Förfarande : 2015/3035(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0050/2016

Ingivna texter :

B8-0050/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 306kWORD 92k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0050/2016
14.1.2016
PE575.952v01-00
 
B8-0050/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))


Andrzej Grzyb, Cristian Dan Preda, Therese Comodini Cachia, Mariya Gabriel, László Tőkés, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Fernando Ruas, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Theodoros Zagorakis, Ramón Luis Valcárcel Siso för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))  
B8-0050/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om människorättsrådet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, häribland sina resolutioner och debatter om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (i enlighet med artikel 135 i arbetsordningen),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för grundandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30-årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, religion, kön eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna (oavsett om de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella) är odelbara samt står i samband med och är beroende av varandra. Berövas man vilken som helst av dessa rättigheter får detta konsekvenser för övriga rättigheter. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

C.  Respekten för samt främjandet och försvaret av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

D.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där respekten för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i FN:s stadga och i folkrätten föreskrivs.

E.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.

F.  FN:s medlemsstater har antagit och förbundit sig till Agenda 2030 där målet är en värld med allmän respekt för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet, rättsstatsprincipen, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering.

G.  De ordinarie mötena i människorättsrådet och det faktum att det utses särskilda rapportörer och att det finns en mekanism för allmän återkommande utvärdering och särskilt förfarande, antingen för situationen i vissa länder eller tematiska frågor, bidrar alla till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten främjas och respekteras.

H.  Bland människorättsrådets nuvarande medlemmar finns det vissa som har uppvisat mindre goda resultat i fråga om de mänskliga rättigheterna, bland annat när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.

FN:s råd för mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.

2.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om sina 28:e, 29:e och 30:e möten.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin och påminner FN-medlemsstaterna om att bland annat främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet kräver att bindande förfaranden tas fram som säkerställer att kriterierna för medlemskap i människorättsrådet uppfylls. Parlamentet oroar sig över situationen för de mänskliga rättigheterna i vissa nyvalda medlemsstater i människorättsrådet och betonar att det är viktigt att försvara människorättsrådets oberoende för att det ska kunna fortsätta att utöva sitt mandat på ett effektivt och opartiskt sätt.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och mandatsinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden.

5.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN-stater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet betonar att många olika intressenter, och särskilt det civila samhället, måste få delta fullt ut i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna och att alla former av inskränkningar i detta avseende måste undvikas.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU och kommissionen att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt och möjligheter att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

8.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring som sjösattes av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som syftar till att förbättra och öka FN-människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala centrum för att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter genom att arbeta direkt med partnerna för att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.

Medborgerliga och politiska rättigheter

9.  Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar än en gång att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet, utgör indikatorerna för ett demokratiskt, tolerant och pluralistiskt samhälle.

10.  Europaparlamentet upprepar att fria och verkliga val som återkommer regelbundet på grundval av allmän och lika rösträtt är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar att yttrandefrihet och ett dynamiskt klimat som gynnar ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att respekten för de mänskliga rättigheterna ska främjas.

11.  Europaparlamentet påminner om att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och garanteras i artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uttrycker sin oro över att vissa länder fortfarande inte följer FN:s normer och tar till statligt förtryck från statens sida, vilket kan innefatta kroppsstraff, fängelsestraff, skyhöga böter och rentav dödsstraff. Allt detta är något som kränker religions- eller trosfriheten. Parlamentet är oroat över den ökande förföljelsen av religiösa minoriteter eller trossamfund som utgör minoriteter, däribland kristna, och den olagliga skadegörelsen på deras mötesplatser. Parlamentet ställer sig bakom rapporten från FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet avseende våldshandlingar som utförts i ”religionens namn”. Parlamentet uppmanar EU att genomföra sina rekommendationer om initiativ till interreligiös dialog.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet i internationella forum, bland annat genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Parlamentet stöttar till fullo EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om detta ämne i människorättsrådet och i FN:s generalförsamling. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet ska genomföras effektivt och förbättras. Parlamentet framhåller att åtgärder bör vidtas både i internationella och regionala forum genom att man i enlighet med artikel 17 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt upprätthåller en öppen, tydlig och regelbunden dialog med religiösa sammanslutningar och samfund.

13.  Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionens medlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hot.

14.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraffet, tortyr, samt grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka mänsklig värdighet och bekräftar än en gång sitt engagemang för alla individers rätt till liv och mänsklig värdighet.

15.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot ett avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över återinförandet av avrättningar i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de länder som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium för det att stå fast vid sina åtaganden.

16.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar för skyddet av rätten till personlig integritet, utövandet av yttrandefriheten på nätet i hela världen och säkerheten, eftersom dagens digitala teknik ofta används för extremist- och terroristpropaganda och rekryteringskanaler. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.

Sociala och ekonomiska rättigheter

17.  Europaparlamentet erkänner människorättsrådets ansträngningar för att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma tyngd genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden som rör ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

18.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, som äventyrar ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om en eliminering av extrem fattigdom. Parlamentet anser att den växande ojämlikheten måste åtgärdas för att man ska kunna bekämpa fattigdomen överlag och verka för sociala och ekonomiska rättigheter genom att underlätta tillgången till livsmedel, vatten, utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder.

19.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet dels hotar ett lika åtnjutande av mänskliga rättigheter, dels undergräver demokratiska processer såsom rättsstatsprincipen och en opartisk rättsskipning. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, yttrande- och mötesfrihet, ett oberoende rättsväsen och demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

Företag och mänskliga rättigheter

20.  Europaparlamentet stöder ett effektivt och allmänt genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter både inom och utanför EU, bland annat genom utarbetande av nationella handlingsplaner. Parlamentet framhåller behovet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att komma åt bristerna i det praktiska genomförandet av FN:s vägledande principer, också när det gäller tillgången till rättslig prövning och rättsmedel.

21.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att ta itu med frågan om markrättighetsförsvarare som drabbas av repressalier, bland annat i form av hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, överfall och mord. Parlamentet kräver att FN-mekanismerna och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati inkluderar markrättighetsförsvarare i sina människorättsprojekt.

22.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att stärka projektet Accountability and Remedy i syfte att bidra till ett rättvist och mer ändamålsenligt system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter när det gäller att garantera respekt för mänskliga rättigheter och tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå.

23.  Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen, som inrättades med stöd av en resolution från människorättsrådet den 26 juni 2014 för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet inom ramen för människorätt, höll sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa debatten om det ovannämnda internationella instrumentet.

Migration

24.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allvarligaste flyktingkrisen sedan andra världskriget, vilken uppstått till följd av att alltfler människor tvingats lämna sina hem på grund av förföljelse, väpnade konflikter och klimatförändringar, och som i en strävan efter ett mer skyddat och bättre liv, riskerar sina liv på farliga resor.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla länder att anamma en människorättsbaserad syn på migration, och att särskilt uppmärksamma situationen för marginaliserade och missgynnade grupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och betonar att migrationspolitiken måste utformas med hänsyn tagen till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.

26.  Europaparlamentet betonar att ansvaret för dagens exceptionella migrationskris är internationellt, både vad gäller orsakerna till den och de medel som behövs för att hantera den. Parlamentet uppmanar FN:s samtliga medlemsstater att engagera sig i och medverka till åtgärder både vad gäller orsakerna till flyktingkrisen och dess effekter. Parlamentet erinrar om att alla stater är skyldiga att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer som befinner sig under deras jurisdiktion, oavsett deras nationalitet eller ursprung. Parlamentet erinrar om att alla avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer respekterar folkrätten.

27.  Europaparlamentet kräver att EU och medlemsstaterna utökar sitt stöd för kampen mot människohandel genom utrikespolitiken, med särskilt fokus på skydd av offer, i synnerhet minderåriga. Parlamentet anser att EU bör förstärka samarbetet med tredjeländer och andra relevanta aktörer för att utbyta bästa praxis och bidra till att upplösa internationella nätverk för människohandel. Parlamentet välkomnar rapporten av den 3 augusti 2015 från den särskilda rapportören om människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn.

28.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra ett ökat migrationstryck genom att förstärka och uppgradera relevanta byråer såsom FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Frontex.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

29.  Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar samtliga signatärstater att fullgöra sina åtaganden.

30.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas negativa effekter utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt globalt hot mot det fulla åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att den i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är prekär. Parlamentet noterar med oro att klimatrelaterade händelser, såsom stigande havsnivåer, och extrema väderomslag som framkallar torka och översvämning, förväntas leda till ännu fler förluster av människoliv, fördrivning av befolkningar samt livsmedels- och vattenbrist.

Kvinnors rättigheter

31.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att bemöta globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling samt fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism.

32.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att uppkomsten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak eller Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor fått en ny dimension, i och med att det sexuella våldet blivit ett integrerat inslag i dessa extremistgruppers mål, ideologi och inkomstkälla. Detta är något som ställer det internationella samfundet inför en stor ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutionerna att stärka sitt engagemang för att bekämpa dessa brott och återställa kvinnornas värdighet, så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och stöd.

33.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera kvinnors självständighet genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i konflikter. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater till konkreta åtgärder för att garantera kvinnors egenmakt och deras meningsfulla medverkan i att förebygga och lösa konflikter, liksom i fredsförhandlingar och fredsbyggande processer, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

Barns rättigheter

34.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, och rätten till familjeliv, till skydd mot våld och diskriminering samt till att yttra sig. Parlamentet uppmanar alla parter som undertecknat denna konvention att leva upp till sina skyldigheter.

35.  Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat att inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på plats och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sitt bemötande. Parlamentet uppmanar alla stater att stödja och aktivt delta i undersökningen.

Bekämpning av terrorism

36.  Europaparlamentet ser positivt på det vägledningsdokument om terroristbekämpning som sammanställdes av utrikestjänsten och kommissionen i syfte att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter vid planering och genomförande av projekt för stöd till terroristbekämpning tillsammans med tredjeländer. I detta sammanhang påpekar parlamentet att respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna är grunden för en framgångsrik politik mot terrorism, inbegripet användningen av digital övervakningsteknik. Parlamentet betonar behovet av att utveckla effektiva kommunikationsstrategier – som är anpassade till dagens digitala teknik – för att bekämpa terrorist- och extremistpropaganda och rekryteringsmetoder. Parlamentet stöder de internationella insatserna för att få ett slut på de människorättskränkningar som begås av Isis/Daish.

Demokratisering

37.  Europaparlamentet rekommenderar att EU ska förstärka sina insatser för att utveckla en mera heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att faktiskt bidra till starkare demokratiska institutioner. Parlamentet anser att utbyten av bästa praxis vid övergång till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken bör användas för att stödja och befästa andra demokratiseringsprocesser runtom i världen.

EU:s integrering av mänskliga rättigheter

38.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

39.  Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s fördragsfästa skyldigheter.

40.  Europaparlamentet betonar EU: tonvikt vid mål nr 16 i målen för hållbar utveckling om fred och rättvisa enligt Agenda 2030, vilket bör prioriteras i samband med alla yttre och inre åtgärder, särskilt när det gäller finansiering av utvecklingssamarbete.

Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna

Georgien

41.  Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som har lett till vissa framsteg och förbättringar inom rättväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barns rättigheter och skyddet av såväl den personliga integriteten och personuppgifter som internflyktingar.

42.  Europaparlamentet uppmanar bestämt de georgiska myndigheterna att upphöra med all misshandel, i synnerhet i samband med häktning i väntan på rättegång och omskolning av tjänstemän som tjänstgjorde under den tidigare regeringen, vilket kan ses som exempel på selektiv rättvisa. Parlamentet är mycket oroat över att rättssystemet görs till ett politiskt verktyg för att bekämpa politiska motståndare. Parlamentet fortsätter att oroas över yttrandefriheten, mediemångfalden och det faktum att observatörer inte får tillgång till de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda, och uppmanar den georgiska regeringen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Libanon

43.  Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år tillämpat på flyktingar från Palestina, Irak och Syrien, och betonar att landet – där var fjärde person är flykting – har den högsta koncentrationen flyktingar per capita i världen. Parlamentet kräver att EU anslår ökade resurser till och samarbetar nära tillsammans med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över uppgifterna om de många fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som förekommer bland syriska flyktingar. Den libanesiska regeringen uppmanas överväga en reform av den lagstiftning som gäller inresa till, uppehälle i och utresa från Libanon.

44.  Europaparlamentet stöder rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, som efterlyser åtgärder för att kvinnliga migrerande hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste bort och att kvinnliga migrerande hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under de rättsliga och administrativa förfaranden som rör deras status.

Mauretanien

45.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med lagstiftningsåtgärder mot alla former av slaveri och liknande förhållanden, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat för att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveri, att ta initiativ till en nationsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppdelade data om alla former av slaveri samt att genomföra en ingående, faktabaserad studie om slaveriets historia och natur i syfte att utrota detta.

46.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet kräver också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby Sow friges, så att de utan fruktan för trakasserier eller hot kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot fortsatt slaveri.

Myanmar/Burma

47.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet ser positivt på engagemanget hos väljarna i Myanmar/Burma för landets fortsatta demokratisering. Parlamentet är och förblir dock oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts på människorättsområdet, men påtalar samtidigt att det kvarstår ett flertal stora orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster. Parlamentet stöttar Myanmar/Burma i landets pågående politiska övergång till demokrati, fred, stabilitet och ekonomisk utveckling.

48.  Europaparlamentet fördömer diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna folkgrupp saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om kränkningar av rohingyafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Myanmar/Burma och betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.

Nepal

49.  Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya konstitution, som bör lägga grunden till landets framtida politiska stabilitet, trätt i kraft den 20 september 2015. Det är parlamentets förhoppning att de kvarstående frågorna om minoriteternas, bland annat daliternas, politiska representation och lagarna om medborgarskap ska lösas inom en nära framtid.

50.  Europaparlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för människorättskränkningar som begåtts av båda sidor under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Den nepalesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att häva den inofficiella blockaden av Nepals ekonomi, som – tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015 – vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.

Oman

51.  Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjort det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga ett epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att föranleda Oman till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.

52.  Europaparlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör kallat för ett klimat genomsyrat av fruktan och hot i landet, där enskilda personer inte vågade säga vad de tänkte och var rädda för att tala i telefon eller träffas. Parlamentet är fortsatt oroat över och uppmanar regeringen att i detta sammanhang ompröva förbudet mot alla politiska partier och den nya medborgarskapslagstiftning som antogs i augusti 2014, i vilken det fastställs att medborgare som deltar i grupperingar som anses skadliga för nationella intressen kan fråntas sitt medborgarskap. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman att skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.

Rwanda

53.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, häribland inskränkningarna av yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och oberoende aktiviteter i det civila samhället och frånvaron av ett gynnsamt klimat för domstolsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att skapa ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.

54.  Europaparlamentet är oroat över den föreslagna ändringen i författningen som syftar till att den sittande presidenten tillåts kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att stå fast vid artikel 5 i den afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, enligt vilken parterna åläggs att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa ett konstitutionellt styre, i synnerhet vad gäller det konstitutionella maktskiftet, och artikel 23 enligt vilken det fastställs att alla ändringar i författningen utgör en överträdelse av principen om demokratiskt regeringsskifte.

Venezuela

55.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den svåra människorättssituationen i landet till följd av de senaste årens förvärrade ekonomiska, politiska och sociala klimat. Parlamentet påminner om att yttrandefriheten, ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen är livsviktiga inslag i varje demokratiskt samhälle. De venezuelanska myndigheterna uppmanas i detta sammanhang att upphöra med alla former av inskränkningar av mediefriheten och rätten till information, att respektera folkrätten i alla rättsliga förfaranden och att omedelbart frige samtliga politiska fångar. Parlamentet ser positivt på resultaten från valen den 6 december 2015 och utformningen av den nya nationalförsamlingen. Parlamentet fördömer alla försök att underminera ett fullständigt verkställande av valresultaten, t.ex. att stänga av en del demokratiskt valda ledamöter. De valda ledamöterna uppmanas arbeta för en konstruktiv dialog för att bemöta de ekonomiska, politiska, sociala och säkerhetsmässiga utmaningar som Venezuela står inför.

Vitryssland

56.  Europaparlamentet välkomnar att de resterande politiska fångarna frigavs i augusti 2015, och uppmanar den vitryska regeringen att rehabilitera de frigivna politiska fångarna och återge dem alla deras medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet noterar de brister som oberoende internationella observatörer iakttagit under 2015 års presidentval och uppmanar Vitryssland att genomföra det kommande parlamentsvalet i enlighet med internationellt erkända normer. Parlamentet uppmanar med kraft Vitryssland – det enda land i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraffet – att ansluta sig till ett globalt moratorium för verkställande av dödsstraff som ett första steg mot ett definitivt avskaffande.

o

o  o

57.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

Rättsligt meddelande