Förslag till resolution - B8-0454/2017Förslag till resolution
B8-0454/2017
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Europas framtid och de strategiska prioriteringarna i kommissionens arbetsprogram 2018

30.6.2017 - (2017/2699(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

Maria João Rodrigues för S&D-gruppen

Förfarande : 2017/2699(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0454/2017
Ingivna texter :
B8-0454/2017
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B8-0454/2017

Europaparlamentets resolution om Europas framtid och de strategiska prioriteringarna i kommissionens arbetsprogram 2018

(2017/2699(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen, särskilt bilaga IV,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om de strategiska prioriteringarna för kommissionens arbetsprogram 2017[1],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2017 Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum och dess bilagor (COM(2016)0710),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017[2],

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid och diskussionsunderlagen om EU:s sociala dimension, om hur vi bemöter globaliseringen, om en fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen, om det europeiska försvarets framtid respektive om framtiden för EU:s finanser,

–  med beaktande av Romförklaringen från ledarna för 27 medlemsstater och från Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen som antogs den 25 mars 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017om budgetkapacitet för euroområdet[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential[5],

–  med beaktande av sin resolution om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017 om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen[7],

–  med beaktande av Europeiska rådets (artikel 50) riktlinjer av den 29 april 2017 efter Förenade kungarikets anmälan enligt artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22–23 juni 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2017 om Europeiska unionens framtida industripolitiska strategi,

–  med beaktande av Regionkommitténs resolution av den 22–23 mars 2017 om Europeiska regionkommitténs prioriteringar inför kommissionens arbetsprogram 2018 (RESOL-VI/021),

–  med beaktande av sin Eurobarometerundersökning Två år fram till valet 2019, som genomfördes mellan den 18 och 27 mars 2017,

–  med beaktande av utskottsordförandekonferensens sammanfattande rapport, som innehåller kompletterande synpunkter på denna resolution från parlamentsutskotten och som kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till när den utarbetar och antar sitt arbetsprogram för 2018,

–  med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen genomgår en varaktig ekonomisk återhämtning, främst tack vare låga räntor hos centralbankerna och en mer flexibel och tillväxtfrämjande tolkning av budgetreglerna. Denna progressiva ekonomiska politik har länge främjats och försvarats av mitten-vänstergruppen mot det envisa motståndet från mitten-högergruppen.

B.  Europas återhämtning är emellertid fortfarande ojämnt fördelad mellan länderna och det finns fortfarande en betydande brist på investeringar. Det är fortfarande alltför många människor som fortfarande är arbetslösa, långtidsarbetslösa, undersysselsatta eller som inte upplever några konkreta förbättringar i sina levnadsförhållanden. Många regioner behöver stöd för att komma i kapp de mer välmående regionerna. Fattigdomen, den sociala utestängningen och de ojämlika möjligheterna är fortfarande för höga i Europa. Många människor känner sig åsidosatta av den socioekonomiska utvecklingen och dåligt representerade av det politiska systemet.

C.  Världsordningen förändras och ingen kan ensidigt utöva full kontroll. Samarbetet inom ramen för internationell rätt, det multilaterala systemet och internationella organisationer är av central betydelse för fred, säkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter och uppnåendet av målen för hållbar utveckling för 2030.

D.  Europa har nyligen upplevt en ökning av nationalistiska och främlingsfientliga attityder men också ett ökat stöd hos befolkningen för den europeiska integrationen och för att arbeta tillsammans i ömsesidig respekt för att på ett framgångsrikt sätt hantera gemensamma utmaningar.

E.  Det pågår under ordnade former förhandlingar om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen och EU-27 bekräftade i Romförklaringen unionens beslutsamhet att som politisk och ekonomisk enhet tillsammans bygga en gemensam framtid som ger medborgarna både säkerhet och nya möjligheter.

F.  Den nya amerikanska regeringens tillbakadragande från klimatavtalet från Paris och president Trumps steg i riktning mot en kapplöpning mot botten när det gäller beskattning och reglering av finansmarknaderna kräver att EU-27 i ännu högre grad föregår med gott exempel.

G.  Europeiska unionens motto är ”förenade i mångfalden”. De europeiska och nationella identiteterna är förenliga och inte motstridiga. Alla kan samtidigt vara engagerade patrioter och förespråkare för den europeiska integrationen.

H.  Europeiska unionen är ett ankare för sina medlemsstater som bidrar till att upprätthålla pluralism, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och solidaritet.

I.  Kommissionen har lagt fram en vitbok och fem tematiska diskussionsunderlag som utgångspunkt för en bred debatt om den europeiska integrationens framtid. De första slutsatserna om EU:s framtid väntas i slutet av 2017 och nästa fleråriga budgetram förväntas utformas på grundval av detta.

J.  Ett stort antal medborgare och organisationer har lagt fram olika förslag och initiativ för att bidra till Europas framtid, särskilt under firandet av Romfördragens 60-årsdag som nyligen ägde rum. De föreslår att de aktivt ska delta i ett europeiskt medborgarkonvent genom innovativa deltagarmodeller.

Vårt val för Europas framtid: Uppnå ett mycket bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat

1.  Europaparlamentet anser att inget av de fem scenarierna i kommissionen vitbok innehåller någon övertygande vision för Europas framtid. Parlamentet påpekar att scenarierna ”fortsätta som förut”, ”enbart den inre marknaden” och ”göra mindre men göra det effektivare” är bristfälliga i förhållande till målen om uppåtgående ekonomisk konvergens, social utveckling, sammanhållning och hållbar utveckling. Parlamentet varnar i detta sammanhang för att många av dem som menar att Europa måste ”göra mindre” i själva verket framför allt vill öka företagens vinster genom att avskaffa standarder genom vilka Europa skyddar arbetstagarna, konsumenterna, folkhälsan och vår livsmiljö. Parlamentet konstaterar att scenariot ”de som vill ha mer gör mer” saknar tillräckliga garantier för att ett fördjupat samarbete inte skulle leda till att icke deltagande medlemsstater i själva verket utestängs från ytterligare integration. Parlamentet noterar slutligen att avsikten med scenariot ”göra mycket mer tillsammans” förmodligen är god, men att det inte framgår tydligt av prioriteringarna var det finns behov av en djupare integration för att bemöta medborgarnas oro.

2.  Europaparlamentet påpekar att enligt den senaste Eurobarometerundersökningen förväntar sig EU-medborgarna generellt att EU i högre grad än i dag ingriper på många områden, bland annat när det gäller säkerhet och kampen mot terrorism, arbetslöshet, folkhälsa och social trygghet, miljöskydd, kampen mot skattebedrägeri, migration och åtgärder gentemot resten av världen. Parlamentet är dock medvetet om att inställningen till EU och stödet för fler EU-åtgärder varierar avsevärt mellan medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet betonar att det finns en bättre väg framåt för Europa än de som kommissionen beskrivit, närmare bestämt ett sjätte scenario som det bör råda demokratiskt samförstånd om mellan medlemsstaterna och de europeiska politiska partierna: ”uppnå ett mycket bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat”. Parlamentet påpekar att detta är ett praktiskt scenario som syftar till att få fram effektiva lösningar på problem som oroar människor i hela unionen, i en demokratisk anda och i syfte att stärka idén om ett europeiskt medborgarskap. Parlamentet betonar att det behövs stora insatser på EU-nivå – med lämpliga medel – på områden där effektiva resultat endast kan uppnås genom gemensamma insatser, t.ex. när det gäller att bekämpa klimatförändringarna, få bättre handelsavtal, förbättra säkerheten, minska skatteflykt, garantera goda sociala och miljömässiga standarder, främja jämställdhet mellan könen och stärka uppåtgående konvergens på den inre marknaden och i den ekonomiska och monetära unionen (EMU).

4.  Europaparlamentet upprepar budskapet i Romförklaringen att vår union står odelad och odelbar, och att vår bästa chans att forma den globala utvecklingen är att arbeta tillsammans som européer. Parlamentet understryker att skapandet av en framtid tillsammans är det bästa sättet för européer att uppnå ett välstånd för de flesta med en hög levnadsstandard, säkerhet och en ren miljö. Parlamentet anser att europeisk enhet också är det bästa sättet att bidra till fred, välstånd och förbättrad levnadsstandard på andra håll i världen.

5.  Europaparlamentet understryker att alla europeiska medborgare är jämställda enligt unionens rättsordning och att ett fördjupat samarbete inom vissa områden av den europeiska integrationen måste ske på ett inkluderande sätt där EU-27 alltid ska vara normen. Parlamentet framhåller att i Romförklaringen konstateras att ”vi kommer att agera tillsammans – i olika takt och med olika intensitet när det är nödvändigt – samtidigt som vi rör oss i samma riktning, liksom vi har gjort i det förflutna, i enlighet med fördragen och med dörren öppen för dem som vill ansluta sig i ett senare skede”. Parlamentet betonar att det inte får förekomma några rörliga mål eller ytterligare kriterier för dem som vill ansluta sig till initiativ i ett senare skede.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av mer direkta förbindelser mellan EU och medborgarna. Parlamentet anser att ”uppnå ett mycket bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat” är ett demokratiskt tillvägagångssätt som kan förbättra unionens legitimitet och försäkra medborgarna om att deras röster hörs och att deras röster räknas.

7.  I denna resolution beskriver Europaparlamentet de viktigaste strategiska prioriteringar som EU bör ta itu med för att bygga en gemensam framtid på lång sikt, liksom de viktigaste konkreta initiativ som kommissionen bör lägga fram under 2018. Parlamentet hänvisar till den sammanfattande rapporten som antagits av utskottsordförandekonferensen för en detaljerad översikt över utskottens synpunkter angående genomförandet av kommissionens arbetsprogram för 2017 och deras förväntningar inför 2018.

Europa som vi vill ha det: huvudprioriteringar

En Europeisk union som skyddar och förbättrar människors levnads- och arbetsvillkor

8.  Europaparlamentet betonar med eftertryck att den europeiska integrationens sociala dimension inte kan begränsas till frågor som avser den fria rörligheten. Parlamentet framhåller tvärtom att ”uppnå ett mycket bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat” innebär kraftfullare gemensamma insatser för att förbättra arbetsförhållandena, minska fattigdom, social utestängning och ojämlikhet mellan könen, tillhandahålla högkvalitativ utbildning för alla, påskynda processen med uppåtgående konvergens när det gäller ekonomiska resultat och inkomstnivåer mellan länder, och stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. Parlamentet hänvisar till sin resolution om den europeiska pelaren för sociala rättigheter för detaljerade förslag om hur ett mer socialt Europa bör uppnås av EU-27 tillsammans, och vilka särskilda kompletterande instrument som behövs för euroområdet i detta avseende. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till en gemensam proklamation av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och bekräftar sin beredvillighet att samarbeta med kommissionen och rådet för att slutföra den gemensamma proklamation senast i slutet av 2017. Parlamentet understryker att pelarens principer bör gälla för alla människor i EU. Parlamentet vädjar därför till alla medlemsstater i EU-27 att stödja den gemensamma proklamationen på stats- och regeringschefsnivå.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för konkreta europeiska initiativ för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren, särskilt följande:

•  om arbetsmarknadens parter inte är redo att gå vidare till förhandlingarna om översynen av direktivet om skriftligt meddelande (91/533/EEG)[8], bör kommissionen lägga fram ett förslag till ramdirektiv om anständiga arbetsvillkor, genom att se till att alla arbetstagare har tillgång till en grundläggande uppsättning arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, även i den digitala ekonomin,

•  ett initiativ om tillgång till socialt skydd, som en uppföljning av samråden med arbetsmarknadens parter med konkreta förslag för att se till att alla människor i alla typer av arbeten ackumulerar socialförsäkringsrättigheter, även tillräckliga pensioner,

•  ett europeiskt socialförsäkringskort för att underlätta informationsutbyte och förse medborgarna med en förteckning över deras aktuella och tidigare rättigheter och för att förhindra missbruk,

•  en europeisk yrkesinspektion för att säkerställa att arbetsrätt och sociallagstiftning tillämpas och efterlevs på den inre marknaden,

•  ett direktiv om inrättandet av en barngaranti för att dämpa de skadliga effekterna av fattigdom bland barn genom att se till att varje barn som riskerar att hamna i fattigdom har tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, kostnadsfri utbildning, kostnadsfri barnomsorg, anständiga bostadsförhållanden och tillräckligt med mat,

•  ett direktiv om europeiska minimiinkomstsystem som ska täcka grundläggande levnadsomkostnader, samtidigt som nationell praxis respekteras,

•  den tredje omgången av ämnen enligt direktivet om carcinogener och mutagena ämnen (2004/37/EG)[9] bör anges utan dröjsmål och direktivet bör utvidgas till att omfatta reproduktionstoxiska ämnen,

•  vid nästa översyn av fördragen bör kommissionen föreslå ett socialt protokoll i syfte att stärka de grundläggande sociala rättigheterna i förhållande till den ekonomiska friheten.

10.  Europaparlamentet understryker att kommissionen bör tillhandahålla allt nödvändigt stöd till medlemsstaterna för att till fullo genomföra ungdomsgarantin, kompetensgarantin och andra viktiga investeringar i människor, däribland högkvalitativ, ekonomiskt överkomlig och tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg samt vård av äldre och vårdbehövande. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för ungdomssysselsättningsinitiativet fram till 2020 och att göra sitt yttersta för att hjälpa medlemsstaterna att använda alla tillgängliga medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa Erasmus+ och att avsevärt öka programmets finansiering. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om en europeisk solidaritetskår som syftar till att erkänna och främja erkännandet av ungdomars frivilligarbete och solidaritet över gränserna i hela unionen. Parlamentet framhåller dock behovet av att se över den föreslagna lagstiftningen för att se till att det europeiska solidaritetskårsinitiativet inte inverkar negativt på andra befintliga program, t.ex. Erasmus+, och att volontärarbete inte systematiskt kommer att användas för att ersätta avlönat arbete.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att stärka och synliggöra de sociala indikatorerna i den europeiska planeringsterminen och parlamentet kräver i synnerhet att den befintliga resultattavlan med centrala sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer och det kommande initiativet om tillgång till socialt skydd ska beaktas vid utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna och rekommendationerna för euroområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp med en integrerad fattigdomsbekämpningsstrategi för att slutligen nå Europa 2020-strategins mål om minskad fattigdom och social utestängning och för att öka kvinnors sysselsättning. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen om att främja system med adekvata minimiinkomster som ska täcka grundläggande levnadsomkostnader i alla medlemsstater i överensstämmelse med nationell lagstiftning och praxis, samtidigt som det skapas möjligheter att förhindra ett långsiktigt beroende av en minimiinkomst. Parlamentet upprepar sin begäran om en grönbok om ojämlikhet och dess skadliga effekter för den ekonomiska återhämtningen och den långsiktiga tillväxtpotentialen.

En europeisk strategi för hållbar utveckling

12.  Europaparlamentet understryker att ”uppnå ett mycket bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat” bör lägga grunden för ett framtida välstånd för de flesta. Parlamentet anser att EU måste ha en konkret strategi för hållbar tillväxt, hållbar finansiering, konkurrenskraft, kvalitativa arbetstillfällen, uppnåendet av målen för en hållbar utveckling i hela EU senast 2030 och fullgörandet av våra åtaganden inom ramen för det klimatavtal som ingicks i Paris. Parlamentet påpekar att en europeisk strategi för hållbar utveckling innebär att regleringsstandarder behöver uppdateras och att relevanta finansieringsinstrument måste vara på plats.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att upprätthålla och uppgradera EU:s politik för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som ett centralt politikområde som har en direkt inverkan på människors liv och som det viktigaste långsiktiga investeringsverktyget för att få bukt med ojämlikhet och bidra till en hållbar konvergens och välfärd, som omfattar alla medlemsstater som ett konkret uttryck för solidaritetsprincipen.

14.  Europaparlamentet ger i detta sammanhang sitt stöd till rådets uppmaning till kommissionen att utforma en framtida industripolitisk strategi med en helhetssyn. Parlamentet anser att denna strategi bör följas av en handlingsplan och ta itu med centrala prioriteringar, såsom övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, digital konnektivitet för alla för att förverkliga potentialen hos Europas kulturella och kreativa industrier, göra städerna hållbarare och genomföra den cirkulära ekonomins agenda.

15.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen snabbt lägger fram alla återstående initiativ för att genomföra energiunionen, i enlighet med energiunionens färdplan. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att vidta åtgärder mot energifattigdom genom en konkret handlingsplan för att utplåna energifattigdomen och säkra tillgång till energi till överkomliga priser för alla EU-medborgare.

16.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att minska utsläppen inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att slutföra sin redan försenade översyn av lagstiftningen om koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar och att lägga fram tillräckligt ambitiösa lagstiftningsförslag med ett genomsnittligt utsläppsmål för fordonsparken till 2025 och ett mandat avseende utsläppsfria fordon och fordon med mycket låga utsläpp för att stegvis öka deras andel i den totala fordonsparken, med målet att fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid till 2035. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om teknikneutrala Euro 7-gränsvärden som senast 2025 ska gälla för alla personbilar och lätta lastbilar som släpps ut på EU-marknaden, i syfte att förbättra luftkvaliteten i EU och respektera EU:s gränser för luftkvalitet samt WHO:s rekommenderade nivåer.

17.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionens förslag till gemensam jordbrukspolitik efter 2020 kommer att bygga på korrigerande offentliga interventioner vad gäller volatiliteten på jordbruksmarknaderna, i syfte att säkerställa en säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, bevara produktionskapaciteten för livsmedel i Europa genom att garantera jordbrukets inkomster och trygga sysselsättning och starka samhällen på landsbygden, samtidigt som målen för hållbar utveckling iakttas till fullo. Parlamentet efterlyser ett avsevärt ökat fokus på att bidra till miljö- och klimatförändringsmålen, bland annat genom att prioritera jordbruksmetoder som gör det möjligt att lagra mer kol i jorden, begränsa utsläppen av dikväveoxid och ersätta bekämpningsmedel med alternativa lösningar.

18.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att ta itu med frågan om antimikrobiell resistens, som är en global hälsorisk.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en rättslig ram under 2018 för att motverka otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan. Parlamentet efterlyser en grundlig bedömning av EU:s åtaganden för att bekämpa illojal konkurrens, särskilt när det gäller livsmedelssäkerhet, sanitära och fytosanitära standarder, geografiska beteckningar, djurs välbefinnande och känsliga produktområden. Parlamentet begär att kommissionen utarbetar alternativ för potentiella stödåtgärder för jordbrukare i EU vid fall av illojal konkurrens genom att anpassa konkurrenspolitiken till de specifika förhållandena inom jordbruket i syfte att skydda den ekonomiska situationen för primärproducenter i livsmedelskedjan.

20.  Europaparlamentet betonar att EU måste leda ett globalt samarbete för att förbättra den internationella världshavsförvaltningen, även i områden utanför nationell jurisdiktion, i syfte att ta itu med klimatförändringarna, skydda den biologiska mångfalden och säkerställa en hållbar framtid för fiskerinäringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och att bygga vidare på förklaringen om MedFish4Ever för att stärka fiskbeståndet i Medelhavet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att minska förseningarna i införlivandet av åtgärder som antas av internationella fiskeriorganisationer och i överföringen av förslag till delegerade akter om fiske.

21.  Europaparlamentet begär att kommissionen under 2018 genomför och slutför en undersökning om immaterialrätt och tillgång till läkemedel, i syfte att uppmuntra forskning om försummade sjukdomar och förbättra överkomligheten i pris när det gäller läkemedel i EU och i utvecklingsländerna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett lagstiftningsförslag om ett europeiskt system för utvärdering av medicinska metoder.

22.  Europaparlamentet begär att kommissionen vidtar konkreta åtgärder för att minska skillnader i kvalitet mellan produkter inom samma varumärke på den inre marknaden. Parlamentet vill se de första positiva resultaten av dessa åtgärder senast i mitten av 2018.

23.  Europaparlamentet upprepar sin sedan länge framförda uppmaning till kommissionen om att lägga fram ett lagstiftningsförslag om kollektiva prövningsmöjligheter, som avsevärt skulle kunna hjälpa människor att utöva sina rättigheter när de har lidit skada av att företag bryter mot gällande bestämmelser.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare förbättra marknadsövervakningen av produkter i EU och uppmanar med eftertryck kommissionen att vidta åtgärder för att övervinna dödläget i fråga om paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll, särskilt för att nå en rimlig kompromiss om den obligatoriska angivelsen av en varas ursprung (”tillverkad i”).

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag om utvidgning av skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter, vilket kommer att få många positiva följder för medborgarna, konsumenterna, producenterna och hela den europeiska ekonomin och det europeiska samhället,

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att samtliga åtgärder som föreslagits i strategin för den digitala inre marknaden genomförs till fullo. Parlamentet förväntar sig att kommissionen följer upp halvtidsöversynen av strategin för den digitala inre marknaden med konkreta lagstiftningsförslag i syfte att skapa en tydlig rättslig ram för verksamhet som förmedlas genom digitala plattformar, bland annat när det gäller yrkesmässigt jämfört med icke-yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster, system för ansvarsskyldighet, konsumenternas rättigheter och skyddet av minderåriga, arbetstagarnas rättigheter, upphovsmannens rättigheter, konkurrens och beskattning.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se längre än den digitala inre marknaden och att arbeta för en fullt utvecklad digital union med ambitiösa lagstiftningsmål och de ekonomiska medel som krävs. Parlamentet vill se digitaliseringens möjligheter omvandlade till konkreta fördelar för alla européer, även de som lever i de mest avlägsna landsbygdsområdena, bland annat genom en relevant användning av offentlig upphandling och ökad användning av e-förvaltning i offentliga tjänster såsom utbildning, hälsa och administrativa förfaranden för medborgare och små och medelstora företag. Parlamentet understryker att den pågående digitala omvandlingen bör leda till ett rättvisare, mer inkluderande och dynamiskt samhälle där individens rättigheter skyddas.

28.  Europaparlamentet efterlyser ambitiösa investeringar i digital kompetens och säkerhet på internet för alla generationer och förbättringar i skolornas läroplaner. Parlamentet uppmanar med eftertryck till ett snabbt genomförande av Wifi4EU-initiativet. Parlamentet begär att kommissionen lägger fram en plan för att göra Europa världsledande inom datacentrum, dataförvaltning och datasäkerhet genom ett fritt flöde av data som bygger på en stark EU-lagstiftning som garanterar nätneutralitet och skydd av personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för att främja europeisk forskning, utveckling och genomförandet av 5G-teknik.

29.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram planerade initiativ om it-säkerhet, bland annat när det gäller Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa). Parlamentet betonar att sådana initiativ bör syfta till att öka it-säkerheten för industrin och för andra civila ändamål och omfatta effektiva rättsmedel,

Bättre instrument för investeringar

30.  Europaparlamentet betonar att en trovärdig europeisk strategi för hållbar utveckling kräver en ekonomisk politik som säkerställer tillräckliga offentliga och privata investeringar på nationell och europeisk nivå för att fylla de nuvarande investeringsluckorna. Parlamentet understryker att människor är mycket måna om ekonomiska möjligheter och en ökad levnadsstandard och att de skulle gynnas av att medlemsstaterna och EU:s institutioner uppnår ett mycket bättre resultat tillsammans genom en ekonomisk politik som stöder ett snabbare skapande av arbetstillfällen av god kvalitet, stärker människors utbildning och färdigheter och upprätthåller sociala tjänster av hög kvalitet som ger människor möjlighet att delta fullt ut i det ekonomiska och sociala livet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fastställa en europeisk strategi för kraftfullare offentliga och privata investeringar som går långt utöver den befintliga investeringsplanen för Europa och är direkt kopplad till 2030-målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris. Parlamentet efterlyser lagstiftningsförslag för att integrera miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade kriterier i rapporteringsskyldigheter och beslutsfattandet i syfte att uppmuntra investerare att omorientera stödet mot hållbara och långsiktiga projekt.

31.  Europaparlamentet bekräftar att kampen mot skatteundandragande och skatteflykt är en viktig prioritering på EU-nivå för att öka rättvisan i samhället och återställa en tillräcklig kapacitet för offentliga investeringar. Parlamentet anser att det är av avgörande betydelse att parlamentet och rådet snabbt enas om krav på obligatorisk och offentlig landsspecifik rapportering från multinationella företag, med utgångspunkt i kommissionens förslag från 2016[10]. Parlamentet framhåller vikten av att uppnå framsteg mot en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som baseras på kommissionens två förslag[11]. Parlamentet framhåller att offentliga register över faktiska ägare är viktiga inslag som måste uppnås i de pågående förhandlingarna om direktivet om bekämpning av penningtvätt (2015/849)[12]. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en egen oberoende förteckning över högriskjurisdiktioner med svaga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet begär att kommissionen skyndsamt lägga fram en svart lista för EU över skatteparadis samt kraftfulla och automatiska sanktioner mot länder och jurisdiktioner som finns med i denna. Parlamentet begär att kommissionen vidtar alla lämpliga åtgärder för att garantera att alla globala och teknikbaserade företag betalar sin skäliga andel av skattebördan i Europa.

32.  Europaparlamentet påminner om att EU:s system för mervärdesskatt (moms) som var avsett att vara tillfälligt nu är föråldrat. Parlamentet begär ett förslag om att uppgradera det till en definitiv ordning grundad på destinationsprincipen. Parlamentet understryker behovet av att finna en lämplig lösning för mervärdesskattebedrägerier och mervärdesskattegapet. Parlamentet anser i detta sammanhang att den europeiska åklagarmyndigheten bör vara en del av detta svar, och uppmanar kommissionen att arbeta för en snabb överenskommelse inom ramen för det fördjupade samarbetet.

33.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen skyndsamt följer upp de kommande rekommendationerna från parlamentets undersökningskommitté beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (PANA).

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ambitiösa förslag om de europeiska tillsynsmyndigheterna i syfte att göra framsteg mot en gemensam EU-tillsyn av kapitalmarknadsunionen. Parlamentet påpekar att detta framför allt kräver att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens befogenheter stärks och att Europeiska systemrisknämnden får en mer framträdande roll. Parlamentet betonar att kapitalmarknadsunionen bör bidra till utvecklingen av hållbara finanser, genom att underlätta finansieringen av långsiktiga investeringar med en lämplig beskattningsordning.

35.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, mot bakgrund av Förenade kungarikets utträde ur EU, ser över förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (förordning (EU) nr 648/2012)[13], direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (2011/61/EU)[14] och direktivet om marknader för finansiella instrument (2014/65/EU)[15], i syfte att bibehålla och förstärka de finansiella marknadernas stabilitet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att främja ett starkare bidrag från finanssektorn till hållbar utveckling.

36.  Europaparlamentet efterlyser snabba åtgärder för att fullborda bankunionen med en gemensam finanspolitisk säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden i lämplig storlek och med en direkt kreditlina från Europeiska stabilitetsmekanismen, samt ett europeiskt insättningsgarantisystem. Parlamentet efterlyser en utvärdering av den nuvarande ramen för återhämtning och resolution. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare minska riskerna och obalanserna som främst beror på den bristande tillväxten. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt föreslå en europeisk strategi för utvecklingen av en välfungerande sekundärmarknad för nödlidande lån, bland annat genom utarbetandet av en europeisk plan för kapitalförvaltningsbolag och den nödvändiga finjusteringen av genomförandet av bestämmelserna om statligt stöd.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare i arbetet med att inrätta en verkligt europeisk säker tillgång för euroområdet, så att nya gemensamt garanterade skuldebrev kan emitteras, samtidigt som man undviker konstlade och alltför komplicerade lösningar som kan inverka negativt på den finansiella stabiliteten och finansieringskapaciteten i medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet efterlyser med eftertryck genomförandet av en tillväxtfrämjande samlad finanspolitisk inriktning för euroområdet och inrättandet av en finanspolitisk kapacitet för euroområdet, tillsammans med en konvergenskod, utöver ett fullständigt utnyttjande av Europeiska fonden för strategiska investeringar och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet upprepar att euroområdets finanspolitiska kapacitet bör syfta till att främja socioekonomisk konvergens uppåt och dämpa ekonomiska chocker, bland annat genom ett europeiskt system för arbetslöshetsersättning. Parlamentet noterar att euroområdets budgetkapacitet bör omfatta nya instrument inom EU-budgeten (över EU:s tak i den fleråriga budgetramen) och en omarbetad europeisk stabilitetsmekanism, som införlivas i EU:s rättsliga ram och blir föremål för demokratisk granskning. Parlamentet håller med kommissionen om att medlemsstater utanför euroområdet också bör kunna ansluta sig till euroområdets finanspolitiska kapacitet om de så önskar. Parlamentet beklagar dock kommissionens lättvindiga inställning till det planerade införandet av en finanspolitisk kapacitet för euroområdet, dvs. att en sådan inte skulle inrättas förrän ungefär 2025.

39.  Europaparlamentet vill se en ”gyllene regel för investeringar” och införlivandet av indikatorer för hållbar utveckling i stabilitets- och tillväxtpakten i syfte att se till att investeringarna i Europas framtida välstånd ligger på en sund nivå och är av god kvalitet.

40.  Europaparlamentet förväntar sig att få se lagstiftningsförslag om sammanhållningspolitiken efter 2020 för att åtminstone säkerställa en fortsättning av den nuvarande investeringsnivån för en uppåtgående konvergens, hållbar utveckling, sysselsättning av hög kvalitet och minskade ojämlikheter på den inre marknaden. Parlamentet förväntar sig också förslag till en gemensam jordbrukspolitik efter 2020 och ett nytt ramprogram för forskning, med utgångspunkt i den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 och parlamentets betänkande om genomförandet. Parlamentet begär med eftertryck att alla befintliga fleråriga program på området för utbildning, ungdom, idrott, kultur, media och medborgarskap (Erasmus+, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna) ska fortsätta efter 2020, med betydande budgetökningar och med beaktande av den kroniska underfinansieringen av de nuvarande programmen. Parlamentet efterlyser en rapport om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar före utgången av 2018, särskilt när det gäller förbättringar av additionaliteten, den geografiska balansen och styrningen. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att lägga fram samtliga lagstiftningsförslag enligt den fleråriga budgetramen efter 2020 tillräckligt tidigt under 2018 för att alla program ska kunna inledas i god tid.

Inre säkerhet

41  Europaparlamentet påpekar att säkerhet i vardagslivet är något som människor är oerhört måna om, och européerna måste kunna klara av det mycket bättre tillsammans.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett ändamålsenligt och samordnat genomförande av den europeiska säkerhetsagendan för 2015–2020, som prioriterar kampen mot terrorism, organiserad brottslighet och it-brottslighet. Parlamentet upprepar sitt krav på en djupgående utvärdering som fokuserar på den operativa effektiviteten i relevanta, befintliga EU-instrument och på kvarstående luckor på detta område, innan eventuella nya lagförslag läggs fram. Parlamentet begär att alla nya åtgärder på säkerhetsområdet ska åtföljas av konsekvensbedömningar.

43.  Europaparlamentet erinrar om att frågan om en ordentlig förvaltning av EU:s yttre gränser är viktig för unionsmedborgarna, framför allt för att inte medlemsstaterna ska börja med inre gränskontroller inom Schengenområdet. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning[16].

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram fungerande förslag utan lagstiftningskaraktär om förbättrat informationsutbyte mellan brottsbekämpande enheter, mellan underrättelsetjänster samt mellan brottsbekämpning och underrättelseväsen, för att effektivt bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet och motverka terrorism. Parlamentet erinrar här om vikten av ett utökat operativt samarbete mellan medlemsstater, EU:s organ och tredjeländer.

45.  Europaparlamentet understryker att det måste utvecklas effektiv och lämplig kapacitet mot it-angrepp. Parlamentet understryker vikten av en effektiv samordning mellan alla relevanta aktörer, där dubbelarbete undviks, och betonar här vikten av samarbete med Nato och den privata sektorn.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera teknisk och ekonomisk expertis samt tekniska och ekonomiska resurser för att garantera samordning på EU-nivå och utbyte av bästa praxis i kampen mot våldsbejakande extremism, terroristpropaganda, och användningen av internet för rekryterings- och finansieringsändamål. Parlamentet anser att tyngdpunkten särskilt bör förläggas till strategier för förebyggande, integration och återintegration, med ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

47.  Europaparlamentet påpekar att våld mot kvinnor också är en fråga om inre säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att unionen snabbt ska tillträda Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor, och att så snart som möjligt lägga fram en lagstiftningsakt om förebyggande och bekämpning av könsrelaterat våld.

Uppbyggnad av en verklig europeisk asyl- och invandringspolitik

48.  Europaparlamentet upprepar att européerna tillsammans måste få till stånd mycket bättre resultat för att det ska finnas säkra och lagliga inresevägar till Europa för dem som söker internationellt skydd, för att asylsökande som anländer till Europa ska kunna utöva sina grundläggande rättigheter, också rätten att söka internationellt skydd, samt för att förbättra samarbetet med tredjeländer för att de bakomliggande orsakerna till påtvingad migration ska kunna åtgärdas. Parlamentet understryker behovet att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras vid samarbetet med partnerländer om migration.

49.  Europaparlamentet vill att man arbetar intensivare för att nå fram till en överenskommelse om en reform av ”Dublinsystemet”, så att det fastställs och genomförs en genuin och gemensam europeisk asylpolitik, i överensstämmelse med artiklarna 78 och 80 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att alla medlemsstater under tiden bör fullgöra sina skyldigheter enligt rådsbesluten om omplacering av asylsökande från Grekland och Italien, varvid företräde bör ges åt omplaceringen av kvinnor och ensamkommande minderåriga och andra utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning och hbti-personer. Parlamentet vill att det ska göras mer för att migranter, flyktingar och asylsökande ska få tillträde till utbildning, yrkesutbildning och arbetsmarknaden, samt för att deras färdigheter ska erkännas.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om viseringar av humanitära skäl, såsom ytterligare en säker och laglig inreseväg för asylsökande, vid sidan om vidarebosättning, samt att skydda offer för människohandel vilka vistas inom EU.

51.  Europaparlamentet efterlyser samordnade åtgärder på unionsnivå om laglig migration, så att man kommer bort från den nuvarande lapptäckesmodellen. Parlamentet håller fast vid att det behövs partnerskap med tredjeländer om olika aspekter i samband med laglig migration och att man behöver ta fram EU-omfattande paket för rörlighet med lämpliga skyddsåtgärder, bland annat i fråga om arbetsförhållanden.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se efter hur det är med efterlevnaden av internationell rätt, bland annat Genèvekonventionen om flyktingar, internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, bland alla dem som arbetar med att bevaka EU:s yttre gränser, sköta flyktingläger och ta emot asylsökande, och vill ha ett klarläggande av skillnaden mellan dels smugglingsverksamhet, dels att vanliga medborgare hjälper andra människor som är i nöd.

Demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter

53.  Europaparlamentet påpekar att det här med att få till stånd mycket bättre resultat i frågor som ligger människor varmt om hjärtat innebär att EU måste slå vakt om de grundläggande rättigheterna och de värden och principer som fastställs i EU:s grundfördrag. Likaså innebär det att man vidtar praktiska åtgärder för att förenkla administrationen i frågor som hänger samman med gränsöverskridande aspekter av människors liv och skyddar människor från missförhållanden genom att täppa till luckor i europeisk eller nationell lagstiftning.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, i form av ett interinstitutionellt avtal, i enlighet med de rekommendationer som parlamentet framlagt i sitt betänkande som avser lagstiftningsinitiativ[17].

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till mer kraftfulla åtgärder för integration och avradikalisering, där grunden består av relevant befintlig politik och där det pekas ut vilken ytterligare kapacitet som behövs.

56.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen och rådet att göra allt för att bryta dödläget för förslaget till ett övergripande direktiv mot diskriminering[18].

57.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen till mera handfasta åtgärder för att få bort det ihållande lönegapet mellan könen, genom att föreslå ett direktiv utgående från kommissionens rekommendation från 2014 om lika lön för kvinnor och män genom bättre insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra mer för att uppnå en politisk överenskommelse om förslaget till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag[19].

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram ett heltäckande lagstiftningsförslag såsom svar på parlamentets betänkande som avser lagstiftningsinitiativ om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik[20], och åtminstone ta upp frågorna om mänskliga rättigheter och etik, försiktighetsprincipen och robotteknikens huvudsakliga konsekvenser för arbetsmarknaderna och de sociala trygghetssystemen.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder och lägga fram ett förslag om unionsomfattande lagstiftning om skydd av visselblåsare, med ett vidsträckt tillämpningsområde och en lämplig rättslig grund, för att säkerställa ett övergripande skydd för alla kategorier av visselblåsare.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag till ett direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar. Parlamentet uttrycker, mot bakgrund av Panamadokumenten, djup oro över att detta direktiv skulle ge upphov till kryphål i Europa, i och med att det skulle saknas rättslig säkerhet.

61.  Europaparlamentet understryker att man i varje förslag om registrering av bolag via internet skulle bli tvungen att ta med skyddsåtgärder för att omöjliggöra missbruk i form av brevlådeföretag som syftar till att kringgå lagstiftningen om arbetstagarnas rättigheter, arbetstagarinflytande och beskattning, och påpekar att registrering av bolag i Europa, antingen den sker via internet eller vid personlig inställelse, bör vara anknuten till ett europeiskt företagsregister eller åtminstone till samkörda företagsregister i medlemsstaterna, med gemensamma miniminormer för vilken information som ska tillhandahållas.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att äntligen lägga fram ett förslag om det fjortonde bolagsrättsdirektivet, med bestämmelser för förflyttning av ett företags säte, så att det säkerställs att företagen betalar skatter på de orter där de får sina vinster och att de skyddar arbetstagarnas rättigheter, framför allt vad gäller representation på styrelsenivå, liksom också medverkan och information.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en förordning om erkännande av officiella handlingars innehåll, efter antagandet av förordningen om främjande av den fria rörligheten för medborgare och företag genom förenkling av godtagande av vissa officiella handlingar. Utskottet håller fast vid att registrerade partnerskap måste tas med i tillämpningsområdet för den framtida förordningen.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ till skydd av mediernas frihet och mångfald, främjande av digitala färdigheter, åtgärder mot desinformation, hatpropaganda, sexism och nätmobbning, och vaktslående om en faktabaserad demokratisk diskussion, till och med i de sociala mediernas tidevarv.

65.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att lägga fram ett förslag till europeisk förvaltningsrätt.

Europa som ledande global aktör

66.  Europaparlamentet framhåller att EU är som starkast och mest inflytelserikt i sina förbindelser med partner runt om i världen när EU står enat och talar enstämmigt. Parlamentet vill att EU ska vara en aktiv, global aktör som främjar mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten och demokratistöd, för att få till stånd en internationell ordning som präglas av fred, samarbete, ett multilateralt system, uppnående av målen för hållbar utveckling till 2030 och ett fullständigt genomförande av klimatavtalet från Paris. Parlamentet anser att EU också bör profilera sig tydligare som normgivare för de globala finansmarknaderna, också genom gemensamma företrädare i internationella finansiella organisationer. Parlamentet anser att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bör förena ”mjuk makt” med en kapacitet att vid behov använda ”hård makt”, med beaktande av att det inte kan finnas någon utveckling utan säkerhet och inte heller någon säkerhet utan utveckling. Parlamentet vill att det genomförs en effektiv EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.

67.  Europaparlamentet anser att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) bör stärkas, också genom att det inrättas ett permanent strukturerat samarbete, samtidigt som det strategiska partnerskapet med Nato vidareutvecklas. Parlamentet anser att det europeiska försvaret kan och bör föras fram genom att medlemsstaterna gör sina försvarsutgifter mera ändamålsenliga genom gemensam kapacitetsutveckling och positiva incitament från den europeiska försvarsfonden till stöd för en konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri, samt genom synergier mellan det civila och det militära i samband med uppdrag och insatser inom ramen för GSFP. Parlamentet påminner om vilken viktig roll EU fortsättningsvis spelar för konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbevarande runt om i världen, också när det gäller att stödja kvinnors medverkan i fredsprocesser. Parlamentet vill att GSFP ska ställas under fullständig demokratisk tillsyn.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvidgnings- och anslutningsprocessen och ompröva om utvidgningsstrategin, som stöds av föranslutningsinstrumentet, ger de resultat som förväntas av den. Parlamentet framhåller att den alltmer eldfängda situationen i regionen västra Balkan nödvändiggör ett mera kraftfullt engagemang från EU:s sida. Parlamentet anser att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra goda grannförbindelser och regional säkerhet, med stöd av strategisk kommunikation och med siktet taget på att öka EU:s trovärdighet såsom den största givaren i regionen västra Balkan. Parlamentet beklagar att utvidgningsprocessen med Turkiet tillfälligt måste inställas mot bakgrund av vad som hänt sedan kuppförsöket i juli 2016 och folkomröstningen den 16 april 2017.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ge största möjliga stöd till partnerländernas reformagenda inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken (EGP), särskilt när det gäller kampen mot korruption, moderniseringen av offentliga institutioner, upprätthållandet av mänskliga rättigheter, egenmakt till kvinnor, skydd av minoriteter och förstärkning av rättsstaten. Parlamentet välkomnar de partnerskapsprioriteringar som EU redan fastställt tillsammans med ett antal länder inom ramen för den förnyade EGP, men noterar samtidigt att EU:s politik måste anpassas efter varje nationell verklighet. Parlamentet anser att EU bör utöka sitt samarbete med länderna i det östliga partnerskapet för att stärka deras demokratiska institutioner, motståndskraft och självständighet. Parlamentet efterlyser ett starkare samarbete och en mer aktiv roll för EU gentemot länderna i det södra grannskapet, för att förbättra den politiska dialogen och säkerheten, intensifiera kampen mot terrorism, förebygga radikalisering och hantera migrationen på ett sådant sätt att de mänskliga rättigheterna skyddas.

70.  Europaparlamentet oroar sig fortfarande över situationen i Libyen, särskilt över handlingar som hotar freden, säkerheten eller stabiliteten i landet och undergräver ett framgångsrikt slutförande av Libyens politiska övergång. Parlamentet yrkar på utökat stöd från Europeiska unionen med tanke på Libyens övergång till att bli en demokrati med plats för alla, samt på att alla tänkbara åtgärder ska vidtas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och att humanitärt bistånd når fram till dem som är i akut behov av det.

71.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för Syrien och därmed anknutna åtgärder, såsom det fastställdes i parlamentets resolution av den 18 maj 2017[21]. Parlamentet stöder vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik1 och FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien i deras diplomatiska arbete för att nå ut till de relevanta aktörerna i regionen och stimulera till en politisk övergång. Parlamentet understryker att EU bör stå berett att ge konkret stöd till politisk försoning och återuppbyggnad i Syrien.

72.  Europaparlamentet uppmanar EU till en övergripande insats mot det pågående kriget i Jemen, genom att förena en utökad humanitär insats med aktiva fredsbevarande initiativ och målinriktat stöd till återhämtning och återuppbyggnad.

73.  Europaparlamentet framhåller att EU och dess medlemsstater är världens största biståndsgivare och att det primära syftet med EU:s utvecklingsbistånd är att utrota fattigdomen. Parlamentet framhåller att EU måste göra upp en handfast plan för att kvarstå som global ledare under de kommande åren, med bland annat en färdplan för hur EU ska fullgöra sitt gemensamma åtagande om att 0,7 % av BNI ska gå till offentligt utvecklingsbistånd (ODA). Parlamentet uppmanar här kommissionen och rådet att regelbundet rapportera till Europaparlamentet om unionens framsteg. Parlamentet erinrar om att det primära syftet med utvecklingsbistånd bör vara att utrota fattigdomen och att främja hållbar utveckling, och understryker att det måste ses till att utvecklingsbistånd inte används för andra ändamål än vad det är avsett för och inte heller minskas eller görs till ett redskap för andra syften, samt att den geografiska fördelningen av utvecklingsbiståndet också i fortsättningen sker utgående från mottagarländernas behov. Parlamentet motsätter sig att hanteringen av migrationsflöden och återtagandeavtal ställs upp som villkor för EU:s utvecklingsbistånd.

74.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att arbeta för nya initiativ som syftar till att effektivt främja EU:s efterlevnad av internationell humanitär rätt, såsom det anges i de relevanta EU-riktlinjerna. Parlamentet erinrar särskilt om behovet av att EU strikt tillämpar de regler som fastställdes i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om vapenexport[22].

75.  Europaparlamentet oroar sig starkt över den stigande spänningen och riskerna för ytterligare destabilisering i Mellanöstern och kring Persiska viken, en situation som förvärras av att olika regionala och internationella aktörer handlar på eget bevåg. Parlamentet uppmanar den höga representanten och vice ordföranden samt utrikestjänsten att använda alla tillbudsstående diplomatiska verktyg för att intensifiera EU:s kontakter med samtliga regionala aktörer, för att trappa ned spänningen, få bort det militära inslaget från de befintliga konflikterna och bana väg för ett regionalt säkerhetspolitiskt upplägg med plats för alla.

76.  Europaparlamentet berömmer den höga representanten och vice ordföranden samt utrikestjänsten för deras fasta beslutsamhet att upprätthålla den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran, som är en viktig landvinning för både EU:s diplomati och för en effektiv multilateralism, liksom den också erbjuder en möjlighet till successiva kontakter med Iran i frågor av gemensamt intresse. Parlamentet uppmanar den höga representanten och vice ordföranden samt utrikestjänsten att fortsätta dialogen med Förenta staterna om det fullständiga genomförandet av den gemensamma övergripande handlingsplanen, särskilt när det gäller legitim ekonomisk verksamhet i Iran, men att också stå redo att effektivt skydda europeiska ekonomiska aktörers intressen genom att motsätta sig att amerikanska sanktioner tillämpas extraterritoriellt.

77.  Europaparlamentet efterlyser en handlingsplan för genomförande av det europeiska samförståndet om utveckling. Parlamentet efterlyser än en gång en konsekvent politik för utveckling, så att all europeisk intern och extern politik används till stöd för fattigdomslindring och fullständigt genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål, inbegripet en insynsmedgivande och handfast ram för övervakning och översyn.

78.  Europaparlamentet efterlyser en ny handlingsplan för genomförande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. Parlamentet anser att det bör tas hänsyn till de åtaganden som EU ingått vid världstoppmötet om humanitära frågor i Istanbul 2016.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ om förbättrad livsmedelstrygghet i utvecklingsländer, bland annat genom stöd till miljöriktig jordbrukspraxis, inom ramen för arbetet med att bättre sammankoppla humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete, och genom att dra lärdomar av aktuella svåra klimatförändringsrelaterade kriser med undernäring och hotande hungersnöd i vissa afrikanska länder.

80.  Europaparlamentet beklagar djupt Förenta staternas presidents tillkännagivande om att Förenta staterna inte kommer att fullgöra sina klimatåtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet upprepar än en gång sitt fasta stöd till att detta historiska avtal ska genomföras, i och med att det spelar en nyckelroll för att miljökatastrofer ska kunna begränsas och irreparabla skador på jordens klimat förhindras. Parlamentet sätter stort värde på att olika partner runt om i världen också på nytt bekräftat sitt aktuella engagemang i Parisavtalet.

81.  Europaparlamentet framhåller att det behöver göras mer för att anpassa EU:s handelspolitik till målen för hållbar utveckling och till Parisavtalet, samt för att främja en världshandel som är rättvis och reglerad, vilket är ett intresse för alla jordens invånare. Parlamentet efterlyser framför allt följande:

•  Ett lagstiftningsförslag om obligatorisk tillbörlig aktsamhet i samband med globala värdekedjor för att motverka illojala handelsmetoder, ge insyn och spårbarhet och upprätthålla mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och miljörättigheter.

•  Ett framgångsrikt och snabbt slutförande av förhandlingarna om moderniseringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument mot konkurrenssnedvridande handelsmetoder och subventioner från tredjeländers sida.

•  Åtgärder från kommissionens sida för att minska den globala överkapaciteten på stål, inom ramen för ett regelbaserat, multilateralt handelssystem, inklusive med hjälp av relevant lagstiftning mot dumpning och subventioner.

•  Ytterligare steg på väg mot att det inrättas ett system för en multilateral investeringsdomstol, såsom ersättning för privat skiljedomsförfarande vid lösning av tvister mellan investerare och stater.

•  Förslag från kommissionen om en reform av sättet att genomdriva kapitlen om ”handel och hållbar utveckling” i handelsavtal. Om bestämmelserna om hållbar utveckling inte följs bör sanktioner kunna komma i fråga som en sistahandsutväg när alla andra mekanismer för samarbete och medling redan tagits i anspråk.

•  Särskilda förslag från kommissionen, utgående från diskussionsunderlaget om att möta globaliseringen, för att skapa livskraftiga, nya möjligheter för européer som har drabbats hårt av den globala ekonomiska konkurrensen. Dessa förslag bör ingå som en del av EU:s investeringsstrategi för hållbar utveckling och innefatta en uppdatering och förstärkning av sådana instrument som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

•  Fortsatta kraftfulla påstötar på rådet från kommissionen om att förhandlingsmandaten i samband med handelsförhandlingar bör offentliggöras, varvid dessa som regel bör vara offentliga, vilket även gäller tidigare antagna mandat. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen till kraftfullare insatser för att också den stora allmänheten ska få insyn, och inte bara parlamentsledamöter, som måste få fullständiga upplysningar under alla skeden av avtalets livscykel, samt till att framhålla betydelsen av regelbundna dialoger med det civila samhället, för att återskapa förtroendet för EU:s handelspolitik.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förhandla fram väl avvägda och rättvisa handelsavtal, där det hänsyn till känsliga frågor för jordbrukare och även görs handfasta åtaganden till förmån för arbetsnormer, skatteinsyn, multilaterala miljöavtal, hållbar utveckling, sanitära och fytosanitära normer och andra normer för jordbruksprodukter och livsmedel. Parlamentet varnar på förhand att det inte kommer att kunna godkänna några nya handelsavtal om inte ovannämnda aspekter vederbörligen beaktas.

83.  Europaparlamentet välkomnar att det nyligen offentliggjorts ett gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet om förnyad kraft åt partnerskapet mellan Afrika och EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att föra fram detta partnerskap genom en öppen och insynsvänlig dialog under medverkan av det civila samhället och arbetsmarknadens parter i Afrika och Europa för att stärka vårt strategiska förhållande, med tyngdpunkten särskilt förlagd till uppbyggnad av säkrare och motståndskraftigare stater och samhällen, investering i utbildning och skapande av fler och bättre arbetstillfällen, särskilt för ungdomar, samt respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, för att de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration ska åtgärdas.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till mandat för förhandlingarna om det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet, varvid syftet ska vara att stärka de strategiska förhållandena mellan dels Europeiska unionen, dels länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, bland annat med förslag enkom inriktade på stöd till kvinnor och ungdomar.

Ekonomiska lösningar för en gemensam europeisk framtid

85.  Europaparlamentet framhåller att utformningen av EU:s fleråriga budgetram för tiden efter 2020 direkt kommer att påverkas av vilka lösningar man väljer i fråga om den europeiska integrationens framtid och prioriteringarna för gemensamma åtgärder. Parlamentet framhåller att den enda möjligheten för EU att åstadkomma åtskilligt bättre resultat tillsammans i frågor som ligger människor varmt om hjärtat är om det finns tillräckliga budgetmedel samt ekonomiska och administrativa resurser för att säkerställa att den gemensamma politiken genomförs.

86.  Europaparlamentet påtalar än en gång att den fleråriga budgetramen 2014–2020 har visat sig vara för snäv och inte tillräckligt flexibel för att tillförsäkra Europeiska unionen möjlighet att bemöta de gemensamma utmaningarna.

87.  Europaparlamentet påpekar att utgifter på europeisk nivå ger mervärde, inte bara i form av effektivitetsvinster för gränsöverskridande investeringar eller större möjligheter till specialisering, utan också i form av att det utvecklas en vidsträckt inre marknad och ett EMU präglat av ekonomisk konvergens i riktning uppåt, vartill kommer ett gemensamt genomförande av gemensam politik om till exempel säkerhet, klimatförändringar, miljövänligt jordbruk och fiske, samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet framhåller att EU:s budget i alla dessa hänseenden är ett arrangemang som alla vinner på, och att den europeiska integrationen skulle vara omöjlig utan detta.

88.  Europaparlamentet framhåller vikten av gedigna kontrollsystem till försvar för rättvisa i finansiella frågor och för aktiv bekämpning av bedrägerier och oegentligheter, för att skyddet av unionsmedborgarnas ekonomiska intressen ska säkerställas, liksom också ordentliga egna medel. Parlamentet understryker att det behövs ansvarsutkrävande i samband med EU:s budget för att det ska gå att garantera, dels effektiviteten i kontrollsystemen, dels insynen.

89.  Europaparlamentet påpekar att EU åstadkommer endast begränsade resultat inom många områden som ligger människor varmt om hjärtat, eftersom otillräckliga ekonomiska anslag gör det mycket svårt att planera och genomföra mera kraftfulla åtgärder. Så har det gått med ungdomsgarantin, som helt uppenbart visat sig vara en mycket bra form av politik, men som kunnat nå ut till endast omkring 40 % av den befolkning den inriktat sig på, till följd av att den fått så njuggt tillmätta anslag.

90.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att låta bli att ställa upp godtyckliga utgiftstak i den fleråriga budgetramen efter 2020 och i stället bygga den på hänsynstagande till EU:s gemensamma behov, gemensamma val och mervärdet av storskaligt agerande. Parlamentet påpekar att det nuvarande låga taket för betalningsbemyndiganden hela tiden inverkat negativt på unionens trovärdighet och handlingsförmåga. Parlamentet påpekar att det behövs ökad flexibilitet för den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

91.  Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken är en väsentlig och oerhört viktig gren av EU:s investeringspolitik och att den bör kompletteras, men inte kan ersättas, av olika instrument som handhas av Europeiska investeringsbanken. Parlamentet påminner om att innovativa finansieringsinstrument är lämpliga endast för vissa typer av projekt och att bidragsfinansiering kvarstår som väsentlig för att många kollektiva nyttigheter ska kunna finnas kvar och utvecklas. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utforma den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 på ett sådant sätt, att rätt verktyg finns på rätt plats

92.  Europaparlamentet påpekar att den osäkerhet som råder kring Storbritanniens bidrag till EU:s politik inom ramen för framtidens förhållande mellan Storbritannien och EU innebär en utmaning för den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020, men också en möjlighet att göra EU:s budget mera effektiv på intäktssidan och ställa den på en stabilare grund, genom en avsevärd stärkning av dess egna medel.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser med ambitiösa förslag, baserade på rapporten från högnivågruppen för egna medel.

94.  Europaparlamentet anser att en del av de bolagsskatter som uppbärs i EU bör redovisas som egna medel i EU:s budget, vilket skulle återspegla fördelarna med att kunna driva företagsverksamhet på unionens stora inre marknad.

95.  Europaparlamentet anser att EU:s budget efter 2020 bör ge ett starkt bidrag till genomförandet av klimatavtalet från Paris, både på intäktssidan och på utgiftssidan. Framför allt bör ett reformerat system för beskattning av källor till växthusgaser bidra med intäkter till EU:s budget, medan EU bör investera mera för att stödja övergången till en grönare ekonomi.

96.  Europaparlamentet anser att om EU:s budget fortfarande kommer att ha behov av nationella bidrag, också efter det att EU fått förstärkta egna medel, då bör de nationella bidragen undantas från beräkningen av underskott i enlighet med bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten.

Hur kan samarbetet fungera bättre i Europa?

97.  Europaparlamentet är övertygat om, att om man går praktiskt till väga och koncentrerar sig på att hitta effektiva lösningar på prioriteringar som ligger människor varmt om hjärtat, då kan EU komma långt med att utverka ett starkare stöd från allmänheten till den europeiska integrationen. Parlamentet anser att konkreta landvinningar med att förbättra levnads- och arbetsförhållandena, öka investeringarna, skapa möjligheter för alla som tycker sig ha blivit lämnade i sticket, minska skatteflykten och få koll på globaliseringen kommer att göra EU mindre utsatt för nationalismens lockelser.

98.  Europaparlamentet tycker att kommissionens vitbok gav ett bra uppslag till en fortgående diskussion om olika framtidsscenarier för Europa. Parlamentet förväntar sig dock att talet om tillståndet i unionen ska ge en klar vision av hur EU kan åstadkomma åtskilligt bättre resultat med prioriteringar som ligger människor varmt om hjärtat.

99.  Europaparlamentet anser också att kommissionens dokument om det sociala Europa, om att möta globaliseringen, om att fördjupa EMU, om framtiden för det europeiska försvaret och för Europas finanser visserligen varit en bra diskussionsöppning, men att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2018 måste skissera upp konkreta åtgärder för hur man ska göra framsteg i dessa frågor och med andra ämnen som tas upp i denna resolution.

100.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna i EU-27 att seriöst arbeta tillsammans med varandra och med EU-institutionerna, för att alla tillsammans ska göra framsteg. Parlamentet håller fast vid att bästa sättet att få någonting gjort är att förlita sig på demokratiska majoritetsbeslut inom den ram som fördragen erbjuder. Vill man däremot att allt ska lamslås och misslyckas, då är det bästa sättet att man låter sig hållas som gisslan av aktörer som hänsynslöst använder sin vetorätt.

101.  Europaparlamentet framhåller att man måste förstå varandra bättre om man i en europeisk demokrati ska kunna åstadkomma bättre resultat tillsammans, och vill därför ha en förstärkning av program som främjar interkulturell dialog och kulturutbyten mellan Europas invånare. Parlamentet stöder initiativ för att det europeiska kulturarvet ska bli mera välkänt, bland annat genom att man tar till vara alla de möjligheter som Europaåret för kulturarv 2018 erbjuder. Parlamentet anser att dialogen mellan EU-institutionerna och medborgarna ytterligare bör intensifieras, och anser med tanke på detta att medborgarnas framställningar till parlamentet, med därpå följande samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, skulle kunna göras mera synliga och dynamiska. Parlamentet anser det också viktigt med ett lättåtkomligare och användarvänligare europeiskt medborgarinitiativ som uppmuntran till engagemang i EU:s politiska beslutsfattande, och anser att informationen om EU:s strategier och politik måste bli mera lättåtkomlig och lättbegriplig för medborgare runt om i unionen. Parlamentet efterlyser relevanta initiativ i utbildningen och medierna som hjälp till att medborgarna ska kunna göra välgrundade val i Europaparlamentsvalet 2019.

102.  Europaparlamentet upprepar att Lissabonfördraget kan få EU att fungera åtskilligt bättre, framför allt om man gör fullständigt bruk av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och omröstning med kvalificerad majoritet i rådet. Parlamentet erinrar sig att det också går att använda mekanismen för fördjupat samarbete, framför allt för att fördjupa EMU, för att göra mer inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och för att åstadkomma ett kraftfullare samarbete om rättsliga och inrikes frågor.

103.  Europaparlamentet framhåller att mekanismen för fördjupat samarbete, under medverkan av parlamentet, kommissionen och domstolen, är avgjort att föredra framför mellanstatliga lösningar som faller utanför unionens rättsliga ramar. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt om att all fördjupning av integrationen måste ske med plats för alla, så att andra medlemsstater verkligen kan gå med i den i ett senare skede.

104.  Europaparlamentet upprepar att euroområdets budgetkapacitet, som fungerar via ett reformerat ESM och/eller instrument som byggts in i EU:s budget som tillägg till de instrument som fungerar för EU-27, måste stå under full demokratisk tillsyn från Europaparlamentets sida. Parlamentet vill att det ska förhandlas om ett interinstitutionellt avtal om den ekonomiska styrningen av euroområdet, innan det görs någon översyn av fördragen.

105.  Europaparlamentet upprepar att allmänheten skulle få bättre förtroende för beslutsfattandet inom EU om insynen i rådets och dess förberedande organs överläggningar skulle breddas. Parlamentet efterlyser än en gång att allmänheten ska få avsevärt utökade möjligheter att ta del av rådets handlingar. Parlamentet vill att det inrättas ett tvåkammarsystem för lagstiftningen, vilket skulle framstå som mera begripligt för allmänheten.

106.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 bör ha en varaktighet på 5+5 år, med anknytning till genomförandet av målen för hållbar utveckling, och återspegla behovet av långsiktig programplanering av investeringar, men även ta hänsyn till att val till Europaparlamentet hålls vart femte år. Parlamentet anser att Europaparlamentsvalet 2019 bör ge ett mandat till slutgiltiga beslut om hur intäkter och utgifter ska prioriteras i den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 och att Europaparlamentsvalet 2024 bör ge ett mandat till halvtidsöversyn av finansplanen.

107.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att de europeiska politiska partierna och deras ledande kandidater ska framträda prominent inför Europaparlamentsvalet 2019.

108.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med parlamentet stödja och sammanföra europeiska folkrörelser och medborgarinitiativ där man reflekterar över Europas framtid.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att, genom en djupgående interinstitutionell dialog, medverka vid arbetet med att förbereda det gemensamma uttalandet om EU:s prioriteringar för 2018 och Europeiska rådets möte i december.

°

°  °

110.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy