet förespråkar eftertryckligen att flyktingar ska beredas skydd mot våld och exploatering, särskilt sexuellt och könsrelaterat våld.
14. Europaparlamentet noterar att sjunkande oljepriser direkt kommer att leda till lägre energisubventioner, vilket är den största utmaning som någon av regimerna efter 25 januari-revolutionen har ställts inför. Parlamentet är oroat för att denna prissänkning kan komma att få stor påverkan på många regeringsplaner, av vilka den viktigaste är insatser för att behålla en säkerhetsmarginal i utländsk valuta.
15. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den egyptiska regeringen att ta tag i frågan om fattigdom, försummelse från myndigheternas sida och missnöje bland lokala beduinstammar på Sinaihalvön, och uppmanar de egyptiska myndigheterna att göra allt som står i dess makt för att hejda de kriminella nätverk som fortfarande är aktiva längs de människohandels- och smugglingsrutter som finns på Sinaihalvön respektive leder dit.
16. Europaparlamentet uppmanar med kraft de egyptiska myndigheterna att upphöra med att, på grundval av lagen om sedeslöshet, kriminalisera hbt-personer som uttrycker sin sexuella läggning och utövar sin mötesfrihet samt att släppa hbt-personer som gripits och fängslats enligt denna lag. Parlamentet uppmanar med kraft Egyptens regering att anta nationella strategier för att bekämpa våld mot kvinnor och hbt-personer och avskaffa alla former av diskriminering, samt att säkerställa verkligt samråd med och medverkan av grupper som försvarar kvinnors och hbt-personers rättigheter samt andra organisationer i det civila samhället under hela den tid processen pågår.
17. Europaparlamentet upprepar att EU:s valobservatörsuppdrag till presidentvalet i Egypten i maj 2014 i sitt preliminära uttalande sade att, även om den nya författningen innehåller en stor uppsättning grundläggande rättigheter, så levde respekten för dessa rättigheter inte upp till de författningsenliga principerna samt att landet kännetecknades av ett allmänt klimat av begränsad yttrandefrihet, som ledde till självcensur bland journalisterna. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att ta tag i presidentvalets bristfälligheter i samband med förberedelserna inför parlamentsvalet, som utlysts till den 22–23 mars 2015.
18. Europaparlamentet uttrycker än en gång sin starka solidaritet med Egyptens folk under den problematiska övergångsfas som deras land nu genomgår. Parlamentet efterlyser en gemensam strategi bland medlemsstaterna gentemot Egypten. Parlamentet uppmanar än en gång eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att aktivt arbeta i enlighet med villkorsprincipen (”mer för mer”) och att beakta Egyptens allvarliga ekonomiska problem i sina bilaterala förbindelser med och sitt ekonomiska stöd till landet. Parlamentet vill se tydliga och gemensamt överenskomna riktmärken för detta. Parlamentet bekräftar åter sitt åtagande att bistå det egyptiska folket på vägen mot demokratiska och ekonomiska reformer.
19. Europaparlamentet uppmuntrar företrädare för EU:s delegation och EU-medlemsstaternas ambassader i Kairo att närvara vid politiskt känsliga rättegångar mot egyptiska och utländska journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar och civilsamhällesaktivister i landet.
20. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att tydligt ange vilka åtgärder som har vidtagits som svar på rådets (utrikes frågor) beslut att se över EU:s bistånd till Egypten, och att också hänvisa till revisionsrättens rapport från 2013. Parlamentet begär framför allt en klarläggning av läget i fråga om: (i) det planerade programmet för en reform av rättsväsendet, (ii) EU:s program för budgetstöd, (iii) programmet för förbättringar av handeln och inhemska förbättringar och (iv) Egyptens deltagande i EU:s regionala program såsom Euromeds polis- och rättssamarbete.
21. Europaparlamentet efterlyser ett EU-omfattande förbud mot export till Egypten av teknik som kan användas för intrång och övervakning och således för att spionera på medborgarna och förtrycka dem. Parlamentet efterlyser ett förbud, i enlighet med Wassenaar-arrangemanget, mot export av säkerhetsutrustning eller militärt bistånd som skulle kunna användas för att undertrycka fredliga protester.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Arabrepubliken Egyptens president och interimsregering.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2014)0100.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2014)0007.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2012)0470.