Förfarande : 2018/2684(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0096/2019

Ingivna texter :

B8-0096/2019

Debatter :

PV 12/02/2019 - 21
CRE 12/02/2019 - 21

Omröstningar :

PV 13/02/2019 - 16.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0111

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 154kWORD 53k
6.2.2019
PE631.714v01-00
 
B8-0096/2019

till följd av frågan för muntligt besvarande B8‑0005/2019

i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen


om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU (2018/2684(RSP))


João Pimenta Lopes för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU (2018/2684(RSP))  
B8‑0096/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågan till kommissionen om bakslag för kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU (O-000135/2018 – B8-0005/2019),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 8 och 153 (om jämställdhet mellan kvinnor och män), artiklarna 10 och 19 (om icke-diskriminering) samt artiklarna 6, 9 och 168 (om hälsoskydd),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2 och 3, i vilka principen om jämställdhet och icke-diskriminering fastställs som ett grundläggande värde i unionen,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 21 (om icke-diskriminering), 23 (om jämställdhet mellan kvinnor och män) och 35 (om hälsoskydd),

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking från september 1995 och av den internationella konferensen om befolkning och utveckling (Kairokonferensen) från september 1994 och dess handlingsprogram och resultaten av de respektive konferenserna för översyn av dem,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (nedan kallad Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av slutsatserna från 2017 års årliga symposium om grundläggande rättigheter, med temat ”Kvinnors rättigheter i turbulenta tider”, vilket anordnades av kommissionen,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Bakslag kan definieras som att man rider spärr mot framstegsvänliga samhällsförändringar, går kräftgång i fråga om förvärvade rättigheter eller låter bristen på jämställdhet fortsätta obehindrat. Bakslag mot kvinnors rättigheter och jämställdhet är särskilt oroväckande. Att rida spärr på det här sättet kan man göra oavsett sin sociala bakgrund eller ålder, och det kan ske antingen formellt eller informellt och handla om passiva eller aktiva strategier för att motverka fortsatta framsteg genom försök att ändra lagar eller politiska strategier, något som i sista hand är ägnat att kringskära medborgarnas förvärvade rättigheter. Detta har åtföljts av att det sprids falska nyheter och skadliga stereotypa vanföreställningar.

B.  Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.

C.  Jämställdhetsnivån är ofta en fingervisning och en första varning om att situationen för grundläggande rättigheter och värden, inklusive demokrati och rättsstatsprincipen är på väg att försämras i något samhälle. Ansträngningar för att begränsa eller undergräva kvinnors rättigheter utgör ofta ett tecken på bredare samhällskonflikter.

D.  Alla medlemsstater har i enlighet med internationell rätt och EU-fördragen åtagit sig att respektera, garantera, skydda och förverkliga grundläggande rättigheter och kvinnors rättigheter.

E.  Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett av EU:s grundläggande värden. Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet enligt EU‑fördragen och ska tillämpas i lagstiftningen, i praktiken, inom rättspraxis och i vardagslivet.

F.  I artikel 8 i EUF-fördraget föreskrivs att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

G.  Jämställdhetsindexet visar ihållande brister i jämställdhetshänseende, med endast marginella framsteg mellan 2005 och 2015. Det behövs fortfarande väsentliga förbättringar i alla medlemsstater för att skapa jämställda samhällen där kvinnor och män åtnjuter samma grad av representation, respekt och trygghet i alla delar av privat- och arbetslivet. Jämställdhetspolitiken är till nytta för alla och således bra för hela samhället. Om vi slutar att utveckla kvinnors rättigheter går vi bakåt.

H.  Utvecklingen av jämställdhetspolitiken bör grundas på tillgång till lika möjligheter för kvinnor och män, samtidigt som kvinnor får stöd för att förena arbetsliv med familjeliv.

I.  Framstegen med jämställdhet och främjande av kvinnors rättigheter är varken automatiska eller linjära. Det krävs ständiga insatser för att skydda och främja jämställdhet.

J.  Diskriminering mot kvinnor kan ta många olika former, bland annat strukturell och ekonomisk diskriminering som kan vara dold och tyst eftersom den är så allmänt utbredd.

K.  Det innevarande årtiondet präglas av ett iögonenfallande och organiserat frontalangrepp mot jämställdhet och kvinnors rättigheter på både det globala och det lokala planet, och även inom EU, något som kommer särskilt klart till synes i ett antal medlemsstater.

L.  Det här bakslaget kommer till synes också på EU-nivå och det förblir beklagansvärt att kommissionen i början av innevarande valperiod beslutat att inte fullfölja den jämställdhetsstrategi som kommissionen hittills genomfört.

M.  Detta bakslag mot kvinnors rättigheter och jämställdhet ser ut att vara vanligt i olika länder och berör sådana nyckelområden av den institutionella och politiska ramen för jämställdhet och kvinnors rättigheter, såsom jämställdhetsintegrering, socialt skydd och arbetarskydd, utbildning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och könsrelaterat våld, hbti-personers rättigheter, kvinnors närvaro på politiska beslutsfattarposter och i arbetslivet, samt att organisationer och rörelser som arbetar för kvinnors rättigheter och andra mänskliga rättigheter får tillräckligt med ekonomiska medel. Somliga personer och organisationer som driver kampanjer mot mänskliga rättigheter riktar in sina strategier på att kullkasta gällande lagar om mänskliga rättigheter med anknytning till sexualitet och reproduktion, bland annat rätten till moderna preventivmetoder, teknik för assisterad befruktning eller säkert abort, liksom också jämlikhet för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella personer (hbti-personer), tillgång till stamcellsforskning, och rätten att byta socialt eller biologiskt kön utan fruktan för rättsligt efterspel.

N.  Kvinnor drabbas särskilt av osäkra anställningar och olika former av ”atypiska anställningar”. Under perioden 2008–2014 sköt arbetslösheten i höjden på grund av den djupa ekonomiska kris som härjade i EU, och 2014 var arbetslösheten fortfarande högre bland kvinnor (10,4 %) än bland män (10,2 %). Den ekonomiska krisen har påverkat hela EU, men särskilt landsbygdsområden, med förödande höga nivåer av arbetslöshet, fattigdom och avfolkning, vilket i synnerhet drabbar kvinnor.

O.  Kvinnoorganisationer, kvinnogrupper och kvinnorättsförsvarare har fungerat som katalysatorer och ledare i det senaste årtiondets rättsliga och politiska utveckling mot att stärka och förverkliga kvinnors rättigheter. De ställs inför stora utmaningar med att komma över finansiering, till följd av restriktiva kriterier, betungande administration och en alltmer fientligt inställd omvärld där de inte längre effektivt kan utföra sina uppdrag i allmänhetens intresse.

P.  Många medlemsstater har fortfarande varken ratificerat eller införlivat Istanbulkonventionen och olika stater begränsar tillgången till sexuella och reproduktiva rättigheter inom EU.

Q.  Under första halvåret 2018 uppstod en stark motreaktion mot Istanbulkonventionen i flera länder i EU, vilket öppnade för hatpropaganda särskilt mot hbti-personer. Varken rådet eller Europeiska rådet har någonsin motsatt sig denna reaktion.

R.  Europarådet varnade 2017 om att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter var hotade, då flera av dess medlemmar försökte begränsa den lagstadgade tillgången till abort och preventivmedel. I augusti 2018 offentliggjorde FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering mot kvinnor och FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ett gemensamt uttalande där de betonade att tillgång till säker och laglig abort och till relaterade tjänster och information är livsviktiga inslag i kvinnors reproduktiva hälsa, och uppmanade länder att stoppa tillbakagången gällande kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter, som hotar kvinnors och flickors hälsa och liv. Parlamentet erkände att det var våld mot kvinnor om man förvägrade dem tillgång till säker och laglig abort.

S.  I vissa medlemsstater får föreningar som aktivt motsätter sig kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter fullt stöd från vissa regeringar genom att de beviljas offentliga medel och därmed kan organisera sin verksamhet på internationell nivå och EU-nivå på ett samordnat sätt.

T.  I alla medlemsstater erbjuds inte en sådan undervisning om relationer, sexualitet och jämställdhet att den skulle motsvara Världshälsoorganisationens normer för sexualundervisning och Världshälsoorganisationens handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa, vilket ju innebär att internationella normer inte följs. Parlamentet är bestört över att somliga politiska rörelser alltmer motsätter sig sådan undervisning och brännmärker dem som deltar i den. Det här motståndet beror ofta på desinformationskampanjer om innehållet i sexualundervisningen, vilka förs i många medlemsstater och lägger hinder i vägen för att alla ska få sådan lärorik, viktig och inkluderande undervisning.

U.  Sekelgamla patriarkaliska strukturer ligger bakom det globala förtrycket av kvinnor och deras rättigheter samt vidmakthållandet av den bristande jämställdheten mellan könen. För att övervinna dessa strukturer krävs en konfrontation med olika maktpositioner och -mekanismer över hela världen.

V.  Att främja jämställdhet och investera i kvinnor är lönsamt för hela samhället eftersom kvinnor som har ekonomiska resurser och får tillfällen till ledarskap kommer att investera i sina barns och familjers hälsa, näring, utbildning och välbefinnande.

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stå fast vid sitt åtagande för jämställdhet och att prioritera jämställdhet, hbti-personers rättigheter och kvinnors rättigheter, även de mest utsatta minoriteternas rättigheter. Parlamentet erinrar alla medlemsstater om deras skyldighet att upprätthålla kvinnors rättigheter och att arbeta för jämställdhet. Parlamentet uppmanar till ett utbrett avståndstagande från sådana uttalanden och åtgärder som urholkar kvinnors rättigheter, självbestämmande och emancipation inom alla områden. Parlamentet noterar att ett viktigt sätt att bekämpa bakslaget är att proaktivt främja jämställdhet baserad på rättigheter och allmänt integrera jämställdhet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att bakslaget mot kvinnors rättigheter har varit av olika natur och intensitet från land till land och region till region och har fått olika effekter – i vissa fall har det stannat vid retoriska utfall, medan det i andra fall har konkretiserats till åtgärder och initiativ. Det oaktat kan bakslaget skönjas i snart sagt alla medlemsstater. Parlamentet anser att också samhällsdebatten och alternativen inom politiken är med om att utforma detta bakslag.

3.  Europaparlamentet noterar att de som är mest utsatta för dessa bakslag är kvinnor i minoritetsgrupper, inklusive sexuella, etniska och religiösa minoriteter.

4.  Europaparlamentet betonar att jämställdhet inte kan uppnås om inte alla kvinnor uppnår jämställda rättigheter, inklusive kvinnor från religiösa och etniska minoritetsgrupper som står inför intersektionell ojämlikhet.

5.  Europaparlamentet fördömer den omvandling och inriktning på familje- och mödrapolitik i jämställdhetspolitiken som pågår i vissa medlemsstater. Parlamentet påpekar att politiken då kommer att beröra endast vissa grupper och inte stå öppen för alla. Parlamentet påpekar därutöver att denna politik inte heller syftar till en hållbar strukturomvandling, som skulle leda till en hållbar förbättring av kvinnors rättigheter och av jämställdheten.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att kvinnors och hbti‑personers rättigheter skyddas och erkänns som jämställdhetsprinciper i en demokratisk rättsstat. Parlamentet anser det oaktat att jämställdhet inte kan åstadkommas bara genom lagstiftning om kvinnors rättigheter, utan ovillkorligen förutsätter att medlemsstaterna införlivar, antar och slutligen genomför och verkställer lagstiftningen på detta område för att fullständigt skydda kvinnors rättigheter. Parlamentet beklagar att kvinnors rättigheter inte hanteras på ett helhetsbetonat sätt, såsom en drivfjäder för all nationell och europeisk offentlig politik, åtföljd av motsvarande budgetanslag. Parlamentet anser att förebyggandet av bakslaget genom utbildning är ett nyckelområde att investera i. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att för det första stärka allmänhetens medvetenhet om hur viktigt och nyttigt det är för samhället att man dels slår vakt om kvinnors rättigheter och jämställdhet, dels får bort könsstereotyper, och för det andra att ytterligare stödja utvecklingen och spridningen av faktabaserad forskning och information inom detta område.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att stå fast vid och följa dels de ifrågavarande internationella fördragen och konventionerna, dels sina grundlagsfästa principer, för att på så sätt säkerställa respekten för och förbättra minoriteters och kvinnors rättigheter, också sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och jämställdhet överlag.

8.  Europaparlamentet betonar att det fortfarande finns talrika utmaningar för arbetet med att förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor, inklusive traditionella skadliga metoder och könsrelaterat våld. Parlamentet oroar sig över att våldet i olika former har intensifierats, såsom sexistisk och hbti-fientlig hatpropaganda, kvinnohat och nätvåld, också i form av trakasserier och olaga förföljelse (”stalkning”), och våld mot kvinnor i arbetslivet eller i samband med människohandel och prostitution. Parlamentet påminner om att det behövs förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder för kvinnor och flickor som ställs inför könsrelaterat våld och att förövarna måste lagföras, samtidigt som det säkerställs att kvinnoboenden får tillräckligt med finansiering, personal och stöd. Parlamentet framhåller att direktivet om brottsoffers rättigheter, direktivet om den europeiska skyddsordern och direktivet om bekämpande av människohandel måste genomföras. Parlamentet understryker att bristen på jämförbara uppgifter måste åtgärdas för att politiker ska kunna få korrekt information om dessa nya utvecklingar. Parlamentet vill ha fortsatta initiativ på EU-nivå och medlemsstatsnivå till kampanjer för att göra allmänheten medveten om kampen mot könsrelaterat våld och våld i hemmet.

9.  Europaparlamentet uppmanar sina ledamöter till nolltolerans för sexistisk hatpropaganda under plenarsessionerna genom att ändra ledamöternas arbetsordning och förbjuda sådan propaganda.

10.  Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till att inom parlamentet vidta de bästa åtgärderna för att effektivt motverka sexuella trakasserier och uppnå verklig jämställdhet. Parlamentet vill att det genomförs en extern granskning som leder till bästa möjliga arbetsregler, för att det ska införas obligatorisk utbildning om respekt och människovärde på arbetsplatsen för parlamentets alla anställda, inklusive ledamöterna, samt att de två kommittéerna med ansvar för handläggningen av frågor om trakasserier omorganiseras, så att de består av oberoende experter och är jämställda.

11.  Europaparlamentet anser det är viktigt att arbeta med män för att främja jämställdhet och få stopp på våldet mot kvinnor.

12.  Europaparlamentet fördömer dels kampanjen mot Istanbulkonventionen som riktar in sig på våld mot kvinnor, dels vantolkningarna av denna konvention. Parlamentet oroar sig över att den norm om nolltolerans för våld mot kvinnor och könsrelaterat våld, om vilken det råder en stark internationell samsyn avvisats. Parlamentet menar att själva kärnan i principerna om mänskliga rättigheter, jämställdhet, självbestämmande och människovärde nu kommit att ifrågasättas. Parlamentet uppmanar rådet att slutföra EU:s ratificering och fulla genomförande av Istanbulkonventionen och att förespråka att alla medlemsstater ratificerar den.

13.  Europaparlamentet noterar att våld i hemmet anses vara den mest utbredda formen av våld i några medlemsstater och oroas över det allt ökande antalet kvinnor som drabbas av våld i hemmet.

14.  Europaparlamentet noterar att offren för könsrelaterat våld, inklusive våld i hemmet, ofta har begränsad tillgång till rättvisa och tillräckligt skydd trots lagstiftningen om bekämpning av alla former av våld, samt att lagarna är dåligt genomförda och verkställda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet får könsspecifikt rättsligt stöd för att undvika upprepad viktimisering och straffrihet samt öka anmälningsfrekvensen för sådana brott.

15.  Europaparlamentet framhåller att det finns en oroväckande tendens till minskat arbetsutrymme för det civila samhället i världen och även i Europa samt ökad kriminalisering, byråkratisering och finansieringsbegränsningar för organisationer för grundläggande rättigheter, inklusive organisationer för kvinnors rättigheter och aktivister.

16.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd till och sin solidaritet med de utbredda initiativen, bland annat gräsrotsinitiativ, som yrkar på jämställdhet och som stöds av kvinnoorganisationer och kvinnorörelser. Parlamentet understryker att det behövs ett fortsatt ekonomiskt stöd för att deras arbete ska kunna fortsätta. Parlamentet efterlyser därför ökade anslag från medlemsstaterna och EU till de finansieringsinstrument som dessa organisationer har tillgång till. Parlamentet framhåller att byråkratin för att få tillgång till dessa medel måste minska samt att organisationernas mål och verksamhet inte bör vara diskriminerande.

17.  Europaparlamentet är även oroat över nyheterna om den aktuella minskningen av anslagen till kvinnorättsorganisationer och kvinnoboenden i vissa medlemsstater, t.ex. Italien och Österrike.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser för att genomföra instrument för att bekämpa alla typer av våld, särskilt våld mot kvinnor.

19.  Europaparlamentet noterar tendenserna i vissa medlemsstater i fråga om att utveckla ett parallellt landskap av icke-statliga organisationer som består av regeringsvänliga personer och organisationer. Parlamentet understryker vikten av kritiska och mångsidiga icke-statliga organisationer, både för kvinnors rättigheter och för jämställdheten liksom för samhällsutvecklingen i stort.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över sina mekanismer för fördelning, övervakning och utvärdering av ekonomiskt stöd och att säkerställa att de präglas av genusmedvetenhet och anpassning till de problem som olika organisationer och rörelser, särskilt små och medelstora sådana, upplever i dessa tider av bakslag, samt att använda sådana styrmedel som könsspecifika konsekvensbedömningar och jämställdhetsbudgetering, när detta är påkallat. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka finansieringen för att skydda och främja kvinnors rättigheter och jämställdhet, bland annat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i EU och i världen.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte avstå från att stifta lagar om prostitution, som nätverk av människohandlare drar nytta av inom EU:s inre marknad, samt uppmanar kommissionen att initiera en lagstiftningstext och avsätta särskilda finansiella medel för att hjälpa personer som utsätts för människohandel och sexuellt utnyttjande att komma bort från prostitution.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa folkhälsostrategi införa främjande och förbättring av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

23.  Europaparlamentet påpekar att åtstramningsåtgärderna i många medlemsstater på lång sikt blir till skada för kvinnors ekonomiska egenmakt och uppnåendet av jämställdhet, i och med att arbetslösheten ökar, arbetsmarknaden avregleras och det blir vanligare med osäkra anställningsformer och låga löner, vilket framför allt drabbar kvinnor, samtidigt som nedskärningar i de offentliga tjänsterna, särskilt i hälso- och sjukvård samt utbildning, liksom också i de sociala förmånerna, ytterligare berövar kvinnorna deras egenmakt.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stoppa och vända de åtstramningsåtgärder och nedskärningar som gäller jämställdhetsprogrammering, samhällsservice och, framförallt, sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård.

25.  Europaparlamentet beklagar att mammaledighetens längd i vissa stater fastställs inom den ekonomiska sfären, utan att ta hänsyn till sociala faktorer och hälsofaktorer som påverkar både kvinnor och barn.

26.  Europaparlamentet påminner om att det finns betydande sociala och ekonomiska fördelar för familjer och samhället av att jämställdheten säkerställs och av att det könsmässiga lönegapet och pensionsklyftan mellan kvinnor och män åtgärdas.

27.  Europaparlamentet efterlyser riktade initiativ för kvinnors ekonomiska egenmakt och åtgärder mot könssegregering och för kvinnors arbetsmarknadstillträde, särskilt när det gäller kvinnors entreprenörskap, digitalisering samt naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att motverka den digitala klyftan mellan kvinnor och män.

28.  Europaparlamentet framhåller behovet av att kvinnor får egenmakt och möjlighet att delta i beslutsfattande och ledarskap i syfte att utmana negativa stereotyper.

29.  Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att eliminera det könsmässiga lönegapet, vilket påverkar kvinnors sociala och ekonomiska ställning negativt.

30.  Europaparlamentet betonar att insamlingen av könsuppdelade uppgifter måste förbättras ytterligare när det gäller informell sysselsättning, entreprenörskap och tillgång till finansiering, tillgång till hälsovårdstjänster, våld mot kvinnor och obetalt arbete. Parlamentet framhåller att uppgifter av hög kvalitet måste samlas in och användas för att utarbeta en välinformerad och faktabaserad politik.

31.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhetsbudgetering inte har erkänts som en övergripande princip i förordningen om den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 samt uppmanar rådet att snarast ändra förordningen och således än en gång bekräfta sitt engagemang för jämställdhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra metoder för jämställdhetsbudgetering som låter det tydligt framgå vilken andel av offentliga medel som riktas till kvinnor samt att bekämpa bakslag för jämställdhet genom att se till att alla politiska åtgärder för att mobilisera resurser och fördela kostnader främjar jämställdhet.

32.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsintegrering är en del av en övergripande jämställdhetsstrategi och betonar därför att EU-institutionernas åtagande på området är av grundläggande betydelse. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att ingen jämställdhetsstrategi för 2016–2020 antogs och att det strategiska åtagandet för jämställdhet begränsades till ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar. Parlamentet bekräftar än en gång sin uppmaning till kommissionen att anta en EU‑strategi för kvinnors rättigheter och jämställdhet.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bryta dödläget kring direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag (det så kallade direktivet om kvinnor i styrelser) för att ta itu med den stora obalansen mellan kvinnor och män i ekonomiskt beslutsfattande på högsta nivå.

34.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bryta dödläget kring direktivet om genomförande av principen om likabehandling utanför arbetsmarknaden, oaktat ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller religiös övertygelse, som syftar till att utvidga skyddet mot diskriminering genom en övergripande strategi.

35.  Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att se över det omarbetade direktivet 2006/54/EG och uppmanar med kraft till en lämplig uppföljning i form av lagstiftning som baseras på kommissionens rekommendation från 2014 om insyn i lönesättningen i syfte att undanröja det ihållande könsmässiga lönegapet.

36.  Europaparlamentet beklagar djupt att arbetet med mödraskyddsdirektivet avbrutits.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en samstämmig och övergripande färdplan för att uppnå jämställdhet och skydda kvinnors lika rättigheter, bland annat eliminering av alla former av våld mot kvinnor.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka jämställdhetsfrämjandet och jämställdhetssituationen i de hårdast drabbade medlemsstaterna, med särskild hänsyn till institutionella, politiska och rättsliga regelverk.

39.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att motståndare till reproduktiva rättigheter och kvinnors självbestämmanderätt har haft stort inflytande på nationell lagstiftning och politik, särskilt i vissa medlemsstater, och försöker undergräva kvinnors rätt till hälsa och reproduktiva rättigheter, särskilt när det gäller tillgång till familjeplanering och preventivmedel, varjämte de söker begränsa eller avskaffa rätten att frivilligt avsluta en graviditet. Parlamentet upprepar behovet av att vidta politiska åtgärder för att skydda moderskap och föräldraskap, vilka garanterar starkt stöd på arbetsplatsen och för välbefinnandet, tillsammans med politiska åtgärder som stöder familjeinfrastrukturer, förskolor och hemtjänst för sjuka eller äldre.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin strategi för att bekämpa falska nyheter införa ett särskilt kapitel om falsk information om abort.

41.  Europaparlamentet kritiserar att feminismen och kvinnorättskampen missbrukas för uppvigling till rasism.

42.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna säkerställer att alla ungdomar får undervisning om sexualitet och relationer. Parlamentet anser att mer omfattande undervisningsstrategier spelar en nyckelroll för att alla former av våld, särskilt könsrelaterat våld, ska kunna förebyggas, särskilt bland ungdomar.

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

Senaste uppdatering: 11 februari 2019Rättsligt meddelande