Förfarande : 2015/2559(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0141/2015

Ingivna texter :

B8-0141/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/02/2015 - 4.6
CRE 12/02/2015 - 4.6
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 135kWORD 69k
9.2.2015
PE549.934v01-00
 
B8-0141/2015

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS (2015/2559(RSP))


Javier Couso Permuy, Marisa Matias, Marie-Christine Vergiat, Younous Omarjee, Sofia Sakorafa, Sabine Lösing för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS (2015/2559(RSP))  
B8‑0141/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Irak och Syrien, särskilt resolutionen av den 18 september 2014 om situationen i Irak och Syrien och Isis offensiv(1),

–       med beaktande av resolution S-22/1 av den 1 september 2014 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Irak mot bakgrund av de övergrepp som begåtts av den så kallade Islamiska staten i Irak och Levanten och därtill knutna grupper,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, särskilt av den 20 oktober 2014 om Isil/Daesh-krisen i Syrien och Irak och av den 15 december 2014 om Syrien, Irak och hotet från Isil,

–       med beaktande av den diskussion som hölls den 2 februari 2015 mellan parlamentets utskott för utrikesfrågor och Staffan de Mistura, FN:s särskilda sändebud för Syrien,

–       med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd,

–       med beaktande av FN-stadgan,

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–       med beaktande av Genèvekonventionerna om flyktingar,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den humanitära situationen i Irak har försämrats kontinuerligt sedan USA:s invasion 2003. För närvarande finns det 5,2 miljoner internflyktingar, och i Irak finns det också över 235 000 syriska flyktingar. Antalet invånare i de IS-kontrollerade områdena uppgår till 3,6 miljoner, av vilka 2,2 miljoner är i akut behov av hjälp, och dessa människor är det särskilt svårt att nå ut till. Mer än 150 000 utsatta irakiska flyktingar bor för närvarande i grannländerna, framför allt Turkiet, Jordanien och Libanon.

B.     Efter fyra år av konflikt med extrema våldsamheter och brutaliteter mellan regeringen och oppositionsgrupper i Syrien har 200 000 människor dött och 12,2 miljoner människor behöver humanitärt bistånd. 7,6 miljoner människor, varav hälften är barn, är internflyktingar och 3,8 miljoner har flytt till grannländerna, framför allt Libanon, Jordanien, Turkiet, Irak och Egypten.

C.     Den 29 juni 2014 utropade IS ett ”kalifat”, eller en ”islamisk stat”, på de territorier som IS kontrollerar i Irak och Syrien, och dess ledare Abdu Bakr al-Baghdadi har utropats till kalif. IS kontrollerar nu en tredjedel av Irak och Syrien, med en befolkning som bor inom ett område på 250 000 km2, och vill utöka detta ”kalifat”. Det faktum att den så kallade Islamiska staten är gränsöverskridande och har avsevärda ekonomiska resurser samt cirka 200 000 stridande enligt vissa källor, innebär ett hot mot hela regionen. Tusentals utlänningar, inbegripet EU-medborgare, beräknas strida för dessa väpnade grupper. IS framryckningar har förvärrat den humanitära krisen, särskilt genom en massiv omflyttning av civila.

D.     FN anklagar IS för massiva våldsbrott och krigsförbrytelser. IS har också anklagats av människorättsorganisationer för den etniska utrensningen av minoritetsgrupper i norra Irak.

E.     I augusti 2014 inledde USA luftangrepp mot IS i Irak. Vid Natos möte den 5 september 2014 bildades en anti-IS-koalition, som tillät franska, brittiska, danska, kanadensiska och australiska luftangrepp. I november 2014 meddelade president Obama att den amerikanska truppnärvaron i Irak skulle fördubblas. I december 2014 gav den amerikanska senatens utrikesutskott USA tillstånd att bruka militärt våld mot IS. Den 15 januari 2015 rapporterades det att över 16 000 luftangrepp hade genomförts i Irak, varav cirka 60 procent hade genomförts av det amerikanska luftförsvaret.

F.     Den 22 september 2014 inledde USA också luftangrepp i Syrien, med stöd av styrkor från länder som ingår i Arabförbundet, såsom Bahrain, Jordanien, Qatar och Förenade Arabemiraten. De USA-ledda luftangreppen mot IS och striderna mellan regeringen och oppositionsgrupper har också resulterat i ett stort antal dödsoffer och tvångsförflyttningar.

G.     I förra veckan tvingades IS ut ur den syrienkurdiska staden Kobane, vid den turkiska gränsen, av kurdiska styrkor med stöd av amerikanska luftangrepp efter en fyra månader lång belägring av staden. De kurdiska styrkorna har återtagit kontrollen över cirka 50 byar i stadens omgivningar.

H.     Den 24 december 2014 sköts ett jordanskt stridsflygplan ner över Syrien och planets pilot, Muath Al-Kasasbeh, tillfångatogs. Efter att det jordanska planet skjutits ner stoppade Förenade Arabemiraten sina luftangrepp över Syrien. Den 3 februari 2015 publicerades en video som visade den brutala avrättningen av piloten, som brändes till döds. Jordanien reagerade med att avrätta två fångar, varav en självmordsbombare som hade misslyckats med sitt uppdrag, och med att genomföra ytterligare luftangrepp över Mosul.

I.      Den 31 januari 2015 publicerade IS en video som visar vad som verkar vara halshuggningen av den japanske journalisten Kenji Goto, och en vecka tidigare hade man publicerat en video som visade avrättningen av den japanske medborgaren Haruna Yukawa.

J.      Gruppen tros hålla flera dussin utlänningar som gisslan. IS har deklarerat att den unga amerikanska biståndsarbetaren Kayle Muller, som tillfångatogs i norra Syrien och till en början dömdes till ett ”livstidsstraff”, dödades vid ett jordanskt luftangrepp.

K.     Enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har IS upprättat olagliga så kallade sharia-domstolar inom det territorium som man kontrollerar, vilka har utdelat grymma och omänskliga straff mot män, kvinnor och barn.

L.     IS har publicerat en video med bland annat bilder av två män som kastas från en hög byggnad efter att en så kallad domstol i Mosul anklagat dem för homosexuella handlingar. Man har också lagt ut bilder av två män som korsfästs efter att ha anklagats för stöldverksamhet och av en kvinna som stenas till döds, enligt uppgift för otrohet.

M.    Enligt en rapport från FN:s kommitté för barnets rättigheter utbildas pojkar till att bli barnsoldater, flickor säljs som sexslavar och hundratals andra barn har torterats och avrättats av IS.

N.     Enligt rapporter har minst tre kvinnliga advokater avrättats och fyra läkare har nyligen mördats på grund av sin yrkesverksamhet. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter förväntas i mars lägga fram en rapport för FN:s människorättsråd som dokumenterar människorättskränkningar som begåtts av IS i Irak.

O.     IS är för närvarande den terroristgrupp som har de största ekonomiska resurserna. Organisationen har säkrat avsevärda inkomster genom att ta över stora oljefält i Syrien, plundra banker och företag inom de territorier som man kontrollerar, sälja antikviteter, kräva lösensummor för personer som man kidnappat och genom att förvalta medel som placerats i säkra länder av givare från framför allt Saudiarabien, Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten. IS har lagt beslag på en stor mängd amerikansk militär utrustning från den irakiska armén och kan lätt köpa vapen av hög kvalitet på de internationella vapenmarknaderna. Ryssland har nyligen meddelat att man inom ramen för FN:s säkerhetsråd vill ta ett rättsligt bindande initiativ för att få länder att sluta förse Islamiska staten med likvida medel.

P.     Upplösningen av gränsen mellan Irak och Syrien, som orsakats av konflikten i de båda länderna, har gett IS tillfälle att stärka sin närvaro i bägge länderna. FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan förklarade den 8 februari 2015 att den USA-ledda invasionen av Irak var ett misstag och hade bidragit till att IS bildades, eftersom ”målet om att skapa demokrati utan de befintliga institutionerna banade väg för korrupta, sekteristiska regeringar, och därför har landet varit instabilt ända sedan dess och varit en perfekt grogrund för extremistiska sunnimuslimer, som har slagit sig samman med Islamiska staten”.

Q.     USA:s invasion av Irak 2003 ledde till att mer än 1 miljon människor dödades och över 4 miljoner irakier tvingades fly, varav hälften flydde till Syrien. Den irakiska regering som inrättades efter invasionen har agerat på ett sätt som skapat socialt missnöje och religiös extremism, vilket underblåstes och finansierades i Syrien genom att västmakterna ville få till stånd ett regimskifte. Qatar och Saudiarabien har tillhandahållit sunnimuslimska rebellgrupper vapen och Turkiet har låtit sunnikombattanter, bland annat jihadister från al-Qaida och IS, passera landets gräns till Syrien.

R.     FN:s undersökningskommission, som sedan mars 2011 utreder anklagelser om människorättskränkningar i Syrien, har bevis på att båda parter i konflikten har begått krigsbrott, bland annat i form av mord, tortyr, våldtäkt och tvångsförsvinnanden. Båda parter har också anklagats för att använda civilas lidande som krigsmetod, bland annat genom att hindra tillgången till mat, vatten och hälso- och sjukvård.

S.     En stor del av de över en halv miljon registrerade palestinska flyktingarna i Syrien har blivit flyktingar en andra gång, eftersom de varit tvungna att ge sig iväg från flyktingläger och städer i Syrien sedan militära grupper marscherat in, tagit lägren i besittning och kränkt flyktingneutraliteten.

T.     Mordet på den jordanske piloten har fördömts på bred internationell front, inbegripet av Arabförbundets generalsekreterare Nabil al-Arabi, sunnimuslimska ledare såsom Sheikh Ahmed al-Tayeb, storimamen vid Al-Azhar-universitetet i Egypten och Hizbollah, som dessutom har uppmanat ett flertal länder i regionen och i världen att ompröva strategier som gynnar terroristgrupper i Syrien och Irak.

1.      Europaparlamentet är ytterst bekymrat över att den humanitära situationen och säkerhetsläget i Irak och Syrien har försämrats ytterligare till följd av IS ockupation av delar av ländernas territorier. Parlamentet är djupt oroat över den svåra bristen på finansiering av de insatser som FN vädjat om under 2014, som lett till ett tillfälligt stopp av biståndet från Världslivsmedelsprogrammet för syriska flyktingar, och uppmanar därför med kraft världssamfundet att besvara kommande vädjanden genom att öka sin finansiering och sitt stöd.

2.      Europaparlamentet uppmuntrar rådet, kommissionen och den höga representanten att göra alla nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser tillgängliga för att bistå flyktingarna. Parlamentet framhåller behovet av att stärka det internationella samarbetet för att tillhandahålla humanitärt bistånd och stöd till alla personer som tvingats fly på grund av IS offensiv, för att tillgodose de grundläggande behoven och lindra det lidande som våldet har orsakat.

3.      Europaparlamentet understryker att parterna måste komma överens om humanitära pauser och lokala vapenvilor för att ge de humanitära organen säkert och obehindrat tillträde till samtliga drabbade områden i Syrien. Parlamentet påminner om att utsvältning av civila är en stridsmetod som är förbjuden enligt internationell humanitär rätt.

4.      Europaparlamentet fördömer i kraftigast möjliga ordalag de systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt som är resultatet av de terrordåd som den så kallade Islamiska staten begått mot de irakiska och syriska befolkningarna, vilka kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Parlamentet uttrycker sin djupa medkänsla och sitt deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet efterlyser ett omedelbart, säkert och ovillkorligt frisläppande av alla som hålls som gisslan av denna terroristgrupp.

5.      Europaparlamentet betonar att de som är ansvariga för sådana brott mot internationell humanitär rätt eller kränkningar av och brott mot människorättslagstiftning måste ställas till svars genom lämpliga mekanismer. Samtliga parter uppmanas med kraft att följa tillämplig internationell humanitär rätt för att skydda civila, respektera deras mänskliga rättigheter och tillgodose deras grundläggande behov. För detta krävs att biståndsarbetare och hälso- och sjukvårdspersonal kan nå samtliga drabbade befolkningar under säkra former. Samtliga parter uppmanas än en gång att demilitarisera sjukvårdsinrättningar, skolor och andra civila anläggningar, undvika att upprätta militära positioner i befolkade områden och avstå från att utföra attacker mot civila mål.

6.      Europaparlamentet varnar för risken för religionskrig. Parlamentet understryker dock att muslimska myndigheter inte erkänner IS vare sig som islamisk eller som stat och har fördömt gruppen, eftersom de ser dess åtgärder som brott mot islams principer och ett hot mot islam och muslimer i hela världen. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att strategin mot terrorism inte får ses som en kamp mellan civilisationer eller religioner som leder till rasistiska och främlingsfientliga antaganden.

7.      Europaparlamentet välkomnar att staden Kobane befriats, och stöder staterna Irak och Syrien samt de kurdiska styrkorna i deras kamp mot IS-terrorismen. Parlamentet betonar att säkerhetsåtgärderna måste kombineras med en hållbar politisk lösning som omfattar alla delar av samhället i varje enskilt fall och som tar hänsyn till deras legitima krav.

8.      Europaparlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna själva och andra västländer att sluta finansiera milisgrupper och framför allt att sluta köpa olja från IS-kontrollerade oljefält som sedan transporteras med lastbil genom Turkiet. Turkiet har också använts som plattform för den militära utbildningen av stridande som ska skickas till Syrien. Det måste finnas mekanismer för att stoppa finansieringen av terrorism genom offshore‑enheter som inbegriper vissa stater och finansinstitut, samt för att stoppa vapenhandel och köp och försäljning av energiresurser och råvaror som gynnar terroristgrupper.

9.      Europaparlamentet är övertygat om att den USA-ledda invasionen och den utländska inblandningen i Syriens interna angelägenheter har fungerat som grogrund för uppkomsten och spridningen av IS. Parlamentet beklagar den roll som i synnerhet USA, medlemsstaterna, Saudiarabien, Qatar, Turkiet och Israel har haft. Parlamentet påminner om det ansvar som dessa länder har för att ha främjat denna konflikt, och uppmanar dem att framför allt lindra lidandet för dem som drabbats av våldet och att bevilja flyktingar asyl.

10.    Europaparlamentet betonar att konflikten har förvärrats av vapenhandeln och vapenleveranserna. Parlamentet ställer sig mycket kritiskt till hur de senaste årens olika västerländska ingripanden främjat enskilda personers radikalisering, särskilt i Mellanöstern och i länderna i det södra grannskapet. Parlamentet betonar att sådana strategier främjar, i stället för att motverka, terrorism och att de därför inte bör tillämpas i fortsättningen.

11.    Europaparlamentet understryker att kampen mot IS måste bedrivas med respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Regeringarna i Irak och Syrien uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att tillhandahålla säkerhet och skydd för människorna i dessa länder, också för de mest utsatta grupperna såsom barn och kvinnor. Parlamentet påminner om deras folkrättsliga skyldigheter vad gäller skydd av journalister, mediearbetare och till dessa knuten personal som deltar i farliga yrkesuppdrag i områden där väpnade konflikter pågår. Parlamentet begär att särskilt skydd ska garanteras för de mest utsatta grupperna som drabbas av konflikter, bland annat barn, kvinnor, äldre och personer med funktionsnedsättning samt etniska och religiösa minoriteter och hbti-personer.

12.    Europaparlamentet uppmanar EU att säkra ett mer omfattande stöd för det ökande antalet flyktingar som riskerar livet i öppna fartyg för att fly till Europa, och vill att de ska beviljas asyl och ges stöd.

13.    Europaparlamentet anser att de islamistiska extremisternas terrorism utnyttjas som ett verktyg för att försvaga länderna i Mellanöstern och förhindrar förekomsten av en stark stat som skulle kunna utnyttja intäkterna från sin oljesektor för sin egen ekonomiska och sociala utveckling.

14.    Europaparlamentet tar avstånd från begreppet ”skyldighet att skydda”, eftersom det kränker folkrätten och inte ger någon lämplig rättslig grund för att motivera ensidigt bruk av våld, i många fall i syfte att få till stånd ett regimskifte. Parlamentet fördömer att Nato, eller mäktiga stater som USA, ensidigt tar på sig rollen som världspolis, och fördömer även så kallade selektiva luftangrepp och insatser av utländska trupper på plats. Parlamentet beklagar Natos försök att ersätta sådana freds- och stabiliseringsuppdrag som enbart kan genomföras utifrån ett brett samförstånd inom ramen för FN:s generalförsamling. Parlamentet uttrycker oro över det ökande antalet fall av barn och ungdomar som rekryteras i Irak och Syrien, och påminner om att man i synnerhet måste skydda barn och kvinnor som drabbas av väpnade konflikter.

15.    Europaparlamentet är övertygat om att en lösning endast kan nås genom samordning med den irakiska och den syriska regeringen för att eliminera orsakerna till terrorism. Parlamentet anser att full respekt för t.ex. Iraks, Syriens och Libyens oberoende, suveränitet och territoriella integritet, liksom respekt för dessa samhällens multikulturella karaktär och deras demokratiska principer, är den enda garantin för att man ska kunna undvika att IS får större spridning och att befolkningen i dessa länder vållas ännu mera lidande.

16.    Europaparlamentet efterlyser en internationell konferens om Irak under överinseende av FN och grannländerna i regionen, för att göra det möjligt för alla olika grupper i Irak att delta och för att främja bildningen av en samlad regering som skulle kunna få slut på all sekteristisk och våldspräglad politik i landet.

17.    Europaparlamentet stöder de insatser som FN:s särskilda sändebud för Syrien har gjort för att åstadkomma en strategisk nedtrappning av våldet i Syrien, som en grund för en bredare politisk process. Det bör också hållas en internationell fredskonferens som samlar regionala aktörer för att främja en politisk lösning på konflikten som det syriska folket enas om. Parlamentet insisterar på att frågan om Syriens framtid måste få ligga i det syriska folkets händer, och betonar att det inte finns någon militär lösning på konflikten. Parlamentet motsätter sig bestämt alla utländska militära ingripanden men understryker samtidigt att samtliga parter måste inleda en fredlig och politisk dialog. Samtliga parter uppmanas att enas om en omedelbar vapenvila som villkor för att delta i en politisk dialog där alla får komma till tals, i syfte att inleda försoningsprocessen och bidra till att återupprätta stabiliteten i landet.

18.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s delegationschef i Irak, ordförandena för medlemsstaternas parlament, Iraks regering och representantråd, Syriens regering och parlament, generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet samt Arabförbundet.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2014)0027.

Rättsligt meddelande