Förfarande : 2018/2685(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0547/2018

Ingivna texter :

B8-0547/2018

Debatter :

PV 29/11/2018 - 5
CRE 29/11/2018 - 5

Omröstningar :

PV 29/11/2018 - 8.19
CRE 29/11/2018 - 8.19
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0484

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 313kWORD 61k
20.11.2018
PE631.534v01-00
 
B8-0547/2018

till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0418/2018

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (2018/2685(RSP))


Rosa Estaràs Ferragut för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (2018/2685(RSP))  
B8-0547/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)(1), särskilt artikel 6 om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw, 1979) och dess fakultativa protokoll (1999),

–  med beaktande av gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter(2),

–  med beaktande av artiklarna 10, 19 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(3),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426) och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta förslag(4),

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik Discrimination Generated by the Intersection of Gender and Disability,

–  med beaktande av rapporten från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU, med särskild uppmärksamhet på kapitel 8 om Gender and disability,

–  med beaktande av EIGE:s jämställdhetsindex 2017,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (O-000117/2018 – B8-0418/2018),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Över 80 miljoner människor med funktionsnedsättning bor i EU. En av fyra européer har en familjemedlem med funktionsnedsättning. Det finns cirka 46 miljoner kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i EU, vilket utgör cirka 16 % av den totala kvinnliga befolkningen och representerar 60 % av den totala populationen av personer med funktionsnedsättning.

B.  Ordet ”funktionsnedsättning” omfattar ett stort antal tillfälliga, kortsiktiga eller långsiktiga personliga situationer som kräver anpassade politiska åtgärder och inkluderar psykiska problem.

C.  Förändrad demografi och en åldrande befolkning innebär att fler människor får en funktionsnedsättning senare i livet.

D.  Endast 18,8 % av kvinnor med funktionsnedsättning är anställda i EU. 45 % av kvinnor i arbetsför ålder (dvs. i åldrarna 20–64) med funktionsnedsättning är inaktiva, motsvarande siffran för män är 35 %.

E.  75 % av personer med svår funktionsnedsättning har ingen möjlighet att fullt ut delta på den europeiska arbetsmarknaden, och kvinnor med funktionsnedsättning löper två till fem gånger större risk att bli offer för våld än kvinnor utan funktionsnedsättning.

F.  34 % av kvinnor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har under sitt liv utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner.

G.  Sterilisering av kvinnor med funktionsnedsättning utan deras vetskap eller samtycke är en utbredd form av våld, som särskilt påverkar medlemmar av etniska minoriteter, såsom romska kvinnor.

H.  Åtstramningsåtgärder inverkar negativt på kvinnor och personer med funktionsnedsättning i allmänhet, vilket resulterar i flerfaldig diskriminering.

I.  Det finns en brist på synlighet av personer med funktionsnedsättning i det offentliga livet och i medier.

J.  Omkring två tredjedelar av vårdarna i EU är kvinnor. 80 % av vård i EU tillhandahålls av obetalda vårdare och 75 % av dessa är kvinnor. Det ekonomiska värdet av den obetalda informella vården och omsorgen i EU, uttryckt i procent av de totala kostnaderna för den formella långvariga vården och omsorgen, beräknas uppgå till mellan 50 och 90 %.

K.  Funktionsnedsatta kvinnors sociala och ekonomiska deltagande är avgörande för att EU:s övergripande ekonomiska och sociala strategi ska bli framgångsrik.

L.  Kvinnor med funktionsnedsättning möter ofta flera former av diskriminering på grund av, bland annat, sin könsidentitet, könsuttryck och könskaraktär, vilket bidrar till en feminisering av fattigdomen.

M.  Personer med funktionsnedsättning och i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning har lägre inkomster och löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Situationen för yrkesarbetande kvinnor med funktionsnedsättning har över tiden försämrats jämfört med situationen för män (siffran för kvinnor som riskerade fattigdom som förvärvsarbetande var 10 % 2007 och 12 % 2014).

N.  Teknisk utveckling är full av både möjligheter och utmaningar, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning, eftersom den globala arbetsstyrkan använder digitala verktyg i allt större utsträckning.

O.  Stöd, skydd och kommunikation samt hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive de som rör primärvården, våld mot kvinnor, barnomsorg och moderskap, bör finnas fullt tillgängliga på alla språk och i alla former och format för alla kvinnor, och särskilt för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

P.  Fullt deltagande av personer med funktionsnedsättning, enligt vad som avses i artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i det politiska och offentliga livet där de ofta underrepresenterade, kommer att förbli en from förhoppning, framför allt för kvinnor, om frågan inte tas upp på tillfredsställande sätt.

Q.  Trots de många internationella konventionerna och bestämmelserna i EU-lagstiftningen, samt EU:s nuvarande handikappstrategi, utövar personer med funktionsnedsättning fortfarande inte sina medborgerliga och sociala rättigheter fullt ut. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning fortsätter att vara marginaliserade vad gäller beslutsfattande och framsteg inom jämställdheten.

R.  Jämställdhet blev inte horisontellt integrerad i EU:s handikappstrategi 2010–2020.

S.  Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor. Likabehandling kan säkerställas med hjälp av att genomdriva positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning.

T.  Genom att integrera en jämställdhetsdimension i EU:s handikappstrategi efter 2020 kommer man att bidra till en integrerad strategi för att avskaffa diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

U.  Månadslönen för män med funktionsnedsättning är högre än för kvinnor med funktionsnedsättning, samtidigt som båda lönerna i allmänhet är lägre än för andra arbetstagare, i en diskriminerande verklighet som består.

V.  Den nuvarande arbetsmarknaden är instabil och osäker, och ökningen av arbetslösheten innebär en minskning av möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete.

W.  Full integration i samhället uppnås främst genom högkvalitativ sysselsättning och tillgänglig och inkluderande undervisning, och sysselsättning betraktas därför inte bara som en inkomstkälla eftersom den också har blivit en mekanism för social integration då den skapar en länk med samhället, relationer mellan människor och en känsla av deltagande i det sociala, kulturella och ekonomiska livet.

X.  Kvinnor med funktionsnedsättning kan drabbas av unika former av övergrepp som är svåra att känna igen, såsom att en persons förflyttningshjälpmedel tas bort eller förstörs eller nekad tillgång till funktionsnedsättningsrelaterade resurser i samhället och/eller till behandlings- och vårdinrättningar.

Y.  Antal bröstcancerfall hos kvinnor med funktionsnedsättning är mycket högre än hos den allmänna kvinnliga befolkningen, på grund av att det saknas anpassad screening- och diagnosutrustning.

Z.  EIGE:s jämställdhetsindex 2017 visar att i genomsnitt 13 % av kvinnor med funktionsnedsättning upplever att deras medicinska behov inte tillgodoses och 12 % att deras tandvårdsbehov inte tillgodoses, samtidigt som 5 % av kvinnor utan funktionsnedsättning upplever att deras medicinska behov inte tillgodoses.

Allmänna rekommendationer

1.  Europaparlamentet upprepar att alla personer med funktionsnedsättning bör kunna åtnjuta sina rättigheter fullt ut med utgångspunkt i inkludering och fullt deltagande i samhället. Parlamentet betonar att detta endast är möjligt genom att genomdriva aktiv och offentlig politik och undanröja alla hinder för deltagande.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder för förebyggande, behandling, rehabilitering och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning och stöd till deras familjer, och att ta ansvar för en effektiv förverkligande av deras rättigheter, utan att det påverkar föräldrars eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter. Parlamentet uppmanar också till utvecklingen av en pedagogik som ökar kunskapen i samhället om skyldigheten att visa människor med funktionsnedsättning respekt och vara solidariska med dem, för att motverka den sociala diskriminering som de utsätts för.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden när det gäller ratificeringen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera de rättigheter och friheter samt det ansvar som fastställs i den, särskilt inom områden såsom sysselsättning, utbildning, hälsa, socialt skydd, bostäder, rörlighet, tillgång till rättvisa, kultur, sport, fritid och deltagande i sociala och politiska livet, samt det särskilda ansvar för rättigheterna för kvinnor och barn med funktionsnedsättning, som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

4.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning drabbas av dubbel diskriminering på grund av intersektionaliteten mellan kön och funktionsnedsättning, och kan ofta även utsättas för flerfaldig diskriminering som följer av intersektionaliteten mellan kön och funktionsnedsättning samt sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, könskaraktär, ursprungsland, klass, migrationsstatus, ålder, religion eller etnicitet.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att integrera funktionsnedsatta kvinnors och flickors perspektiv i sin jämställdhetsstrategi, sin politik och sina program, ett jämställdhetsperspektiv i sina handikappstrategier, och både ett jämställdhets- och ett funktionsnedsättningsperspektiv i alla andra politikområden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och innovation kring att utveckla produkter och tjänster för att stödja personer med funktionsnedsättning i deras vardagliga aktiviteter.

7.  Europaparlamentet understryker att antalet äldre ökar och att det enligt Världshälsoorganisationen är vanligare med funktionsnedsättning bland kvinnor som är särskilt berörda av detta fenomen med tanke på att de har en längre förväntad livslängd. Parlamentet betonar att det därför kommer att ske en proportionell ökning av antalet kvinnor med funktionsnedsättning.

8.  Europaparlamentet insisterar på att könsuppdelade uppgifter måste samlas in för att identifiera de former av intersektionell diskriminering som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för inom alla de områden som omfattas av Istanbulkonventionen, samt i alla relevanta fall.

9.  Europaparlamentet uppmanar EIGE att fortsätta att tillhandahålla analyser och bidrag på EU- och medlemsstatsnivå av den speciella situationen för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intersektionell diskriminering.

10.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning ofta ställs inför ännu större utmaningar och risker i de länder som är indragna i konflikter och i konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att i EU:s externa politik skydda kvinnor med funktionsnedsättning.

Rättigheter för kvinnor med funktionsnedsättning

11.  Europaparlamentet understryker att kvinnor med funktionsnedsättning måste säkerställas fullt åtnjutande av sina rättigheter när det gäller tillgång till högkvalitativ, lättillgänglig och ekonomiskt överkomlig utbildning, hälsovård, inklusive transspecifik sjukvård samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, sysselsättning, rörlighet, familjeliv, kroppsligt självbestämmande, sexualitet och äktenskap, samt de skyddsåtgärder som garanterar dessa rättigheter.

12.  Europaparlamentet påminner om att myndigheter på alla nivåer och berörda parter måste respektera och försvara rätten till ett självständigt liv och därför tillhandahålla de nödvändiga instrumenten och det nödvändiga stödet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, att ha valfrihet och kontroll över sitt eget liv och livsstil.

13.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste informeras om sina rättigheter och om de tjänster för medborgare, som är tillgängliga för dem. Parlamentet understryker att denna information måste tillhandahållas på ett enkelt och säkert sätt, med beaktande av de olika kommunikationsmetoder, medier och format som valts av dem och anpassats till dem. Parlamentet betonar att rätten till information inte får förväxlas med konceptualiseringen av behovet av att aktivt söka tillgång till rättigheter (flytta över ansvaret för att rättigheter förverkligas till de behövande), eftersom medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för att nå alla personer med funktionsnedsättning och säkerställa och garantera dem de rättigheter som föreskrivs i lag eller internationell konvention.

14.  Europaparlamentet efterlyser integreringen av personer med funktionsnedsättning i samhällets reguljära strukturer på alla nivåer, inklusive hälsa, utbildning och sysselsättning, med beaktande av att den ihållande och allmänt utbredda användningen av speciella strukturer eller tjänster leder till segregation och minskar lika möjligheter.

15.  Europaparlamentet erkänner behovet hos personer med funktionsnedsättning av att kunna få tillgång till säkra platser, t. ex. i form av klubbar och föreningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta bort hinder för rätten att rösta för personer med funktionsnedsättning, särskilt i valet till Europaparlamentet 2019.

Åtkomst

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomdriva politiska beslut som främjar tillgänglighet som ett avgörande steg mot integration och en nödvändig förutsättning för integreringen och deltagandet av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar också vikten av respekt för principerna om likabehandling och lika möjligheter när det gäller tillgänglighet och rörlighet.

18.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att medlemsstaterna vidtar åtgärder, särskilt när det gäller hälsa, utbildning, transport, stadsplanering och bostäder.

19.  Europaparlamentet är djupt oroat över att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning alltför ofta nekas tillgång till faciliteter på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet anser att det är oroväckande att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning nekas informerat samtycke beträffande användning av preventivmedel och att de även riskerar tvångssterilisering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda fysisk integritet, valfrihet och sexuell och reproduktiv självbestämmande när det gäller flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

20.  Europaparlamentet är oroat över att få länder har bestämmelser som säkrar rätten för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till rättsligt erkännande av könstillhörighet. Parlamentet konstaterar att rättsligt erkännande av könstillhörighet, även om tillåtet, kan vara otillgängligt för kvinnor och flickor ställda under förvaltarskap. Parlamentet noterar att obligatorisk psykiatrisk bedömning för att få tillgång till rättsligt erkännande av könstillhörighet hindrar tillgång för kvinnor och flickor med psykiska problem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta lagstiftning om rättsligt erkännande av könstillhörighet, som baseras på självbestämmande och med beaktande av tillgänglighetsrelaterade behov hos personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet identifierar behovet, när det gäller transport, av att medlemsstaterna utvecklar kollektivtrafikpolitik som underlättar rörlighet för personer med funktionsnedsättning, tillsammans med avlägsnandet av arkitektoniska hinder. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att anslå de EU-medel som behövs för att stödja utvecklingen av en sådan politik.

Arbets- och arbetsplatsrelationer som syftar till sysselsättning av hög kvalitet och en jämn balans mellan familje- och yrkesliv

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla politik som främjar integrationen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att en sådan politik bör främja tillgång till anställning som en förutsättning för social integration, som främjar lika möjligheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera speciella former av arbetslagstiftning som hanterar och integrerar de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, särskilt när det gäller regleringen av arbetstiden. Parlamentet betonar behovet av att definiera speciell arbetslagstiftning som beaktar behoven hos kvinnor med funktionsnedsättning när det gäller graviditet och moderskap, som slår vakt om att de får stanna kvar på arbetsmarknaden och som säkerställer arbetstagarskydd.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma behovet av arrangemang för att säkerställa att tillämpningen av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet och flexibel arbetstid är anpassad till de olika behoven i samband med flerbarnsfödslar, för tidiga födslar, adoptivföräldrar, medföräldrar, föräldrar med funktionsnedsättning, föräldrar med psykiska hälsoproblem, och föräldrar till barn med funktionsnedsättning, en kronisk sjukdom eller psykiska hälsoproblem.

25.  Europaparlamentet begär att man främjar rätten till hälsa och rehabilitering och en politik som syftar till att förebygga och avhjälpa olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar hos personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom lagstiftning som reglerar arbetslivet och social trygghet införa ”omsorgspoäng” för alla kön som likvärdiga perioder för att bygga upp pensionsrättigheter, i syfte att skydda dem som gör ett avbrott i anställningen för att ge informell omsorg till en omsorgsbehövande eller en familjemedlem och erkänna värdet av dessa omsorgsgivares arbete för hela samhället.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med sakkunskap om hur man kan komma vidare för att ta itu med intersektionell diskriminering.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och uppmuntra medlemsstaterna till att ta itu med diskriminering som orsakas av intersektionaliteten av könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, könskaraktär och funktionsnedsättning, genom mångfaldsutbildning och arbete med arbetsgivare när det gäller arbetsplatsåtgärder, t.ex. främjande av anonyma rekryteringsförfaranden.

Utbildning

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att man vid tillhandahållande av barnomsorg för barn i förskoleålder, inte enbart betonar tillgänglighet, utan också kvaliteten och överkomligheten av denna omsorg, särskilt för barn med funktionsnedsättning, samtidigt som hänsyn tas till behoven hos föräldrar med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att förbättra de offentliga investeringarna i skola och barnomsorg för yngre barn för dessa grupper av människor.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att kvinnor med funktionsnedsättning integreras i det allmänna utbildningssystemet och arbetslivet.

31.  Europaparlamentet framhåller att högre utbildningsstandard och utbildningskvalitet kommer att leda till större självbestämmande för kvinnor med funktionsnedsättning, eftersom utbildning är ett av de verktyg som mest påverkar samhällets framsteg, och ger de kunskaper och värden som krävs för att uppnå högre nivåer av välbefinnande och ekonomisk och personlig utveckling. Parlamentet understryker den särskilda betydelsen av högkvalitativ utbildning för personer med funktionsnedsättning.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa faktiska lika möjligheter i fråga om tillträde till utbildning genom att garantera en effektiv integrering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning i sina utbildningssystem på alla nivåer. Parlamentet efterlyser stöd för särskilda utbildningsbehov och undervisningsmaterial, som backas upp av inkluderande skolor i syfte att säkerställa lika tillträde till, men också framgång i utbildningssystemet.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i högkvalitativ utbildning för barn och vuxna med funktionsnedsättning, som en del av den allmänna undervisningen och därmed underlätta tillträdet, särskilt bland de mest missgynnade befolkningsgrupperna.

34.  Europaparlamentet efterlyser utbildningspolitik som syftar till att avlägsna de många hinder som kvarstår för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom sina traditionella utbildningsanstalter uppnå fysiska och/eller pedagogiska förhållanden som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att gå i dem. Parlamentet understryker därför behovet av att öka antalet lärare som åtföljer barn med funktionsnedsättning.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla strategier för att bekämpa mobbning och trakasserier, inklusive i utbildningssammanhang och på nätet, mot barn och ungdomar på grund av funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, migrationsstatus, klass, ålder, religion eller etnicitet.

36.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att ta hänsyn till behoven hos kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i utformningen och genomförandet av EU-program och initiativ, särskilt när det gäller utbildning, rörlighet och ungdomsåtgärder, samt att genomföra alla relevanta åtgärder för att säkerställa att de fortsätter att delta i sådana tillfällen.

Hälso- och sjukvård

37.  Europaparlamentet anser att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska ha tillgång till sjukvård och tandvård som uppfyller deras särskilda behov, inom områden som gynekologisk konsultation, läkarundersökningar, sexuell och reproduktiv hälsa, familjeplanering och anpassat stöd under graviditet, och transspecifik sjukvård. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa offentliga investeringar inom detta område och att deras nationella offentliga hälso- och sjukvård inkluderar faktisk tillgång till dessa tjänster.

38.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste få all relevant information för att göra det möjligt för dem att fritt fatta beslut om sin hälsa. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa tvångssterilisering.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa mål för omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning, som liknar Barcelonamålen, med övervakningsverktyg som mäter dessa tjänsters kvalitet och tillgänglighet samt rimliga prisnivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder för att säkerställa att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning har lika tillgång till både handikappspecifik hälso- och sjukvård och till reguljära tjänster.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med sakkunskap om hur man kan komma vidare för att ta itu med intersektionell diskriminering.

Könsrelaterat våld

42.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ett viktigt steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar EU att snabbt ratificera Istanbulkonventionen och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat den att göra det. Parlamentet uppmanar rådet att slutföra EU:s anslutning så snart som möjligt.

43.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper större risk att bli offer för könsrelaterat våld, särskilt våld i hemmet och sexuellt utnyttjande. Parlamentet påpekar att detta även gäller tvångssterilisering och påtvingad abort. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder och tillhandahålla högkvalitativa, lättillgängliga och skräddarsydda tjänster för att stoppa våldet mot kvinnor och barn och stödja våldsoffer, och tillhandahålla personal som är utbildad för att ge specialiserad rådgivning samt lämpligt rättsligt skydd och hjälp.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla yrkesverksamma på vård- och utbildningsområdet lämplig utbildning för att förebygga diskriminering och våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

45.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en omfattande europeisk strategi för att bekämpa våld mot kvinnor, som innehåller ett förslag till rättsakt för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, med särskild hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet efterlyser också inrättandet av ett EU-observatorium för könsbaserat våld.

46.  Europaparlamentet efterlyser särskilda politiska åtgärder för att hantera det våld och de övergrepp som berör personer med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter, särskilt kvinnor och flickor, inklusive hot, mobbning och trakasserier online samt våld i samband med formell och informell vård och omsorg.

Digital och mediaintegration

47.  Europaparlamentet betonar att mer måste göras för att få bukt med stereotyper och fördomar om funktionsnedsättning, och att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste bli mer synliga i medier för att förändra de samhällsnormer som stänger ute dem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhet i medieorganisationer, representativa organ och utbildningsinstitutioner, särskilt i deras styrelser, och att investera i initiativ för att öka allmänhetens medvetenhet, samt att noga övervaka och följa upp de framsteg som gjorts.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla program och tjänster för kvinnor med funktionsnedsättning, som fokuserar på deras digitala integration och betonar digitaliseringens enorma potential för kvinnor med funktionsnedsättning.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka tillgängligheten till medietjänster, med fullt åtkomliga internettjänster av högsta möjliga kvalitet, som anpassats till personer med funktionsnedsättning.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra programföretagen att fullt ut involvera kvinnor med funktionsnedsättning som deltagare och programledare i radio‐ och TV‐företag av alla slag.

Lagstiftning och genomförande

51.  Europaparlamentet beklagar att EU:s handikappstrategi 2010–2020, som för närvarande är i kraft, inte har lyckats med att främja antagandet av effektiva rättsakter, åtgärder eller strategier för att hantera segregeringen och avvisandet av kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och i det politiska livet, och i skolor och inlärningsmiljöer.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder för att möjliggöra och uppmuntra deltagande av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i det offentliga, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska livet, särskilt genom att minska hindren för rörlighet och uppmuntra kvinnor med funktionsnedsättning att bilda och ansluta sig till organisationer och nätverk, samt genom utbildning och mentorprogram.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla positiva åtgärder riktade till kvinnor med funktionsnedsättning i syfte att främja utbildning, placering av arbetstagare, tillgång till anställning, bevarande av arbetstillfällen, lika karriärvägar, anpassning på arbetsplatsen och balans mellan arbetsliv och privatliv.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla positiva åtgärder för att förstärka funktionsnedsatta kvinnors och flickors rättigheter, att inrätta en mekanism för att övervaka framstegen och att finansiera datainsamling och forskning om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till EU:s handikappstrategi 2020–2030 som fullt ut integrerar bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s framtida lagstiftning, politik och olika program och i överensstämmelse med FN:s konvention om barnets rättigheter och det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016−2019, så att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska kunna utnyttja sina rättigheter fullt ut som alla andra.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förankra normerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina rättsliga och politiska ramar i syfte att säkerställa att den människorättsbaserade inställningen till funktionsnedsättning fullt ut återspeglas i lag och politikutformning.

57.  Europaparlamentet understryker att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning bör, genom sina representativa organisationer, noga rådfrågas och aktivt engageras i utvecklingen och genomförandet av lagstiftning och politik för att säkerställa icke‑diskriminering och lika möjligheter, samt i övervakningen av deras effektivitet. Parlamentet efterlyser en verkligt strukturerad dialog mellan EU och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning vid utarbetandet av EU:s handikappstrategi 2020–2030.

58.  Europaparlamentet betonar att organisationer för personer med funktionsnedsättning måste engageras i förberedelserna, genomförandet och efterhandsutvärderingen av projekt som genomförs inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik.

Finansiering

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att optimera EU:s strukturfonder, inbegripet Europeiska socialfonden, i syfte att främja tillgänglighet och icke-diskriminering för kvinnor med funktionsnedsättning, och att göra finansieringsmöjligheter mer synliga, t.ex. för nystartade företag och stödja företagande i allmänhet.

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

 

(1)

EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

(2)

EUT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(3)

EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(4)

EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.

Senaste uppdatering: 27 november 2018Rättsligt meddelande