Förfarande : 2018/2626(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0139/2018

Ingivna texter :

B8-0139/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/03/2018 - 10.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0090

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 338kWORD 56k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0139/2018
12.3.2018
PE616.084v01-00
 
B8-0139/2018

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om situationen i Syrien (2018/2626(RSP))


Victor Boştinaru, Elena Valenciano för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Syrien (2018/2626(RSP))  
B8‑0139/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt den senaste av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien(1),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2401 (2018) av den 24 februari 2018 om upphörande av fientligheter i Syrien och av relevanta tidigare resolutioner från FN:s säkerhetsråd om konflikten i Arabrepubliken Syrien, särskilt resolutionerna 2118 (2013), 2139 (2014), 2165 (2014), 2191 (2014), 2199 (2015), 2254 (2015), 2258 (2015), 2268 (2016), 2328 (2016), 2332 (2016) och 2336 (2016),

–  med beaktande av uttalandet av den 20 februari 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och kommissionsledamoten med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, om den humanitära situationen i östra al-Ghuta och Idlib (Syrien),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2393 (2017) av den 19 december 2017 om tillstånd för tillhandahållande av bistånd över statsgränser och andra gränslinjer i Syrien,

–  med beaktande av uttalandet av den 25 november 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den syriska oppositionens konferens i Riyadh,

–  med beaktande av uttalandena av den 9 juli 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om eldupphör i Syrien,

–  med beaktande av förklaringen av den 5 april 2017 från medordförandena för givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet av den 14 mars 2017 EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,

–  med beaktande av rådets beslut om EU:s restriktiva åtgärder mot de ansvariga för det våldsamma förtrycket i Syrien, däribland det senaste av den 26 februari 2018(2),

–  med beaktande av rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Arabrepubliken Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och av människorättsrådets resolutioner om Arabrepubliken Syrien,

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga och samtliga FN-konventioner som Syrien har anslutit sig till,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Syriens sjuåriga inbördeskrig fortsätter, trots flera internationella ansträngningar för att uppnå ett eldupphör och lägga grunden för en förhandlingslösning. Följaktligen är den humanitära situationen i landet fortfarande katastrofal. Omkring 5,6 miljoner människor i 1 244 samhällen befinner sig i akut behov av hjälp, däribland 2,9 miljoner i svårtillgängliga och belägrade områden.

B.  FN har rapporterat att nästan 100 000 civila tvingades fly från många samhällen i södra och sydöstra Idlib-provinsen, på grund av ett omfattande angrepp av regeringsstyrkorna med stöd av ryska styrkor och Iran-stödda milisgrupper. Denna nedtrappningszon står på randen till kollaps, och en attack från regimen kan vara överhängande, med risk för ännu en humanitär katastrof.

C.  Flera områden och städer, såsom östra al-Ghuta, Yarmuk, Foua och Kefraya, har länge stått under blockad, med allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen och ingen möjlighet att leverera humanitärt bistånd på ett hållbart sätt. Under de allra senaste veckorna, och trots att östra al-Ghuta betraktas som en nedtrappningszon, har området och dess befolkning som uppskattas till 400 000 invånare utsatts för omfattande och urskillningslös bombning utförd av den syriska regimen och dess allierade, vilket har skadat skolor och vårdinrättningar, och det har även förekommit beskyllningar om användning av kemiska vapen. Situationen i östra al-Ghuta är så allvarlig att FN:s generalsekreterare António Guterres, har beskrivit den som ”helvetet på jorden”.

D.  Att beröva civilbefolkningen grundläggande livsmedel och läkemedel är en oacceptabel stridsmetod som är förbjuden enligt internationell humanitär rätt. Att förhindra evakueringsinsatser och tillhandhållande av humanitärt bistånd och hälso- och sjukvård utgör flagranta kränkningar av internationell humanitär rätt och flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

E.  Det har uppskattats att 1 000 barn har dödats eller skadats i hela Syrien, endast under de två första månaderna 2018. Civila används som mänskliga sköldar i IS-kontrollerade områden, och barn rekryteras och används i terroristverksamhet.

F.  I FN:s befolkningsfonds rapport Voices from Syria 2018 - Assessment Findings of the Humanitarian Needs Overview, som offentliggjordes 2017, framgår att ett stort antal syriska kvinnor och flickor rutinmässigt tvingas till sexuellt utnyttjande, tvångsäktenskap och andra oacceptabla övergrepp som motprestation för bistånd. Sådana övergrepp har varit kända för FN sedan åtminstone 2015. Denna typ av praxis är särskilt utbredd i områden där hjälporganisationers tillträde förhindras av den syriska regimen och där de är tvungna att anlita tredje parter och lokala aktörer för att tillhandahålla bistånd.

G.  Turkiets ”operation olivkvist” i kurdkontrollerade provinsen Afrin har lagt till en ny aspekt i konflikten i Syrien, vilket ger upphov till ytterligare humanitära problem och oro över de negativa effekterna på den känsliga inre balansen i Syrien och/eller ansträngningar för att uppnå en förhandlingslösning. Europaparlamentet betonar att ett stort antal civila dödsoffer redan har rapporterat och att ytterligare hundratals civila liv är i fara. EU har tydligt framfört dessa betänkligheter, uppmanat Ankara att upphöra med sin offensiv och betonat behovet av att fokusera på att besegra FN-förtecknade terroristorganisationer.

H.  Europeiska unionen förblir fast besluten att framgångsrikt slutföra förhandlingarna under överinseende av FN:s särskilda sändebud för Syrien, den så kallade Genèveprocessen. EU fortsätter att stödja denna process, bland annat genom att anordna den andra givarkonferensen i Bryssel till stöd för Syriens och dess grannländers framtid, vilken kommer att äga rum den 24 och 25 april 2018.

I.  Pakterna mellan EU och Jordanien och mellan EU och Libanon har potential att utgöra en banbrytande modell för att hantera flyktingfrågan som en möjlighet till utveckling och uppmuntra politiska reformer för att stärka skyddet för flyktingar i deras värdländer. Genomförandet släpar dock efter.

J.  Kriget har förstört Syriens fysiska och sociala infrastruktur, däribland bostadshus, skolor, sjukhus och vattenförsörjningssystem. Landet är fullt med explosionsfaror, i form av exempelvis minor och odetonerade bomber, och könsbaserat våld fortsätter att genomsyra livet för kvinnor och flickor. Därför saknas det i dagsläget förutsättningar för ett säkert och värdigt återvändande för syriska flyktingar.

K.  Situationen i Syrien och avsaknaden av en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess fortsätter att hindra ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för Syrien och framför allt det omfattande stöd som unionen kan ge för återuppbyggnaden av landet.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt de fruktansvärda grymheter som fortsätter att utspela sig i Syrien, efter sju års inbördeskrig. Parlamentet kräver ett fullständigt genomförande av Genèvekommunikén och FN:s säkerhetsråds resolution 2254 av den 18 december 2015, vilka lade grunden för en fredlig lösning på konflikten. Parlamentet försvarar ihärdigt Genèveprocessen som det internationellt överenskomna och inkluderande forumet för att diskutera de huvudsakliga politiska aspekterna av den syriska krisen och uppnå varaktig fred, på grundval av en ny konstitution och genomförande av demokratiska val, under FN:s överinseende.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt den omfattande och urskillningslösa offensiven mot östra al-Ghuta och den misstänkta användningen av klorgas i denna attack. Parlamentet kräver ett omedelbart slut på alla fientligheter och fullständig respekt för FN:s säkerhetsråds resolution 2401 (2018), som antogs enhälligt och som kräver att alla parter, särskilt den syriska regimen och dess allierade, utan dröjsmål upphör med alla fientligheter under minst 30 dagar i följd för att säkerställa ett varaktigt humanitärt uppehåll och möjliggöra leverans av livräddande humanitärt bistånd och medicinska evakueringar av sjuka och sårade.

3.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland, Iran och Turkiet, som garanter för avtalet om nedtrappning (Astanaprocessen), att använda sitt inflytande över den syriska regimen för att lindra situationen i östra al-Ghuta, och för att säkerställa respekt för vapenvilan i alla nedtrappningszoner, däribland i Idlib, vilket redan begärts av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten), Federica Mogherini, i en skrivelse till utrikesministerierna i dessa tre länder, till följd av mötet i rådet (utrikes frågor) den 26 februari 2018. Parlamentet noterar beslutet av Ryssland, Iran och Turkiet att anordna ett nytt toppmöte i april för att diskutera Syrien och eventuella åtgärder i regionen. Parlamentet betonar att dessa åtgärder inte på något sätt får strida mot eller undergräva de FN-ledda samtalen/Genèveprocessen.

4.  Europaparlamentet fortsätter att vara allvarligt oroat över situationen i Afrin, däribland en möjlig konfrontation mellan turkiska styrkorna och styrkor under Assad eller Ryssland, och de ökande spänningarna med Förenta staterna. Parlamentet instämmer med den ståndpunkt som uttryckts av vice ordföranden/den höga representanten, att öppnandet av nya fronter i Syrien inte ligger i Turkiets säkerhets intresse, och varnar för en ytterligare försämring av den humanitära krisen i landet.

5.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på operation olivkvist, som visar sig vara en oproportionerlig åtgärd då den ursprungligen motiverades av säkerhetsskäl och tillkännagavs vara begränsad i räckvidd och omfattning. Parlamentet kräver full respekt för internationell humanitär rätt, inbegripet skydd av civilbefolkningen. Parlamentet betonar att militära insatser bör fokusera på kampen mot FN-förtecknade terroristorganisationer och påminner om att FN:s säkerhetsråd i sin senaste resolution – 2401 (2018) – uppmanar till eldupphör i hela Syrien, vilket därför inbegriper Afrin. Parlamentet betonar vidare att den resolutionen inte inkluderar Kurdiska folkets skyddsenheter (YPG) bland de terroristorganisationer som utgör legitima mål och att YPG-styrkor i Afrin redan har meddelat att de är beredda att godta eldupphöret.

6.  Europaparlamentet kräver återigen säkert, snabbt och obehindrat tillträde för humanitära insatser i hela Syrien och välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 2393 (2017) som förnyade tillståndet för gränsöverskridande tillträde och tillträde över konfliktens skiljelinjer för humanitärt bistånd i Syrien med ytterligare 12 månader (till den 10 januari 2019).

7.  Europaparlamentet betonar att resolutionen uppmanade de syriska myndigheterna och alla parter att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt, och varnade för att det kan utgöra en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten att neka tillträde för bistånd. Parlamentet beklagar att Ryssland och Kina lade ner sina röster i stället för att rösta för resolutionen, och att förbehåll har uttryckts av den syriska regimen och den ryska regeringen när det gäller framtida förlängningar. Parlamentet uppmuntrar FN och dess genomförande partner att fortsätta vidta åtgärder för att utöka de humanitära leveranserna till svårtillgängliga och belägrade områden, bland annat genom att på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt använda gränsövergångar enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2165.

8.  Europaparlamentet beklagar djupt de upprepade ryska vetona i säkerhetsrådet och att ingen överenskommelse nåddes om förnyandet av mandatet för OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism, innan det löpte ut den 17 november 2017. Parlamentet anser att denna hållning från en permanent medlem av säkerhetsrådet med ett särskilt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet är skamlig. Parlamentet understryker att hindrande av internationella utredningar i världens ögon är mer ett tecken på skuld än något annat.

9.  Europaparlamentet understryker att det inte får förekomma någon tolerans eller straffrihet för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien. Parlamentet upprepar sitt krav på oberoende, opartiska, fullständiga och trovärdiga utredningar och åtal mot de ansvariga, och stödjer arbetet i den opartiska och oberoende mekanismen om internationella brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2012. Parlamentet noterar med tillfredsställelse EU:s beslut att ge 1,5 miljoner euro i ekonomiskt stöd till mekanismen genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet betonar dock att stöd kommer att behövas även efter programperioden på 18 månader. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden, och förväntar sig att frågan om den opartiska och oberoende mekanismen kommer att tas upp och lösas vid den andra givarkonferensen i Bryssel till stöd för Syriens och dess grannländers framtid. Parlamentet efterlyser dessutom stöd till organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer som samlar in och lagrar bevis för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt.

10.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för principen om universell jurisdiktion för att bekämpa straffrihet, och välkomnar de åtgärder som ett antal av EU:s medlemsstater har vidtagit i detta syfte. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att i nära samordning med likasinnade länder undersöka möjligheten att tillsätta en domstol för de krigsförbrytelser som begåtts i Syrien i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen.

11.  Europaparlamentet välkomnar dessutom att två syriska ministrar som utsågs i januari 2018 och är ansvariga för repressiva åtgärder mot det syriska folket den 26 februari 2018 lades till förteckningen över personer som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen. Parlamentet betonar vikten av att alla medlemsstater fullt ut respekterar rådets beslut 2011/273/GUSP och verkställer sanktionerna.

12.  Europaparlamentet är bestört över rapporterna om kvinnor och flickor som utsätts för utpressning och sexuella övergrepp av biståndsgivare, tredje parter och lokala tjänstemän som vidarebefordrar bistånd från humanitära organisationer och organ. Parlamentet slår fast att det inte får förekomma någon tolerans för sådana handlingar, kräver en grundlig utredning och betonar att alla de ansvariga måste straffas.

13.  Europaparlamentet erkänner den imponerande solidaritet som Jordanien, Libanon och Turkiet visat gentemot flyktingarna, och stödjer EU:s ekonomiska stöd som syftar till att ta itu med flyktingarnas och deras värdsamhällens akuta behov. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att medlemsstaterna ökar sitt ekonomiska stöd till värdländerna och välkomnar att den andra givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid i Bryssel kommer att vara inriktad på att kanalisera mer stöd från det internationella samfundet till länder som tar emot flyktingar.

14.  Europaparlamentet uttrycker oro över det rapporterade återsändandet av 66 000 flyktingar till Syrien 2017 och understryker behovet av att fullt ut respektera principen om non-refoulement. Parlamentet betonar att Syrien inte är säkert för återvändande flyktingar och att EU inte får stödja sådana återsändanden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att fullgöra sina egna åtaganden, däribland de som föreskrivs i New York-deklarationen, och säkerställa ansvarsdelning så att flyktingar kan fly från krigszoner i Syrien och finna skydd bortom de närmaste grannländerna, genom bland annat vidarebosättning och humanitära mottagandesystem.

15.  Europaparlamentet efterlyser största möjliga stöd till de mest utsatta grupperna i Syrien och dess grannländer, särskilt kvinnor, barn, människor med funktionsnedsättning, äldre, minoriteter och hbti-personer. Parlamentet betonar att EU bör se till att syriska barn och ungdomar garanteras en bra utbildning och yrkesutbildning så att de på ett smidigt sätt kan återintegreras i samhället.

16.  Europaparlamentet fördömer starkt användningen av barn i strid eller terroristattacker. Parlamentet betonar att det inte finns något rättfärdigande för attacker mot skolor, lekplatser, sjukhus och andra vårdinrättningar samt tätbefolkade områden.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2017)0227.

(2)

EUT L 54I, 26.2.2018, s. 8.

Senaste uppdatering: 14 mars 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy