FÖRSLAG TILL RESOLUTION om hågkomsten av Srebrenica
7.7.2015 - (2015/2747(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Ivan Jakovčić, Jozo Radoš, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Juan Carlos Girauta Vidal, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0716/2015
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2009 om Srebrenica[1],
– med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008 och ratificerades av samtliga EU-medlemsstater,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 16 mars 2015 om Bosnien och Hercegovina,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 827 (1993), 1551 (2004) och 1575 (2004),
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 11 juli 1995 föll staden Srebrenica i östra Bosnien. Staden hade förklarats som en skyddad zon genom FN:s säkerhetsråds resolution 819 (1993) men intogs av styrkor under befäl av general Ratko Mladić, som var underställd Republika Srpskas dåvarande president Radovan Karadžić.
B. Under ett flera dagar långt blodbad efter Srebrenicas fall blev mer än 8 000 muslimska män och pojkar som hade sökt skydd i området, vilket stod under beskydd av FN:s skyddsstyrka (UNPROFOR), summariskt avrättade av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Mladić och paramilitära styrkor, bland annat serbiska icke officiella polisenheter. Nästan 30 000 kvinnor, barn och äldre tvångsdeporterades i en massiv kampanj för etnisk rensning, vilket gör detta till den värsta krigsförbrytelse som har ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut.
C. Denna tragedi, som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) har klassificerat som folkmord, ägde rum i en av FN:s säkerhetszoner, och är därför en symbol för världssamfundets oförmåga att ingripa i konflikten och skydda den oskyldiga civilbefolkningen.
D. Flera olika brott mot Genèvekonventionen begicks mot civila i Srebrenica. Bland annat deporterades tusentals kvinnor, barn och äldre personer, och ett stort antal kvinnor våldtogs.
E. Trots de ansträngningar som gjorts för att hitta och gräva upp massgravar och enskilda gravar, har kropparna tillhörande närmare 1 200 män och pojkar från Srebrenica ännu inte påträffats och identifierats.
F. Den 30 januari 2015 bekräftade Icty domsluten för fem höga bosnienserbiska arméofficerare som dömts för sin inblandning i tragedin i Srebrenica 1995. Detta är den första slutgiltiga domen för folkmord. Några av de dömda officerarna rapporterade direkt till den före detta arméledaren Ratko Mladić, som nu står inför rätta vid Icty.
G. Bristerna i EU:s beslutsmekanismer och avsaknaden av en verklig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik hade också negativa effekter på händelseförloppet.
1. Europaparlamentet hedrar minnet av alla offer för de grymheter som förekom under krigen i f.d. Jugoslavien. Parlamentet uttrycker sitt deltagande och sin medkänsla med offrens anhöriga.
2. Europaparlamentet betonar att förebyggande i tid och verkningsfulla straff för folkmord och brott mot mänskligheten bör vara några av EU:s huvudprioriteringar.
3. Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att förhindra att sådana här barbariska grymheter någonsin sker i Europa igen.
4. Europaparlamentet betonar vikten av försoningspolitik, och understryker den viktiga roll som religiösa auktoriteter, medier och utbildningssystem har i denna svåra process.
5. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att nu, kvällen före årsdagen av tragedin i Srebrenica-Potočari, än en gång upprepa EU:s löfte om ett europeiskt framtidsperspektiv för samtliga länder på västra Balkan, och att stödja anslutningsprocessen, inte minst genom att underlätta ett ökat regionalt samarbete.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar, regeringen och parlamentet i Bosnien och Hercegovina och dess enheter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.
- [1] EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 111.