Förfarande : 2016/2988(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-1296/2016

Ingivna texter :

B8-1296/2016

Debatter :

PV 30/11/2016 - 16
CRE 30/11/2016 - 16

Omröstningar :

PV 01/12/2016 - 6.21
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2016)0476

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 239kWORD 47k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-1285/2016
23.11.2016
PE593.733v01-00
 
B8-1296/2016

till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-1812/2016, B8-1813/2016 och B8-1814/2016

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om situationen i Italien efter jordskalven  (2016/2988(RSP))


Curzio Maltese, Eleonora Forenza, Barbara Spinelli, Sofia Sakorafa, Marie-Christine Vergiat, Marisa Matias, João Ferreira, João Pimenta Lopes, Miguel Viegas, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou, Kostas Chrysogonos, Patrick Le Hyaric, Lola Sánchez Caldentey, Miguel Urbán Crespo, Estefanía Torres Martínez, Tania González Peñas, Xabier Benito Ziluaga för GUE/NGL-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Italien efter jordskalven  (2016/2988(RSP))  
B8-1296/2016

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 11 april 2011 om vidareutveckling av bedömningen av risker inför katastrofhanteringen i Europeiska unionen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 november 2008 om förbättrad civilskyddskapacitet genom ett europeiskt system för ömsesidigt bistånd som bygger på den modulära strategin för civilskydd,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om förstärkning av EU:s insatskapacitet vid katastrofer(5),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen om situationen i Italien efter jordskalven (O-000139/2016 – B8-1812/2016, O-000140/2016 – B8-1813/2016 och O-000141/2016 – B8-1814/2016),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter det förödande jordskalvet i centrala Italien den 24 augusti 2016 kom ytterligare tre större skalv, tillsammans med en mängd efterskalv, som drabbade regionerna i centrala Italien, den 26 oktober med magnituderna 5,5 och 6,1 och den 30 oktober med magnitud 6,5.

B.  Jordbävningar och efterskalv har fortsatt att hemsöka centrala Italien under de senaste månaderna. Det skalv som drabbade Italien den 30 oktober var den kraftigaste jordbävningen i landet sedan 1980.

C.  I de senaste jordskalven uppges över 400 personer ha skadats och 290 ha omkommit.

D.  De förödande skalven skulle kunna få en dominoeffekt och tvinga 100 000 personer att lämna sina hem.

E.  De senaste skalven har raserat städer, allvarligt skadat lokal och regional infrastruktur, förstört historiska värden och kulturarv och vållat skada för den ekonomiska verksamheten för i synnerhet små och medelstora företag samt för jordbruket och turist- och restaurangnäringens möjligheter.

F.  En deformation med en största förskjutning på minst 70 cm sträcker sig över en yta på ca 130 km2 i de berörda områdena. Oförutsägbara hydrogeologiska effekter riskerar att under svåra vinterförhållanden leda till ytterligare naturkatastrofer såsom översvämningar, jordskred och kumulativa skador.

G.  Ett uthålligt återuppbyggnadsarbete behöver samordnas på lämpligt sätt för att ersätta de ekonomiska och sociala förlusterna.

H.  Vissa områden i EU är mer utsatta och löper hög risk för jordbävningar. De kan även vara utsatta för upprepade naturkatastrofer av olika slag, vissa av dem med mindre än ett års mellanrum. Nyligen har katastrofer inträffat i Italien, Portugal, Grekland och Cypern.

I.  Det förebyggande arbetet måste bli en allt viktigare del av katastrofhanteringen och ges större vikt i samhällsplaneringen.

J.  De nuvarande insatserna för katastrofförebyggande har visat sig bristfälliga, och Europaparlamentets tidigare förslag har inte ännu genomförts helt. Detta har förhindrat genomförandet av en konsoliderad strategi för att förebygga naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människan på EU-nivå.

K.  Skador från såväl naturkatastrofer som katastrofer orsakade av människan kan i stor utsträckning ofta förhindras. EU måste vidare genom sin politik se till att nationella, regionala och lokala myndigheter får konsekventa incitament för att utveckla, finansiera och genomföra en effektivare politik för förebyggande och bevarande.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste solidaritet och medkänsla med alla enskilda personer och familjer som drabbats av jordbävningarna och med de italienska nationella, regionala och lokala myndigheter som deltar i nödhjälpsinsatserna efter katastrofen.

2.  Europaparlamentet uppskattar de outtröttliga insatser som gjorts av räddningstjänst, civilskyddsstyrkor, frivilliga, organisationer i det civila samhället samt lokala, regionala och nationella myndigheter för att rädda liv och minimera skadorna i de ödelagda områdena.

3.  Europaparlamentet understryker de allvarliga ekonomiska konsekvenserna av de på varandra följande jordbävningarna och den förstörelse de lämnat efter sig.

4.  Europaparlamentet noterar den solidaritet som uttryckts av andra medlemsstater, europeiska regioner och internationella aktörer i form av ömsesidigt bistånd i nödsituationer.

5.  Europaparlamentet framhåller problemen med att förutse jordbävningar och den höga seismiska aktiviteten i sydöstra Europa. Det är oroande att tusentals människor omkommit och hundratusentals blivit hemlösa under de senaste 15 åren till följd av förödande jordbävningar som drabbat Europa.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antal personer som tvingats lämna sina hem och som kommer att utsättas för svåra väderleksförhållanden under den kommande vintern. Parlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda de italienska myndigheterna all den hjälp som behövs för att de ska kunna garantera drägliga levnadsvillkor för de personer som förlorat sina hem.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av Europeiska unionens civilskyddsmekanism för att främja samarbetet mellan nationella civilskyddsmyndigheter i Europa i svåra situationer och för att minimera följderna av exceptionella händelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förenkla förfarandena för aktivering av mekanismen så att den snabbt och effektivt kan bli tillgänglig omedelbart efter en katastrof.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra och tillhandahålla snabb finansiering på så hög nivå som möjligt från Europeiska unionens solidaritetsfond. Regionala och lokala myndigheter har en roll i och ett utökat ansvar för arbetet med att förvalta och fördela medel och samtidigt stödja en förnyad hållbar ekonomisk tillväxt och social sammanhållning i sina territorier.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utvidga den befintliga beräkningen för solidaritetsfonden, som för närvarande baseras på verkningarna av skador som orsakats av en enskild katastrof, till en kumulativ beräkning av skador orsakade av flera naturkatastrofer i samma region under ett år.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla tillgängliga instrument inom Sammanhållningsfonden och de regionala fonderna används ändamålsenligt för återuppbyggnad och alla andra nödvändiga insatser i fullt samarbete med de italienska nationella och regionala myndigheterna. Kommissionen uppmanas att överväga möjligheten att använda Europeiska fonden för landsbygdsutveckling för att stödja landsbygdsområden och jordbruksverksamhet som har drabbats av jordbävningarna.

11.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är ett grundläggande verktyg för att förebygga naturkatastrofer. Parlamentet anser att de olika fonderna och instrumenten måste kunna användas på ett flexibelt och samordnat sätt så att sammanhållningspolitiken kan fungera bättre och mer ändamålsenligt. Parlamentet betonar att riskförebyggande åtgärder även måste samordnas med övriga åtgärder som är inriktade på förebyggande, för att undvika splittrade åtgärder och öka åtgärdernas verkan och mervärde.

12.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av en plan för offentliga investeringar i förebyggande åtgärder och en plan för jordbävningssäkring i de områden som löper störst seismiska och hydrogeologiska risker. Parlamentet anser att kostnaderna för detta borde uteslutas från beräkningen av underskottet i den berörda medlemsstaten.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller förebyggande av katastrofer, och medlemsstaterna uppmanas att se till att de regionala myndigheterna genomgår utbildning i katastrofhantering.

14.  Europaparlamentet framhäver vikten av att se de förebyggande åtgärderna i ett övergripande perspektiv och föra in dem i aktuell sektorsövergripande politik i syfte att främja ett balanserat utnyttjande av markområden och en sammanhängande ekonomisk och social utveckling i samklang med naturen.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av offentlig forskning och utveckling (FoU) när det gäller förebyggande och hantering av katastrofer och anser att samordningen och samarbetet mellan FoU-institutionerna i medlemsstaterna måste öka, särskilt i länder som löper liknande risker. Parlamentet vill att medlemsstaternas system för tidig varning ska förbättras och sammanlänkas och att dessa sammanlänkningar ska stärkas. Parlamentet rekommenderar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till dessa behov och se till att tillräckliga medel ställs till förfogande.

16.  Europaparlamentet framhåller behovet att förbereda medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem i fråga om bemanning, god praxis och riskmedvetenhet, så att de klarar av att hantera katastrofsituationer.

17.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt med en omfattande insamling av uppgifter och information om riskerna och kostnaderna för katastrofer och att dessa uppgifter delas på EU-nivå, i syfte att genomföra jämförande undersökningar och ta reda på vilka gränsöverskridande konsekvenser katastrofer sannolikt kan få, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att dela uppgifter om nationell civil kapacitet och medicinska resurser. Parlamentet betonar att vi bör använda och utveckla redan befintliga strukturer, såsom övervaknings- och informationscentrumet (Mic), hellre än att bygga upp nya.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Italiens regering samt de regionala och lokala myndigheterna i de drabbade områdena.

(1)

EUT L 70, 16.3.2016, s. 1.

(2)

EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

(3)

EUT L 189, 27.6.2014, s. 143.

(4)

EUT L 328, 6.12.2008, s. 28.

(5)

EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 15.

Rättsligt meddelande