Förfarande : 2015/3035(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0052/2016

Ingivna texter :

B8-0052/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 396kWORD 101k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0050/2016
14.1.2016
PE575.954v01-00
 
B8-0052/2016

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))


Beatriz Becerra Basterrechea, Filiz Hyusmenova, Ilhan Kyuchyuk, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Pavel Telička, Hilde Vautmans, Ivo Vajgl för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))  
B8–0052/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och fakultativa protokoll till dem, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner i dessa frågor,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för grundandet av FN, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30-årsdagen respektive 20-årsdagen för förklaringen om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för FN:s säkerhetsråds banbrytande resolution om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, kön eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, oavsett om de är medborgerliga, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt står i samband med och är beroende av varandra. Berövas man vilken som helst av dessa rättigheter får detta direkt negativa konsekvenser för alla övriga rättigheter. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

C.  Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas universalitet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

D.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det föreskrivs respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

E.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden, inbegripet fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.

F.  De ordinarie mötena i människorättsrådet, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt förekomsten av särskilda förfaranden antingen för situationen i specifika länder eller för temainriktade frågor bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.

G.  Beklagligt nog finns det bland människorättsrådets nuvarande medlemmar vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som inte visat någon god vilja när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.

Människorättsrådet

1.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.

2.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om sina 28:e, 29:e och 30:e möten.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för mänskliga rättigheter, rättsstat och demokrati, och uppmanar med kraft FN:s medlemsstater att tillämpa kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter vid valet av medlemmar till människorättsrådet. Parlamentet oroar sig över kränkningar av de mänskliga rättigheterna bland vissa nyvalda medlemmar i människorättsrådet och betonar att det är viktigt att försvara människorättsrådets oberoende för att det ska kunna fortsätta att utöva sitt mandat på ett effektivt och opartiskt sätt.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och uppdragsinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden.

5.  Europaparlamentet bekräftar vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN-stater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång fokuserar på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet betonar att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, måste få delta fullt ut i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna, och uttrycker oro över att betydande begränsningar och ständigt ökande restriktioner har hämmat det civila samhällets deltagande i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU:s alla medlemsstater att använda de allmänna återkommande utvärderingarna för bedömning av människorättssituationen i medlemsstaterna tillika och understryker att det gäller för alla EU-medlemsstater att aktivt engagera sig och komma med rekommendationer när EU-medlemsstater är föremål för sådana utvärderingar. Parlamentet uppmanar därför EU och kommissionen att ge tekniskt stöd till det arbete som utförs av det civila samhällets aktörer i samband med sådana utvärderingar inriktade på EU-medlemsstater, bland annat genom att underlätta möten i Genève.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och kommissionen att följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s samtliga politiska dialoger med de berörda länderna för att undersöka olika sätt att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

9.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som syftar till att förbättra och förstärka FN-människorättskontors globala närvaro genom att inrätta åtta regionala centrum för att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.

Medborgerliga och politiska rättigheter

10.  Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar än en gång att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet samt mötes- och föreningsfrihet, är de enda indikatorerna för ett demokratiskt och tolerant samhälle med åsiktsmångfald.

11.  Europaparlamentet upprepar att frihet att välja politiska ledare, i regelbundet återkommande och verkliga val på grundval av allmän och lika rösträtt, är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar än en gång att yttrandefrihet och ett dynamiskt och gynnsamt klimat för ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att man ska kunna främja respekten för mänskliga rättigheter.

12.  Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket kringskär det civila samhällets handlingsfrihet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvararnas verksamhet och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hotelser.

13.  Europaparlamentet är ytterst oroat över angreppen på biståndsarbetare och medicinska inrättningar, såsom den senaste tidens angrepp på de hälsocentraler som drivs av Läkare utan gränser (MSF) i Kunduz (Afghanistan) den 3 oktober 2015 och i Razah (Jemen) den 10 januari 2016. Parlamentet betonar att alla angrepp mot humanitära insatser och civilpersoner är entydigt förbjudna enligt internationell humanitär rätt, och uppmanar konfliktparterna att respektera de grundläggande principerna för internationell humanitär rätt och inte avsiktligt ta civil infrastruktur som angreppsmål. Parlamentet betonar att biståndsarbetarnas säkerhet måste förbättras så att de kan reagera mer effektivt på angreppen.

14.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar när det gäller skyddet av rätten till privatliv och utövandet av yttrandefriheten online i hela världen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av en särskild FN-rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervaknings- och integritetsfrågor som påverkar människor på eller utanför nätet.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga motstånd mot dödsstraffet, tortyr samt grym, omänsklig och förnedrande behandling såsom bestraffning, i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka människovärdet och bekräftar än en gång sin fasta uppslutning bakom envars rätt till liv och människovärde.

16.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som gjorts hittills, då många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över att avrättningar återupptagits i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar länder som har avskaffat dödsstraffet eller under lång tid haft ett moratorium mot det att inte återinföra det.

Sociala och ekonomiska rättigheter

17.  Europaparlamentet beklagar att man 20 år efter antagandet av Wiendeklarationen om mänskliga rättigheter som allmängiltiga, odelbara, ömsesidigt samverkande och delar av samma enhet, inte behandlar den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) på samma sätt och med samma eftertryck som den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Parlamentet noterar människorättsrådets ansträngningar för att samtliga mänskliga rättigheter ska behandlas lika och tillmätas samma betydelse genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden rörande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

18.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över ökningen av extrem fattigdom, som äventyrar ett fullständigt utövande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilde rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om eliminering av extrem fattigdom, som omfattar följande: Att ge ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samma betydelse och prioritet som medborgerliga och politiska rättigheter. Att erkänna rätten till socialt skydd. Att föra en finanspolitik som är särskilt inriktad på att minska orättvisor. Att återuppliva och ge substans åt rätten till jämlikhet. Att sätta frågor om omfördelning av resurser i centrum för debatter om mänskliga rättigheter.

19.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet är en bidragande orsak till kränkningar av medborgarnas rättigheter, eftersom det berövar statsbudgetarna resurser som borde avsättas för främjande av mänskliga rättigheter i välbehövliga offentliga tjänster, såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster samt annan social infrastruktur. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, till yttrande- och mötesfrihet, till ett oberoende rättsväsen och till demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

Företag och mänskliga rättigheter

20.  Europaparlamentet stöder starkt att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter effektivt och heltäckande sprids och genomförs både inom och utanför EU, bland annat genom utarbetande av nationella handlingsplaner. Parlamentet framhåller behovet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda bristerna i det praktiska genomförandet av FN:s vägledande principer, också när det gäller tillgången till rättslig prövning och rättsmedel.

21.  Europaparlamentet uppmanar FN och EU att ta itu med frågan om markrättighetsförsvarare som faller offer för repressalier, bland annat hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, övergrepp och mord, för att de kritiserat storskaliga markförvärv som sker på bekostnad av landsbygdsbefolkningens mark- och livsmedelsrättigheter i tredjeländer. Parlamentet uppmanar FN-mekanismerna och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati att systematiskt inkludera markrättighetsförsvarare i sina människorättsprojekt.

22.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att förbättra projektet Accountability and Remedy i syfte att bidra till ett rättvist och effektivare system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter när det gäller att garantera respekt för mänskliga rättigheter och tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå, beträffande företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

23.  Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen som inrättades med stöd av en resolution av den 26 juni 2014 från människorättsrådet för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet inom ramen för mänskliga rättigheter, höll sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt medverka i förhandlingarna om det ovannämnda rättsligt bindande instrumentet.

Migration

24.  Europaparlamentet är oroat över den svåraste humanitära krisen sedan andra världskriget, vilken följt av att allt fler nödgats lämna sina hem till följd av förföljelse, väpnad konflikt och allmänt florerande våld, samt för att söka skydd och ett bättre liv, och nu riskerar sina liv genom att ge sig ut på farofyllda resor.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla länder till en människorättsbaserad syn på migrationen, så att migranterna ställs i centrum för migrationspolitik och migrationshantering och särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen för marginaliserade och missgynnade grupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor och betonar att migrationspolitiken måste utformas med hänsyn tagen till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.

26.  Europaparlamentet erinrar om att alla stater är skyldiga att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer som befinner sig under deras jurisdiktion, oavsett deras nationalitet, ursprung eller immigrationsstatus. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter fullständigt respekteras samt om återsändandet bygger på fria och välgrundade beslut och skyddet av migranternas rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och förvarstaganden av migranter.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

27.  Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet framhåller att klimatförändringsproblemet bör integreras i alla områden inom den ekonomiska politiken. Alla stater som är parter i överenskommelsen och undertecknat den uppmanas eftertryckligen att anta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genom att integrera klimatförändringarna i samtliga politikområden.

28.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas skadeverkan utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt hot mot det oinskränkta åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att den i stor utsträckning drabbar utsatta grupper vilkas rättighetssituation redan är vansklig. Parlamentet konstaterar med oro att klimatrelaterade incidenter, såsom stigande havsnivåer och extrema väderleksförändringar som vållar torka och översvämningar förväntas leda till att ännu flera människoliv går förlorade och ännu fler människor tvingas lämna sina hem, samt till brist på livsmedel och vatten.

29.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristfälligheterna i begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en eventuell juridisk definition av begreppet i folkrätten eller i alla rättsligt bindande internationellt avtal.

Kvinnors rättigheter

30.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds färska resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling, fred och säkerhet. Parlamentet lovordar resultaten från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism.

31.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak och Boko Haram i Västafrika har medfört att våldet mot kvinnor antagit en ny och mer skrämmande dimension än någonsin förut, eftersom sexuellt våld blivit oupplösligt förbundet med dessa extremistgruppers mål och ideologi samt en inkomstkälla för dem. Detta ställer det internationella samfundet inför en kritisk ny utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutionerna att stärka sitt engagemang för att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet, så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och stöd.

32.  Europaparlamentet anser att ett av sätten att motverka extremism är att kvinnors egenmakt garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet uppmanar FN och alla dess medlemsstater till konkreta åtgärder för att garantera kvinnors egenmakt och meningsfull medverkan från kvinnors sida i att förebygga och lösa konflikter, liksom i fredsförhandlingar och fredsbyggande, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

Barns rättigheter

33.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till liv, hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Alla som undertecknat denna konvention uppmanas att leva upp till sina skyldigheter.

34.  Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på ort och ställe och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sina bemötanden. Parlamentet uppmanar med kraft alla stater att stödja denna undersökning och aktivt delta i den.

Hbti-personers rättigheter

35.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen införda hbti-fientliga lagar utgör ett dödshot mot sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de så kallade lagarna mot propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.

36.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt stöd till det fortsatta arbete som utförs av högkommissarien för mänskliga rättigheter för att främja och skydda åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter för hbti-personer, framför allt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free & Equal, och uppmuntrar högkommissarien att fortsätta att bekämpa diskriminerande lagar och metoder.

Drönare och självstyrande vapen

37.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger om terrorbekämpning med tredjeländer.

EU:s integrering av mänskliga rättigheter

38.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja den allmängiltiga och odelbara karaktären hos de mänskliga rättigheterna, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

39.  Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s fördragsfästa skyldigheter.

Internationella brottmålsdomstolen

40.  Europaparlamentet erinrar om punkt 6 i rådets slutsatser av den 16 november 2015 och uttalar än en gång sitt resoluta stöd till Internationella brottmålsdomstolen för att ansvarsskyldighet ska främjas och en kultur av straffrihet ska undvikas. Parlamentet välkomnar som ett led i detta domstolens roll för att stifta fred på det regionala planet i Afrika och genomföra rättsstaten.

Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna

Georgien

41.  Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de lagstiftningsreformer som har lett till vissa framsteg och förbättringar inom rättsväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barns rättigheter och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar. Parlamentet konstaterar dock att bristen på framsteg inom flertalet av dessa sektorer beror på att det råder starka kopplingar mellan den politiska eliten och näringslivets elit i landet.

42.  Europaparlamentet konstaterar dock att det krävs ytterligare insatser för att rättsväsendet ska bli fullständigt oberoende, samt mot misshandel, särskilt i anslutning till frihetsberövande före rättegång samt rehabilitering av offer. Parlamentet betonar att regeringen enligt internationell människorättslagstiftning är skyldig att skydda alla barn mot våld, och uppmanar Georgiens regering och parlament att utöva tillsyn över alla välgörenhetsinstitutioner som ägnar sig åt barn, bland annat Georgiens ortodoxa kyrka. Parlamentet är fortsatt oroat över yttrande- och mediefriheten och över att observatörer inte släpps in i de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien, där det fortfarande är vanligt med människorättskränkningar. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Libanon

43.  Europaparlamentet berömmer Libanon för dess politik med öppna gränser och flyktingmottagande, som landet i åratal haft gentemot flyktingar från Palestina, Irak och Syrien, och uppmanar EU att anslå ökade resurser och nära samarbeta med Libanons myndigheter för att hjälpa landet fortsätta skydda flyktingarnas och de asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över de många fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som lär förekomma bland syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar Libanons regering att överväga en reform av lagen om inresa till, vistelse i och utresa från Libanon, där det för närvarande inte görs någon skillnad mellan å ena sidan asylsökande och flyktingar och å andra sidan migranter.

44.  Europaparlamentet stöder rekommendationerna från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, där det efterlyses åtgärder för att kvinnliga migranter som är hushållsanställda ska bli mera medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste bort och att kvinnliga migranter som är hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under den tid som det pågår rättsliga och administrativa förfaranden som hänför sig till deras status.

Mauretanien

45.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med att lagstifta mot alla former av slaveri och förfaranden som påminner om slaveri, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat till följd av att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveriet, att sätta i gång med en landsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppgifter fördelade på olika kategorier och att genomföra en ingående och evidensbaserad undersökning av slaveriets historia och karaktär, för att utrota slaveriet.

46.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet vill också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby So ska friges, så att de, utan fruktan för trakasserier eller skrämseltaktik, kan fortsätta sin ickevåldskampanj mot att slaveriet fortsätter.

Burma/Myanmar

47.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts med mänskliga rättigheter, men påtalar samtidigt att ett antal kvardröjande allvarliga orosmoment, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.

48.  Europaparlamentet fördömer diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna gemenskap saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohiyngafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och oroar sig över de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion”, eftersom de kan leda till könsdiskriminering. Parlamentet upprepar sitt krav på att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska få inrätta ett kontor i Burma/Myanmar och betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.

Nepal

49.  Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya statsförfattning, som bör lägga grunden till landets kommande politiska stabilitet, trätt i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående orosmomenten kring minoriteternas, bland dem daliternas, politiska representation kommer att åtgärdas i en nära framtid, liksom lagarna om medborgarskap.

50.  Europaparlamentet beklagar den utbredda avsaknaden av ansvarsskyldighet för människorättskränkningar som förövats av båda sidorna under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvunna personer antogs i maj 2014. Parlamentet uppmanar med kraft Nepals regering att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingars grundläggande friheter. Parlamentet uppmanar med kraft Indien att upphöra med den inofficiella blockaden av Nepals ekonomi, som, tillsammans med den förödande jordbävningen i april 2015, vållar en humanitär kris och tvingar in nästan en miljon nepaleser i en återvändsgränd av fattigdom.

Oman

51.  Europaparlamentet berömmer Oman för att landet inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjorde det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga sitt epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att motivera Oman till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.

52.  Europaparlamentet uppmanar Oman att vidta nödvändiga åtgärder för att få bukt med det som FN:s särskilda rapportör kallat ett allestädes närvarande klimat av fruktan och skrämsel i landet, i sin utsaga om att enskilda personer inte tordes säga vad de tänkte och var rädda för att tala i telefon eller komma samman. Parlamentet är fortsatt oroligt, såväl över förbudet mot alla politiska partier som över den nya medborgarskapslagen som antogs i augusti 2014 och föreskriver att medborgare som går med i grupper som anses skadliga för nationella intressen kan fråntas sitt medborgarskap, och uppmanar regeringen till omprövning. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas erbjuda tekniskt och juridiskt bistånd för att hjälpa Oman skapa ett säkert och gynnsamt klimat för organisationer i det civila samhället.

Rwanda

53.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat över begränsningarna för yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och det oberoende civila samhället verksamhet, samt över frånvaron av ett gynnsamt klimat för rättsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att möjliggöra ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.

54.  Parlamentet är oroat över den föreslagna författningsändringen som syftar till att den sittande presidenten får kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att hålla fast vid den afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning.

Sydsudan

55.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution från juni 2015 och insatsen av ett uppdrag från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för att övervaka och rapportera om människorättssituationen i Sydsudan och göra en heltäckande bedömning av påståenden om människorättskränkningar, för att garantera ansvarsskyldighet.

56.  Europaparlamentet stöder antagandet vid människorättsrådets 31:a möte av en uppföljningsresolution där det inrättas ett uppdrag som särskild rapportör för Sydsudan, i enlighet med resolutionen från juni 2015, för att bistå regeringen att förverkliga de rekommendationer som kommer att läggas fram av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och handla om olika sätt att förbättra människorättssituationen och stödja de regionala och internationella insatserna till förmån för ansvarsskyldighet, så att de ekonomiska medel som från internationellt håll ges regeringen kopplas till den allmänna nivån av respekt för mänskliga rättigheter i landet.

57.  Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att stödja tillsättandet av en särskild rapportör för Sydsudan med uppdrag att övervaka och offentligen rapportera om kränkningar, bland annat i form av att barn rekryteras och utnyttjas som soldater, samt om att skolor används för militära ändamål, och att lägga fram rekommendationer om hur effektiv ansvarsskyldighet ska uppnås.

Syrien

58.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den fortsatta försämringen av säkerhetssituationen och den humanitära situationen i Syrien. Parlamentet fördömer skarpt de övergrepp, massmord, tortyr, dödanden och sexuellt våld som Syriens befolkning utsätts för av IS, Assadregimen och andra terrororganisationer och militanta grupper. Parlamentet efterlyser än en gång en varaktig lösning på konflikten i Syrien genom en politisk process under syrisk ledning som leder fram till en seriös politisk omvandling som tillgodoser det syriska folkets legitima strävanden och låter folket fritt och i demokratisk ordning bestämma om sin framtid.

59.  Europaparlamentet uppmanar med kraft människorättsrådet att rikta en uppmaning till FN:s säkerhetsråd om att det ska vidta lämpliga åtgärder för att alla de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar, bland dem också av ett slag som kan innebära brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, ska ställas till svars, också genom att situationen i Syrien hänskjuts till Internationella brottmålsdomstolen.

Venezuela

60.  Europaparlamentet oroar sig över Venezuelas medlemskap i människorättsrådet för en treårsperiod från och med den 1 januari 2016. Parlamentet noterar inlägget från president Maduro vid det extra mötet den 12 november och erinrar om att en medlem av människorättsrådet har ansvar för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i sitt eget land, såsom det klart påpekades av högkommissarien Zeid Ra’ad al-Hussein.

61.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den försämrade situationen i Venezuela och fördömer användningen av våld mot demonstranter. Parlamentet uppmanar Venezuelas myndigheter att omedelbart frige oppositionsledarna samt alla fredliga demonstranter, studenter och oppositionsledare som på godtyckliga grunder har gripits för att ha utövat sin yttrandefrihet och sina grundläggande rättigheter, i enlighet med uppmaningarna från olika FN-organ och internationella organisationer.

Prioriterade länder

Ukraina

62.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över de fortsatta urskillningslösa angreppen i områden med civilbefolkning, framför allt i östra Ukraina. Parlamentet fördömer de fortsatta människorättskränkningarna i konflikten och stöder helt och fullt FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag för Ukraina. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja alla insatser som kan göras på FN-nivå för att bekämpa straffrihet och opartiskt utreda de våldshandlingar och människorättskränkningar som inträffat i samband med ingripandet mot demonstrationerna på Maidan, liksom också att regeringsvänliga styrkor och ryskstödda militanta eventuellt använt klusterammunition under den väpnade konflikten i östra Ukraina. Vidare uppmanas medlemsstaterna att ta upp frågan om människorättssituationen på Krim och andra kränkningar i anslutning till den väpnade konflikten i östra Ukraina.

Vitryssland

63.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortsatta begränsningarna av yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att hålla fredliga sammankomster. Parlamentet fördömer trakasserierna av oberoende och oppositionsföreträdande journalister, och trakasserierna och frihetsberövandena av människorättsaktivister, liksom en fortsatta tillämpningen av dödsstraffet. Parlamentet vill att uppdraget för FN:s särskilde rapportör för människorättssituationen i Vitryssland ska förnyas vid människorättsrådets 32:a möte och uppmanar regeringen att fullständigt samarbeta med rapportören och att utfästa sig att genomföra reformer som borde ha gjorts för länge sedan och att skydda de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att genomföra rekommendationerna från den särskilde rapportören och från andra mekanismer för mänskliga rättigheter.

Azerbajdzjan

64.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalande om människorättssituationen i Azerbajdzjan som gjordes vid människorättsrådets 29:e möte, men beklagar att ett antal av EU:s medlemsstater inte stödde detta uttalande. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och andra medlemmar av människorättsrådet att noggrant övervaka människorättssituationen i Azerbajdzjan och att arbeta för att det antas en resolution med krav på omedelbar frigivning av människorättsförsvarare, aktivister inom politiken och det civila samhället, journalister och bloggare som gripits eller satts i fängelse efter politiskt motiverade anklagelser. Vidare uppmanar parlamentet till att påståenden om att frihetsberövade personer har torterats ska utredas fullständigt och att lagar som utan skäl inskränker yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Azerbajdzjan ska upphävas.

Bahrain

65.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet från 33 länder den 14 september 2015, som är det femte i ordningen om människorättssituationen i Bahrain och där det yppas farhågor med anledning av rapporter om trakasserier och fängslanden av personer som utövat sina rättigheter till åsikts- och yttrandefrihet samt rätten att hålla fredliga sammankomster och föreningsfriheten, även människorättsförsvarare. I uttalandet uttrycks även oro över bristen på tillräckliga garantier för rättvis rättegång, den bristande ansvarsskyldigheten för människorättskränkningar samt rapporterna om att frihetsberövade personer torterats och misshandlats.

66.  Europaparlamentet uppmanar än en gång regeringen att påskynda det fullständiga genomförandet av rekommendationerna från den bahrainska oberoende undersökningskommissionen.

67.  Europaparlamentet uppmanar än en gång regeringen att helt och fullt samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och de särskilda förfarandena, bland annat genom att formalisera överenskommelsen om samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Burundi

68.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de riktade angreppen på människorättsförsvarare, journalister och deras familjer. Parlamentet fördömer skarpt det politiska våldet, de summariska avrättningarna, människorättskränkningarna och hetsen till våld på politiska, etniska eller andra grunder i Burundi. Vidare fördömer parlamentet den fortsatta straffriheten för gärningsmännen, bland vilka märks polisen, säkerhetsstyrkorna, grupper av ungdomar med anknytning till politiska partier samt tjänstemän.

69.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Burundi att ha det som en brådskande nyckelprioritering att få slut på dessa kränkningar, bland annat genom att omedelbart sätta stopp för att människorättsförsvarare, journalister samt verkliga eller misstänkta meningsmotståndare och kritiker dödas eller utsätts för angrepp, och genom att göra ingående, opartiska och oberoende utredningar för att de skyldiga ska ställas till svars och offren ska få återupprättelse.

70.  Europaparlamentet välkomnar att människorättsrådet höll ett extra möte den 17 december 2015 för att förhindra en ytterligare försämring av människorättssituationen i Burundi, men beklagar att det tog så länge innan mötet hölls.

71.  Europaparlamentet vill att uppdraget med oberoende experter snabbt ska göra sin insats och uppmanar med kraft myndigheterna i Burundi till fullständigt samarbete med detta uppdrag.

Saudiarabien

72.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller mänskliga rättigheter, rättsstaten och demokratin. Parlamentet motsätter sig avgjort FN:s beslut att låta Saudiarabiens FN-ambassadör i Genève få en nyckelroll i människorättssammanhang, i och med att han valdes till ordförande för en panel av oberoende experter på människorättsrådet.

73.  Europaparlamentet är ytterst oroat över att antalet avrättningar ökat och fördömer dessa oacceptabla avrättningar. Parlamentet uppmanar Saudiarabien att införa ett moratorium för dödsstraffet.

°

°  °

74.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

Rättsligt meddelande