Förfarande : 2016/2959(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1226/2016

Ingivna texter :

B8-1226/2016

Debatter :

PV 21/11/2016 - 14
CRE 21/11/2016 - 14

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0439

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 185kWORD 49k
16.11.2016
PE593.655v01-00
 
B8-1226/2016

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-001810/2016

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om fullbordandet av Basel III (2016/2959(RSP))


Roberto Gualtieri för utskottet för ekonomi och valutafrågor
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om fullbordandet av Basel III (2016/2959(RSP))  
B8-1226/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av slutsatserna från G20-toppmötena efter krisen,

–  med beaktande av kommunikén av den 27 februari 2016 från G20:s finansministrar och centralbankschefer,

–  med beaktande av kommunikén av den 14-15 april 2016 från G20:s finansministrar och centralbankschefer,

–  med beaktande av kommunikén av den 23-24 juli 2016 från G20:s finansministrar och centralbankschefer,

–  med beaktande av G20-ledarnas kommuniké av den 4-5 september 2016,

–  med beaktande av rapporterna från Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) till G20‑ledarna med uppdateringar av genomförandet av den överenskomna reformagendan, och särskilt BCBS:s rapport från november 2015 till G20-ledarna om uppdateringen av slutförandet av reformerna efter krisen (Finalising post-crisis reforms: an update)(1),

–  med beaktande av BCBS:s samrådsdokument om översyn av Basel III-ramen för skuldsättningsgraden (revisions to the Basel III leverage ratio framework) av den 6 april 2016 om begränsningar av variationen i riskvägda tillgångar (reducing variation in credit risk-weighted assets – constraints on the use of internal model approaches) av den 24 mars 2016, och om översyn av schablonmetoden för kreditrisker (revisions to the Standardised Approach for credit risk) av den 10 december 2015,

–  med beaktande av BCBS:s diskussionsunderlag och samrådsdokument om reglering av redovisningsbestämmelser (Regulatory treatment of accounting provisions) från oktober 2016,

–  med beaktande av BCBS:s standard för TLAC-innehav (TLAC holdings – Amendments to the Basel III standard on the definition of capital) från oktober 2016(2),

–  med beaktande av EU:s övervakning av skuggbankerna från Europeiska systemrisknämnden (ESRB) från juli 2016,

–  med beaktande av resultaten av den 29 juli 2016 från de stresstester som Europeiska bankmyndigheten (EBA) utfört,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 juli 2016 om slutförandet av Baselreformerna efter krisen(3),

–  med beaktande av Internationella valutafondens rapport om den globala finansiella stabiliteten (Global Financial Stability Report) från 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2016 om bankunionen – årsrapport 2015(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU:s roll inom ramen för internationella finansiella, monetära och tillsynsmässiga institutioner och organ(6),

–  med beaktande av forskningsrapporten för parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor om EU:s roll i internationella ekonomiska fora (The European Union’s role in International Economic Fora, Paper 5: BCBS),

–  med beaktande av diskussionen med Bill Coen, generalsekreterare för Baselkommittén för banktillsyn (BCBS), Danièle Nouy, tillsynsnämndens ordförande, Andrea Enria, EBA:s ordförande och Valdis Dombrovskis, Europeiska kommissionens vice ordförande, om fullbordandet av Basel III/Basel IV,

–  med beaktande av kommissionens uttalande om Baselkommitténs översyn av schablonmetoden för kreditrisker och den efterföljande diskussionen med vice ordförande Katainen den 6 juli 2016,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om fullbordandet av Basel III (O‑000136/2016 – B8-1810/2016),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett motståndskraftigt och välkapitaliserat banksystem är en förutsättning för att man ska kunna upprätthålla finansiell stabilitet, tillhandahålla tillräcklig utlåning till realekonomin under hela cykeln och främja ekonomisk tillväxt.

B.  Efter den finansiella krisen enades G20-ledarna om en övergripande reformagenda som stärker de internationella bankernas regelverk och därmed tillsynskraven.

C.  BCBS håller på att ta fram internationellt godkända minimistandarder för tillsynskrav för stora, internationellt aktiva banker. BCBS övervakar och ser över genomförandet av dessa globala standarder och rapporterar till G20. BCBS:s vägledning är ett viktigt verktyg för att förhindra regleringsfragmentering i världen.

D.  Europeiska unionen genomförde de internationellt godkända standarderna inom ramen för kapitalkravsförordningen (CRR) och det fjärde kapitalkravsdirektivet (CRD IV), men anpassade dem till EU:s faktiska finansieringsbehov, till exempel avseende stödfaktorn för små och medelstora företag, och medgav en viss flexibilitet. Man har inom EU beslutat att dessa standarder gäller för alla banker och inte bara för de största internationella bankerna, medan vissa rättssystem utanför EU endast tillämpar vissa av dessa standarder på de största bankerna. Det är viktigt att det görs framsteg med att skapa lika spelregler på internationell nivå. Kommissionen förväntas lägga fram ett lagstiftningsförslag för översynen av CRR/CRD IV för att genomföra nya godkända ändringar av Basel-ramen.

E.  Tillsynskraven för banker är sammanlänkade och kompletterar andra rättsliga krav, såsom den totala kapacitet för att absorbera förluster (TLAC) och den obligatoriska användningen av central clearing för derivatinstrument. Regelverket för EU:s banksektor har förbättrats betydligt de senaste åren, särskilt genom inrättandet av bankunionen.

F.  En sund ram för finansiell stabilitet och tillväxt bör vara övergripande och balanserad för att omfatta dynamisk tillsynspraxis och inte enbart fokusera på statisk reglering som huvudsakligen avser kvantitativa aspekter.

G.  Uppgifter visar att det tidigare har förekommit en alltför stor variabilitet av riskvikter och en strategisk riskmodellering för att minska bankernas kapitalkrav, samt att de nationella tillsynsmyndigheterna har haft svårigheter med att bedöma interna modeller, vilket har bidragit till den finansiella krisen.

H.  Genomförandet av tillsynskraven för olika bankaffärsmodeller kan skilja sig åt betydligt vad gäller tillämpningsområde och komplexitet, vilket innebär att en enda metod som ska tillämpas för alla är ineffektiv och oproportionerligt tungrodd, särskilt för många mindre, inhemskt inriktade, mindre komplexa och sammanlänkade banker och deras reglerings- och tillsynsmyndigheter. Det behövs därför en rimlig grad av proportionalitet och flexibilitet.

I.  Ytterligare ändringar av tillsynsregelverket för banker diskuteras för närvarande av BCBS och omfattar kreditrisker och operativa risker. Dessa reformer fokuserar på att stärka riskkänsligheten och robustheten hos schablonmetoden för kreditrisker, införa ytterligare begränsningar för internt utarbetade metoder och slutföra utformningen av skuldsättningsgraden och införa ett potentiellt kapitalgolv baserat på schablonmetoden.

J.  Majoriteten av USA:s finansinstitut använder schablonmetoden för kreditriskbedömningar, medan många stora och medelstora banker i EU använder interna modeller.

K.  En lämplig översyn av schablonmetoden och respekten för proportionalitetsprincipen är nyckelfaktorer för att se till att BCBS-standarden fungerar för de små banker som huvudsakligen använder den.

L.  G20 har uppgett att den nuvarande översynen inte bör leda till en väsentlig ökning av de totala kapitalkraven, och denna ståndpunkt upprepades av medlemsstaterna vid Ekofinrådets möte i juli 2016.

M.  Europeiska banker är nu föremål för systematiska och regelbundna stresstester som genomförs av tillsynsmyndigheter, och resultaten av dessa tester är offentliga.

N.  Företrädare för jurisdiktioner utanför EU, såsom Japan, har uttryckt oro avseende den allt större pressen att anskaffa kapital och hantera högre kostnader för regelefterlevnad i syfte att uppfylla de nya standarderna.

O.  BSBC:s beslut har ingen rättslig verkan och för att dessa ska gälla inom EU måste de införlivas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Alla nationella behöriga myndigheter har inte företrädare i BCBS, men ECB och SSM är fullvärdiga medlemmar och kommissionen och EBA är observatörer.

1.  Europaparlamentet betonar vikten av sunda globala standarder och principer för tillsynslagstiftningen för banker och välkomnar det arbete som BCBS uträttat på detta område efter krisen.

2.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att banker måste vara välkapitaliserade för att realekonomin ska kunna stödjas, systemriskerna minskas och en upprepning undvikas av de enorma räddningspaket som beviljades under krisen. Parlamentet framhåller behovet av en lämplig reglering av skuggbanksektorn för att säkerställa rättvis konkurrens och finansiell stabilitet.

3.  Europaparlamentet betonar att, i motsats till andra jurisdiktioner, spelar banker en nyckelroll för finansieringen av den europeiska ekonomin, och kommer antagligen att förbli den huvudsakliga finansieringskällan för hushåll och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar att EU-lagstiftningen alltid har försökt att återspegla detta (till exempel genom användningen av stödfaktorn för små och medelstora företag) och bör fortsätta med detta (till exempel genom att förlänga och utöka stödfaktorn). Parlamentet konstaterar dock att det är viktigt att diversifiera den europeiska ekonomins finansieringskällor, och välkomnar i detta sammanhang det pågående arbetet inom ramen för kapitalmarknadsunionen.

4.  Europaparlamentet noterar BCBS:s pågående arbete med att slutföra Basel III-ramen, som syftar till att öka enkelheten, jämförbarheten och konvergensen när det gäller den riskvägda kapitalramen i syfte att åtgärda alltför stor variabilitet i riskvägda tillgångar och för att se till att samma regler tillämpas för samma risker. Parlamentet betonar behovet av större transparens och ansvarsskyldighet för att stärka legitimiteten och ägandet avseende BCBS:s överläggningar. Parlamentet välkomnar att BCBS:s generalsekreterare framträdde inför ECON-utskottet och uppmanar till ytterligare dialog.

5.  Europaparlamentet betonar att den pågående översynen bör respektera den princip som centralbankscheferna och cheferna för tillsynsmyndigheter (GHOS) fastställde, dvs. att inte väsentligt öka de totala kapitalkraven, samtidigt som de europeiska bankernas övergripande finansiella ställning stärks.

6.  Europaparlamentet betonar att en andra och lika viktig princip som ska respekteras vid översynen är att man bör främja lika spelregler på global nivå, genom att mildra – snarare än spä på – skillnaderna mellan jurisdiktioner och bankmodeller, och inte otillbörligen missgynna EU:s bankmodell.

7.  Europaparlamentet oroar sig över att en första analys av de senaste förslagen från BCBS tyder på att reformpaketet i dess nuvarande stadium eventuellt inte stämmer överens med de två ovan nämnda principerna. Parlamentet uppmanar BCBS att se över sina förslag i enlighet med detta och ECB och SSM att se till att de respekterar principerna vid slutförandet och övervakningen av de nya standarderna.

8.  Europaparlamentet betonar att detta tillvägagångssätt skulle vara avgörande för att se till att Europaparlamentet som medlagstiftare genomför den nya standarden på ett enhetligt sätt.

9.  Europaparlamentet påminner om vikten av proportionalitetsprincipen, som ska beaktas inte bara i förhållande till storleken på de reglerade instituten utan också ses som en rättvis balans mellan regleringens kostnader och fördelar för varje grupp av aktörer.

10.  Europaparlamentet begär en dialog och ett utbyte av bästa praxis mellan regleringsmyndigheter när det gäller tillämpningen av proportionalitetsprincipen, som ska fastställas på EU-nivå och på internationell nivå.

11.  Europaparlamentet uppmanar BCBS att, innan man antar standarden, göra en noggrann och heltäckande bedömning av de nya reformernas kvalitativa och kvantitativa effekter på olika jurisdiktioner och bankmodeller. Parlamentet anser att denna bedömning också bör beakta de tidigare reformer som föreslagits av kommittén. Parlamentet uppmanar BCBS att göra de nödvändiga anpassningarna om man finner obalanser under denna analys.

12.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett riskbaserat tillvägagångssätt för reglering, där samma regler tillämpas för samma risker, samtidigt som man betonar behovet av att minska utrymmet för regelarbitrage och alltför stor variabilitet i riskvägda tillgångar. Parlamentet uppmanar BCBS att bibehålla tillsynsregleringens riskkänslighet, inbegripet genom att se till att man inom ramen för översynen av schablonmetoden och tillämpningen av internmetoden hanterar riskerna med regelarbitrage och låter de olika finansieringsformernas särskilda karaktär komma till uttryck, såsom utlåning till fastigheter, finansiering av infrastruktur, specialiserad utlåning, och undvikande av oproportionerliga effekter för realekonomin. Parlamentet oroar sig i detta sammanhang för de potentiella effekterna för realekonomin av det föreslagna införandet av volymgolv (output floors).

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann och heltäckande bedömning av de kvalitativa och kvantitativa effekterna av nyligen genomförda och nya reformer, bland annat för finansieringen av realekonomin i Europa och för planerade europeiska lagstiftningsprojekt såsom kapitalmarknadsunionen. Kommissionen uppmanas att använda de resultat som erhålls till följd av uppmaningen att inkomma med synpunkter och arbetet med den första lägesbedömningen av lagstiftningen om finansiella tjänster, som ska göras i slutet av 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nya BCBS-förslagen eller deras genomförande inte motverkar dessa initiativ. Parlamentet betonar att denna bedömning inte bör undergräva de lagstiftningsresultat som hittills uppnåtts och inte bör ses som en uppmaning till avreglering.

14.  Europaparlamentet begär att kraven att tillåta central clearing för derivatprodukter fullt ut ska beaktas när man fastställer skuldsättningsgraden i syfte att främja användningen av central clearing.

15.  Europaparlamentet påminner om att tillräcklig hänsyn måste tas till de europeiska bankmodellernas särskilda karaktär, de marknader som de är verksamma på, institutens olika storlekar och de olika riskprofilerna i både konsekvensbedömningarna och kalibreringen av standarderna i syfte att bevara den europeiska banksektorns nödvändiga mångfald och respektera proportionaliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta alla dessa principer då man fastställer genomförandets räckvidd och omvandlar BCBS:s förslag till EU-lagstiftning.

16.  Europaparlamentet betonar de europeiska och nationella banktillsynsmyndigheternas nyckelroll för att säkerställa tillsynskonvergens i EU, med beaktande av proportionalitetsprincipen och lämpligheten när det gäller reglerna för olika bankmodeller. Parlamentet understryker vikten av tillförlitlig och jämförbar information om situationen för de institut som är föremål för tillsyn, för att detta arbete ska kunna utföras på ett effektivt och tillförlitligt sätt. Parlamentet betonar att rätten att använda interna modeller bör bibehållas. Parlamentet begär att SSM och EBA ska fortsätta sitt tillsynsarbete för att säkerställa ett enhetligt genomförande av interna modeller och deras kapacitet att på ett lämpligt sätt återspegla riskerna i samband med bankernas affärsmodeller, förbättra konvergensen vid hanteringen av brister och vid behov föreslå ändringar.

17.  Europaparlamentet påminner om interaktionen mellan tillsynskraven för banker och andra viktiga bankstandarder, till exempel genom inrättandet av TLAC-standarden inom EU och dess harmonisering med MREL-kraven (minimikrav för egna medel och kvalificerade skulder) inom ramen för BRRD (direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag), samt tillämpningen av redovisningsstandarden IFRS 9 inom en snar framtid och ramen för bankunionen. Parlamentet betonar därför att man vid diskussionerna om reformerna av tillsynsregleringen bör beakta alla dessa olika aspekter och både deras enskilda och kombinerade effekter.

18.  Europaparlamentet påminner om att flera stora EU-banker de senaste åren har betalat ut utdelningar till aktieägarna samtidigt som de i hög grad förblivit underkapitaliserade och inte rensat sina balansräkningar på ett konsekvent sätt.

19.  Europaparlamentet begär att kommissionen prioriterar arbetet med ett ”regelverk för små banker” för de minst riskabla bankmodellerna, och utökar detta arbete till att omfatta en bedömning av genomförbarheten av ett framtida regelverk bestående av mindre komplexa och mer lämpliga och proportionerliga tillsynsregler som särskilt är anpassade till olika typer av bankmodeller.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av kommissionens, Europeiska centralbankens och Europeiska bankmyndighetens roll för att engagera sig i BCBS:s arbete och tillhandahålla transparenta och övergripande uppdateringar av läget när det gäller BCBS:s diskussioner. Parlamentet begär att denna roll blir synligare vid Ekofinrådets möten och att det införs en större redovisningsskyldighet inför parlamentets ECON‑utskott, med en regelbunden avrapportering från de EU-företrädare som deltar i diskussionerna.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1)

http://www.bis.org/bcbs/publ/d344.pdf.

(2)

https://www.bis.org/bcbs/publ/d387.htm.

(3)

http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/07/12-conclusions-banking-reform/.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0093.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0006.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2016)0108.

Rättsligt meddelande