Förfarande : 2018/2770(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0316/2018

Ingivna texter :

B8-0316/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0313

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 247kWORD 49k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0315/2018
2.7.2018
PE621.744v01-00
 
B8-0316/2018

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP))


Elena Valenciano, Francisco Assis, Ramón Jáuregui Atondo för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser (2018/2770(RSP))  
B8-0316/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela(1), den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela(2), den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela(3), den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela(4), den 27 april 2017 om situationen i Venezuela(5), den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela(6) och den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela(7),

–  med beaktande av uttalandena av den 26 januari 2018, den 19 april 2018 och den 22 maj 2018 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste utvecklingen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017, den 22 januari, den 28 maj och den 25 juni 2018,

–  med beaktande av det officiella besök i Colombia i mars 2018 som gjordes av Christos Stylianides, kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 april 2018 från parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2018 av Fatou Bensouda, åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet om Venezuela av den 31 mars 2017 av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rapporten av den 22 juni 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2017 av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare samt FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018,

–  med beaktande av Limagruppens förklaringar av den 23 januari, 14 februari, 21 maj och 15 juni 2018,

–  med beaktande av förklaringen av den 20 april 2018 från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) om den allt värre humanitära situationen i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, offentliggjord den 12 februari 2018, Democratic Institutions, the Rule of Law and Human Rights in Venezuela, liksom dess resolution av den 14 mars 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten i Venezuela fortsätter att försämras. Allt fler lämnar av olika orsaker landet, bland annat på grund av osäkerheten och våldet, människorättskränkningarna och den allt sämre situationen för rättsstaten, vartill kommer bristen på mat, läkemedel eller tillgång till väsentliga sociala tjänster, samt inkomstbortfall och stigande fattigdom.

B.  Enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) lever 87 % av Venezuelas befolkning i fattigdom, och 61,2 % i extrem fattigdom. Mödradödligheten har gått upp med 60 % och spädbarnsdödligheten med 30 %, och landet saknar 80 % av grundläggande medicinska förnödenheter och utrustning. Under 2017 ökade antalet malariafall med 69 % jämfört med året innan, och detta är enligt WHO den största ökningen i hela världen. Andra sjukdomar som tuberkulos och mässling är på väg att urarta till epidemier. Trots de skakande sifferuppgifterna fortsätter Venezuelas regering att förneka att det råder en humanitär kris och tackar nej till internationell hjälp.

C.  Den ekonomiska situationen har försämrats avsevärt. Internationella valutafonden har beräknat att hyperinflationen i Venezuela kommer att öka våldsamt från uppskattningsvis 2 400 % 2017 till 13 000 % 2018, vilket innebär en genomsnittlig prisökning med nästan 1,5 % i timmen.

D.  En rapport som offentliggjordes av OHCHR den 22 juni 2018 belyser hur de venezuelanska myndigheterna har underlåtit att utkräva ansvar av personer som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive dödanden, överdriven insats av maktmedel mot demonstranter, godtyckliga frihetsberövanden, misshandel och tortyr. Det verkar också vara mycket vanligt med straffrihet för säkerhetstjänstemän som misstänks för utomrättsligt dödande av demonstranter. Sådana uppgifter talar för att läget i landet blir alltmer spänt.

E.  Dagens av människan framkallade kris i Venezuela, i alla sina otaliga former, håller på att leda till en av de största folkförflyttningar som någonsin inträffat i regionen. Enligt återhållsamma myndighetsuppgifter, som återgetts av Internationella organisationen för migration (IOM) har fler än två miljoner venezuelanska medborgare lämnat landet sedan 2014, och inemot en miljon av dem endast mellan åren 2015 och 2017. Det överväldigande flertalet venezuelaner som flytt från landet (84 % enligt IOM) har tagit sin tillflykt till andra länder i Latinamerika.

F.  Enligt IOM uppehåller sig det största antalet venezuelaner i Colombia, som har över 820 000 venezuelaner bosatta på sitt territorium. Sedan kommer Peru med nästan 350 000, Argentina med 95 000 och Brasilien med 50 000. 520 000 venezuelaner i regionen har kommit åt att bosätta sig under olika lagliga former, och över 280 000 har gjort anspråk på flyktingstatus runt om i världen. Uppskattningsvis över 60 % av venezuelanerna befinner sig fortfarande i en irreguljär situation. Vägarna över havet blir allt viktigare, särskilt till de västindiska öarna Aruba, Curaçao, Bonaire, och Trinidad och Tobago. Påfrestningarna för värdländerna blir allt större när det gäller att tillhandahålla stöd för nyanlända.

G.  FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har gått ut med ytterligare ett upprop om 46,1 miljoner US-dollar för att inledningsvis täcka nio UNHCR-insatser, med tyngdpunkten förlagd till de huvudsakliga värdländerna, alltså Brasilien, Colombia, Costa Rica, Ecuador, Mexiko, Panama, Peru och södra Västindien. Uppropet handlar också om insatser i Venezuela. Fram till den 13 juni 2018 hade endast 44 % av detta belopp (20,5 miljoner US-dollar) betalats ut, vilket innebär att 56 % i dagens läge återstår att finansiera.

H.  Den 7 juni 2018 tillkännagav kommissionen ett paket på 35,1 miljoner euro i katastrofhjälp och utvecklingsbistånd för att stödja Venezuelas folk och de krisdrabbade grannländerna. Detta ekonomiska stöd kommer att läggas till de 37 miljoner euro som EU redan avsatt till förmån för humanitär hjälp och samarbetsprojekt i landet.

I.  De val som hölls i Venezuela den 20 maj 2018 var varken fria eller rättvisa och valresultaten saknar all trovärdighet då valprocessen inte inbegrep nödvändiga garantier för inkluderande och demokratiska val.

J.  Varje månad kommer över 12 000 venezuelaner in i den brasilianska delstaten Roraima. Ungefär 2 700 av dem uppehåller sig i staden Boa Vista. Venezuelanerna står redan för över 7 % av stadens befolkning, och om det fortsätter så här kommer det vid utgången av året att finnas över 60 000 venezuelaner där. Denna folktillströmning innebär en enorm belastning för stadens offentliga tjänster, alltså folkhälsa och utbildning. Roraima är en av Brasiliens fattigaste delstater, med en mycket inskränkt arbetsmarknad och ekonomi, något som ytterligare hindrar integrationen av migranter och flyktingar.

K.  Europaparlamentet sände ut en ad hoc-delegation till gränserna mellan Venezuela och Colombia från och med den 25 till och med den 30 juni 2018, för att bedöma krisens konsekvenser på ort och ställe.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land på grund av bristen på sådana grundläggande livsförnödenheter som mat, grundläggande hälso- och sjukvård och läkemedel. Parlamentet är också djupt oroat över den förtvivlade humanitära situationen i Venezuela som har lett till en aldrig tidigare skådad tillströmning av flyktingar till grannländerna och andra länder.

2.  Europaparlamentet efterlyser en omedelbar överenskommelse om en plan som ger humanitärt krisbistånd tillträde till landet och de venezuelanska myndigheterna uppmanas att snarast möjligt tillåta att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet, och att bevilja tillträde för internationella organisationer som vill bistå allmänheten. Parlamentet efterlyser en snabb akutinsats mot undernäringen hos de mest utsatta grupperna.

3.  Europaparlamentet erkänner vikten av de åtgärder som ett flertal länder i regionen vidtagit mot situationen och berömmer dem, framför allt arbetet med att skapa ställning som reguljär migrant genom viseringar och tillfälliga uppehållstillstånd, och erkännandet av flyktingar enligt Cartagenaförklaringen om flyktingar från 1984. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater till omedelbara, skyddsinriktade insatser för venezuelanska migranter eller flyktingar på sitt territorium, såsom viseringar av humanitära skäl, särskilda uppehållsarrangemang, eller andra regionala ramar för migration, med de relevanta garantierna för skydd,

4.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att utforma ett samordnat, övergripande och regionalt svar på krisen och att intensifiera sitt ekonomiska och materiella stöd till mottagarländerna genom att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet påpekar att det fortfarande fattas finansiering till ett värde av 25,6 miljoner dollar, enligt vad som begärts i UNHCR:s upprop om ytterligare stöd.

5.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta med sitt ekonomiska stöd och att vid behov utöka det, mot bakgrund av den allt värre situationen och dess konsekvenser för flyktingströmmarna.

6.  Europaparlamentet upprepar att den humanitära krisen har sin upprinnelse i en politisk kris. Parlamentet erinrar om att den enda utvägen ur krisen heter dialog och förhandlingar. Parlamentet uttrycker sitt stöd för en politisk förhandlingslösning, såsom enda sätt att skapa varaktig stabilitet i landet och låta landet komma till rätta med den djupgående krisen och befolkningens akuta behov.

7.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att göra sitt yttersta för att underlätta de internationella medlingsinsatser som behövs för att säkerställa att det inleds en livsduglig politisk dialog.

8.  Europaparlamentet uppmanar de venezuelanska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla människorättskränkningar, inklusive kränkningar som riktar sig mot civila, samt att fullt ut respektera alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att återinföra den demokratiska ordningen, vilket måste ske för att det ska bli slut på den allt värre krisen.

9.  Europaparlamentet efterlyser att det ska hållas ett nytt presidentval som följer internationellt erkända demokratiska normer och landets konstitutionella ordning. Parlamentet erinrar om att det behövs respekt för samtliga demokratiskt valda institutioner, framför allt nationalförsamlingen, liksom att alla politiska fångar måste friges och att demokratins principer, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna måste upprätthållas.

10.  Europaparlamentet påpekar att detta upprop om nyval måste syfta till att återvälja landets viktigaste institutioner, alltså presidentämbetet och nationalförsamlingen. Parlamentet erinrar om att villkoren för dessa val bör bli föremål för överenskommelse mellan regeringen och oppositionen inom en öppen, jämlik och rättvis ram, där det föreskrivs internationell observation och inte uppställs några begränsningar för politiska partier eller kandidater, och där alla venezuelaners politiska rättigheter till fullo respekteras.

11.  Europaparlamentet stöder uppropet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om att inrätta en undersökningskommission för att utreda situationen i Venezuela och fördjupa Internationella brottmålsdomstolens engagemang. Parlamentet uppmanar EU att spela en aktiv roll i detta avseende.

12.  Europaparlamentet erinrar om sin begäran att så snart som möjligt få skicka en delegation från Europaparlamentet till Venezuela och föra en dialog med alla parter som är inblandade i konflikten.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias regering och kongress, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

 

(1)

EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.

(2)

EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.

(3)

EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0269.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2017)0200.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0041.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2018)0199.

Senaste uppdatering: 4 juli 2018Rättsligt meddelande