Förfarande : 2018/2770(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0317/2018

Ingivna texter :

B8-0317/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0313

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 335kWORD 49k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0315/2018
2.7.2018
PE621.745v01-00
 
B8-0317/2018

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser  (2018/2770(RSP))


Charles Tannock, Karol Karski, Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Czarnecki, Monica Macovei, Ruža Tomašić, Angel Dzhambazki, Geoffrey Van Orden, Pirkko Ruohonen‑Lerner, Jana Žitňanská, Jan Zahradil, Raffaele Fitto för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser  (2018/2770(RSP))  
B8‑0317/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela(1), av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela(2), av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela(3), av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela(4), av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela(5), av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela(6) och av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela(7),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2018 från chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen, Fatou Bensouda,

–  med beaktande av uttalandet om Venezuela av den 31 mars 2017 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rapporten av den 22 juni 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2017 från FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare samt FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018,

–  med beaktande av förklaringarna av den 23 januari, 14 februari, 21 maj och 15 juni 2018 från Limagruppen,

–  med beaktande av förklaringen av den 20 april 2018 från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) om den allt värre humanitära situationen i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten av den 29 maj 2018 från OAS generalsekretariat och panelen av oberoende internationella experter om möjliga brott mot mänskligheten i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, offentliggjord den 12 februari 2018, Democratic Institutions, the Rule of Law and Human Rights in Venezuela, liksom dess resolution av den 14 mars 2018,

–  med beaktande av förklaringarna av den 26 januari, 19 april och 22 maj 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste utvecklingen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017, den 22 januari 2018, den 28 maj 2018 och den 25 juni 2018,

–  med beaktande av uttalandet av kommissionens ledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, om det officiella besöket i Colombia i mars 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 april 2018 från parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten i Venezuela fortsätter att försämras. Venezuela står inför en aldrig tidigare skådad politisk, social, ekonomisk och humanitär kris som kräver allt fler dödsoffer och leder till ett ökande antal flyktingar och migranter.

B.  Allt fler människor i Venezuela, i synnerhet sårbara grupper som kvinnor, barn och sjuka, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till sjukvård av god kvalitet, läkemedel, mat och vatten. Trots att det internationella samfundet står berett framhärdar den venezuelanska regeringen beklagligt nog i sitt förnekande av problemet och sin vägran att öppet ta emot och underlätta utdelandet av internationellt humanitärt bistånd.

C.  Den ekonomiska situationen har försämrats avsevärt. Internationella valutafonden har beräknat att hyperinflationen i Venezuela kommer att skjuta i höjden från uppskattningsvis 2 400 procent 2017 till 13 000 procent 2018, vilket innebär en genomsnittlig prisökning med nästan 1,5 procent i timmen.

D.  En rapport som offentliggjordes av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter den 22 juni 2018 belyser hur de venezuelanska myndigheterna har underlåtit att utkräva ansvar av personer som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive dödande, övervåld mot demonstranter, godtyckliga frihetsberövanden, misshandel och tortyr. Det tycks även råda en utbredd straffrihet för säkerhetstjänstemän som misstänks för utomrättsligt dödande av demonstranter. Sådana uppgifter pekar på att läget i landet blir alltmer spänt.

E.  Valet den 20 maj 2018 följde inte de internationella miniminormerna för en trovärdig process och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, transparens och rättsstatliga principer. Detta försvårar ytterligare arbetet med att lösa den politiska krisen. EU och andra demokratiska organisationer har varken erkänt valet eller de myndigheter som tillsatts genom denna illegitima process.

F.  Dagens kris i Venezuela, i alla sina otaliga aspekter, orsakar nu den största folkförflyttning som någonsin bevittnats i regionen. Enligt UNHCR och Internationella organisationen för migration (IOM) har det totala antalet venezuelaner som lämnat landet ökat dramatiskt, från 437 000 år 2005 till fler än 1,6 miljoner år 2017. Omkring 945 000 venezuelaner lämnade landet mellan 2015 och 2017. 2018 hade över två miljoner människor lämnat landet sedan 2014. Antalet venezuelanska medborgare som söker asyl runt om i världen har ökat med 2 000 procent sedan 2014 och uppgick till över 280 000 i mitten av juni 2018.

G.  Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) är det Colombia som har tagit emot merparten av de fördrivna människorna, med över 820 000 venezuelaner på sitt territorium. Cúcuta och Boa Vista, som ligger på gränsen mot Venezuela, upplever en stor tillströmning av människor som ofta är vid fruktansvärt dålig hälsa och lider av svår näringsbrist. Stora tillströmningar av flyktingar och migranter kommer även till Peru, Chile, Argentina, Panama, Brasilien, Ecuador, Mexiko, Dominikanska republiken, Costa Rica, Uruguay, Bolivia och Paraguay. Rutterna till havs blir allt viktigare, särskilt till västindiska öar som Aruba, Curaçao, Bonaire samt Trinidad och Tobago. Europeiska länder, framför allt Spanien, påverkas också i allt högre grad. Påfrestningarna på värdländerna blir allt större i fråga om att tillhandahålla stöd till nyanlända.

H.  Den 17 mars 2018 anslog EU 31 miljoner euro i humanitärt bistånd till Latinamerika och Västindien, därav 6 miljoner euro till Colombia och ytterligare 2 miljoner euro till de människor som drabbats av krisen i Venezuela. Den 7 juni 2018 tillkännagav kommissionen ett paket på 30,1 miljoner euro i katastrofhjälp och utvecklingsbistånd på medellång sikt till stöd för det venezuelanska folket och de grannländer som påverkas av krisen. 2018 anslogs 5 miljoner euro genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred till konfliktförebyggande verksamhet på gränsen till Brasilien och Colombia.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat och bestört över den förödande humanitära situationen i Venezuela, som har lett till många dödsfall och en tillströmning utan motstycke av flyktingar och migranter till såväl grannländerna som länder längre bort. Parlamentet står solidariskt med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land på grund av bristen på de mest grundläggande livsförnödenheterna, såsom livsmedel, dricksvatten, sjukvård och läkemedel.

2.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Venezuela att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den förvärras ytterligare och främja politiska och ekonomiska lösningar som tryggar säkerheten för hela civilbefolkningen och stabiliteten i landet och regionen.

3.  Europaparlamentet begär att de venezuelanska myndigheterna omedelbart tillåter att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, och i synnerhet att sjukdomar som mässling, malaria, difteri och mul- och klövsjuka inte dyker upp på nytt, och att de beviljar obehindrat tillträde för internationella organisationer som vill bistå alla drabbade samhällssektorer. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av akutinsatser mot undernäring bland de mest sårbara grupperna, såsom kvinnor, barn och sjuka.

4.  Europaparlamentet lovordar den colombianska regeringen för dess snabba reaktion och dess stöd till alla venezuelaner som kommer till landet. Parlamentet berömmer även Brasilien och andra länder i regioner, i synnerhet Peru, regionala och internationella organisationer, privata och offentliga organ, katolska kyrkan samt vanliga medborgare i hela regionen för deras aktiva hjälp till och solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter.

5.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att utforma ett samordnat, övergripande och regionalt svar på krisen och att intensifiera sitt ekonomiska och materiella stöd till mottagarländerna genom att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet välkomnar det humanitära bistånd från EU som hittills anslagits, och efterlyser snarast möjligt ytterligare humanitärt stöd som frigörs via fonder för nödåtgärder, i syfte att möta de snabbt ökande behoven bland människor i grannländerna som påverkas av krisen i Venezuela.

6.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att omedelbart sätta stopp för alla människorättskränkningar, däribland kränkningar som riktar sig mot civila, och att fullt ut respektera alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten. Vidare uppmanas de venezuelanska myndigheterna eftertryckligen att återinföra den demokratiska ordningen, som är en nödvändig förutsättning för att få ett slut på den eskalerande krisen.

7.  Europaparlamentet begär att det ska hållas ett nytt presidentval som följer internationellt erkända demokratiska normer och landets konstitutionella ordning. Parlamentet betonar att den rättmätiga regering som bildas efter ett sådant val utan dröjsmål måste ta tag i den pågående ekonomiska och sociala krisen i Venezuela och arbeta för nationell försoning.

8.  Europaparlamentet välkomnar det snabba antagandet av ytterligare riktade sanktioner som kan återkallas, som inte drabbar Venezuelas befolkning och som infördes till följd av det illegitima valet den 20 maj 2018, vilket inte erkändes internationellt och hölls utan någon överenskommelse om datum eller villkor samt under omständigheter som gjorde det omöjligt för alla politiska partier att delta på lika villkor. Parlamentet påminner om att nya sanktioner kan införas mot dem som bär ansvaret för den tilltagande politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen, framför allt president Nicolás Maduro.

9.  Europaparlamentet stöder till fullo Internationella brottmålsdomstolens utredningar av de omfattande brott och repressiva handlingar som begåtts av Venezuelas regim, och uppmanar EU att spela en mer aktiv roll i detta avseende. Parlamentet stöder uppropet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om att inrätta en undersökningskommission som ska utreda situationen i Venezuela och att fördjupa Internationella brottmålsdomstolens deltagande.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias, Republiken Brasiliens och Republiken Perus regeringar och parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare samt Limagruppen.

 

 

(1)

EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.

(2)

EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.

(3)

EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.

(4)

Antagna texter, P8_TA(2016)0269.

(5)

Antagna texter, P8_TA(2016)0200.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2018)0041.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2018)0199.

Senaste uppdatering: 4 juli 2018Rättsligt meddelande