Förfarande : 2015/2747(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0722/2015

Ingivna texter :

B8-0722/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/07/2015 - 12.12
CRE 09/07/2015 - 12.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0276

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 132kWORD 64k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0716/2015
7.7.2015
PE565.700v01-00
 
B8-0722/2015

till följd av ett uttalande av talmannen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om hågkomsten av Srebrenica (2015/2747(RSP))


Cristian Dan Preda, Andrej Plenković, Eduard Kukan, Davor Ivo Stier, Dubravka Šuica, Ivana Maletić, Marijana Petir för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om hågkomsten av Srebrenica (2015/2747(RSP))  
B8-0722/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina resolutioner av den 7 juli 2005(1) och den 15 januari 2009(2) om Srebrenica,

–       med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008 och trädde i kraft den 1 juni 2015,

–       med beaktande av bestämmelserna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som erkänner alla människors rätt till liv, frihet och personlig säkerhet samt tanke-, samvets- och religionsfrihet,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     För tjugo år sedan, i juli 1995, föll den bosniska staden Srebrenica, en vid denna tidpunkt isolerad enklav som genom FN:s säkerhetsråds resolution av den 16 april 1993 utropades till en skyddad zon, i händerna på de serbiska milisstyrkorna under general Ratko Mladićs befäl och Republika Srpskas dåvarande president Radovan Karadžićs ledning.

B.     Under flera dagars blodbad efter Srebrenicas fall blev mer än 8 000 muslimska män och pojkar, som hade sökt skydd i området under FN:s skyddsstyrkas (UNPROFOR) beskydd, summariskt avrättade av bosnienserbiska styrkor på order av general Mladić, och av paramilitära enheter, däribland serbiska irreguljära polisenheter som hade tagit sig in på bosniskt territorium från Serbien. Nästan 30 000 kvinnor, barn och äldre tvångsdeporterades, vilket gör detta till den värsta krigsförbrytelse som har ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut.

C.     Trots de ansträngningar som gjorts för att hitta och gräva upp massgravar och enskilda gravar har kropparna tillhörande närmare 1 200 män och pojkar från Srebrenica ännu inte påträffats och identifierats.

D.     De tragiska händelserna i Srebrenica lämnade djupa känslomässiga ärr hos överlevarna och skapade bestående hinder för politisk försoning mellan de etniska grupperna i Bosnien och Hercegovina.

E.     Massakern i Srebrenica erkändes som folkmord av både Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och Internationella domstolen.

F.     EU:s mål är att främja fred, och försoning utgör kärnan av den europeiska integrationsprocessen.

1.      Europaparlamentet hedrar minnet av samtliga offer och uttrycker sin medkänsla och solidaritet med offrens familjer, varav många ännu inte fått bekräftat vad som hänt deras anhöriga.

2.      Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag folkmordet i Srebrenica. Parlamentet fastslår härmed att sådana fruktansvärda brott aldrig mer får begås och att det kommer att göra allt som står i dess makt för att förhindra att detta upprepar sig. Parlamentet motsätter sig allt förnekande och all relativisering av folkmordet.

3.      Europaparlamentet betonar därför att förebyggande åtgärder och verkningsfulla straff för folkmord och brott mot mänskligheten bör förbli en av huvudprioriteringarna för EU och det internationella samfundet.

4.      Europaparlamentet understryker den enorma betydelsen av försoning för regionens framtid. Parlamentet betonar hur viktigt Ictys arbete är i detta hänseende. Parlamentet upprepar att krigsförbrytarrättegångar borde uppmärksammas mer på hemmaplan.

5.      Europaparlamentet uppmanar alla medborgare i Bosnien och Hercegovina att ta den tjugonde årsdagen av Srebrenicamassakern som ett tillfälle att stärka försoningen och samarbetet, som är viktiga förutsättningar för att alla länder i regionen ska kunna gå vidare på sin europeiska bana.

6:      Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovina att gå i bräschen för att hedra offren och hjälpa allmänheten att förstå och bearbeta de fruktansvärda brott som begåtts i och runt Srebrenica.

7.      Europaparlamentet betonar vikten av en objektiv medierapportering och faktabaserade utbildningsprogram om Srebrenica runtom i Bosnien och Hercegovina för att göra upp med det förflutna och komma till rätta med spänningarna.

8.      Europaparlamentet anser att regionalt samarbete och den europeiska integrationsprocessen är det bästa sättet att övervinna hat och splittring. Parlamentet upprepar EU:s åtagande när det gäller europeiska utsikter för Bosnien och Hercegovina, liksom för alla länder på västra Balkan.

9.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, regeringen och parlamentet i Bosnien och Hercegovina och dess enheter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.

 

(1)

EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 468.

(2)

EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 111.

Rättsligt meddelande