Förfarande : 2019/2569(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0104/2019

Ingivna texter :

B8-0104/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.13
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 145kWORD 53k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0104/2019
11.2.2019
PE635.329v01-00
 
B8-0104/2019

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om rätten till fredliga protester samt rimlig användning av våld (2019/2569(RSP))


Eva Joly, Ernest Urtasun, Margrete Auken, Josep‑Maria Terricabras, Jordi Solé, Yannick Jadot, Pascal Durand för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om rätten till fredliga protester samt rimlig användning av våld (2019/2569(RSP))  
B8‑0104/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s fördrag, särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR),

–  med beaktande av den jämförande studie om nationell lagstiftning rörande friheten att delta i fredliga sammankomster som Venedigkommissionen godkände vid sitt 99:e plenarsammanträde (Wien, 13–14 juni 2014),

–  med beaktande av den människorättshandbok om polisarbete i samband med sammankomster – Human Rights Handbook on Policing Assemblies – som tagits fram av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR),

–  med beaktande av Venedigkommissionens och OSSE/ODIHR:s riktlinjer för friheten att delta i fredliga sammankomster,

–  med beaktande av FN:s grundläggande principer för hur tjänstemän inom brottsbekämpning ska använda våld och skjutvapen och FN:s uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpning,

–  med beaktande av den gemensamma rapporten från FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet och FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar om korrekt hantering av sammankomster,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2017(1),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Unionen bygger på värdena respekt för människors värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män.

B.  Med tanke på att grundläggande rättigheter stammar ur medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner måste de ingå i unionsrätten som allmänna principer, och internationella människorättsinstrument måste respekteras.

C.  Rättsstaten utgör demokratins grundstomme och är en av EU:s grundprinciper. Den fungerar utifrån en förutsättning om ömsesidigt förtroende för att medlemsstaterna upprätthåller respekten för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i stadgan och i Europakonventionen.

D.  I artikel 12 i stadgan och artikel 11 i Europakonventionen liksom i artikel 21 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) slås det fast att alla har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster.

E.  I artikel 4 i stadgan och artikel 3 i Europakonventionen liksom i artikel 7 i ICCPR slås det fast att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling.

F.  Mötesfriheten går hand i hand med yttrandefriheten, som garanteras i artikel 11 i stadgan och artikel 10 i Europakonventionen liksom i artikel 19 i ICCPR. Enligt dessa artiklar har var och en rätt till yttrandefrihet, som innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.

G.  Ett dynamiskt civilsamhälle och mångfald i medierna spelar en avgörande roll för att främja ett öppet och pluralistiskt samhälle och allmänhetens deltagande i den demokratiska processen, och för att stärka regeringarnas ansvarsskyldighet.

H.  I enlighet med artikel 52 i stadgan ”[ska] varje begränsning i utövandet av de rättigheter och friheter som erkänns i denna stadga vara föreskriven i lag och förenlig med det väsentliga innehållet i dessa rättigheter och friheter. Begränsningar får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter”.

I.  Brottsbekämpande myndigheter i flera medlemsstater har kritiserats för att undergräva rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och för att använda övervåld.

J.  Den 6 februari 2019 uppmanade flera av FN:s människorättsexperter Förenade kungariket att inte utnyttja säkerhets- och terrorismrelaterad lagstiftning för att åtala fredliga demonstranter, efter domen mot de så kallade Stansted 15 som protesterade på flygplatsen i sydöstra England för att hindra ett flyg som skulle deportera migranter.

K.  Den 29 januari 2019 uttryckte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter oro över att så många människor – både deltagare och åskådare – skadats under protesterna i Frankrike, bl.a. av kulor från så kallade mindre dödliga vapen, såsom utrustning för avlossning av gummikulor, liksom över utkastet till bestämmelser om att förbjuda deltagande i en demonstration som en förebyggande åtgärd, på grundval av ett administrativt beslut och utan att frågan först prövats i domstol, och utkastet till bestämmelser som gör det till ett brott att avsiktligen dölja hela eller delar av ansiktet i eller i närheten av en demonstration.

L.  Den 13 december 2018 uttryckte flera av FN:s människorättsexperter oro över rapporterna om att flera människorättsförsvarare trakasserats, gripits på godtyckliga grunder och förhörts under flera timmar av polska myndigheter i samband med FN:s partskonferens (COP 24) inom ramen för UNFCCC i Katowice. Den 5 december 2016 uttryckte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter och OSSE/ODIHR:s direktör stor oro över de ändringar i lagstiftningen som undergräver rätten till mötesfrihet i Polen.

M.  Den 20 november 2018 underströk Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter att tillämpningen av lagen om medborgarnas säkerhet i Spanien har lett till att sanktioner på oklara grunder har utdömts mot journalister som filmat brottsbekämpande styrkor och mot personer som deltagit i fredliga demonstrationer och andra offentliga sammankomster, och uttryckte oro över möjligheten att utdöma sanktioner mot personer som ordnar spontana demonstrationer. Den 4 oktober 2017 uttryckte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter och flera av FN:s människorättsexperter oro över påståendena om orimlig användning av våld från de brottsbekämpande myndigheternas sida i Katalonien den 1 oktober 2017, och efterlyste en utredning.

N.  I sin resolution av den 13 november 2018 om rättsstatsprincipen i Rumänien(2) fördömde Europaparlamentet polisens våldsamma och oproportionerliga ingripande under protesterna i Bukarest i augusti 2018, och uppmanade de rumänska myndigheterna att säkerställa en öppen, opartisk och effektiv utredning av kravallpolisens agerande.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera såväl rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster som yttrandefriheten.

2.  Europaparlamentet betonar att en öppen offentlig debatt är mycket viktig för fungerande demokratiska samhällen. Parlamentet anser att våld mot fredliga demonstranter aldrig kan vara en lösning.

3.  Europaparlamentet fördömer att flera medlemsstater under de senaste åren har antagit lagar som begränsar mötesfriheten.

4.  Europaparlamentet fördömer myndigheternas användning av våld och oproportionerliga insatser under protester och fredliga demonstrationer. Parlamentet uppmanar relevanta myndigheter att säkerställa att det görs öppna, opartiska och effektiva utredningar när oproportionerligt våld misstänks eller påstås ha använts. Parlamentet påminner om att de brottsbekämpande myndigheterna alltid ska hållas ansvariga för sin tjänsteutövning och för efterlevnaden av relevanta rättsliga och operativa ramar.

5.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att inte använda övervåld mot fredliga demonstranter och att inte gripa dem på godtyckliga grunder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de brottsbekämpande organens våldsanvändning alltid har stöd i lagen, är rimlig, nödvändig och används som en sista utväg samt att den respekterar människors fysiska integritet och inte är dödande. Parlamentet noterar att urskillningslös våldsanvändning mot folkmassor strider mot proportionalitetsprincipen. Parlamentet noterar journalisters och bildjournalisters viktiga roll för att dokumentera fall av oproportionerligt våld, och fördömer de fall då dessa yrkesgrupper avsiktligen angripits.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda alternativa metoder som man har kunnat konstatera är effektiva, särskilt metoder som undviker fysisk kontakt med demonstranter och som bygger på medling.

7.  Europaparlamentet påminner om att brottsbekämpande strategier särskilt måste beakta personer som är extra känsliga för de skadliga följderna av våldsanvändning i allmänhet liksom för effekterna av specifika mindre dödliga vapen, såsom barn, gravida kvinnor, äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med psykiska sjukdomar och personer som är drog- eller alkoholpåverkade.

8.  Europaparlamentet uppmanar tjänstemän inom brottsbekämpningen i medlemsstaterna att aktivt delta i utbildning som anordnas av Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) i fråga om ”Allmän ordning – polisarbete i samband med stora evenemang”. Medlemsstaterna uppmuntras att utbyta bästa praxis på detta område. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja fortlöpande utbildning av polisstyrkor i nationell och internationell människorättslagstiftning.

9.  Europaparlamentet betonar att de brottsbekämpande organen måste prioritera frivillig skingring utan användning av våld. Parlamentet framhåller att det aldrig får finnas stöd i lagen för användning av skjutvapen för att upplösa en sammankomst, utan att skjutvapen endast får användas i nödfall om det föreligger ett omedelbart hot mot liv och lem.

10.  Europaparlamentet fördömer polisens användning av vissa typer av mindre dödliga vapen, exempelvis gummikulor och tårgasgranater, mot fredliga demonstranter; sådana vapen har till och med använts i regioner där de är förbjudna. Parlamentet fördömer även användningen av tårgas, vattenkanoner och liknande metoder för att skingra demonstranter, vilket kan orsaka allvarliga skador som ger men för livet. Parlamentet noterar att många internationella organisationer och organ har begärt att vissa typer av mindre dödliga vapen ska förbjudas.

11.  Europaparlamentet ser det som ett problem att ribban för användning av våld och vapen är olika hög i medlemsstaterna, och beklagar det faktum att unionsmedborgare behandlas väldigt olika av de brottsbekämpande organen och att deras grundläggande rättigheter inte skyddas i samma utsträckning överallt.

12.  Europaparlamentet välkomnar vissa medlemsstaters och deras regioners beslut att tillfälligt eller helt förbjuda vissa typer av mindre dödliga vapen. Parlamentet efterlyser eftertryckligen ett förbud mot vissa typer av mindre dödliga vapen och utrustning, exempelvis utrustning för avlossning av gummikulor såsom Flash-ball eller LBD 40, granater av sting ball-typ och tårgasgranater, såsom GLI F4.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla vapen genomgår en oberoende bedömning och prövning innan de introduceras på marknaden och att all aktuell information om all användning av våld samlas in så att uppgifter om användning, missbruk, oväntade följder, skador, dödsfall och deras orsaker kan sammanställas.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att anordna en utfrågning om användningen av våld och mindre dödliga vapen mot sammankomster och att utarbeta en rapport i detta ämne i samarbete med Stoapanelen, i syfte att ta fram riktlinjer för medlemsstaterna om användningen av våld och mindre dödliga vapen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att delta i detta arbete.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt utskottet för framställningar att noggrant beakta framställningar som rör kränkningar av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och den överdrivna användningen av våld i detta sammanhang.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt FN.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2019)0032.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2018)0446.

Senaste uppdatering: 13 februari 2019Rättsligt meddelande