Förfarande : 2015/2685(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0839/2015

Ingivna texter :

B8-0839/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 10/09/2015 - 8.5
CRE 10/09/2015 - 8.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0318

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 156kWORD 85k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0836/2015
7.9.2015
PE565.807v01-00
 
B8-0839/2015

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s roll i fredsprocessen i Mellanöstern (2015/2685(RSP))


Tamás Meszerics, Margrete Auken, Bodil Valero, Molly Scott Cato, Alyn Smith, Igor Šoltes, Bart Staes, Pascal Durand, Karima Delli, Klaus Buchner, Judith Sargentini, Ernest Maragall, Jordi Sebastià för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Eleonora Evi, Laura Ferrara, Laura Agea, Tiziana Beghin, Daniela Aiuto, Piernicola Pedicini, Dario Tamburrano, Rosa D’Amato på deras vägnar

Europaparlamentets resolution om EU:s roll i fredsprocessen i Mellanöstern (2015/2685(RSP))  
B8-0839/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Israel–Palestina-konflikten,

–       med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 20 juli 2015 om Mellanöstern,

–       med beaktande av EU:s riktlinjer om internationell humanitär rätt,

–       med beaktande av uttalandena av den 26 mars 2015 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om situationen i Israel och Palestina,

–       med beaktande av den svenska regeringens beslut av den 30 oktober 2014 om att erkänna staten Palestina,

–       med beaktande av Vatikanens beslut i juni 2015 om att erkänna Palestina,

–       med beaktande av den skrivelse till vice ordföranden/den höga representanten som 16 utrikesministrar i EU skickade den 13 april 2015, med krav på EU-övergripande riktlinjer om korrekt märkning av produkter från områdena med bosättningar,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Israel–Palestina-konflikten,

–       med beaktande av FN:s människorättskonventioner som Israel och Palestina är parter i,

–       med beaktande av FN:s generalförsamlings omröstning den 29 november 2012 om att erkänna Palestina som observatörsstat utan medlemskap,

–       med beaktande av FN:s råd för mänskliga rättigheters resolution om att säkerställa ansvar och rättvisa för alla brott mot internationell rätt i det ockuperade palestinska territoriet inklusive östra Jerusalem, antagen den 3 juli 2015 med enhälligt stöd från EU,

–       med beaktande av det arabiska fredsinitiativet som antogs i mars 2002 av Arabförbundets råd,

–       med beaktande av Europaparlamentets studie med titeln Occupation/Annexation of a Territory: Respect for International Humanitarian Law and Human Rights and Consistent EU Policy av den 25 juni 2015,

–       med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     De USA-ledda förhandlingarna om en heltäckande lösning på Israel–Palestina-konflikten avbröts i april 2014 och det verkar inte finnas någon mening att återuppta dem på kort eller medellång sikt inom ramen för de nuvarande parametrarna för den så kallade fredsprocessen i Mellanöstern.

B.     De första lagar som den israeliska regering som tillträde i maj 2015 stiftade har bekräftat dess nationalistiska och bosättningsvänliga ideologi långt ut på högerkanten, vilket bland annat tydliggörs av att man har antagit en lag om tvångsmatning, infört hårdare straff för stenkastare och lagt fram förslag om att utvidga användningen av dödsstraffet. Man håller på att utarbeta lagar som syftar till att inskränka högsta domstolens befogenheter samt begränsa det allmänna utrymmet för civilsamhällets aktörer. Den israeliska regeringen har meddelat att man kommer att uppföra hundratals nya bosättningar i östra Jerusalem och på Västbanken och har återupptagit byggandet av skiljemuren, trots att Internationella domstolen fastställde att detta var olagligt 2004.

C.     Den palestinska befolkningen på Västbanken, i synnerhet i område C och i östra Jerusalem, utsätts för uppenbara brott mot sina rättigheter, bland annat genom våld från bosättare, avledning av vatten, kraftiga begränsningar av den fria rörligheten, förstörelse av bostäder samt vräkningar. 5 700 palestinier – varav 160 barn, 26 kvinnor och 400 administrativt frihetsberövade – hålls för närvarande fångna i israeliska fängelser. Att tvinga invånarna i ett ockuperat territorium att flytta utgör ett grovt brott mot internationell humanitär rätt. Planeringspolitiken används som ett sätt att vräka palestinier och utvidga bosättningarna, och militärövningar används även som ett sätt att med våld tvinga bort hundratals palestinier, i synnerhet i Jordandalen. Enligt FN har israeliska bosättare utfört minst 120 attacker på palestinier i östra Jerusalem och på Västbanken sedan början av 2015. Den israeliska icke-statliga organisationen B’Tselem uppger att minst 13 palestinier dödades av de israeliska säkerhetsstyrkorna och att 3 israeliska civila dödats av palestinier i det ockuperade palestinska territoriet under första halvan av 2015.

D.     Enligt kontoret för samordning av humanitära frågor förstördes 142 palestinskägda byggnader i område C och östra Jerusalem i augusti 2015, däribland 16 byggnader som hade finansierats av donatorer. Därigenom blev 201 människor hemlösa, varav 121 barn, och ytterligare 426 människor påverkades, varav 233 barn. Detta var den största förstörelse som har registrerats i dessa områden sedan januari 2013.

E.     Ett år efter Israels militära insats ”Protective Edge” mot Gaza, som orsakade över 2 100 palestiniers och 66 israelers död (däribland 1 462 respektive 5 civila) har parterna underlåtit att uppfylla sin skyldighet att genomföra grundliga utredningar av påstådda brott och ställa de ansvariga inför rätta. FN:s undersökningskommission för denna insats kom i juni 2015 fram till att både Israel och Hamas hade gjort sig skyldiga till krigsbrott och att förödelsen i territoriet var enorm. Israel vägrade att samarbeta med denna undersökningskommission och förvägrade den tillträde till Gaza.

F.     Det eldupphör som uppnåddes den 26 augusti 2014 har inte genomförts. Framför allt har inte blockaden hävts. Hittills har inget av de 19 000 hem som totalförstördes byggts upp på nytt på grund av de kraftiga restriktionerna för införsel av byggmaterial. 100 000 människor har fortfarande inte kunnat återvända till sina hem. 95 % av vattnet är otjänligt som dricksvatten. Den fortsatta stängningen av Gaza har en förödande effekt för de 1,8 miljoner människor som bor där. Internationella rödakorskommittén menar att stängningen av Gaza är en kollektiv bestraffning som utgör ett tydligt brott mot Israels åtaganden enligt internationell humanitär rätt. Enligt en rapport från FN:s konferens för handel och utveckling den 1 september 2015 har blockaden medfört en kraftig tillbakagång i utvecklingen i Gaza och området kan bli obeboeligt till 2020.

G.     Raketer har vid ett flertal tillfällen avfyrats från Gaza efter eldupphöret i augusti 2015. Salafistiska organisationer och andra rörelser som står i konflikt med det styrande Hamas har tagit på sig ansvaret för dessa attacker. Det finns inga rapporter om israeliska förluster i attackerna.

H.     I april 2014 inrättades en palestinsk enhetsregering, stödd av Hamas och Fatah. Regeringen godtog kvartettens principer om icke-våld samt om att tidigare avtal skulle följas och att Israel skulle erkännas, och den stöddes av Förenta staterna och EU. Dock har det inte gjorts några konkreta framsteg på vägen mot en palestinsk försoning och regeringen har inte kunnat utöva sin makt i Gazaremsan. De palestinska ledarna har fortsatt att vara inblandade i interna maktkamper där det senaste som skedde var att den palestinska myndighetens president Mahmud Abbas avgick från PLO:s verkställande kommitté och krävde ett krismöte med det palestinska nationella rådet. Den palestinska myndigheten anklagas allt oftare för svågerpolitik, auktoritärt styre, fängslande av kritiker, korruption samt missbruk av offentliga medel.

I.      President Mahmud Abbas har uttalat sin avsikt att via FN fastställa en tidtabell för att inom tre år få slut på den israeliska ockupationen av palestinskt territorium. Arabförbundet har ställt sig bakom denna handlingsplan och efterfrågat en internationell konferens där man ska söka finna en fredlig lösning utgående från det arabiska fredsinitiativet. Det görs även parallella försök, som leds av Frankrike, i FN:s säkerhetsråd.

J.      Sedan Osloförklaringen om principerna undertecknades 1993 har givarna investerat mer än 23 miljarder euro i freds- och utvecklingsbistånd i det ockuperade palestinska territoriet. Ojämlikheten, arbetslösheten och fattigdomen bland palestinierna har stadigt tilltagit under denna period.

K.     I maj 2014 genomfördes, på kommissionens vägnar, en utvärdering av EU:s samarbete med det ockuperade palestinska territoriet och av EU:s stöd till det palestinska folket. I denna utvärdering drogs slutsatsen att det aktuella samarbetet hade spelat ut sin roll eftersom EU inte hade någon parallell politisk strategi för att möta de hot som uppkommit till följd av den israeliska ockupationen och bosättningspolitiken och den politiska uppdelningen av Västbanken och Gaza.

L.     Enligt internationell rätt har alla tredje parter, däribland medlemsstaterna, en skyldighet att inte erkänna, hjälpa eller bistå bosättningar samt en skyldighet att effektivt motarbeta dem.

M.    Den tidigare vice ordföranden/höga representanten hade åtagit sig att senast i juli 2013 utfärda EU-övergripande riktlinjer om korrekt märkning av importerade produkter som kommer från områden som låg utanför Israels gränser innan 1967. I april 2015 uttryckte en tydlig majoritet av medlemsstaterna i en skrivelse sin irritation över att införandet av sådana riktlinjer från vice ordföranden/den höga representanten hade skjutits upp vid upprepade tillfällen och uppmanade henne att vidta åtgärder. Tre EU-medlemsstater – Storbritannien, Danmark och Belgien – har utfärdat egna frivilliga, nationella riktlinjer.

1.      Europaparlamentet uppmanar EU att ge upp sina illusioner om den i praktiken nedlagda fredsprocessen i Mellanöstern, som har visat sig vara ett dyrbart misslyckande i sin nuvarande form. Parlamentet vill se en ny metod från EU:s sida som verkligen ökar freden och säkerheten för såväl det palestinska som det israeliska folket.

2.      Europaparlamentet uppmanar EU att sluta gömma sig bakom USA:s ledarskap, vilket har visat sig inte kunna skapa en trovärdig förhandlingsprocess som bygger på jämställdhet mellan parterna och respekt för internationell rätt.

3.      Europaparlamentet uppmanar EU att fullgöra sitt ansvar som en inflytelserik aktör och ta ett djärvt och heltäckande fredsinitiativ för regionen, framför allt utgående från det arabiska fredsinitiativet. Parlamentet noterar i detta sammanhang inrättandet av en internationell stödgrupp, så som tillkännagavs i rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 20 juli 2015. Parlamentet betonar att alla initiativ som det kan tänkas stödja bör bygga på de parametrar som fastställdes i rådets slutsatser från juli 2014 samt på ett entydigt åtagande från parterna om att respektera internationell rätt och engagera sig i dessa samtal utan förhandsvillkor och i ärligt uppsåt.

4.      Europaparlamentet betonar återigen att icke-våld är det enda sättet att uppnå fred mellan israeler och palestinier, genom en framförhandlad överenskommelse om slutlig status som gör slut på alla ömsesidiga anspråk. Parlamentet fördömer alla våldshandlingar som innebär att civilbefolkningen angrips eller utsätts för fara på båda sidor. Parlamentet upprepar sitt starka engagemang för Israels säkerhet, och fortsätter att stödja det fredliga motstånd som utövas av det palestinska folket och den palestinske presidenten Mahmud Abbas.

5.      Europaparlamentet fördömer skarpt den fortsatta utbyggnaden av israeliska bosättningar, som strider mot internationell humanitär rätt, späder på bitterheten bland palestinierna och undergräver livsdugligheten för och utsikterna till tvåstatslösningen. Parlamentet uppmanar de israeliska myndigheterna att omedelbart upphöra med sin bosättningspolitik och istället vända den.

6.      Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över hur Israel exploaterar palestinska naturtillgångar och genomför tvångsförflyttningar, framför allt i område C, något som är grovt folkrättsstridigt. Parlamentet uttrycker framför allt sitt djupa beklagande över de israeliska domstolsbeslut nyligen, där man godkänner att beduinsamhällen på Västbanken rivs och deras invånare tvångsförflyttas, för att judiska bosättningar ska anläggas där. Parlamentet uppmanar de israeliska myndigheterna att oinskränkt respektera beduinernas rättigheter och att omedelbart återkalla orderna om att byarna i samhällena Susya och Abu Nwar ska rivas och invånarna vräkas.

7.      Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över att det blir allt vanligare med okontrollerat våld från judiska bosättares sida, bland annat att ett 18 månader gammalt palestinskt barn nyligen mördades vid en mordbrand i den palestinska byn Duma den 28 juli 2015. Parlamentet välkomnar att Israels ledare i omfattande grad fördömt detta brott, fastän man från ledarhåll i hög grad vägrar inse den djupt inrotade karaktären i bosättarnas våld, vilket har underlättats av decennier av straffrihet och uppvigling.

8.      Europaparlamentet anser att sammansättningen av den israeliska koalitionsregeringen och dess program som bland annat innehåller utvidgade bosättningar, fortsatt straffrihet för brott i det ockuperade territoriet och förflyttning av palestinier med våld, utgör ett stort hinder för en tvåstatslösning och understryker behovet av att EU snabbt vidtar åtgärder för att säkerställa att en sådan lösning förblir möjlig. Parlamentet uppmanar EU att bemöta den nuvarande israeliska regeringens obefintliga vilja och incitament att förhandla fram en lösning på konflikten.

9.      Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att efterleva det rättsliga kravet om icke-erkännande och att tillämpa en effektiv och heltäckande EU-politik där man gör skillnad mellan Israel och dessa bosättningar, och som ska bygga på en tydlig respekt för internationell rätt och EU:s principer.

10.    Europaparlamentet är övertygat om att en sådan differentieringspolitik är nödvändig för att skapa en positiv dynamik som kan leda till genuina fredsförhandlingar. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle bidra till att förändra incitamentsstrukturen och underminera Israels bosättningspolitik samt utmana den israeliska allmänheten och politiska elitens kostnads-/nyttoanalyser för ockupationen.

11.    Europaparlamentet uppmanar EU att, som en del av differentieringspolitiken

a.   öka den offentliga diplomatin som svar på bosättningsverksamheten samt att tydliggöra för den israeliska allmänheten att denna politik bygger på intensiteten, vidden och djupet av EU–israeliska förbindelser och grundar sig i en rättslig plikt,

b.   strikt utesluta det ockuperade palestinska territoriet från tillämpningen av avtalen mellan EU och Israel,

c.   utfärda EU-riktlinjer om märkning av produkter från bosättningsområdena, vilka bör täcka hela försörjningskedjan,

d.   upprätta en mer robust EU-övervaknings- och efterlevnadsmekanism i samband med frihandeln för att förhindra att israeliska varor som innehåller obehandlat material från bosättningsområdena ges förmånstullar i enlighet med frihandelsavtalet mellan EU och Israel,

e.   följa exemplet med EU:s snabba och effektiva förbud mot produkter från Krim och utestänga produkter från de israeliska bosättningarna från EU:s inre marknad,

f.    kartlägga europeiska företag som bedriver verksamhet kopplad till bosättningarna,

g.   avråda EU:s medborgare och företag i hela unionen från att upprätthålla någon form av ekonomiska förbindelser med företag vars verksamhet bidrar till att bevara de olagliga bosättningarna och begå andra brott mot internationell rätt i det ockuperade palestinska territoriet, samt att uppmuntra till avslutning av befintliga affärsförbindelser i enlighet med FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter,

h.   vidta konkreta åtgärder gentemot bosättare, bland annat genom att inte upprätthålla kontakter och införa viseringsförbud för dem som utövar våld,

i.    utveckla riktlinjer för ekonomiskt samarbete mellan europeiska och israeliska organ för att säkerställa att EU:s investeringsfonder och investeringsbanker inte stöder företag eller fonder som verkar i bosättningsområdena,

j.    vägra godta rättsliga handlingar som har utfärdats i de israeliska bosättningarna, såsom fastighetsbevis och utbildningsintyg,

k.   uppdra åt kommissionen och utrikestjänsten att genomföra en systematisk utvärdering av EU:s och medlemsstaternas samarbete med Israel och att se till differentieringspolitiken tillämpas konsekvent,

l.    se över förbindelserna mellan EU och Israel mot bakgrund av artikel 2 i associeringsavtalet.

12.    Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att ovillkorligen erkänna staten Palestina i enlighet med gränserna från 1967. Parlamentet är övertygat om att ett Europaövergripande erkännande av staten Palestina kommer att förbättra möjligheterna för fred och öka ansträngningarna att nå en tvåstatslösning, även inom det israeliska civilsamhället.

13.    Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över förstörelsen, konfiskeringarna och beslagtagandet av humanitärt bistånd och utrustning inom område C samt uppmanar kommissionen att återrapportera till parlamentet om dess försök att begära kompensation och garantier för att detta inte ska upprepas av de israeliska myndigheterna, att fortsätta att investera i område C och att ge humanitärt stöd och utvecklingsbistånd från EU där. Parlamentet noterar i detta sammanhang EU-initiativet om att inleda en strukturerad dialog med Israel om situationen på Västbanken, men fördömer att detta inte omfattar bosättningsfrågan. Parlamentet upprepar att kraven på kompensation för förstörelsen av EU-finansierad infrastruktur är legitima och bör inte villkoras mot resultaten av den strukturerade dialogen.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra förteckningen över EU-finansierade projekt som skadades av de israeliska militära styrkorna under konflikten i Gaza 2014 och begära att utrikestjänsten ska informera parlamentet om de åtgärder som hittills har vidtagits gentemot de israeliska myndigheterna för att erhålla ekonomiskt stöd. Parlamentet begär i synnerhet detaljer kring reningsverket i norra Gaza, som medfinansierades ur EU:s budget och av Frankrike, Belgien och Sverige men som skadades svårt under konflikten.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att drastiskt ändra sitt stödsystem för palestinierna för att se till att EU till fullo integrerar den politiska dimensionen av ockupationen och effektivt stöder det palestinska självbestämmandet, i stället för att stödja israelisk ockupation och främja palestiniernas bidragsberoende. Parlamentet understryker i detta sammanhang den avgörande betydelsen av att stödja palestiniernas rätt till tillträde till sina naturresurser, i synnerhet vatten. EU uppmanas att öka sitt stöd till det palestinska civilsamhället, däribland på området för myndigheternas ansvar och i kampen mot korruption.

16.    Europaparlamentet uppmanar alla parter att effektivt förverkliga de villkor som uppnåtts i avtalet om eldupphör från augusti 2014 och uppmanar framför allt med kraft de israeliska myndigheterna att omedelbart, ovillkorligen och fullständigt häva den olagliga blockaden av Gazaremsan. Parlamentet uppmanar EU att utöva konkreta påtryckningar på Israel för att landet ska upphöra med blockaden, framför allt genom att upprätta en tidtabell. Parlamentet beklagar djupt att Israel fortfarande tillämpar restriktioner för införseln av byggmaterial till Gaza och uppmanar Israels regering att sluta upp med sin godtyckliga och insynsfientliga politik som går ut på att förteckna material som ”material med dubbla användningsändamål” och att anpassa sin förteckning över sådant material till internationella normer, framför allt genom att trävaror, stenmaterial, stålstänger och cement avförs från den.

17.    Europaparlamentet fördömer den senaste tidens raketattacker från militära grupper från Gazaremsan, eftersom dessa ökar risken för en ny våldsspiral. Parlamentet kräver att alla parter åtar sig att inte bruka våld.

18.    Europaparlamentet välkomnar att EU:s medlemsstater enhälligt röstat för resolutionen av den 3 juli 2015 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om att säkerställa ansvarskyldighet och rättvisa för alla kränkningar av internationell rätt på det ockuperade palestinska territoriet, också i östra Jerusalem, och uppmanar EU att se till att rekommendationerna i rapporten från FN:s oberoende undersökningskommission genomförs i sin helhet, inklusive rekommendationerna om aktivt stöd till Internationella brottmålsdomstolens arbete när det gäller det ockuperade palestinska territoriet.

19.    Europaparlamentet välkomnar än en gång att Palestina ratificerat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet beklagar djupt att vice ordföranden/den höga representanten vägrat att ens erkänna detta viktiga steg på vägen mot att alla, oavsett på vilken sida, som i framtiden gör sig skyldiga till lagstridigheter, ska ställas till svars. Parlamentet anser att detta flagrant motverkar trovärdigheten, både i EU:s människorättspolitik och i dess uttalanden om ansvarsskyldighet och internationell rättvisa.

20.    Europaparlamentet uttrycker oro över det som berättas om att situationen för icke-statliga organisationer för mänskliga rättigheter i Israel blir allt sämre och att den nuvarande regeringen i allt högre grad försökter tysta ned oliktänkande och frihet inom konsten, bland annat genom antagandet av lagförslag avsedda att genomgripande kringskära icke-statliga organisationers arbete. Parlamentet uppmanar EU:s diplomatiska beskickningar att ta kontakt med de israeliska myndigheterna om denna högst angelägna fråga och fortsätta sitt stöd till människorättsaktivister i landet.

21.    Europaparlamentet noterar de palestinska israelernas försök att slå sig samman på en gemensam lista och säkerställa ett bra resultat vid de senaste parlamentsvalen. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att kraftigt öka sitt stöd till och engagemang för minoriteter i Israel och stödja deras försök att nå ett bättre politiskt, ekonomiskt och socialt deltagande.

22.    Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta palestinska oenigheten och uppmanar alla palestinska styrkor att återuppta arbetet med försoning, i synnerhet genom att genomföra de kraftigt försenade president- och parlamentsvalen. Parlamentet fördömer försöken att underminera denna potentiellt historiska process och uppmanar de israeliska myndigheterna att frige alla de 12 medlemmar av det palestinska lagstiftande rådet som för närvarande sitter fängslade samt alla andra palestinska politiska fångar och de som sitter administrativt frihetsberövade utan åtal. EU uppmanas att vidta konkreta åtgärder för att främja försoning och stödja den palestinska enhetsregeringen.

23.    Europaparlamentet beslutar att utarbeta ett betänkande om handeln med vapen och annan säkerhetsutrustning mellan EU:s medlemsstater och Israel/Palestina samt om i vad mån denna handel är förenlig med EU:s gemensamma ståndpunkt. Parlamentet vill att FN ska utlysa ett embargo mot all vapenhandel med alla parter i regionen för att förhindra ytterligare kränkningar av internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. Parlamentet insisterar på att inga medel inom EU:s ramprogram för forskning får användas för att stödja israeliska företag som försöker tillverka drönare.

24.    Europaparlamentet anser att utnämningen av Tony Blair till särskilt sändebud för Mellanösternkvartetten var ett misstag och uttrycker sin lättnad över att hans mandat har avslutats. Parlamentet anser generellt att EU skulle vinna på att utse sändebud med tydlig kunskap om regionen, politisk vikt och oklanderlig etisk bakgrund.

25.    Europaparlamentet erinrar om sitt beslut att lansera ett initiativ ”Parlamentsledamöter för fred” för att sammanföra ledamöter av Europaparlamentet med ledamöter från parlamenten i Israel och Palestina, som ett bidrag till främjandet av en agenda för fred och som komplement till EU:s diplomatiska insatser.

26.    Europaparlamentet uttrycker sin förargelse över att de israeliska myndigheterna fortsätter att utan någon berättigad motivering hindra alla besök i Gaza från parlamentets officiella organ. Parlamentet varnar för att det kommer att vidtas åtgärder om det inte skett någon förbättring senast den 1 november 2015.

27.    Europaparlamentet beslutar att sända en ad hoc-delegation till Gaza/Palestina och till Israel för att bedöma situationen på ort och ställe när det gäller förstörelsen av EU-finansierade projekt i område C och i Gaza samt utsikterna till en varaktig lösning på konflikten.

28.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, kvartetten, Israels regering, Knesset, den palestinska myndighetens president, det palestinska lagstiftande rådet och organen inom den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet.

Rättsligt meddelande