Förfarande : 2015/2543(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0357/2015

Ingivna texter :

B8-0357/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 29/04/2015 - 10.65
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0174

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 155kWORD 75k
22.4.2015
PE555.115v01-00
 
B8-0357/2015

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0108/2015

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om alkoholstrategi (2015/2543(RSP))


Alberto Cirio för PPE-gruppen
Glenis Willmott för S&D-gruppen
Marcus Pretzell för ECR-gruppen
José Inácio Faria för ALDE-gruppen
Younous Omarjee för GUE/NGL-gruppen
Bas Eickhout för Verts/ALE-gruppen
Piernicola Pedicini för EFDD-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om alkoholstrategi (2015/2543(RSP))  
B8-0357/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av frågan till kommissionen om EU:s alkoholstrategi (O-000008/2015 – B7-0108/2015),

–       med beaktande av artikel 168 i Lissabonfördraget,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU(2),

–       med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det står att unionen endast ska komplettera medlemsstaternas insatser i folkhälsofrågor,

–       med beaktande av årsrapporten från 2011 för EU:s plattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa,

–       med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna(3),

–       med beaktande av slutsatserna från rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möte den 1–2 december 2011 om utjämning av skillnaderna i hälsa i EU genom samordnade åtgärder för att främja en hälsosam livsstil,

–       med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Alkoholmissbruk är den näst vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomsorsaken i vissa medlemsstater, och alkoholberoende utgör en riskfaktor för över 60 kroniska sjukdomar, bland annat alkoholbetingade leversjukdomar, alkoholbetingad kronisk bukspottkörtelinflammation och nästan alla andra matsmältningssjukdomar, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, fetala alkoholspektrumstörningar och neuropsykiatriska syndrom såsom alkoholberoende.

B.     De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har bäst förutsättningar att utarbeta individuella strategier för att förhindra att människor missbrukar alkohol.

C.     Det finns ett orsakssamband mellan alkoholmissbruk och en lång rad psykiska och beteendemässiga störningar, andra icke överförbara sjukdomar och skador.

D.     De direkta och indirekta samhällskostnaderna till följd av alkoholmissbruk beräknades 2010 uppgå till 155,8 miljarder euro i Europa, varav merparten (82,9 miljarder euro) låg utanför hälso- och sjukvårdssystemet.

E.     Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen 20–39 år kan hänföras till alkoholmissbruk. Dödsfallen inträffar ofta på grund av olyckor, våld eller leverskador.

F.     Uppskattningsvis 5–9 miljoner barn lever i familjer som påverkas negativt av alkoholkonsumtion.

G.     All alkoholkonsumtion får inte samma konsekvenser eftersom detta i hög grad beror på konsumtionsmönstret, inbegripet vad som konsumeras och hur. Dryckesmönster och trender varierar stort mellan olika regioner i EU, med tydliga lokala konsumtionsmönster och hälsoeffekter som kan knytas till en skadlig konsumtion av alkohol. Sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska variationer i EU-länderna gör att det blir nödvändigt att skilja mellan olika konsumtionsmönster och konsumtionstrender.

H.     En politik som syftar till att minska alkoholrelaterade skador och stödja en ansvarsfull alkoholkonsumtion som är skräddarsydd efter specifika lokala och regionala situationer skulle medföra minskade hälso- och socialvårdsutgifter med anknytning till de direkta och indirekta effekterna av alkoholrelaterade skador, såsom alkoholberoende, kroniska sjukdomar, dödstal och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En politik för att minska alkoholrelaterade skador bör inte bara inkludera hälso- och sjukvården utan även relevanta aktörer, inklusive föreningar som stödjer personer som lider av alkoholism, och bör ligga helt i linje med subsidiaritetsprincipen och hälsoprincipen i alla strategier, samtidigt som betydande förbättringar i folkhälsan säkerställs.

I.      Missbruk och skadlig alkoholkonsumtion kan leda till alkoholberoende, vilket måste ges ökad uppmärksamhet och mer stöd inom medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem.

J.      Det bör betonas att vissa grupper löper större risk att ha ett felaktigt förhållningssätt till alkoholkonsumtion, däribland ungdomar. 25 procent av alla dödsfall bland unga män mellan 15 och 29 år är alkoholrelaterade, medan motsvarande siffra för unga kvinnor är 10 procent. En överdriven alkoholkonsumtion bland ungdomar är ett missbruk som sprider sig i medlemsstaterna och omfattar speciella konsumtionsmönster, såsom berusningsdrickande. En mans lever bryter i regel ner alkohol många gånger snabbare än en kvinnas lever, vilket innebär att kvinnor blir kroniska alkoholister betydligt snabbare och genom att dricka mindre mängd alkohol.

K.     En persons utsatthet för alkoholrelaterade skador hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kulturell bakgrund och föräldrars och vänners dryckesmönster, samt i hur hög grad lämpliga strategier på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom en samhällsgrupp kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällsgrupper.

L.     En småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker är i en del regioner i Europa också en grundpelare för turistnäringen där.

M.    Reklam och marknadsföring påverkar alkoholkonsumtionen, särskilt hos ungdomar. Genomförandet av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att skydda barns och minderårigas fysiska, mentala och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. De mest effektiva metoderna för att förhindra överdriven alkoholkonsumtion bland unga är utbildning, information och preventiva kampanjer. Därför bör kommissionen utan dröjsmål utarbeta en ny alkoholstrategi för EU i syfte att bekämpa överkonsumtionen av alkohol, samt via informationskampanjer informera medborgarna om alkoholkonsumtionens skadliga hälsoeffekter.

N.     Världshälsorganisationen (WHO) framhåller att det behövs ytterligare kunskap och åtgärder inom områden som hur alkoholkonsumtion påverkar foster, alkohol och äldre, socialt missgynnade personer och alkoholrelaterat socialt utanförskap.

O.     Det finns olika vanor och trender när det gäller alkoholkonsumtionen inom EU vilket även avspeglas på lokal nivå, bland annat på grund av sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader, och detta leder till olika attityder till drickande.

P.     Det behövs en tydlig åtskillnad mellan ansvarsfull och skadlig alkoholkonsumtion. En ansvarsfull alkoholkonsumtion är förenlig med en hälsosam livsstil.

Q.     Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri, och minst 5 200 människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar.

R.     Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med skadlig alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och förebyggande och medvetandegörande är därför nödvändiga delar av den nya alkoholstrategin för EU. En tidig identifiering av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. Det finns ett stort utrymme för förbättringar när det gäller att skydda minderåriga från alkoholreklam.

S.     I förordning (EU) nr 178/2002 av den 28 januari 2002(4) fastställs att livsmedel ska anses som icke säkra om de anses vara skadliga för hälsan.

T.     Olika ålderskategorier uppvisar olika dryckesmönster, vilket hittills inte har belysts i tillräckligt hög grad.

U.     I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna(5) undantogs drycker med en alkoholhalt på över 1,2 volymprocent från två av bestämmelserna, närmare bestämt från ingrediensförteckningen och näringsdeklarationen. De risker som är förknippade med alkohol innebär dock att det krävs heltäckande information om alkoholhaltiga drycker.

V.     Genom förordning (EU) nr 1169/2011 ålades kommissionen att senast i december 2014 lägga fram en rapport med en utvärdering om huruvida alkoholhaltiga drycker i framtiden bör omfattas av kravet på att tillhandahålla uppgifter om energivärdet och skälen till eventuella undantag, samt ett lagförslag, om lämpligt, med bestämmelser om en ingrediensförteckning eller obligatorisk näringsdeklaration för dessa produkter.

W.    EU:s alkoholstrategi har varit ett framgångsrikt stöd för medlemsstaterna i arbetet med att minska de skador som alkoholmissbruk ger, i synnerhet genom utbyte av bästa praxis inom områden som skydd av unga, minskning av alkoholrelaterade trafikolyckor, medvetandegörande information om alkoholkonsumtion och en gemensam databas och gemensam övervakning på EU-nivå, samt bidragit till en ökad samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna som i slutändan ledde till att handlingsplanen om ungdomars drickande och berusningsdrickande (2014–2016) utarbetades av kommittén för nationell alkoholpolitik och alkoholrelaterade åtgärder (CNAPA).

X.     Deltagandet av en bred uppsättning aktörer inom det europeiska forumet för alkohol och hälsa, och även utanför detta, har främjat utvecklingen av konkreta och mätbara åtgärder för att minska alkoholmissbruksrelaterade skador på lokal nivå inom hela EU.

Y.     Det tredje gemenskapsprogrammet för åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) främjar spridning av validerad bästa praxis för kostnadseffektiva förebyggande åtgärder med fokus på de viktigaste riskfaktorerna, däribland alkoholmissbruk.

Z.     Den externa utvärdering av strategin som genomfördes 2012 bekräftade att den befintliga strategins angreppssätt och prioriteringar är relevanta och användbara.

1.      Europaparlamentet konstaterar att kommissionen vid CNAPA-mötet den 22 oktober 2013 informerade om sin avsikt att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att ta fram en europeisk handlingsplan för att minska alkoholrelaterade skador. Parlamentet noterar att handlingsplanen om ungdomars drickande och berusningsdrickande (2014–2016) antogs i september 2014 och uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas genomförande av den.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge vägledning rörande alkoholrelaterade skador samt att fortsätta sitt arbete med att stödja medlemsstaternas behöriga myndigheter i de fall då detta ger ett mervärde, samtidigt som man respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

3.      Europaparlamentet betonar att för att minska de hälso- och säkerhetsmässiga problem och de socioekonomiska problem som orsakas av alkohol krävs det insatser rörande alkoholkonsumtionens omfattning, mönster och kontext, samt rörande de bredare tillhörande sociala bestämningsfaktorerna genom bland annat utbildning och informationskampanjer.

4.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart påbörja arbetet med en ny alkoholstrategi för EU (2016–2022) med samma mål, och att uppdatera regelverket för att stödja de nationella regeringarna i deras arbete mot alkoholrelaterade skador, att stödja kontroll och insamling av pålitliga uppgifter, att uppmuntra förebyggande och hälsofrämjande åtgärder och utbildning, tidig diagnos, bättre tillgång till behandling och kontinuerligt stöd till drabbade och deras anhöriga, däribland rådgivning, att minska de trafikolyckor som orsakas av rattfylleri samt att i större utsträckning särskilja dryckesmönster, beteenden och attityder till alkoholkonsumtion.

5.      Europaparlamentet anser att den nuvarande EU-strategin för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska alkoholrelaterade skador i stort sett bör förnyas med samma upplägg och samma mål, det vill säga att bekämpa alkoholrelaterade skador på medlemsstaternas nivå, vara handlingsinriktad och främja ett angreppssätt med flera deltagande aktörer.

6.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att omedelbart utarbeta den rapport som föreskrivs i förordning (EU) nr 1169/2011 senast i december 2014 och utvärdera om alkoholhaltiga drycker i framtiden bör omfattas av kravet att tillhandahålla information om ingredienser och näringsinnehåll. Parlamentet anser att konsumenter bör informeras om ingredienser och näringsinnehåll.

7.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att omedelbart begära att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) gör en ny bedömning av användningen av acetaldehyd som smakämne i alkoholhaltiga och alkoholfria drycker.

8.      Europaparlamentet betonar att åtminstone kaloriinnehållet i alkoholhaltiga drycker behöver anges på etiketter så snart som möjligt, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om detta senast 2016.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart påbörja arbetet med en ny alkoholstrategi för EU (2016–2022) och att då beakta CNAPA:s handlingsplan och slutsatserna från den oberoende utvärderingen av EU:s strategi mot alkoholrelaterade skador, för att på så sätt säkerställa att de resultat som har nåtts hittills ger en varaktig effekt och för att fortsätta stödja nationella regeringar med att få bukt med alkoholrelaterade skador på lång sikt.

10.    Europaparlamentet understryker att komplementariteten mellan lagstiftning och uppförandekoder för att skydda minderåriga från den riskfyllda alkoholkonsumtionens skadliga effekter är nödvändig för att garantera ett effektivt skydd av minderåriga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt genomdriva befintlig nationell lagstiftning om åldersgränser för alkoholkonsumtion och utvärdera behoven av ytterligare rättsligt bindande bestämmelser för att säkerställa ett effektivt skydd av minderåriga.

11.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina hälso- och sjukvårdssystem driva en politik och ge behandlingar som minskar enskilda personers alkoholberoende.

12.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina utbildningsinsatser, särskilt för minderåriga och gravida, om alkoholkonsumtionens skadliga effekter, och att om så är nödvändigt lagstifta i enlighet härmed.

13.    Europaparlamentet är medvetet om skillnaderna i konsumtionsmönster mellan medlemsstaterna och om de kulturella aspekterna av en ansvarsfylld alkoholkonsumtion.

14.    Europaparlamentet betonar behovet av EU-omfattande märkning som varnar gravida kvinnor för att dricka alkohol, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om detta senast 2016.

15.    Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna, som är de som i första hand bär ansvaret för att utarbeta, genomföra och utvärdera folkhälsopolitiska riktlinjer som syftar till att minska skadlig alkoholkonsumtion, att införa strikta regler för marknadsföring av alkoholhaltiga drycker, särskilt mot minderåriga.

16.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser för att informera medborgarna om det kulturella värdet i en ansvarsfull alkoholkonsumtion, om de positiva hälsoeffekterna av en måttlig alkoholkonsumtion och dess förenlighet med en sund och balanserad livsföring.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa en EU-märkning som uppmärksammar konsumenterna på riskerna med alkohol och körning.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och vid behov reformera det europeiska forumet för alkohol och hälsa och dess roll och funktionssätt, för att medlemskapet ska vara verkligt representativt för alla relevanta aktörer på ett välavvägt sätt. Även ekonomiska aktörer och icke-statliga organisationer bör delta i vederbörlig grad, och deras deltagande i forumet och i utarbetandet av konkreta och effektiva insatser för att minska alkoholrelaterade skador bör uppmuntras och stödjas, liksom främjandet av relevanta målinriktade insatser på nationell, regional och lokal nivå.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till ytterligare förbättringar av genomförandet av den nuvarande EU-strategin, exempelvis genom att låta alla berörda aktörer bli medlemmar av det europeiska forumet för alkohol och hälsa, öka interaktionen med CNAPA på EU-nivå, främja god praxis i fråga om utformning, övervakning och utvärdering av insatserna, samla in bättre indikatorer som ger en objektiv, uppdaterad och realistisk bild av dryckesmönster och alkoholrelaterade skador och stödja relevanta målinriktade insatser på lokal nivå som till fullo respekterar de grundläggande bestämmelserna i EU-fördraget.

20.    Europaparlamentet betonar att EU:s nya alkoholstrategi inte bör införa nya mål utan i stället bör stödja de mål som man redan har enats om inom ramen för WHO:s europeiska handlingsplan för 2012–2020 för att minska skadlig alkoholkonsumtion.

21.    Europaparlamentet konstaterar att en ny EU-strategi kan ge medlemsstaterna värdefulla evidensbaserade insatsalternativ eftersom det åligger nationella, regionala och lokala myndigheter att använda det lämpligaste tillvägagångssättet för att minska alkoholrelaterade skador. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta spela en viktig roll för främjandet av god forskning och evidensutbyte.

22.    Europaparlamentet upprepar vikten av ett starkt politiskt åtagande från kommissionens, rådets och medlemsstaternas sida för att stärka förebyggande insatser mot alkoholrelaterade skador och göra en adekvat evidensbaserad politisk insats för att bemöta de allvarliga och mångsidiga hälsoeffekterna och socioekonomiska effekterna av alkoholrelaterade skador och deras samband med andra riskfaktorer.

23.    Europaparlamentet erinrar om betydelsen av mätbara och genomgripande politiska mål och lämpliga fleråriga mekanismer för att övervaka framstegen och säkerställa ett effektivt genomförande av strategin i samtliga medlemsstater. Parlamentet understryker behovet av att övervaka genomförandet av alkoholrelaterad nationell lagstiftning.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja en förbättring av indikatorer, insamling av tillförlitliga uppgifter, jämförbarhet och skyndsam analys när det gäller alkoholkonsumtion och dess hälsomässiga och sociala konsekvenser, att avsätta tillräckliga resurser för att ytterliga minska den börda som alkoholmissbruket medför och de direkta och indirekta samhällskostnaderna av alkoholrelaterade skador, samt att främja en effektiv integrering av relevant statistik i europeisk och nationell alkoholpolitik med hjälp av en gemensam evidensbas.

25.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att skydda ungdomar från alkoholrelaterade skador, i synnerhet genom att höja åldersgränsen till åtminstone 18 år och säkerställa en ansvarstagande marknadsföring.

26.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i utbildning för att understryka vilka effekter alkoholkonsumtionen får på hälsan och samhället samt förespråka måttfullhet och ansvarstagande vid konsumtion av alkoholhaltiga drycker.

27.    Europaparlamentet betonar att offentliga medel aldrig får användas för att främja alkoholkonsumtion.

28.    Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste förhindra alkoholförsäljning till personer under den lagliga åldern för inköp av alkohol genom att genomföra regelbundna kontroller, i synnerhet i närheten av skolor. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingående ta itu med den gränsöverskridande alkoholförsäljningen på internet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att genomföra kampanjer för att öka medvetenheten om farorna med berusningsdrickande, i synnerhet för minderåriga, samt att göra ytterligare insatser för att minska de alkoholrelaterade trafikolyckorna.

29.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster och att överväga en översyn när det gäller marknadsföring av alkohol riktad till ungdomar samt alkoholsponsring, för att minska ungdomars exponering för marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker.

30.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och alla övriga relevanta aktörer att se över och stärka upplysningskampanjerna om skadlig alkoholkonsumtion, särskilt bland gravida, och alkoholens fosterpåverkan.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga konkreta åtgärder för att begränsa alkoholkonsumtionen, särskilt bland minderåriga och personer med svåra problem, kroniska sjukdomar eller starka beroenden som är knutna till alkoholkonsumtion.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin strategi behålla finansiellt stöd till ändamålsenliga och vetenskapligt grundade projekt som tar upp alkoholrelaterade skador och förståelse för de bakomliggande orsakerna till alkoholmissbruk i det nya hälsoprogrammet och i Horisont 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess finansiella stöd endast går till projekt med en vetenskapligt välgrundad metod och en objektiv projektledning.

33.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och övriga relevanta aktörer att diversifiera, åldersanpassa och stärka upplysningskampanjerna om riskerna med alkoholkonsumtion för de olika ålderskategorierna, deras körbeteende och alkoholens trafikeffekter.

34.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra riktade upplysnings- och utbildningsinsatser för unga som en del av sina strategier för att förhindra missbruk och att sprida bästa praxis.

35.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga vidare på WHO:s alkoholstrategi och förbättra den tidiga upptäckten i primärvården av skadlig alkoholkonsumtion genom att främja kontroller och säkerställa lämpliga stödinsatser för att behandla alkoholmissbruk och relaterade kroniska sjukdomar.

36.    Europaparlamentet betonar att föreskrifter från berörda myndigheter i medlemsstaterna måste bidra till att öka medvetenheten om alkoholmissbrukets konsekvenser, att göra behandling tillgänglig och överkomlig för dem som lider av sjukdomar som kan kopplas till överkonsumtion av alkohol och att införa screeningprogram och snabba insatser vid skadlig och farlig alkoholkonsumtion. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att hitta lösningar för att hjälpa personer med problem, kroniska sjukdomar eller starka beroenden som är knutna till alkoholkonsumtion att genomgå behandling och bli fria från sitt beroende.

37.    Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater har skurit ned på viktiga tjänster vid alkoholberoende.

38.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och alla övriga aktörer att fortsätta, intensifiera och/eller ta fram strategier och insatser som främjar en hälsosam livsstil, inbegripet rätt näringsintag och motion och rekreation, och att samtidigt erkänna att måttlig konsumtion av alkoholhaltiga drycker är en viktig del av kulturen i många medlemsstater och att den inte behöver stå i strid med en hälsosam livsstil.

39.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant överväga om det behövs en nationell politik som syftar till att förebygga försäljning av mycket billig alkohol, förutsatt att sådana åtgärder ger ett effektivt hälsoskydd och är förenliga med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna samt med det kommande yttrandet från Europeiska unionens domstol om den skotska minimiprispolitikens förenlighet med unionsrätten.

40.    Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att granska sin befintliga lagstiftning och sina befintliga initiativ om konsumentinformation och lämplig dryckeskultur, för att utbilda och öka kunskapen om konsekvenserna av skadlig alkoholkonsumtion och minska de alkoholrelaterade skadorna. Parlamentet rekommenderar särskilt medlemsstaterna att övervaka alkoholreklamen och dess effekt på ungdomar och att vidta lämpliga åtgärder för att begränsa deras exponering för sådan reklam.

41.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av befintlig EU-lagstiftning avseende behovet av en förbättrad konsumentinformation om alkohol, som ska garantera att konsumenterna får veta alkohol- och kaloriinnehåll utan att det skapar hinder på den inre marknaden. Parlamentet framhåller betydelsen av tydlig, kortfattad och effektiv information om alkoholkonsumtionens effekter och hälsorisker. Kommissionen uppmanas att överväga att införa en EU-märkning som varnar konsumenterna för de faror som missbruk av spritdrycker medför under graviditet och i trafiken.

42.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta lämpliga strategier och förstärka kontrollerna för att ta itu med problemet med förfalskad alkohol, liksom olaglig alkoholförsäljning och handel med alkohol på svarta marknaden, vilket har särskilt negativa följder för de mest utsatta grupperna i samhället och för ungdomar, samt att skydda geografiska beteckningar i unionen och globalt genom internationella handelsavtal.

43.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1)

EUT L 86, 21.3.2014, s. 1.

(2)

EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 25.

(3)

EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 160.

(4)

EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(5)

EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

Rättsligt meddelande