Förfarande : 2015/2973(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1356/2015

Ingivna texter :

B8-1356/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 17/12/2015 - 9.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0474

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 154kWORD 69k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1348/2015
9.12.2015
PE573.398v01-00
 
B8-1356/2015

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Burundi (2015/2973(RSP))


Lola Sánchez Caldentey, Marie-Christine Vergiat, Eleonora Forenza, Barbara Spinelli, Patrick Le Hyaric, Matt Carthy, Martina Anderson, Lynn Boylan, Liadh Ní Riada, Malin Björk, Jiří Maštálka, Estefanía Torres Martínez, Xabier Benito Ziluaga, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Kateřina Konečná för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Burundi (2015/2973(RSP))  
B8-1356/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet och dess klausul om demokrati och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Arushaavtalet för fred och försoning för Burundi, av den 28 augusti 2000,

–  med beaktande av Burundis konstitution, och särskilt artikel 96,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 november 2015 från Förenta nationernas vice generalsekreterare, Jan Eliasson, ordföranden i Afrikanska unionens kommission, Nkosazana Dlamini Zuma, och vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om Burundi,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till denna,

–  med beaktande av uppdragsrapporterna från och de prioriterade verksamhetsområdena för FAO och Unicef i Burundi, i synnerhet vad gäller att bekämpa svält och undernäring,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism(1),

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om principen om en konsekvent politik för utveckling,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Burundi är ett av de minst utvecklade länderna i världen. Nästan hälften (45 %) av landets 10,6 miljoner invånare är 15 år eller yngre (19,9 % av befolkningen är barn under 5 år). Under åren 2013 och 2014 föll Burundi från 178:e plats till 180:e plats i FN:s utvecklingsprograms (UNDP) index för mänsklig utveckling. I Burundi lever fyra invånare av fem på mindre än 1,25 USD per dag och 66,9 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

B.  Fredsavtalet från 2006 innebar att den konflikt som hade pågått i 13 år och krävt minst 300 000 dödsoffer fick ett slut.

C.  Den viktigaste politiska händelsen under perioden mellan 2013 och 2015 var det presidentval som ägde rum den 21 juli 2015 då president Pierre Nkurunziza omvaldes till en tredje mandatperiod. Detta är ett brott mot Arushaavtalen som säger att republikens president väljs för en period av fem år och kan väljas om en gång, och att ingen person får sitta längre än två mandatperioder som president (artikel 7.3). Tillslagen mot oppositionspartierna har ökat. Afrikanska unionen vägrade därför att skicka observatörer för att bevaka valet, EU avbröt sitt valobservatörsuppdrag i Burundi och den burundiska oppositionen beslutade att bojkotta valet.

D.  Det faktum att President Nkurunziza ställde upp som kandidat för en tredje mandatperiod och att han sedan blev omvald i valet den 21 juli 2015 har gjort att landet har hamnat i den djupaste politiska krisen sedan inbördeskrigets slut. Enligt FN har minst 250 människor dödats, tusentals skadats och över 200 000 tvingats på flykt sedan april 2015.

E.   Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och människorättsorganisationer och andra människorättsorganisationer begicks politiskt motiverade brott mot mänskliga rättigheter, människorättskränkningar och våldshandlingar i landet både före och efter valet. Dessa riktades i synnerhet mot oppositionella aktivister, icke statliga organisationer, människorättsaktivister och journalister. Den allmänna uppfattningen är att dessa brott huvudsakligen, men inte enbart, kan kopplas till statliga institutioner. Det huvudsakliga ansvaret för att, med respekt för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, garantera stabilitet i Burundi och skydda den burundiska befolkningen ligger på den burundiska regeringen.

F.  Ugandas president, Yoweri Museveni, medlar för den Östafrikanska gemenskapens räkning, med Afrikanska unionens, EU:s och FN:s fulla stöd, för att främja en inhemsk burundisk dialog så att en fredlig samförståndslösning kan uppnås på krisen i Burundi.

1.  Europaparlamentet är mycket oroat över situationen i Burundi och betonar att det kan få katastrofala konsekvenser för regionen i stort. Säkerhets-, stabilitets- och utvecklingspakten för området kring de stora sjöarna liksom protokollet om nonaggression och ömsesidigt försvar i området kring de stora sjöarna måste respekteras.

2.  Europaparlamentet fördömer de senaste våldsamma attackerna och de allt fler brotten mot och kränkningarna av mänskliga rättigheter, inklusive mord, utomrättsliga avrättningar, kränkningar av människors fysiska integritet, tortyr och annan grym, omänsklig och/eller förnedrande behandling, godtyckliga gripanden och olagliga frihetsberövanden samt brott mot press- och yttrandefriheten liksom en utbredd straffrihet.

3.  Europaparlamentet kräver att våldet, brotten mot de mänskliga rättigheterna och den politiska skrämseltaktiken mot det civila samhället samt de politiska trakasserierna av motståndare omedelbart upphör samt att alla väpnade grupper med band till politiska partier avväpnas i strikt enlighet med internationell rätt och mänskliga rättigheter.

4.  Europaparlamentet beklagar särskilt att så många unga människor ingår i de väpnade grupper som verkar i Burundi och uppmanar därför det internationella samfundet att särskilt stödja återintegreringen av dessa och främja deras deltagande i en fredlig politisk process.

5.  Europaparlamentet kräver att alla sidor i Burundi avstår från handlingar som kan utgöra ett hot mot freden och säkerheten i landet. Parlamentet fördömer med kraft alla offentliga uttalanden som syftar till att uppvigla till våld eller hat gentemot olika grupper i det burundiska samhället och som riskerar att förvärra det spända läget, och uppmanar alla aktörer att avstå från sådana uttalanden.

6.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter i konflikten att skapa nödvändiga förutsättningar för att återuppbygga förtroende och främja nationell enhet, och efterlyser ett snabbt återupptagande av en inkluderande och öppen dialog där regeringen, oppositionspartierna och det civila samhället ingår.

7.  Europaparlamentet betonar att en sådan dialog, vars syfte är att uppnå varaktig fred, säkerhet och stabilitet samt att återupprätta demokrati och rättsstatsprincipen för Burundi folks skull, bör grundas på Arushaavtalet och Burundis konstitution.

8.  Europaparlamentet är mycket oroat över antalet offer och de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som har rapporterats sedan krisens början. Parlamentet uppmanar Burundis myndigheter att göra en snabb och grundlig utredning av omständigheterna kring och motiven bakom dessa brott och att se till att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet upprepar att de som är ansvariga för brotten eller de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter inte får gå fria från straff.

9.  Europaparlamentet är djupt oroat över den ekonomiska och sociala situation som hela Burundis befolkning står inför, och i synnerhet flyktingar och tvångsförflyttade personer, vars antal kommer att öka, på grund av säkerhetsproblemen i landet och det spända läget i grannländerna. Parlamentet upprepar sitt stöd för alla humanitära organisationer som arbetar på plats och för värdländerna i närområdet. Parlamentet vädjar till det internationella samfundet och humanitära organ att fortsätta att hjälpa alla som nu är flyktingar och fördrivna på grund av konflikten. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att öka det ekonomiska stödet och det humanitära biståndet för att tillgodose dessa människors akuta behov.

10.  Europaparlamentet vill se att lagförslaget om icke-statliga organisationer ses över och anpassas till internationella standarder och Burundis skyldigheter, och att garantier ges för att rätten att demonstrera fredligt upprätthålls och för att landets säkerhets- och försvarsstyrkor ska använda proportionerligt våld. Parlamentet begär ett upphävande av dekret 530/1597 som möjliggör ett tillfälligt stopp för tio människorättsorganisationers verksamhet, och kräver att frysningen av deras bankkonton omedelbart upphävs så att dessa organisationer fritt kan bedriva sin verksamhet. Parlamentet fördömer fallet med Pierre Claver Mbonimpa (en människorättsaktivist som greps 2014 för att ha kritiserat det faktum att unga burundier har beväpnats och skickats på militärträning i Demokratiska republiken Kongo), som sköts och allvarligt skadades i Bujumbura den 3 augusti 2015 och vars son och svärson mördades i oktober 2015.

11.  Europaparlamentet anser att den aktuella krisen endast kan lösas genom en politisk dialog på nationell och regional nivå och att krisen under inga omständigheter får användas som förevändning för en ny militär intervention i regionen. Parlamentet konstaterar att EU har begärt att överläggningar enligt artikel 96 i Cotonouavtalet ska inledas för att undersöka varför inte grundläggande delar av avtalet har respekterats, i synnerhet mänskliga rättigheter, demokratiska principer och rättsstatsprincipen, och att dessa överläggningar ska påbörjas den 8 december 2015.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Internationella brottmålsdomstolen och internationella människorättsorganisationer att fortsätta bevaka situationen på nära håll för att samla in vittnesmål och relevanta bevis.

13.  Europaparlamentet är särskilt oroat över de dramatiska proportioner som diskrimineringen och kriminaliseringen av hbti-personer i Burundi har antagit. Parlamentet upprepar än en gång att sexuell läggning och könsidentitet är frågor som omfattas av yttrandefriheten och människors rätt till personlig integritet, garanterad av internationell människorättslagstiftning, enligt vilken jämlikhet och icke-diskriminering måste upprätthållas och yttrandefriheten garanteras. Parlamentet uppmanar därför Burundis parlament och regering att upphäva de artiklar i strafflagen som riktar sig mot hbti-personer.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att frigöra nödvändiga medel för att hantera den humanitära krisen i området kring de stora sjöarna, och att samarbeta med FN:s organ och öka det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA), enligt internationellt överenskomna principer om utvecklingseffektivitet, för att komma åt de verkliga orsakerna till ojämlikhet, fattigdom och konstant undernäring och uppnå de nyligen överenskomna målen för hållbar utveckling.

15.  Europaparlamentet anser att Burundis problem kan lösas endast om alla medborgare ges lika rättigheter, om problemen kopplade till kontroll över den bördiga jordbruksmarken, arbetslöshet och fattigdom får en lösning, om korruption, fattigdom, ekonomisk ojämlikhet och diskriminering bekämpas, om företagens ansvar och respekt för miljöstandarder och sociala standarder samt mänskliga rättigheter garanteras, och om sociala, politiska och ekonomiska reformer främjas för att skapa en fri, demokratisk och stabil stat där respekten för människors värdighet ökar.

16.  Europaparlamentet anser att människors brist på tillgång till landets naturtillgångar, ökade inkomstskillnader, högre arbetslöshet, sämre sociala villkor samt social utarmning utgör hinder för stabilitet och bör vara absoluta prioriteringar inom den närmaste framtiden.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att verkligen respektera principen om en konsekvent utvecklingspolitik i alla sina åtgärder gentemot Burundi för att se till att de är korrekt anpassade och inte undergräver målen för att minska fattigdomen och uppnå målen för hållbar utveckling.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, AVS–EU-rådet, Östafrikanska gemenskapen och regeringarna i dess medlemsstater, Afrikanska unionens institutioner samt FN:s generalsekreterare.

(1)

EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

Rättsligt meddelande