Förfarande : 2015/3035(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0066/2016

Ingivna texter :

B8-0066/2016

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 323kWORD 105k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0050/2016
14.1.2016
PE575.968v01-00
 
B8-0066/2016/rev.

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))


Elena Valenciano, Pier Antonio Panzeri, Soraya Post, Liisa Jaakonsaari, Tibor Szanyi, Doru-Claudian Frunzulică för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016 (2015/3035(RSP))  
B8-0066/2016/rev.

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och fakultativa protokoll till dem, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner i dessa frågor,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området(1),

–  med beaktande av deklarationerna från världskonferensen i Durban 2001 mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans,

–  med beaktande av den senaste rapporten och de senaste slutsatserna från människorättsrådets särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av årsrapporten för 2015 från människorättsrådet till FN:s generalförsamling,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 är viktiga jubileumsår när det gäller åtnjutandet av mänskliga rättigheter, fred och säkerhet: 70-årsdagen för inrättandet av Förenta nationerna, 50-årsdagen för den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och för den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 30‑årsdagen respektive 20-årsdagen för FN:s förklaring om rätten till utveckling (1986) och deklarationen och handlingsplanen från Peking (1995), samt 15-årsdagen för den banbrytande resolutionen från FN:s säkerhetsråd om kvinnor, fred och säkerhet (2000) och millennieutvecklingsmålen (2000).

B.  Alla stater är skyldiga att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna, oavsett ras, ursprung, kön eller hudfärg. De mänskliga rättigheterna, oavsett om de är medborgerliga, ekonomiska, sociala eller kulturella, är odelbara samt förbundna med och beroende av varandra. Om man berövas någon av dessa rättigheter får det direkta och negativa konsekvenser för de andra rättigheterna. Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå, och att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

C.  Respekten för samt främjandet och försvaret av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

D.  I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där respekten för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i internationell rätt föreskrivs.

E.  Respekten för mänskliga rättigheter bör integreras i alla politikområden som rör fred och säkerhet, utvecklingssamarbete, migration, handel och investeringar, humanitära åtgärder, klimatförändringar och kampen mot terrorism, eftersom man inte kan föra sådan politik utan att beakta respekten för mänskliga rättigheter.

F.  De ordinarie mötena i människorättsrådet, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt förekomsten av särskilda förfaranden antingen för situationen i specifika länder eller för temainriktade frågor bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.

G.  Beklagligt nog finns det bland medlemmarna i människorättsrådet vissa som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och som har ett tvivelaktigt rykte när det gäller att samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s organ för människorättsfördraget.

FN:s råd för mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Choi Kyong-lim till människorättsrådets ordförande under 2016.

2.  Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets årsrapport till FN:s generalförsamling om sina 28:e, 29:e och 30:e möten.

3.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och demokratin och uppmanar med kraft FN-medlemsstaterna att främja kriterier som baseras på resultat inom området mänskliga rättigheter när en stat ska väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet oroar sig över kränkningar av de mänskliga rättigheterna i vissa nyvalda medlemsstater i människorättsrådet, t.ex. Saudiarabien, och betonar att det är viktigt att försvara människorättsrådets oberoende för att det ska kunna fortsätta att utöva sitt mandat på ett effektivt och opartiskt sätt. Parlamentet beklagar djupt den brist på samarbete som vissa medlemsstater uppvisar.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och mandatinnehavarnas oberoende ställning, såsom de särskilda rapportörerna, för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden.

5.  Europaparlamentet bekräftar ånyo vikten av att de allmänna återkommande utvärderingarna är allomfattande, så att man får fullständig inblick i situationen för de mänskliga rättigheterna i alla FN-stater. Det är fortsatt viktigt att denna andra utvärderingsomgång fokuserar särskilt på genomförandet av de rekommendationer som antagits under den första omgången. Parlamentet begär dock än en gång att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången tas upp till omprövning under den fortsatta processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att se till att många olika intressenter, särskilt det civila samhället, deltar fullt ut i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna, och uttrycker oro över att allvarliga begränsningar och ständigt flera inskränkningar har hämmat det civila samhällets deltagande i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna.

7.  Europaparlamentet kräver att EU följer upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s samtliga politiska dialoger med de berörda länderna för att hitta medel och metoder för att genomföra rekommendationerna genom landsstrategier och regionala strategier.

8.  Europaparlamentet välkomnar det initiativ om förändring från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som syftar till att förbättra och öka FN:s människorättskontors närvaro i världen genom att inrätta åtta regionala centrum för att övervaka och främja respekten för mänskliga rättigheter genom att arbeta direkt med partnerna i syfte att omvandla människorättsmekanismernas rekommendationer till verkliga förändringar på plats.

Medborgerliga och politiska rättigheter

9.  Europaparlamentet oroar sig över de konstitutionella ändringar som gjorts i vissa länder för att ändra fastställda begränsningar av presidentens mandatperiod, vilket i vissa fall har lett till valrelaterat våld. Parlamentet bekräftar ånyo att respekten för medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive individuell och kollektiv yttrandefrihet och mötes‑ och föreningsfrihet, är de främsta indikatorerna för ett demokratiskt, tolerant och mångfaldigt samhälle.

10.  Europaparlamentet upprepar att frihet att välja politiska ledare, i regelbundet återkommande och verkliga val på grundval av allmän och lika rösträtt, är en grundläggande rättighet som alla medborgare borde åtnjuta i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (artikel 21.3) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 25). Parlamentet bekräftar återigen att yttrandefrihet och ett dynamiskt och gynnsamt klimat för ett oberoende och pluralistiskt civilt samhälle är förutsättningar för att man ska kunna främja respekten för mänskliga rättigheter.

11.  Europaparlamentet fördömer att regeringsstyrkor i ett antal tredjeländer fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. Parlamentet oroar sig över orättvis och restriktiv lagstiftning, inbegripet begränsningar för utländsk finansiering, vilket leder till att det civila samhällets handlingsutrymme krymper. Parlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja mediefrihet, civilsamhällets organisationer och människorättsförsvarares verksamhet och att låta dessa arbeta utan rädsla, förtryck och hot.

12.  Europaparlamentet anser att dagens digitala teknik medför fördelar och utmaningar när det gäller skyddet av rätten till privatliv och utövandet av yttrandefriheten på nätet i hela världen. I detta sammanhang välkomnar parlamentet utnämningen av FN:s särskilda rapportör för rätten till integritet i den digitala tidsåldern, vars mandat omfattar övervakning och ärenden som berör människors integritet på eller utanför nätet.

13.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff, och upprepar sitt långvariga motstånd mot tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet betonar betydelsen av att EU fortsätter att arbeta för ett moratorium för dödsstraff som ett första steg mot ett avskaffande, och framhåller än en gång att dödsstraffets avskaffande bidrar till att höja människans värdighet.

14.  Europaparlamentet lovordar de betydande framsteg som hittills gjorts – många länder har slutat tillämpa dödsstraffet medan andra har vidtagit lagstiftningsåtgärder i riktning mot ett avskaffande av det. Parlamentet uttrycker dock sin besvikelse över återinförandet av avrättningar i vissa länder under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de länder som har avskaffat dödsstraffet, eller som under lång tid haft ett moratorium för dödsstraffet, att inte återinföra det.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i sin interna politik införliva rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör för att motverka spridningen av hat och hets med rasistiska, etniska och främlingsfientliga förtecken via internet och sociala medier genom lämpliga lagstiftningsåtgärder, med full respekt för andra grundläggande rättigheter såsom yttrande- och åsiktsfriheten.

Sociala och ekonomiska rättigheter

16.  Europaparlamentet beklagar att man tjugo år efter antagandet av Wiendeklarationen om mänskliga rättigheter som allmängiltiga, odelbara, ömsesidigt samverkande och delar av samma enhet, inte behandlar den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) på samma sätt och med samma eftertryck som den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Parlamentet noterar människorättsrådets ansträngningar att få samtliga mänskliga rättigheter att behandlas lika och ge dem samma betydelse genom att inrätta innehavare av mandat för särskilda förfaranden rörande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro för ökningen av extrem fattigdom, vilket äventyrar ett fullständigt åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rapporten från människorättsrådets särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter (A/HRC/29/31) och stöder hans förslag om en eliminering av extrem fattigdom, som omfattar följande: att ge ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samma betydelse och prioritet som medborgerliga och politiska rättigheter, att erkänna rätten till socialt skydd, att föra en finanspolitik som är särskilt inriktad på att minska orättvisor, att återuppliva och ge substans åt rätten till jämlikhet, och att sätta frågor om omfördelning av resurser i centrum för debatter om mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att en majoritet av världens fattiga visserligen är kvinnor och hushåll med kvinnliga familjeförsörjare, men att det är viktigt att garantera lika tillgång till resurser och sysselsättning för både kvinnor och män.

18.  Europaparlamentet anser att korruption, skatteundandragande, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet bidrar till kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter, eftersom det tar resurser från statsbudgetarna som borde avsättas för främjande av mänskliga rättigheter i välbehövliga offentliga tjänster, såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster samt annan social infrastruktur. Parlamentet anser att åtgärder för att garantera respekten för mänskliga rättigheter, särskilt rätten till information, yttrande- och mötesfrihet, ett oberoende rättsväsen och demokratiskt deltagande i det offentliga livet, är avgörande för kampen mot korruption.

19.  Europaparlamentet framhåller att minoritetsbefolkningar i tredjeländer har särskilda behov och att man bör arbeta för deras fullkomliga likställdhet inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

Företag och mänskliga rättigheter

20.  Europaparlamentet är mycket positivt till ett effektivt och allmänt genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter både inom och utanför EU, och rekommenderar starkt att EU:s medlemsstater utarbetar och genomför nationella handlingsplaner. Parlamentet bekräftar likaså vikten av att EU främjar företagens sociala ansvar och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet kräver att FN och EU, tillsammans med multinationella och europeiska företag, tar upp frågan om markrättighetsförsvarare som utsätts för repressalier, bland annat i form av hot, trakasserier, godtyckliga gripanden, övergrepp och mord, för att de har kritiserat storskaliga markförvärv som sker på bekostnad av landsbygdsbefolkningens mark- och livsmedelsrättigheter i tredjeländer. Parlamentet kräver att FN-mekanismerna och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati systematiskt inkluderar markrättighetsförsvarare i sina människorättsprojekt.

21.  Europaparlamentet välkomnar initiativet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att förbättra projektet Accountability and Remedy i syfte att bidra till ett rättvist och mer effektivt system av nationella rättsmedel, särskilt i fall av grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i näringslivet. Parlamentet uppmanar alla regeringar att fullgöra sina skyldigheter när det gäller att garantera respekt för mänskliga rättigheter, tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgång till rättsmedel på nationell och internationell nivå, i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

22.  Europaparlamentet konstaterar att den öppna mellanstatliga arbetsgruppen som inrättades med stöd av en resolution från människorättsrådet den 26 juni 2014 för att utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet på människorättsområdet, har hållit sitt första möte i juli 2015. Parlamentet uppmanar dessutom EU att stödja insatser för att anpassa sin politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt delta i debatten om ett rättsligt bindande internationellt instrument för företagande och mänskliga rättigheter inom ramen för FN-systemet.

Migration

23.  Europaparlamentet är oroat över den allvarligaste humanitära krisen sedan andra världskriget, som är en följd av att alltfler människor tvingas lämna sina hem på grund av förföljelse, väpnade konflikter, allmänt utbrett våld och klimatförändringar, och som i en strävan efter ett mer skyddat och bättre liv, riskerar sina liv på farliga resor.

24.  Europaparlamentet insisterar på att utmaningarna i samband med den humanitära flyktingkrisen är frågor som måste hanteras på ett heltäckande sätt i en anda av solidaritet inom EU och i nära samarbete med FN och dess organ. Parlamentet uppmanar alla länder att anamma en människorättsbaserad syn på migrationen, så att migranterna ställs i centrum för migrationspolitiken och migrationshanteringen, och särskild uppmärksamhet ägnas situationen för marginaliserade och missgynnade migrantgrupper, såsom kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar alla stater att åtgärda könsrelaterat våld mot kvinnor och barn och betonar att migrationspolitiken måste utformas med hänsyn till jämställdhetsperspektivet, för att dessa personers särskilda behov ska kunna tillgodoses.

25.  Europaparlamentet erinrar om att alla stater är skyldiga att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna för alla personer inom deras jurisdiktion, oavsett deras nationalitet, ursprung eller immigrationsstatus. Parlamentet påminner om att en global migrationsstrategi är nära förknippad med utvecklingspolitiken och den humanitära politiken, däribland inrättandet av humanitära korridorer och utfärdandet av visum av humanitära skäl, liksom andra utrikespolitiska strategier. Parlamentet erinrar om att migranter får återsändas endast om deras rättigheter respekteras fullt ut samt om återsändandet bygger på fria och välgrundade beslut och om skyddet av migranternas rättigheter garanteras i deras land. Parlamentet uppmanar regeringarna att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden av migranter.

26.  Europaparlamentet uttrycker oro över den fortsatta och utbredda diskrimineringen av migranter, däribland asylsökande och flyktingar, samt kränkningarna av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stödja det arbete som utförs av FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter, tillsammans med genomförandet av hans rekommendationer. Parlamentet uppmanar regeringar att respektera rätten till asyl och mänskliga rättigheter samt flyktingars inneboende värdighet, och att under alla omständigheter respektera principen om non-refoulement. Parlamentet uppmanar de stater som inte redan gjort det att införa system och förfaranden för att se till att deras folkrättsliga skyldigheter på migrationsområdet efterlevs till fullo av alla deras program och institutioner.

Klimatförändringar och mänskliga rättigheter

27.  Europaparlamentet välkomnar Parisöverenskommelsen inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar anpassning, begränsning, teknikutveckling och tekniköverföring samt kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet framhåller att klimatförändringsfrågan bör integreras i alla ekonomiska politikområden. Alla parter som är signatärer till överenskommelsen uppmanas eftertryckligen att anta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder genom att integrera klimatförändringarna i samtliga politikområden.

28.  Europaparlamentet erinrar om att klimatförändringarnas negativa effekter utgör ett överhängande och möjligen oåterkalleligt globalt hot mot det fulla åtnjutandet av mänskliga rättigheter och att konsekvenserna för utsatta grupper, vilkas rättighetssituation redan är prekär, är allvarliga. Parlamentet noterar med oro att klimatrelaterade händelser, såsom stigande havsnivåer, och extrema väderomslag som framkallar torka och översvämning, förväntas leda till ännu fler förluster av människoliv, fördrivningar av befolkningar samt livsmedels- och vattenbrist.

29.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att åtgärda de juridiska bristerna avseende begreppet ”klimatflykting”, också med hjälp av en definition av det i folkrätten eller i rättsligt bindande internationellt avtal.

Kvinnors rättigheter

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte undergräva det regelverk som uppnåtts inom ramen för Pekingplattformen när det gäller tillgång till utbildning och hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet understryker att en universell respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt tillgång till relevanta tjänster bidrar till att minska barn- och mödradödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård och enkel tillgång till preventivmedel och säkra aborter är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och hjälpa dem att återuppbygga sina liv i de fall de utsatts för våldtäkt. Parlamentet betonar behovet av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med tredjeländer.

31.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder som förstärker kvinnligt ledarskap och kvinnors delaktighet i beslutsprocessen på alla nivåer. Parlamentet uppmanar samtliga stater att garantera kvinnors lika representation i offentliga institutioner och det offentliga livet, med särskilt fokus på inkluderandet av kvinnor från minoritetsgrupper.

32.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds nyligen antagna resolution 2242 om kvinnor, fred och säkerhet, där kvinnor görs till en central del i alla insatser för att ta itu med globala utmaningar, bland annat tilltagande våldsbejakande extremism, klimatförändringar, migration, hållbar utveckling samt fred och säkerhet. Parlamentet gläds åt resultatet från FN:s globala studie om genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där man betonade betydelsen av kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i konfliktlösning och fredsbyggande. Det underströks också att kvinnors deltagande har förbättrat det humanitära biståndet, stärkt fredsbevarande insatser, gynnat slutförandet av fredsförhandlingar och bidragit till att motarbeta våldsbejakande extremism. Parlamentet uppmanar FN och dess medlemsstater att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa kvinnors självständighet och se till att de på ett meningsfullt sätt kan medverka i konfliktförebyggande insatser och konfliktlösning samt i fredsförhandlingar och fredsprocesser, genom att låta fler kvinnor vara med på alla nivåer av beslutsfattandet, även inom nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer.

33.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över att framväxten av våldsamma extremistgrupper som Daish i Syrien och Irak och Boko Haram i Västafrika har gjort att våldet mot kvinnor blivit mer skrämmande än någonsin, eftersom sexuellt våld blivit en del av dessa extremistgruppers mål, ideologi och inkomstkälla. Detta ställer det internationella samfundet inför en ny svår utmaning. Parlamentet uppmanar alla regeringar och FN-institutioner att göra mer för att bekämpa dessa avskyvärda brott och återställa kvinnornas värdighet så att de får tillgång till rättslig prövning, ersättning och stöd.

34.  Europaparlamentet anser att ett av sätten att motverka extremism är att kvinnors egenmakt garanteras genom åtgärder mot den underliggande bristen på jämställdhet, som gör att kvinnor och flickor hamnar i en utsatt situation i samband med konflikter. Parlamentet understryker behovet av kontinuerlig utbildning för flickor i flyktingläger, i konfliktområden och i områden som präglas av extrem fattigdom och extrema miljöförhållanden, såsom torka och översvämningar.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta arbeta för kvinnors och flickors politiska och ekonomiska egenmakt genom att integrera jämställdheten i alla sina yttre åtgärder och program, bland annat genom att föra strukturerade dialoger med tredjeländer, ta upp jämställdhetsfrågor i det offentliga och säkerställa tillräckliga resurser för detta ändamål.

Barns rättigheter

36.  Europaparlamentet påminner om att konventionen om barnets rättigheter, som antogs 1989 och som är den mest ratificerade internationella människorättskonventionen, föreskriver ett antal rättigheter för barn, bland annat rätten till hälsa, utbildning och lek, rätten till familjeliv, rätten till skydd mot våld och diskriminering samt rätten att yttra sig. Alla som undertecknat denna konvention uppmanas att leva upp till sina skyldigheter.

37.  Europaparlamentet välkomnar den världsomfattande undersökning som FN planerat att inleda för att med hjälp av övervakning och utredning kartlägga hur befintliga internationella lagar och normer tillämpas på plats och bedöma hur olika stater rent konkret skulle kunna förbättra sin politik och sina ageranden. Samtliga stater uppmanas kraftfullt att stödja och aktivt delta i studien.

38.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att föreslå en heltäckande strategi för barnets rättigheter och en handlingsplan för de kommande fem åren, i syfte att prioritera barnets rättigheter inom EU:s utrikespolitik och stödja EU:s insatser för att främja dessa rättigheter, framför allt genom att bidra till att trygga barns tillgång till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård samt utbildning, genom att säkerställa rehabilitering och återanpassning av barn som värvats till väpnade styrkor, genom att utrota barnarbete, tortyr, problemet med barn som anklagas för trolldom, människohandel, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande samt genom att hjälpa barn i väpnade konflikter och trygga deras tillgång undervisning i konfliktområden och flyktingläger.

Hbti-personers rättigheter

39.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande förekommer diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer i olika länder på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser nära övervakning av situationen för hbti-personer i länder där nyligen införda hbti-fientliga lagar utgör ett dödshot mot sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de lagar mot så kallad propaganda som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i länder i Europa.

40.  Europaparlamentet stöder det fortsatta arbete som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uträttar för att bekämpa dessa diskriminerande lagar, särskilt genom uttalanden, rapporter och kampanjen Free and Equal, liksom arbetet i övriga FN-organ. Parlamentet är oroat över inskränkningarna i de grundläggande friheterna för människorättsförsvarare som arbetar med hbti-personers rättigheter, och uppmanar EU att stärka sitt stöd till dem. Parlamentet anser att hbti-personers grundläggande rättigheter med större sannolikhet kommer att respekteras om de har tillgång till juridiska institutioner, eventuellt genom registrerade partnerskap eller äktenskap.

Människorättsförsvarare

41.  Europaparlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare, och att låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hot, att samarbeta med människorättsrådet i mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar och se till att länder som är ansvariga för repressalier mot människorättsaktivister ställs till svars för dessa. Parlamentet anser att människorättsrådets trovärdighet undergrävs av att ett antal av dess medlemmar fortsatt trakasserar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar och berövar dem deras frihet. EU och dess medlemsstater uppmanas med eftertryck att stödja ett initiativ på FN-nivå för att ta fram ett sammanhållet och heltäckande svar på de stora globala utmaningarna för människorättsförsvarare som arbetar för kvinnors rättigheter, försvaret av miljö- och markrättigheter samt urbefolkningars rättigheter och mot korruption och straffrihet, liksom för journalister och andra människorättsförsvarare som använder medier, inklusive internet och sociala medier, och att systematiskt fördöma mördandet av dem.

Kampen mot straffrihet och Internationella brottmålsdomstolen

42.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för straffriheten för personer som begår de allvarligaste brotten av betydelse för det internationella samfundet, och ge rättvisa åt offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet förblir på sin vakt mot alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende. EU och dess medlemsstater uppmanas med eftertryck att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, även inom FN. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater och särskilda representanter att aktivt främja Internationella brottmålsdomstolen, verkställandet av dess beslut och kampen mot straffrihet för brott mot Romstadgan, bland annat genom att stärka och utvidga dess förbindelser med FN:s säkerhetsråd, och genom att se till att EU:s medlemsstater snabbt ratificerar Kampalaändringarna till Romstadgan, i vilka aggressionsbrott definieras.

Drönare och självstyrande vapen

43.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utarbeta en gemensam EU‑ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man lägger största vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som rättsliga ramar, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och transparens. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning.

EU:s medverkan

44.  Europaparlamentet upprepar dessutom vikten av att EU aktivt och konsekvent engagerar sig i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt i tredje utskottet, FN:s generalförsamling och människorättsrådet. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN‑nivå med hjälp av konkreta samråd i god tid och genom ett enhetligt budskap. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att få sin röst hörd, också genom att intensifiera de allt oftare förekommande tvärregionala initiativen samt ställa sig bakom resolutioner och gå i bräschen för dem. Parlamentet upprepar sin begäran om ökad synlighet för EU:s åtgärder i alla multilaterala forum.

45.  Europaparlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att fortsätta att göra EU:s människorättspolitik mer verkningsfull, samstämmig och synlig inom människorättsrådet och att vidareutveckla ett nära samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och de särskilda förfarandena.

46.  Europaparlamentet betonar starkt den roll som rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna (Cohom) spelar för att bättre förbereda och samordna EU:s ståndpunkter inför människorättsrådets möten och för att säkerställa samstämdheten mellan EU:s externa och interna människorättspolitik. Parlamentet påminner om vikten av att bibehålla den institutionaliserade praxisen med att sända parlamentariska delegationer till människorättsrådet och FN:s generalförsamling.

EU:s integrering av mänskliga rättigheter

47.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

48.  Europaparlamentet uppmanar än en gång EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handels- och investeringspolitiken, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet betonar samtidigt att EU i sin politik för mänskliga rättigheter bör se till att det råder konsekvens mellan dess inre och yttre politik, i enlighet med EU:s fördragsfästa skyldigheter.

49.  Europaparlamentet betonar att jämställdhetsaspekter måste vara en systematisk och integrerad del i alla dialoger om mänskliga rättigheter som förs mellan EU och tredjeländer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att inleda dialoger om jämställdhetsfrågor som kompletterar de dialoger om mänskliga rättigheter som förs med tredjeländer.

Länder som ingår i de allmänna återkommande utvärderingarna

Burundi

50.  Europaparlamentet är fortsatt djupt bekymrat över krisens humanitära konsekvenser för civilbefolkningen i landet och i regionen som helhet. Parlamentet vill att EU ska fortsätta sitt nära samarbete med Östafrikanska gemenskapen och Afrikanska unionen för att finna ett samförstånd mellan regeringen och oppositionen i syfte att återupprätta ett inkluderande och demokratiskt politiskt system.

Georgien

51.  Europaparlamentet ser positivt på Georgiens medlemskap i människorättsrådet och den senaste allmänna återkommande utvärderingen om Georgien. Parlamentet noterar de meningsfulla lagstiftningsreformer som gett vissa resultat och förbättringar inom områdena för rättväsendet och brottsbekämpningen, åklagarmyndigheten, kampen mot misshandel, barns rättigheter och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter samt internflyktingar.

52.  Europaparlamentet konstaterar dock att det krävs ytterligare insatser när det gäller misshandel, särskilt i anslutning till frihetsberövande före rättegång samt rehabilitering av offer. Parlamentet är fortsatt oroat över yttrandefriheten, medierna och den bristande tillgången för observatörer till de ockuperade regionerna i Abchazien och Tschinvali‑regionen/Sydossetien, där människorättskränkningar fortfarande är utbredda. Den georgiska regeringen uppmanas att vidta lämpliga åtgärder för att se till att de rekommendationer som gjordes under processen med de allmänna återkommande utvärderingarna följs upp.

Israel/Palestina

53.  Europaparlamentet beklagar djupt att Israel nekade FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska områdena, Makarim Wibisono, tillgång till dessa områden och att han tvingades avgå för att han inte med fullständigt oberoende kunde utföra sitt uppdrag.

Libanon

54.  Europaparlamentet lovordar Libanon för den politik för öppna gränser och mottagande som landet under många år fört gentemot flyktingar från Palestina, Irak och Syrien, och uppmanar Europeiska unionen att anslå ökade resurser till och samarbeta nära med de libanesiska myndigheterna för att hjälpa landet slå vakt om flyktingars och asylsökandes rättigheter. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över uppgifterna om de många fall av barn- och/eller tvångsäktenskap som förekommer bland syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar den libanesiska regeringen att överväga en reform av den lag som reglerar inresa till, vistelse i och utresa från Libanon, eftersom denna lag inte gör åtskillnad mellan dels asylsökande och flyktingar, dels migranter.

55.  Europaparlamentet stöder rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, som efterlyser åtgärder för att kvinnliga migrerande hushållsanställda ska bli mer medvetna om sina mänskliga rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som Libanon är part i. Parlamentet betonar framför allt att det så kallade Kafala-systemet måste avskaffas och att kvinnliga migrerande hushållsanställda måste få effektiv tillgång till rättslig prövning, också genom att deras säkerhet och boende garanteras under de rättsliga och administrativa förfaranden som rör deras status.

Mauretanien

56.  Europaparlamentet betonar att Mauretaniens regering visserligen gjort framsteg med sina lagstiftningsåtgärder mot alla former av slaveri och slaveriliknande förhållanden, men att sådana fortfarande förekommer, bland annat för att gällande lagar inte genomförs effektivt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta en lag mot slaveri, att inleda en landsomfattande, systematisk och regelbunden insamling av uppdelade uppgifter om alla former av slaveri samt att genomföra en ingående faktabaserad studie om slaveriets historia och karaktär i syfte att utrota sedvänjan.

57.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Mauretaniens myndigheter att tillåta yttrande- och mötesfrihet, i enlighet med internationella konventioner och Mauretaniens egna lagar. Parlamentet kräver också att Biram Dah Abeid, Bilal Ramdane och Djiby So friges, så att de, utan fruktan för trakasserier eller hot, ska kunna fortsätta sin ickevåldskampanj mot det fortsatta slaveriet.

Myanmar/Burma

58.  Europaparlamentet välkomnar det flerpartival som hölls den 8 november 2015 – en viktig milstolpe i landets övergång till demokrati. Parlamentet är och förblir dock oroat över den konstitutionella ramen för detta val, där 25 procent av mandaten i parlamentet har reserverats för militären. Parlamentet erkänner de framsteg som hittills gjorts på människorättsområdet, men pekar samtidigt på ett antal större problem som kvarstår, bland annat minoriteters rättigheter och yttrande- och föreningsfriheten samt rätten att hålla fredliga sammankomster.

59.  Europaparlamentet fördömer diskrimineringen av rohingyafolket, som förvärras av att denna gemenskap saknar rättslig status och av att hatpropagandan mot icke-buddhister ökar. Parlamentet vill att alla rapporter om brott mot rohiyngafolkets mänskliga rättigheter ska utredas till fullo, på ett öppet och oberoende sätt, och anser att de fyra lagar som parlamentet antog 2015 för att ”skydda ras och religion” innehåller diskriminerande könsaspekter. Parlamentet beklagar att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter fortfarande inte har fått tillstånd att inrätta ett kontor i Myanmar/Burma och betonar att det behövs en fullständig bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter innan förhandlingarna om investeringsavtalet mellan EU och landet slutförs.

Nepal

60.  Europaparlamentet välkomnar att Nepals nya konstitution, som bör lägga grunden till landets framtida politiska stabilitet och ekonomiska utveckling, trädde i kraft den 20 september 2015. Parlamentet hoppas att de återstående problemen med politisk representation för minoriteter, bland annat daliterna, liksom medborgarskapslagarna, kommer att åtgärdas inom en snar framtid.

61.  Europaparlamentet beklagar den utbredda bristen på ansvarsskyldighet för människorättsbrott som begicks av båda sidor under inbördeskriget, trots att lagen om sanning, försoning och försvinnande antogs i maj 2014. Den nepalesiska regeringen uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer inskränkningarna i de tibetanska flyktingarnas grundläggande rättigheter. Indien uppmanas eftertryckligen att häva sin inofficiella blockad mot Nepals ekonomi, som i kombination med den förödande jordbävningen i april 2015 har vållat en humanitär kris och tvingat in nästan en miljon nepaleser i en fattigdom utan utväg.

Oman

62.  Europaparlamentet lovordar Oman för att ha inrättat den regeringsledda nationella kommissionen för mänskliga rättigheter och gått ut med en inbjudan som gjort det möjligt för FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster att avlägga ett epokgörande besök i landet i september 2014. Parlamentet hoppas att dessa konstruktiva åtgärder kommer att leda till att Oman förbinder sig till intensivare kontakter med FN:s representanter för mänskliga rättigheter och med oberoende människorättsorganisationer.

Rwanda

63.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över människorättssituationen i Rwanda, bland annat inskränkningar i yttrande- och mötesfriheten, det krympande demokratiska utrymmet för oppositionella politiska partier och för oberoende verksamhet i det civila samhället samt frånvaron av ett gynnsamt klimat för domstolsväsendets oberoende. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att skapa ett demokratiskt utrymme där alla grupperingar i samhället kan verka fritt.

64.  Europaparlamentet är oroat över den föreslagna ändringen i konstitutionen som syftar till att den sittande presidenten tillåts kandidera för en tredje mandatperiod. Parlamentet uppmanar Rwandas regering att respektera Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, särskilt artikel 5 där det fastställs att parterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att trygga konstitutionell ordning, i synnerhet konstitutionellt maktskifte, och artikel 23 där det fastställs att alla eventuella ändringar av konstitutionen som innebär överträdelse av principerna för ett demokratiskt regeringsskifte är olagliga.

Saudiarabien

65.  Europaparlamentet är mycket oroat över det alarmerande antal dödsdomar som avkunnats i Saudiarabien under 2015. Parlamentet är bestört över de senaste veckornas massavrättningar.

66.  Europaparlamentet uppmanar EU att noggrant övervaka, tillsammans med saudiarabiska myndigheter, hälsotillståndet för den saudiarabiske bloggaren och 2015 års Sacharovpristagare Raif Badawi, som rapporteras hungerstrejka.

Sydsudan

67.  Europaparlamentet välkomnar det fredsavtal som de stridande parterna undertecknade den 28 augusti 2015 och som markerade slutet på inbördeskriget. Avtalet omfattar maktdelning under en övergångsperiod, säkerhetsarrangemang och inrättandet av en hybriddomstol som ska pröva alla brott som begåtts sedan konfliktens början. Parlamentet påminner om att konflikten krävt tusentals liv och föranlett hundratusentals internflyktingar och flyktingar.

68.  Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att avhålla sig från kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt, inbegripet internationella brott såsom utomrättsliga avrättningar, etniskt motiverat våld, konfliktrelaterat sexuellt våld, däribland våldtäkt, liksom könsbaserat våld, rekrytering och utnyttjande av barn, påtvingade försvinnanden och godtyckliga gripanden och frihetsberövanden.

Syrien

69.  Europaparlamentet betonar betydelsen av arbetet inom FN:s oberoende internationella undersökningskommission om Syrien. Parlamentet är mycket oroat över att det viktigaste som undersökningskommissionen kom fram till var att de främsta orsakerna till civila dödsoffer, godtyckliga fördrivningar och förstörelse är och förblir den avsiktliga inriktningen på civila mål, urskillningslösa och oproportionerliga angrepp, attacker på civila och på skyddade kulturarvsobjekt samt belägringar och blockader i bestraffande syfte. Parlamentet betonar behovet av att särskilt fokusera på och stödja kvinnor som utsatts för våld samt kvinnoorganisationer och deras deltagande i humanitärt bistånd samt konfliktlösning.

70.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att hjälpa till att se till att undersökningskommissionen får tillräckliga medel för att kunna genomföra sitt mandat. Hit hör att fastställa fakta och omständigheter kring varje allvarligt människorättsbrott som begås, inklusive eventuella brott mot mänskligheten, och att i förekommande fall identifiera de ansvariga, så att gärningsmännen kan ställas till svars.

71.  Europaparlamentet betonar alla parters skyldighet att skydda civila, respektera deras mänskliga rättigheter och tillgodose deras basala behov, i enlighet med internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att en hållbar lösning på krisen i Syrien endast kan nås genom en inkluderande och politisk överenskommelse, och uppmanar alla parter att arbeta för en verklig politisk övergång som motsvarar det syriska folkets rättmätiga förhoppningar och gör det möjligt för syrierna att själva bestämma över sin framtid på ett oberoende och demokratiskt sätt.

Venezuela

72.  Europaparlamentet välkomnar det fria och rättvisa val som hölls i Venezuela den 6 december 2015. Parlamentet beklagar att regeringens och oppositionens styrkor initialt godkände valresultatet, eftersom det har lett till en ny politisk kris. Parlamentet påminner om betydelsen av att upprätthålla konstitutionen, respektera de mänskliga rättigheterna och undvika alla försök att åsidosätta det venezuelanska folkets vilja såsom den kom till uttryck i valet.

73.  Europaparlamentet påminner om att den nya regeringen kommer att få tampas med många människorättsfrågor – allt ifrån straffrihet och ansvarsskyldighet för utomrättsliga avrättningar, bland annat från säkerhetsstyrkornas sida, till godtyckliga gripanden och frihetsberövanden, politiska fångars rätt till en rättvisa rättegångar, rättsväsendets oberoende, mötes- och föreningsfrihet samt mediefrihet.

Jemen

74.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den dramatiska och våldsamma konflikt och den exceptionella kris som drabbat landet. Den jemenitiska civilbefolkningen är först att drabbas av den nuvarande militära upptrappningen och av de extremist- och terroristgrupper som utnyttjar situationen.

75.  Europaparlamentet beklagar attackerna på sjukvårdspersonal och sjukvårdsinrättningar, och uppmanar parterna i konflikten att respektera de grundläggande principerna i internationell humanitär rätt.

76.  Europaparlamentet är övertygat om att endast ett brett politiskt samförstånd inom ramen för FN-understödda förhandlingar kan åstadkomma en hållbar lösning, återställa freden och bevara Jemens enhet och territoriella integritet, och upprepar sitt stöd till alla regionala aktörer, vilka bör agera ansvarsfullt och konstruktivt för att nå en lösning.

o

o  o

77.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt generalsekreteraren för Europarådets parlamentariska församling.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2015)0470.

Rättsligt meddelande