Förfarande : 2015/3034(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0045/2016

Ingivna texter :

B8-0045/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 21/01/2016 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 265kWORD 63k
13.1.2016
PE575.946v01-00
 
B8-0045/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om tillämpningen av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (2015/3034(RSP))


Bodil Valero, Michèle Rivasi, Barbara Lochbihler, Heidi Hautala, Reinhard Bütikofer, Bart Staes, Indrek Tarand, Pascal Durand, Igor Šoltes, Davor Škrlec, Molly Scott Cato för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om tillämpningen av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (2015/3034(RSP))  
B8-0045/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 42.7 i EU-fördraget,

–  med beaktande av artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) och fastställandet av närmare bestämmelser för unionens genomförande av solidaritetsklausulen genom rådets beslut 2014/415/EU och EU‑arrangemangen för integrerad politisk krishantering (IPCR),

–  med beaktande av Europeiska unionens strategi för kampen mot terrorism, EU:s handlingsplan mot terrorism, EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism samt därmed sammanhängande riktlinjer,

–  med beaktande av rådets slutsatser om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish, antagna den 16 mars 2015,

–  med beaktande av uttalandet från Frankrikes president inför den franska kongressen den 16 november 2015, där han åberopade artikel 42.7 i EU-fördraget och gav den franske försvarsministern i uppdrag att inleda samråd om genomförande av artikeln i fråga,

–  med beaktande av slutsatserna från mötet med EU:s försvarsministrar den 17 november 2015, där ministrarna enhälligt gav uttryck för sin fulla solidaritet med Frankrike samt sin beredskap att tillhandahålla allt stöd och bistånd som krävs,

–  med beaktande av de uttalanden som den höga representanten gjorde den 17 november 2015 under mötet med EU:s försvarsministrar och där det betonades att det i detta fall inte rör sig om en GSFP-insats, utan om en aktivering av bilateralt stöd och bistånd,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 november 2015 ägde ett antal samordnade terroristattacker rum i Paris under vilka minst 130 människor från mer än 26 länder miste livet och 368 personer skadades.

B.  De islamistiska terroristattackerna i EU-medlemsstater under senare tid, bl.a. i Paris (Charlie Hebdo, Hyper Cacher, den 13 november 2015), Köpenhamn (synagogan, kulturcentret) och Bryssel (det judiska museet), utfördes huvudsakligen av EU‑medborgare födda och bosatta i EU-medlemsstater.

C.  Vid ett informellt möte mot terrorism den 30 januari 2015 i Riga enades EU:s inrikesministrar om att stärka samarbetet mellan polisen och säkerhetstjänsterna, förbättra utbytet av information om farliga individer och vidta gemensamma åtgärder mot såväl spridning av olagliga vapen som finansiering av terrorism.

D.  Det tycks förhålla sig så att flera nationella polis- och underrättelsetjänster inom EU före attackerna i Paris den 13 november 2015 inte skötte vare sig samarbete eller samordning på ett ändamålsenligt sätt.

E.  Den 16 november 2015 beslutade Frankrikes president att satsa på militära svarsåtgärder med anledning av attackerna i Paris, genom att åberopa artikel 42.7 i EU‑fördraget.

F.  Till följd av detta intensifierade Frankrikes försvarsministerium och berörda franska ambassader avsevärt sina bilaterala kontakter med vissa EU-medlemsstater, däribland Förenade kungariket, Tyskland, Italien, Spanien och Nederländerna, i syfte att efterlysa militärt stöd och ersättningstrupper till insatserna i Syrien, Irak och Sahelregionen.

G.  Den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten har enligt uppgift inte varit involverade i någon verksamhet med anknytning till aktiveringen av artikel 42.7 i EU‑fördraget, och specialiserade EU-organ och arbetsgrupper som Europeiska unionens militära kommitté har hittills inte konsulterats.

H.  EU har antagit en strategi för kampen mot terrorism som bygger på både gemenskapsinstrument och mellanstatliga resurser inom ramen för Gusp. I denna strategi ingår förslaget att EU:s åtgärder organiseras på grundval av de fyra målen om att förebygga, skydda, förfölja och agera.

I.  För att kunna ta itu med grundorsakerna till den våldsbejakande extremismen inbegriper EU:s svarsåtgärder mot terrorismen främjande av demokrati, dialog och goda styrelseformer. EU:s strategi kan beskrivas som en straffrättslig ansats.

J.  Artikel 222 i EUF-fördraget är specifikt avsedd att aktivera väl samordnade EU‑åtgärder som svar på en terroristattack, med särskild inriktning på polissamarbete och civilskydd, samtidigt som man utnyttjar ett antal gemenskapsinstrument och tillhörande medel.

1.  Europaparlamentet är djupt chockat över de brutala och omänskliga terroristattackerna i Paris den 13 november 2015.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa medkänsla och sitt deltagande med anhöriga och vänner till offren i alla attacker som islamistiska terrorister gjort sig skyldiga till i EU:s medlemsstater. Parlamentet uttrycker även med kraft sin solidaritet med Paris lokalbefolkning och hela den franska nationen.

3.  Europaparlamentet fördömer skarpt terroristattackerna i Paris den 13 november 2015 och uppmanar alla européer att reagera med ytterligare demokrati, öppenhet, frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

4.  Europaparlamentet efterlyser verkligt europeiska åtgärder som svar på terroristattackerna, och anser att det till följd av attackerna finns ett behov att öka det europeiska samarbetet i kampen mot terrorism. EU:s medlemsstater, rådet och kommissionen uppmanas eftertryckligen att använda sig av de många strategier, riktlinjer, instrument, ekonomiska medel samt förfaranden som redan finns att tillgå, i syfte att ställa gärningsmännen till svars och förhindra ytterligare terroristattacker.

5.  Europaparlamentet påminner om att majoriteten av de inblandade i de islamistiska terroristattackerna i EU-medlemsstater enligt uppgift – eller de facto – är EU‑medborgare födda och bosatta i EU.

6.  Europaparlamentet efterlyser ökade ansträngningar på området för avradikalisering, men även för att övervaka dem som anses farliga och är beredda att använda våld eller rekrytera andra i terroristsyften.

7.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU:s medlemsstater bör reagera på terrorismen genom att till fullo handla i överensstämmelse med FN:s stadga, internationell rätt, internationell humanitär rätt, internationell människorättslagstiftning, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna samt de värderingar och principer som finns förankrade i deras nationella författningar.

8.  Europaparlamentet noterar med oro de rent militära svarsåtgärder som aktiveringen av artikel 42.7 lett till, och ifrågasätter de mycket starka bilaterala inslagen i den nuvarande strategin, eftersom dessa inslag undergräver EU:s gemensamma institutioner, instrument, principer och värderingar.

9.  Europaparlamentet är fast övertygat om att de många grupperna och aktörerna av extremistisk karaktär i Mellanöstern och Nordafrika, däribland ”Islamiska staten”, kommer att kunna besegras eller försvagas avsevärt endast genom mycket kraftfulla och samordnade insatser från EU:s och dess medlemsstaters sida för att finna en politisk lösning på konflikterna i Syrien, Irak, Jemen och Libyen och mellan Saudiarabien och Iran. Den höga representanten – Mogherini – och EU:s utrikesministrar uppmanas att intensifiera sina diplomatiska ansträngningar i detta avseende.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att som en prioriterad fråga utarbeta och anta en politisk ram som kan fungera som vägledning vid genomförandet av artikel 42.7 i EU-fördraget, inbegripet tidsplan, översynsklausul och övervakningsmekanismer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att alla nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder till följd av aktiveringen av artikel 42.7 bör meddelas rådet och samtidigt offentliggöras.

11.  Europaparlamentet påminner om att artikel 42.7 inte kan ålägga någon EU-medlemsstat att ingripa militärt i ett tredjeland.

12.  Europaparlamentet vidhåller att det behövs en heltäckande strategi för avradikalisering, förebyggande av våldsbejakande extremism samt terrorismbekämpning, med särskild inriktning på stärkt social sammanhållning, brottsförebyggande och riktade polis- och säkerhetsinsatser som baseras på enskilda misstankar eller specifika hot som fastställts av människor och inte av maskiner. Dessutom behövs det en skärpning av reglerna om köp och innehav av vapen, exportreglerna och bekämpningen av illegal vapenhandel.

13.  Europaparlamentet förordar en framtida tillämpning av solidaritetsklausulen i artikel 222 i EUF-fördraget i stället för klausulen om ömsesidigt bistånd i artikel 42.7, eftersom artikel 222 i EUF-fördraget är specifikt avsedd för bekämpning av terroristhot i Europa och syftar till att komma till rätta med brister i samarbetet och samordningen mellan nationella brottsbekämpande organ i Europa. Parlamentet påminner om att artikel 222 i EUF-fördraget inte kan föranleda ytterligare militära bidrag till pågående FN- eller EU-uppdrag. EU:s medlemsstater uppmanas att öka bidragen till FN:s och EU:s uppdrag, särskilt i Mali och Centralafrikanska republiken med tanke på att bidragen från Frankrike kan komma att minska.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt FN:s generalsekreterare.

Rättsligt meddelande