FÖRSLAG TILL RESOLUTION om att bygga en kapitalmarknadsunion
1.7.2015 - (2015/2634(RSP))
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Roberto Gualtieri, Burkhard Balz för utskottet för ekonomi och valutafrågor
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 18 februari 2015 Att bygga en kapitalmarknadsunion (COM(2015)0063),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2014 Översyn av planen för finansiell reglering (COM(2014)0279),
– med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 med rekommendationer till kommissionen om översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn[1],
– med beaktande av kommissionens granskningsrapporter om Europeiska systemet för finansiell tillsyn (COM(2014)0509 och de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och COM(2014)0508 om Europeiska systemrisknämnden (ESRB)),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2014)0168),
– med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin[2],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),
– med beaktande av frågan till kommissionen om grönboken Att bygga en kapitalmarknadsunion (O-000075/2015 – B8‑0564/2015),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I sin resolution av den 26 februari 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin betonade parlamentet att ”tillgången till kapitalmarknaderna måste förbättras genom nya finansieringskällor” och konstaterade samtidigt att ”affärsbankerna sannolikt kommer att förbli en huvudsaklig finansieringskälla” samt att det är ”viktigt att medlemsstaterna inrättar nya källor som kan komplettera de befintliga mekanismerna och minska finansieringsklyftan, och samtidigt ser till att det finns en lämplig lagstiftnings- och tillsynsram som är anpassad till realekonomins behov”.
B. I sitt meddelande av den 27 mars 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin undersökte kommissionen möjligheter att vidta konkreta åtgärder för att diversifiera finansieringskanalerna, utveckla de europeiska kapitalmarknaderna och förbättra tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, t.ex. i fråga om aktier och företagsobligationer, enkel och transparent värdepapperisering, säkerställda obligationer och privata placeringar.
C. Enligt kommissionens ordförande, Jean Claude Juncker, är kommissionens första strategiska prioritering att ”stärka EU:s konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbetstillfällen”.
D. Otillräckligt reglerade och kontrollerade kapitalmarknader var en viktig orsak till finanskrisens utbrott. Alla nya förslag, i synnerhet om värdepapperisering, måste på ett korrekt sätt återspegla detta.
E. I kölvattnet av finanskrisen har EU-institutionerna antagit ett antal rättsakter för att förhindra att en sådan kris inträffar på nytt och för att skapa den finansiella stabilitet som är väsentlig för en verkligt hållbar tillväxt. Denna lagstiftning bör betraktas som ramen för inrättandet av kapitalmarknadsunionen, och inte som ett hinder för denna.
F. En minskad fragmentering av kapitalmarknaderna kan leda till lägre kapitalkostnader och samtidigt förbättra allokeringen av kapitalet, vilket skulle stödja företagens tillväxt, särskilt de små och medelstora företagens tillväxt, och skapa sysselsättning inom EU.
G. Flera EU-institutioner och den privata sektorn håller för närvarande på att ta fram lösningar eller rekommendationer i syfte att ytterligare utveckla kapitalmarknaderna, t.ex. i fråga om enkel och transparent värdepapperisering, privata placeringar, finansiering med eget kapital, europeiska säkerställda obligationer och börsintroduktioner.
H. Tidigare regleringsinsatser (kapitalkravsdirektivet (CRD), direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID II) / förordningen om marknader för finansiella instrument (MIFIR)) måste kompletteras och vidareutvecklas genom en kapitalmarknadsunion.
Ekonomisk bakgrund
1. Europaparlamentet konstaterar att investeringarna i realekonomin i Europa har minskat under flera årtionden trots en stor ökning av de europeiska och globala finanssektorernas storlek under samma period. Parlamentet betonar att realekonomin fortfarande är starkt beroende av banker, vilket gör ekonomin sårbar för en åtstramning av bankutlåningen.
2. Europaparlamentet noterar att de omfattande offentliga åtgärder som vidtagits sedan krisens början, vilken utlöstes av finanssektorns sammanbrott, har lett till riklig likviditet men att detta ändå inte har resulterat i en ökning av efterfrågan på finansiering inom realekonomin.
3. Europaparlamentet påpekar att det före krisens utbrott inte var brist på gränsöverskridande flöden i Europa, men att de var koncentrerade till utlåning mellan banker och till skulder som ofta innehades av investerare med betydande hävstång, vilket resulterade i en överföring av riskerna inom den inre marknaden.
4. Europaparlamentet konstaterar att återupprättandet av stabiliteten inom EU:s banksektor blev en ny prioritering i ställer för finansieringen av långsiktiga investeringar och av realekonomin.
5. Europaparlamentet betonar att det finns en stor mängd overksamt kapital inom försäkringssektorn, vilket bör användas mer effektivt med stöd av ett förbättrat regelverk efter en översyn av kapitalkraven för vissa investeringar som görs av försäkringssektorn.
6. Europaparlamentet påpekar att det trots de möjligheter som erbjuds av en välutformad EU-kapitalmarknad inte går att undvika det faktum att det finns stora hinder inom andra områden såsom beskattning, särskilt metoder som gynnar skuldsättning framför eget kapital, samt insolvens- och redovisningslagstiftning. Parlamentet anser att en EU-harmonisering inte automatiskt skulle ge ytterligare fördelar på dessa områden, och att det därför inte finns behov av en utvidgning av de internationella redovisningsstandarderna (IFRS-standarderna) i Europa.
7. Europaparlamentet betonar att graden av finansiell integration har minskat sedan krisen, till följd av att banker och investerare flyttar tillbaka till sina hemmarknader.
8. Europaparlamentet betonar att efterfrågan och utbud kan främjas genom att man skapar förtroende för realekonomin med hjälp av tydliga åtaganden på medlemsstats- och unionsnivå att främja positiva investeringsvillkor och rättslig säkerhet för investerare, utforma långsiktiga mål för en stabiliserande, konkurrenskraftig och tillväxtvänlig lagstiftningsram och ge incitament för och diversifiera investeringar i infrastruktur och därmed möjliggöra en långsiktig planering för företagen.
9. Europaparlamentet konstaterar att Europas framtid är kopplad till dess innovationsförmåga. Parlamentet anser att enkel, tillräcklig och diversifierad tillgång till finansiering för företagen, vid sidan av ett innovationsvänligt regelverk, är nyckeln till skapandet av smart och hållbar tillväxt för alla.
10. Europaparlamentet betonar att förbättrade finansieringsvillkor för de europeiska företagen måste bygga på en förstärkt ekonomisk och finansiell stabilitet, vilket inbegriper genomförandet av reformer i samtliga medlemsstater.
11. Europaparlamentet understryker att bristfälliga kapitalmarknader har lett till en missbedömning av riskerna och till bristande koppling mellan den avkastning som eftersökts och de verkliga riskerna, vilket ligger bakom marknadernas negativa inställning till enheter såsom små och medelstora företag. Parlamentet anser att ett av målen för kapitalmarknadsunionen bör vara att öka marknadernas effektivitet och säkerställa ett rättvist, adekvat och ekonomiskt sunt förhållande mellan risk och avkastning på EU:s kapitalmarknader.
En genuin europeisk strategi
12. Europaparlamentet anser att även om till exempel USA har återhämtat sig snabbare från finanskrisen än EU, vilket delvis beror på ett mer diversifierat finansiellt system, måste Europeiska unionen bygga upp en egen genuin kapitalmarknadsunion, som kan bygga på erfarenheterna från andra delar av världen men inte enbart kopiera dem. Parlamentet betonar emellertid att en klok strategi för erkännande av jämbördiga eller likvärdiga standarder i tredjeländer måste utvecklas i syfte att garantera förenlighet mellan europeiska och internationella finansmarknader.
13. Europaparlamentet anser att en genuin europeisk strategi för kapitalmarknaderna på lämpligt sätt bör beakta den internationella utvecklingen så att Europa förblir attraktivt för internationella investerare genom att undvika onödiga skillnader och överlappningar i lagstiftningen.
14. Europaparlamentet understryker att Europa sparar mer än USA räknat i procent av BNP (20 respektive 17 %), men att den andel av besparingarna som hålls i EU-baserade värdepappersfonder endast motsvarar 50 % av motsvarande nivå i USA och den andel av besparingarna som hålls i pensionsfonder endast 35 %. Parlamentet påpekar vidare att de EU:s aktiemarknader, företagsobligationsmarknader och värdepappersmarknader motsvarar 60, 35 respektive 20 % av motsvarande marknader i USA.
15. Europaparlamentet betonar att kommissionen måste ta hänsyn till att den ekonomiska och kulturella sammansättningen av sektorn för små och medelstora företag skiljer sig åt i medlemsstaterna, för att förebygga alla oavsiktliga konsekvenser till följd av genomförandet av kapitalmarknadsunionen som kan förvärra de befintliga obalanserna när det gäller tillgången till finansiering mellan medlemsstaterna.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk strategi för att öka diversifieringen av finansieringskällorna och investeringarna i de europeiska företagen, med hjälp av en kapitalmarknadsunion som bygger på egenskaperna hos och det ömsesidiga beroendet mellan de europeiska bank- och kapitalmarknaderna, samtidigt som man beaktar särdragen för den europeiska modellen för finansiering av företag och behovet av att utveckla andra tillförlitliga finansieringskällor än banker för finansiering av tillväxt och att komplettera dessa med metoder för marknadsaktörerna att få tillgång till lån, kapital och riskkapital direkt från marknaden. Parlamentet noterar att kommissionen inte nödvändigtvis enbart bör förlita sig på inbördes utvärderingar med andra jurisdiktioner. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på att kulturella skillnader inte bör ignoreras och att lämpliga åtgärder måste utformas för att övervinna dem. Parlamentet anser dessutom att kommissionen bör beakta den senaste tekniska utvecklingen i sina reformer av kapitalmarknaderna.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att skillnaderna mellan företagsmodellerna och finansmarknaderna i medlemsstaterna kan vara fördelar som är värda att skydda för Europa som helhet.
18. Europaparlamentet understryker att uppbyggnaden av en kapitalmarknadsunion och den bakomliggande lagstiftningen bör vara inriktad på kapitalmarknadernas funktion i hela EU, fullborda den inre marknaden och främja hållbar tillväxt. Parlamentet understryker vidare att åtgärder har vidtagits efter krisen när det gäller tillsynen av banksektorn vilka för närvarande inte har utvidgats till att omfatta kapitalmarknaderna. Parlamentet betonar att det finns skillnader mellan de finansiella sektorerna och att olika lösningar därför måste hittas. Parlamentet betonar emellertid att det måste säkerställas lika villkor för aktörerna för likvärdig finansieringsverksamhet och att det främsta målet för alla sektorer måste vara att förbättra kapitalallokeringen i den europeiska ekonomin och bättre använda kapital som i dag är overksamt.
19. Europaparlamentet betonar i detta avseende att en sund och heltäckande lägesbedömning måste göras, där man undersöker de kumulativa effekterna för de europeiska kapitalmarknaderna av alla antagna akter under de senaste åren. Parlamentet påpekar att detta också kräver en noggrann undersökning av huruvida de strikta kapitalkrav som tillämpas inom bank- och försäkringssektorerna behöver ses över.
20. Europaparlamentet betonar att initiativ i riktning mot en kapitalmarknadsunion inte bör innebära att man återuppfinner hjulet, utan bekräfta att företagsfinansieringen i Europa baseras på välutvecklade, historiskt etablerade strukturer som, trots sina begränsningar, har visat sig vara framgångsrika och kriståliga, och att ytterligare diversifiering och utveckling av nya källor kan vara värdefullt för att säkerställa att olika typer av företag får kompletterad tillgång till finansiering.
21. Europaparlamentet konsterar att traditionella finansieringskanaler via banker ofta inte stöder innovativa projekt och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att bristande tillgång till finansiering för små och medelstora företag är ett av de största hindren för tillväxt i EU. Parlamentet understryker att det fortfarande är svårt att för små och medelstora företag att få banklån och att det behövs alternativ till bankfinansiering, i synnerhet genom en förbättring av affärsklimatet för riskkapital, samverkansfinansiering, privata placeringar, värdepapperisering av lån till små och medelstora företag och främjande av kreditunioner, men även genom en standardisering av reglerna för offentlig–privata partnerskap i hela EU.
22. Europaparlamentet understryker att en mer effektiv kapitalallokering inom EU inte alltid behöver leda till större gränsöverskridande kapitalflöden. Parlamentet påminner om att uppkomsten av fastighetsbubblor i vissa medlemsstater före krisen till viss del främjades av alltför stort kapitalinflöde.
23. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att identifiera befintliga finansiella strukturer som har visat sig vara effektiva och som därför bör bevaras, och de strukturer som är i behov av avsevärda förbättringar. Parlamentet anser att effektiva strukturer också bör främjas för lokala och descentraliserade finansinstitut.
24. Europaparlamentet påminner om de framgångar som uppnåtts med EU-initiativ såsom företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (UCITS-fonder), vilka har möjliggjort en tillväxt av EU-baserade investeringsfonder, som kan bedriva verksamhet i alla medlemsstater, och som förfogar över nästan 8 000 miljarder i tillgångar. Parlamentet anser att direktivet om förvaltare av alternativa fonder (AIF-förvaltare) är ett annat bra exempel.
25. Europaparlamentet välkomnar antagandet av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (ELTIF-fonder). Parlamentet anser att ELTIF-fonderna kan få samma framgång som UCITS-fonderna genom att främja mer omfattande allokering av kapital till långsiktiga projekt i behov av finansiering, såsom projekt inom infrastruktur- och energisektorerna, i synerhet på gränsöverskridande nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur extraordinära investeringsprogram, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), på lång sikt effektivt kan kopplas till vanliga EU-fonder. Parlamentet anser att institutionella investerare bör erbjudas att bidra med medel som de förvaltar till de europeiska kapitalmarknaderna. Parlamentet anser vidare att institutionella investerare och villkoren för deras marknadsinträde måste spela en viktig roll i utvecklingen av kapitalmarknadsunionen.
26. Europaparlamentet påminner om tidigare insatser för en integrering av finansmarknaderna, såsom handlingsplanen för finansiella tjänster (1999), Giovannini-rapporten och Larosière-rapporten, och uppmanar kommissionen att bygga vidare på dessa rapporter i sin handlingsplan för en kapitalmarknadsunion.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissonen att för varje land ingående analysera den aktuella situationen på kapitalmarknaderna, att bedöma inom ramen för en heltäckande ekonomisk analys var och i vilken utsträckning det finns EU-omfattande hinder för investeringar via kapitalmarknader och att ange på vilket sätt, inbegripet icke-lagstiftningsmässiga och marknadsbaserade strategier, dessa hinder kan avlägsnas eller minimeras. Parlamentet anser att denna analys är en förutsättning för att en kapitalmarknadsunion ska kunna bli framgångsrik. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda denna process.
28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga de gränsöverskridande risker på EU:s finans- och kapitalmarknader som orsakas av institutionella, rättsliga och regleringsmässiga skillnader mellan medlemsstaterna, och att åtgärda dem med effektiva insatser i syfte att rationalisera de gränsöverskridande kapitalflödena och minska den nuvarande hemmapartiskheten bland investerarna.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även beakta utbudssidan, och framför allt att analysera och åtgärda de bakomliggande orsakerna till att privata och institutionella investerare inte kan mobilisera och omvandla tillräckligt mycket kapital för att förstärka individuella finansiella tjänster och långsiktiga investeringar i realekonomin.
30. Europaparlamentet föreslår att kommissionen främjar den finansiella utbildningen av både investerare och företag i egenskap av användare av kapitalmarknaderna, och ökar tillgängligheten av EU-uppgifter och forskning genom att standardisera och förbättra insamlingen av uppgifter, så att både företag och investerare ska kunna förstå de komparativa kostnaderna och fördelarna med olika tjänster som tillhandahålls av kapitalmarknadsaktörerna.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska sätt att minska informationsasymmetrin på kapitalmarknaderna för små och medelstora företag, genom att se över marknaden för kreditvärderingsinstitut och hindren för nya aktörers tillträde till denna marknad. Parlamentet framhäver idén med oberoende europeiska kreditvärderingsinstitut som erbjuder värderingar som också är kostnadseffektiva för små investeringar.
32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över prospektdirektivet i syfte att åtgärda bristerna i de nuvarande ramarna. Parlamentet betonar vikten av att förenkla dess förfaranden genom ett proportionellt upphävande av den administrativa bördan för emittenter och börsnoteringar, i synnerhet när det gäller små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. Parlamentet anser att det kan vara värdefullt att utforska sätt att bättre anpassa kraven till typen av tillgång och/eller investerare och/eller emittenter. Parlamentet påpekar att transparensen skulle förbättras och transaktionskostnaderna minskas om den information som ska lämnas var standardiserad och tillgänglig digitalt.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur kapitalmarknadsunionen ska samverka med de andra två pelarna i investeringsplanen för Europa, det vill säga Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.
34. Europaparlamentet betonar vikten av att integrera kapitalmarknadsinitiativ med andra politiska agendor, såsom utvecklingen av en inre digital marknad och de pågående reformerna på området för bolagsrätt och bolagsstyrning, i syfte att säkra samstämmighet och konsekvens mellan de olika lagstiftningsinitiativen och övriga initiativ och därmed maximera de positiva biverkningarna av olika insatser till förmån för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Byggstenarna i en kapitalmarknadsunion
35. Europaparlamentet anser att kapitalmarknadsunionen bör grundas på en strategi i flera steg och att den bör ha tre prioriteringar. För det första, att skapa incitament för den mest effektiva allokeringen av besparingar genom att fördjupa och diversifiera de finansieringskällor som finns tillgängliga för företagen och erbjuda fler investeringsmöjligheter, ökad transparens och portföljdiversifiering för sparare och investerare. För det andra, att möjliggöra ökad riskreducering genom att skapa djupare gränsöverskridande marknader och förbättra det finansiella systemets motståndskraft mot negativa konsekvenser av allvarliga finanskriser och jämna ut effekterna av idiosynkratiska chocker. För det tredje, att se till att det finns en effektiv kompletterande källa för finansiering av realekonomin.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid behov lägga fram förslag om att se över den nuvarande lagstiftningen, i synnerhet när det gäller kreditvärderingsinstitut och revisonsföretag, för att öka och fullborda investerarskyddet.
37. Europaparlamentet understryker behovet av att avskaffa befintliga hinder för gränsöverskridande finansiering, i synnerhet för små och medelstora företag, för att se till att kapitalmarknadens fördelar gynnar företag av alla storlekar i alla geografiska områden.
38. Europaparlamentet understryker att en grundläggande princip för byggandet av en kapitalmarknadsunion måste vara att åstadkomma en ökad fokusering på kapitalmarknadernas slutanvändare, dvs. företag och investerare, och att erkänna att marknaden existerar för företag och investerare. Parlamentet anser därför att EU:s politik måste fokuseras på att säkra att kapitalmarknaderna ger företagen bättre tillgång till kapital och investerarna flera olika, transparenta och ekonomiskt överkomliga möjligheter till sparande.
39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta konsekventa förslag för att se till att kapitalmarknadsunionen åtföljs av en tydlig strategi för att hantera kontraproduktiva effekter av skuggbankssystemet.
40. Europaparlamentet understryker att initiativen i samband med kapitalmarknadsunionen, för att bidra till de ovannämnda prioriteringarna, bör syfta till att begränsa komplexiteten, samtidigt som effektiviteten ökas och kostnaderna för förmedlingsledet mellan sparare och investeringar minskas, öka slutandvändarnas medvetenhet om förmedlingsleden och deras kostnadsstruktur, stärka investerarskyddet, säkra förmedlingsledens stabilitet genom lämpliga tillsynsregler och säkra möjligheten att intermediärer kan komma på obestånd och ersättas med bara minimala avbrott i det finansiella systemet och realekonomin.
41. Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att kartlägga den övergripande effekten av finansmarknadernas reglering, i synnerhet av lagstiftningen under de senaste fem åren. Parlamentet betonar att de ovannämnda prioriteringarna måste beaktas när man ser över den befintliga regleringen av finansmarknaderna.
42. Europaparlamentet understryker att bankfinansieringen och bankernas roll som intermediärer på kapitalmarknaderna är viktiga delar av företagsfinansieringen. Parlamentet betonar att kapitalmarknadsunionen bör fokusera på att komplettera bankernas grundläggande roll, och inte på att ersätta dem, eftersom bankfinansieringen även i fortsättningen bör spela en nyckelroll i finanseringen av den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar den viktiga roll som den personliga bankservicen spelar vid finansieringen av mikroföretag och små och medelstora företag, en service som även kan utnyttjas för att tillhandahålla alternativa finansieringsmetoder. Parlamentet påminner om den strategiska dimensionen av en stark och diversifierad europeisk banksektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka tillgången till banklån för små och medelstora företag i hela unionen, och att åtgärda olämpliga hinder.
43. Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag bör ha en så bred uppsättning av val som möjligt när det gäller finansieringsstrukturer så att de små och medelstora företagen själva kan välja mellan finansieringsmöjligheter med olika kostnads- och komplexitetsnivåer, inbegripet bolån samt värdepapperiseringsbaserad finansiering.
44. Europaparlamentet understryker att man måste främja en miljö där mera besparingar från hushåll och företag överförs till verktyg som investerar i kapitalmarknader, och där investerarna uppmuntras att allokera kapital över EU-medlemsstaternas gränser. Parlamentet understryker behovet av lämpliga skyddsmekanismer, särskilt för hushåll, för att trygga full medvetenhet om fördelarna och nackdelarna med kapitalmarknadsinvesteringar. Parlamentet betonar vikten av att utöka tillgången till finansiell utbildning som syftar till att förbättra investerarnas, i synnerhet de icke-professionella investerarnas, förtroende för kapitalmarknaderna. Parlamentet understryker även att den finansiella utbildningen bör riktas in på små och medelstora företag och hur de kan utnyttja kapitalmarknaderna.
45. Europaparlamentet betonar att initiativen i samband med kapitalmarknadsunionen bör ge låntagarna tillgång till finansiering via marknadsbaserade källor och stödja mer diversifierade former av lån, såsom aktier och företagsobligationer, samt indirekta finansieringsformer där bankerna och marknaderna samarbetar.
46. Europaparlamentet betonar att de finansiella aktörerna måste tillhandahållas en lättbegriplig jämförelse av tillgängliga investeringsmöjligheter för att en effektiv kapitalmarknadsunion ska kunna inrättas. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en förstärkning av den gemensamma ramen för att säkra jämförbarhet och transparens i fråga om de olika finansiella instrumenten, i synnerhet genom ett korrekt genomförande av de åtgärder som fastställts för detta ändamål i direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID), försäkringsförmedlingsdirektivet (IMD) och förordningen om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter). Parlamentet betonar vikten av en enhetlig lagstiftning i allmänhet och enhetlighet mellan de ovannämnda akterna i synnerhet, för att undvika regelarbitrage och för att trygga högsta möjliga normer för investerarskyddet på marknaderna.
47. Europaparlamentet anser att kapitalmarknadsunionen bör skapa ett lämpligt regelverk som stärker gränsöverskridande tillgång till information om företag som behöver lån och kapitalstrukturer i form av eget kapital och kapital likställt med eget kapital, i syfte att främja tillväxten av andra modeller för finansiering än bankfinansiering, inbegripet gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån. Parlamentet anser att offentliggörande av sådan information bör ske på frivillig basis för små och medelstora företag. Parlamentet understryker att bestämmelser om investerarskydd bör tillämpas på alla finansieringsmodeller i samma utsträckning, oavsett om de utgör delar av modeller för bankfinansiering eller andra modeller för finansiering än bankfinansiering. Parlamentet anser att en sådan miljö även skulle kräva ökad motståndskraft hos systemet och ökad tillsyn över systemviktiga finansiella intermediärer utanför banksektorn.
48. Europaparlamentet anser att standardisering av vissa finansiella instrument och deras tillgänglighet på hela den interna marknaden skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för att bidra till ökad likviditet, stärka den inre marknadens sätt att fungera och möjliggöra en heltäckande överblick och tillsyn över de europeiska kapitalmarknaderna, samtidigt som bästa praxis när det gäller medlemsstaternas standarder beaktas på lämpligt sätt. Parlamentet understryker behovet av att bibehålla möjligheten att utfärda skräddarskydda finansiella instrument som är anpassade till enskilda emittenters och investerares behov.
49. Europaparlamentet påminner om att man vid en historisk översikt över handlingsplanen för finansiella tjänster uppmärksammas på två kryphål som har uppstått under genomförandet, nämligen behovet att noggrant beakta vilka särskilda effekter som åtgärder utformade inom ramen för den inre marknaden får på euroområdets sätt att fungera och behovet att parallellt förbättra integrationen av marknaden och tillsynen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av handlingsplanen dra alla nödvändiga lärdomar från denna tidigare utveckling.
50. Europaparlamentet betonar att rätts- och tillsynsramar bör spela en grundläggande roll i arbetet med att undvika alltför stort risktagande och instabilitet på finansmarknaderna. Parlamentet understryker att ett robust kapitalmarknadsunionsprojekt måste åtföljas av en strikt EU-omfattande och nationell tillsyn som inkluderar lämpliga makrotillsynsinstrument. Bland de alternativ som finns att tillgå anser parlamentet att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) skulle kunna tilldelas en större roll när det gäller att öka tillsynskonvergensen.
51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma riskerna med en kapitalmarknadsbaserad kreditfinansiering och beakta relevanta erfarenheter från finanskrisens utbrott 2007–2008, och att ta itu med eventuella problem i detta sammanhang.
Åtgärder för att föra kapitalmarknaderna närmare små och medelstora företag
52. Europaparlamentet påpekar att eventuella ändringar i eller tillägg till det befintliga regelverket för finansiella intermediärer bör syfta till att avlägsna hinder för små och medelstora intermediärers inträde och till att förbättra tillgången till finansiering, i synnerhet för innovativa nystartade företag och små och medelstora företag, samt säkra riskproportionerliga tillsynsstandarder.
53. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang och direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa inslag i årsberättelsen om företagsstyrning. Parlamentet anser särskilt att detta förslag bör bli ett verktyg som främjar en attraktiv miljö för aktieägare genom att förbättra investeringskedjans effektivitet. Parlamentet betonar att en sund och rimligen genomförbar ram för företagsstyrning skulle stärka kapitalmarknadsunionen.
54. Europaparlamentet betonar att sofistikeringen av kapitalmarknaderna inte får leda till att små och medelstora företag utestängs, eftersom det är dessa företag som har det största behovet av tillgång till kompletterande finansiering, i synnerhet i medlemsstater som brottas eller har brottats med ekonomiska problem Parlamentet understryker att en god miljö för en framgångsrik finansiering av små och medelstora företag inbegriper ekonomiska och regleringsmässiga villkor som främjar små och medelstora företag, både på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet understryker särskilt att uppmärksamhet bör fästas vid en eventuell förenkling av förfarandena för små och medelstora företags samt medelstora börsnoterade företags tillgång till börsintroduktioner, samtidigt som man säkerställer att strikta kriterier bibehålls för bedömning av företags motståndskraft och huruvida de lämpar sig för börsintroduktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad mer som kan göras för att hjälpa små och medelstora företag att locka till sig investeringar.
55. Europaparlamentet påminner om att bristen på information om små och medelstora företags finansiella situation är ett av de största hindren för investeringar i denna typ av företag. Parlamentet efterlyser en djupgående reflektion över hur och med vilka medel man kan förbättra investerares tillgång till transparenta och jämförbara uppgifter om små och medelstora företag, samtidigt som man i största möjligaste utsträckning begränsar den ytterligare börda som skapas för dessa företag.
56. Europaparlamentet anser att det bör skapas en varierande och attraktiv finansieringsbas på de europeiska offentliga marknaderna för företag av alla storlekar, samtidigt som man främjar principen ”tänk småskalig först” i den finansmarknadsreglering i EU som berör tillväxtföretag, och ser över EU:s finansmarknadsreglering för att minska de administrativa kostnaderna för börsnotering av företag med 30–50 %.
57. Med hänsyn till de små och medelstora företagens samt de medelstora börsnoterade företagens betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen, anser Europaparlamentet att existerande möjligheter till annan finansiering än bankfinansiering, såsom utveckling av specialiserade andrahandsmarknader (t.ex. tillväxtmarknader för små och medelstora företag) och enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering i högre grad måste utnyttjas. Parlamentet välkomnar initiativet att skapa en hållbar, transparent marknad för värdepapperisering genom att utforma ett särskilt regelverk med enhetliga definitioner av värdepapperisering av hög kvalitet, kombinerat med effektiva metoder för övervakning, mätning och hantering av risk. Parlamentet betonar emellertid att små och medelstora företag utgör en i högsta grad diversifierad grupp, och att värdepapperisering inte är det enda tillgängliga instrumentet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ha en bred uppsättning strategier och att reflektera över många olika plattformar för att förbättra de små och medelstora företagens finansiering.
58. Europaparlamentet stöder förslag om att förbättra de europeiska företagens, i synnerhet de små och medelstora företagens, möjligheter att få tillgång till information. Parlamentet påpekar samtidigt att kostnaderna för marknadsuppgifter är små jämfört med de totala transaktionskostnaderna.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka kapaciteten att övervaka typ, omfattning och trender när det gäller bankliknande förmedlingsverksamhet som äger rum utanför den reglerade banksektorn och att genomföra lämpliga åtgärder för att se till att denna verksamhet omfattas av principen ”samma risker, samma regler”.
60. Europaparlamentet påpekar att riskkapital erbjuder intressanta finansieringsalternativ, i synnerhet för nystartade företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma ytterligare instrument på basis av erfarenheterna från europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande, i syfte att åtgärda större brister på riskkapitalmarknaderna i EU, såsom bristen på information för investerare. Parlamentet anser att utvecklingen av en särskild databas för insamling, på frivillig basis, av information om små och medelstora företag och nystartade företag skulle kunna vara ett användbart verktyg för att tillhandahålla investerare information och på detta sätt slutligen bredda gruppen av marknadsaktörer och ytterligare stärka riskkapitalmarknaderna i medlemsstaterna.
61. Europaparlamentet välkomnar insatserna för att stödja utvecklingen av marknaderna för privata placeringar med hjälp av standardiserade handlingar och definitioner, samtidigt som man säkerställer att potentiella investerare är tillräckligt informerade om denna investeringsforms risker och fördelar.
62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ett eventuellt utarbetande av fond-i-fond-förslag inom ramen för kapitalmarknadsunionen inte genererar kryphål i den övergripande bedömningen och hanteringen av systemrelaterad och särskilt risk.
63. Europaparlamentet framhäver bestämt att man samtidigt som kapitalmarknadsunionen byggs upp måste stärka och förbättra EU-samordningen på internationell nivå, i synnerhet inom ramen för G20, Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco), IASB (International Accounting Standards Board) och Baselkommittén.
Skapande av ett enhetligt EU-regelverk för kapitalmarknaderna
64. Europaparlamentet understryker vidare vikten av en finansiering med eget kapital som kan bidra till att reducera risker och alltför höga skuld- och hävstångsnivåer i det finansiella systemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att se över och åtgärda den överdrivet tungrodda lagstiftningen för privatföretagens finansering med eget kapital. Parlamentet betonar vikten av att uppmärksamma problemet med skatteincitament som gynnar skuldsättning framför finansiering med eget kapital.
65. Europaparlamentet är medvetet om att de heterogena insolvensbestämmelserna komplicerar skapandet av gränsöverskridande tillgångspooler och därmed även värdepapperiseringsprocessen. Parlamentet uppmärksammar i detta hänseende kommissionens förslag om att behandla frågan om gränsöverskridande insolvens i den utsträckning som behövs för att åstadkomma en välfungerande kapitalmarknadsunion. Parlamentet anser att det bör inrättas en återhämtnings- och resolutionsram för icke-banker, i synnerhet centrala motparter.
66. Europaparlamentet påminner om den roll som betalningssystemen och värdepappersavveckling spelar för marknaden för värdepapperisering, och begär att man upprättar en europeisk marknadsinfrastruktur för detta ändamål och säkrar en samordnad och mer harmoniserad övervakning av kritisk marknadsinfrastruktur, i synnerhet möjligheten att inrätta en databas för värdepapperisering, vilken skulle kunna registrera aktören för varje värdepapperisering, spåra aggregerade exponeringar och flöden mellan marknadsaktörer, övervaka hur effektiva och ändamålsenliga policyinitiativen är och upptäcka eventuella bubblor som håller på att uppstå och minska informationsasymmetrier.
67. Europaparlamentet understryker att man mot bakgrund av informations- och kommunikationstekniskens roll måste ta itu med it-angrepp och göra hela det finansiella systemet mer motståndskraftigt mot sådana angrepp.
68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den finansiella informationens jämförbarhet och kvalitet genom att se över den gällande ramen för redovisningsstandarder, även ur ett globalt perspektiv och med beaktande av konservativa värderingsmodeller och av huruvida kraven är rimliga. Parlamentet inser att den nyligen reviderade europeiska redovisningslagstiftningen först måste bedömas i praktiken.
69. Europaparlamentet betonar att all ytterligare lagstiftning, inbegripet delegerade akter och genomförandeakter, måste omfattas av en konsekvensbedömning och en kostnads- och nyttoanalys. Parlamentet konstaterar att ny lagstiftning inte alltid behöver vara den lämpligaste strategiska reaktionen på dessa utmaningar, och att icke-lagstiftningsmässiga och marknadsbaserade strategier, liksom i vissa fall redan existerande nationella lösningar, även bör utforskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa proportionalitetsprincipen i den relevanta lagstiftningen i syfte att öka de positiva effekterna för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag.
70. Europaparlamentet anser att byggstenarna i en fullt fungerande kapitalmarknadsunion bör ligga på plats senast 2018. Parlamentet upprepar sin begäran om en omfattande analys av den aktuella situationen på EU:s kapitalmarknader och av befintliga EU-omfattande hinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med handlingsplanen och att snarast möjligt lägga fram lagstiftningsförslag och icke-lagstiftningsförslag för att nå målet att ha en fullständigt integrerad gemensam kapitalmarknad i EU senast vid utgången av 2018.
71. Europaparlamentet konstaterar att den digitala miljö som är under utveckling bör ses som en möjlighet att förbättra det resultat och värde som skapas inom kapitalmarknadsindustrin för företag, investerare och samhället i allmänhet.
72. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2014)0202.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2014)0161.