Förfarande : 2017/2742(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0565/2017

Ingivna texter :

B8-0565/2017

Debatter :

Omröstningar :

PV 24/10/2017 - 5.16
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0401

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 177kWORD 56k
12.10.2017
PE611.491v01-00
 
B8-0565/2017

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (2017/2742(RSP))


Jan Olbrycht, Isabelle Thomas för budgetutskottet
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (2017/2742(RSP))  
B8‑0565/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 2,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(3),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser av den 28 juni 2017,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 4 juli 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser,

–  med beaktande av budgetutskottets förslag till resolution,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet(4),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet är övertygat om att en debatt om den framtida finansieringen av Europeiska unionen inte kan ske utan hänsyn till lärdomarna från de tidigare fleråriga budgetramarna, särskilt den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet pekar på de allvarliga bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen, som utnyttjats till bristningsgränsen för att tillhandahålla de resurser som krävs för att unionen ska kunna ta itu med ett antal allvarliga kriser och nya utmaningar och finansiera sina nya politiska prioriteringar. Parlamentet betonar sin övertygelse om att den låga nivån på den nuvarande fleråriga budgetramen har varit otillräcklig för att motsvara de verkliga behoven och unionens politiska ambitioner.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av sitt diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser. Parlamentet konstaterar att kommissionen i budgettermer ger uttryck för de fem scenarier för den framtida modellen för Europeiska unionen som presenterades i vitboken från mars 2017 om framtiden för Europa, samtidigt som man diskuterar ett antal grundläggande egenskaper och principer för EU:s budget. Parlamentet instämmer i den föreslagna metoden och ser positivt på kommissionens uttalande att den framtida fleråriga budgetramen måste byggas utifrån en klar vision av Europas prioriteringar. Parlamentet räknar med att detta dokument fastställer en tydlig struktur för diskussionerna och inleder en välbehövlig politisk debatt om inriktning, syfte och nivå när det gäller EU:s budget mot bakgrund av de grundläggande målen och framtida utmaningarna för unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samråda med medborgarna och att spela en aktiv och konstruktiv roll för att presentera deras vision för EU:s framtida budget.

3.  Europaparlamentet beklagar dock att fyra av de fem presenterade scenarierna (fortsätta som förut, göra mindre tillsammans, vissa gör mer och radikal omstöpning) innebär en faktisk minskning av unionens ambitioner och förutser en nedskärning i två av EU:s långvariga politikområden, som är hörnstenar i det europeiska projektet och som fastställs i fördragen, dvs. den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar sin sedan länge etablerade ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar bör kompletteras med ytterligare finansiella medel och inte finansieras på bekostnad av EU:s befintliga politik. Parlamentet förordar det femte scenariot (göra mycket mer tillsammans), som är en positiv och konstruktiv utgångspunkt för den pågående diskussionen om framtiden för EU:s finanser och följaktligen den framtida modellen för Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett scenario som beaktar parlamentets rekommendationer för att kunna möta nuvarande och framtida utmaningar, och för att fastställa en ny uppsättning prioriteringar.

4.  Europaparlamentet påminner om att unionen, enligt artikel 311 i EUF-fördraget, ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål. Parlamentet anser att bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen, omfattningen av de nya prioriteringarna och konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde leder till samma slutsats: Behovet av att gå utöver taket för utgifter på 1 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) och därför avsevärt öka unionens budget för att kunna möta framtida utmaningar. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang en eventuell nominell minskning av volymen på EU:s budget i nästa fleråriga budgetram, och anser därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas till minst 1,23 % av EU:s BNI. Parlamentet förespråkar en diskussion mellan medlemsstaterna i denna fråga.

5.  Europaparlamentet beklagar att EU:s budget främst finansieras från nationella bidrag, som baseras på BNI, i stället för genuint egna medel, vilket föreskrivs i EU-fördragen. Parlamentet upprepar sitt engagemang för en övergripande reform av EU:s system för egna medel, med enkelhet, rättvisa och öppenhet som ledande principer, och i linje med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel. Parlamentet betonar att ett sådant system bör innehålla en balanserad korg med nya egna EU-medel, som tas fram för att främja EU:s politiska mål och som bör införas progressivt i syfte att skapa rättvisare och stabilare EU-finanser. Parlamentet framhåller dessutom att Förenade kungarikets utträde ur unionen innebär en möjlighet att sätta stopp för alla rabatter. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ambitiösa lagstiftningsförslag i detta syfte och betonar att både utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att, såvida inte rådet beslutar att avsevärt öka de nationella bidragen till EU:s budget, införandet av nya egna EU-medel är det enda alternativet för att man på ett lämpligt sätt ska kunna finansiera nästa fleråriga budgetram till en nivå som motsvarar unionens faktiska behov och politiska ambitioner. Parlamentet förväntar sig därför att rådet kommer med ett politiskt ställningstagande i frågan, med tanke på att en de facto-blockering av en reform av EU:s system för egna medel inte längre kan övervägas. Parlamentet påminner i detta avseende om att rapporten från högnivågruppen för egna medel antogs enhälligt av alla dess medlemmar, inklusive de som utsetts av rådet.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utforma den framtida EU-budgeten på grundval av principerna om ett europeiskt mervärde, fokus på resultat, ansvarsskyldighet, större flexibilitet inom en stabil ram och förenklade bestämmelser, i enlighet med diskussionsunderlaget.

8.  Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av en noggrann utvärdering av effektiviteten och ändamålsenligheten hos EU:s nuvarande politik, program och instrument. Parlamentet ser i detta avseende fram emot resultaten av den pågående utgiftsöversynen och förväntar sig att de kommer att beaktas vid utformningen av den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet understryker i synnerhet behovet av att garantera resultatnivån för mycket övertecknade EU-program å ena sidan och att fastställa orsakerna till underutnyttjande å andra sidan. Parlamentet anser att det är viktigt att skapa synergier mellan EU:s budget och de nationella budgetarna samt att göra det möjligt att övervaka nivån och resultaten när det gäller utgifterna på nationell nivå och EU-nivå.

9.  Europaparlamentet erkänner att strävan efter europeiskt mervärde är en grundläggande fråga som måste behandlas och instämmer i att unionens budget bland annat bör vara ett verktyg för att uppnå målen i fördraget och tillhandahålla europeiska kollektiva nyttigheter. Parlamentet noterar dock den mångfacetterade karaktären av begreppet europeiskt mervärde och dess många tolkningar, och varnar för varje försök att använda definitionen för att ifrågasätta relevansen av EU:s politik och program av rent kvantitativa eller kortsiktiga ekonomiska skäl. Parlamentet anser att det finns ett tydligt mervärde om en åtgärd på EU-nivå

–  går längre än vad som är möjligt med nationella, regionala eller lokala insatser (spridningseffekt),

–  uppmuntrar åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå för att uppfylla mål i EU-fördraget som annars inte skulle genomföras,

–  stöder åtgärder som endast kan finansieras genom att man slår ihop medel på EU-nivå på grund av att de har ett mycket stort finansieringsbehov, eller

–  bidrar till att uppnå och stödja freden och stabiliteten i EU:s grannskap och längre bort.

Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla konceptet med europeiskt mervärde samtidigt som territoriella särdrag beaktas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga resultatindikatorer för detta ändamål.

10  Europaparlamentet anser att strukturen hos nästa fleråriga budgetram bör göra EU-budgeten mer lättläst och förståelig för EU-medborgarna och möjliggöra en tydligare presentation av EU:s alla utgiftsområden. Parlamentet påminner samtidigt om behovet av att underlätta både kontinuerlig planering och flexibilitet inom rubriker. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramens allmänna struktur bör avspegla den politiska debatten om de viktigaste pelarna och inriktningen när det gäller EU:s utgifter, inbegripet hållbar utveckling, tillväxt och innovation samt klimatförändringar, solidaritet, säkerhet och försvar. Parlamentet är därför övertygat om att rubrikerna i den nuvarande fleråriga budgetramen måste anpassas.

11  Europaparlamentet anser att EU:s budget måste vara transparent och demokratisk. Parlamentet erinrar om sitt starka engagemang för idén om EU-budgetens enhetlighet och ifrågasätter nödvändigheten och mervärdet av att inrätta ytterligare instrument utanför den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin sedan länge etablerade ståndpunkt att den europeiska utvecklingsfonden, tillsammans med andra instrument utanför den fleråriga budgetramen, bör ingå i unionens budget. Parlamentet betonar att en sådan integrering bör medföra att instrumentens respektive finansieringsram läggs till utöver de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen, för att inte äventyra finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

12  Parlamentet betonar att budgetmyndigheten, efter att ha förbrukat samtliga tillgängliga marginaler, har godkänt ett omfattande ianspråktagande av flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, för att säkerställa de ytterligare anslag som behövs i krissituationer eller för att finansiera nya politiska prioriteringar under den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att man vid halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen avlägsnade flera hinder för den fleråriga budgetramens flexibilitetsmekanismer, för att möjliggöra större flexibilitet inom den nuvarande budgetramen.

13  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att nästa fleråriga budgetram direkt bör möjliggöra en lämplig nivå av flexibilitet för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter och finansiera sina nya politiska prioriteringar. Parlamentet anser därför att den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser bör tillåta att alla outnyttjade marginaler och tillbakadragna anslag utan några begränsningar förs över till kommande budgetår och mobiliseras av budgetmyndigheten, för alla ändamål som anses vara nödvändiga, inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet efterlyser dessutom en avsevärd förstärkning av de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen, som bör gå utöver taken i den fleråriga budgetramen för både åtaganden och betalningar samt för inrättandet av en särskild krisreserv för att resurser ska kunna mobiliseras omgående i händelse av en nödsituation.

14  Europaparlamentet förespråkar en verklig och konkret förenkling av genomförandebestämmelserna för stödmottagarna och en minskning av den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att identifiera och undanröja överlappningar mellan instrument som erbjuds genom EU:s budget och som har liknande målsättningar och liknande typer av åtgärder. Parlamentet anser dock att en sådan förenkling inte får leda till att bidrag ersätts med finansiella instrument och att det sker en sektorisering av EU:s program och åtgärder, utan bör garantera en övergripande strategi med komplementaritet i centrum. Parlamentet efterlyser en långtgående harmonisering av regler i syfte att skapa ett enhetligt regelverk för EU:s alla instrument.

15.  Europaparlamentet erkänner de finansiella instrumentens potential som en kompletterande finansieringsform i förhållande till subventioner och bidrag. Parlamentet varnar dock för att de inte är lämpliga för alla typer av åtgärder och politikområden eftersom inte all politik är helt marknadsstyrd. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna för användning av finansieringsinstrument och främja möjligheten att kombinera olika EU-resurser enligt harmoniserade regler genom att skapa synergieffekter och undvika konkurrens mellan olika former av finansiering. Parlamentet uttrycker oro över alternativet med en enda fond som skulle integrera finansieringsinstrument på EU-nivå och tillhandahålla lån, garantier och riskdelningsinstrument inom olika politiska områden, i enlighet med diskussionsunderlaget i detta sammanhang, och kommer att noggrant granska förslaget.

16.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att den fleråriga budgetramens löptid bör anpassas till både parlamentets och kommissionens politiska cykler, och säkerställa en långsiktig programplanering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den fleråriga budgetramens löptid bör ta full hänsyn till behovet av långsiktig förutsägbarhet i genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfondsprogrammen under delad förvaltning, som inte kan fungera utan den stabilitet som ett minst sjuårigt åtagande innebär. Parlamentet föreslår därför att nästa fleråriga budgetram bör antas för en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering.

17.  Europaparlamentet noterar kommissionsordförandens tillkännagivande i sitt tal om tillståndet i unionen av ett kommande förslag till en särskild budgetpost för euroområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare och mer detaljerad information i detta syfte. Parlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 16 februari 2017 begär en specifik budgetkapacitet för euroområdet, som bör ingå i EU:s budget utöver de aktuella taken för den fleråriga budgetramen och finansieras av euroområdet och andra deltagande medlemmar via en inkomstkälla, som deltagande medlemsstater ska komma överens om och som ska betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål och garantier.

18.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram sina förslag både om den fleråriga budgetramen och om egna medel senast i maj 2018. Parlamentet förklarar sin avsikt att i tid lägga fram sin ståndpunkt om alla därtill hörande aspekter och förväntar sig att parlamentets åsikter till fullo kommer att ingå i kommissionens kommande förslag.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin beredvillighet att inleda en strukturerad dialog med kommissionen och rådet, för att nå en slutlig överenskommelse om nästa fleråriga budgetram före utgången av parlamentets nuvarande valperiod. Parlamentet är övertygat om att ett snabbt antagande av förordningen om den fleråriga budgetramen kommer att möjliggöra det påföljande antagandet av alla sektorsspecifika rättsakter i tid för att de nya programmen ska kunna inledas i början av nästa period. Parlamentet betonar de negativa följderna av det sena inledandet av program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska rådet att använda övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget, som medger omröstning med kvalificerad majoritet i rådet om den fleråriga budgetramen.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(2)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0309.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2017)0050.

Rättsligt meddelande