Förfarande : 2019/2574(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0130/2019

Ingivna texter :

B8-0130/2019

Debatter :

PV 13/02/2019 - 20
CRE 13/02/2019 - 20

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.16

Antagna texter :

P8_TA(2019)0130

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 138kWORD 53k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0128/2019
12.2.2019
PE635.355v01-00
 
B8-0130/2019

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU (2019/2574(RSP))


Michael Gahler, Cristian Dan Preda, Sandra Kalniete, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, David McAllister, Tunne Kelam, Eduard Kukan för PPE-gruppen

Europaparlamentets resolution om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU (2019/2574(RSP))  
B8‑0130/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet), som undertecknades av den dåvarande amerikanske presidenten, Ronald Reagan, och presidenten för Socialistiska Rådsrepublikernas union (Sovjetunionen), Michail Gorbatjov, i Washington den 8 december 1987,

–  med beaktande av 2018 års rapport om anslutning till och efterlevnad av avtal och åtaganden om vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, utarbetat av USA:s utrikesministerium,

–  med beaktande av den amerikanske presidenten Donald Trumps uttalande den 21 oktober 2018 om hot om att USA skulle dra sig ur INF-avtalet,

–  med beaktande av president Donald Trumps uttalande av den 1 februari 2019 där han bekräftade att USA drar sig ur INF-avtalet,

–  med beaktande av den ryske presidenten Vladimir Putins uttalande av den 2 februari 2019 där han bekräftade att hans regering hade avbrutit sitt deltagande i avtalet,

–  med beaktande av uttalandet om INF-avtalet från Natos utrikesministrar i Bryssel den 4 december 2018,

–  med beaktande av EU:s globala strategi från juni 2016,

–  med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 10 december 2003, och den årliga lägesrapporten om genomförandet av Europeiska unionens strategi mot spridning av massförstörelsevapen (2017) av den 18 maj 2018(1),

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid den sjunde EU-konferensen om icke-spridning och nedrustning som anordnades i Bryssel den 18–19 december 2018,

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete, som undertecknades i Bryssel den 10 juli 2018,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor av den 8 februari 2019 om läget i de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  INF-avtalet, som undertecknades 1987 av Förenta staterna och Sovjetunionen, var ett unikt avtal under det kalla kriget, eftersom det krävde att de två länderna förstörde, och inte bara fastställde gränser för, sina markbaserade kärnbestyckade och konventionella ballistiska robotar och kryssningsrobotar med en räckvidd på 500–5 500 km, och förbjöd parterna att inneha, tillverka och testa sådana robotar.

B.  INF-avtalet bidrog till att begränsa den strategiska konkurrensen mellan USA och Sovjetunionen, samtidigt som det bidrog till att bygga upp och stärka stabiliteten under det kalla kriget. Avtalet fortsätter att utgöra en pelare för internationell fred och stabilitet, i synnerhet i den europeiska säkerhetsstrukturen, och avtalet har en avgörande betydelse för säkerheten i USA och för dess europeiska allierade.

C.  År 2014 hävdade Obama-administrationen att Ryssland bröt mot sina skyldigheter enligt INF-avtalet att inte inneha, tillverka eller testa en markbaserad kryssningsrobot (GLCM-robot) med en räckvidd på 500–5 500 km, eller att inneha eller tillverka utskjutningsanordningar för sådana robotar. I rapporter från USA:s utrikesministerium 2015, 2016, 2017 och 2018 upprepade USA sina anklagelser om att Ryssland fortsätter att bryta mot avtalet.

D.  I december 2017, 30 år efter avtalets ingående, tillkännagav president Trumps administration en ”integrerad strategi” för diplomatiska, militära och ekonomiska åtgärder som syftade till att åter få Ryssland att följa reglerna. Dessa åtgärder inkluderade diplomatiska insatser via den särskilda kontrollkommissionen, inledning av ett program för militär forskning och utveckling samt ekonomiska åtgärder mot ryska enheter som var involverade i utvecklingen och produktionen av den otillåtna roboten.

E.  Den 20 oktober 2018 meddelade president Trump att USA skulle dra sig ur avtalet på grund av att Ryssland inte följer bestämmelserna och Kina inte deltar i avtalet. Den 4 december 2018, efter mötet med Natoländernas utrikesministrar, meddelade USA:s utrikesminister Mike Pompeo, USA:s uppfattning att Ryssland begått konkreta överträdelser av avtalet och att USA därför som kompensation skulle dra sig ur sina skyldigheter 60 dagar senare, såvida inte Ryssland på nytt började respektera avtalet fullt ut på ett kontrollerbart sätt.

F.  I december 2018 gav Nato ett uttalande till stöd för USA:s uppfattning att Ryssland konkret underlät att uppfylla sina skyldigheter enligt avtalet, och uppmanade Ryssland att återgå till en fullständig och kontrollerbar efterlevnad av avtalet.

G.  Den 1 februari 2019 meddelade USA att landet hade för avsikt att avbryta uppfyllandet av sina skyldigheter enligt INF-avtalet och inleda processen med att dra sig ur avtalet, såvida inte Ryska federationen inom 180 dagar åter började efterleva bestämmelserna. Den 2 februari 2019 fattade Ryska federationen ett liknande beslut om att avbryta sitt deltagande i avtalet.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för bevarandet av effektiva internationella vapenkontroll-, nedrustnings- och icke-spridningsordningar som en hörnsten i den euroatlantiska och globala säkerheten.

2.  Europaparlamentet fördömer starkt Ryska federationen för landets fortsatta överträdelser av villkoren i INF-avtalet och för att inte visa någon vilja att återgå till efterlevnad av avtalsvillkoren.

3.  Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att visa att landet följer INF-bestämmelserna fullt ut och på ett kontrollerbart sätt, så att man kan åtgärda de problem som USA och Nato har påtalat och fortsätta att tillämpa INF-avtalet.

4.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av fullständig transparens och dialog för att skapa tillit och förtroende när det gäller genomförandet av INF-avtalet och alla andra avtal som stöder strategisk stabilitet och säkerhet. Mot bakgrund av ovanstående uppmuntrar parlamentet till en ny konstruktiv dialog mellan Förenta staterna och Ryska federationen, och efterlyser förhandlingar i god tro om effektiva åtgärder avseende ländernas kärnvapenarsenaler .

5.  Europaparlamentet beklagar att det tillfälliga upphävandet av INF-avtalet i det värsta tänkbara scenariot kan innebära ett slut på den nuvarande strategiska balansen i Europa, vilket kan leda till en eventuell kapprustning och eskalering av spänningar som kan komma att skada Europas säkerhet och kontinentens strategiska stabilitet.

6.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra en gemensam hotbildsbedömning genom att analysera vilka konsekvenserna för EU:s säkerhet och den eventuellt fortsatta strategiska balansen blir om INF-avtalet förlorar sin betydelse, vilket är det mest sannolika scenariot, och att inom rimlig tid rapportera om detta till Europaparlamentet i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen.

7.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att bistå medlemsstaterna med att utarbeta en gemensam ståndpunkt som garanterar både avskräckning och avspänning i ljuset av parlamentets betänkande om läget i de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, med hänsyn till möjligheten att de framtida förhandlingarna mellan USA och Ryssland inte ger några påtagliga resultat, överväga alternativ för att själva återskapa den strategiska kärnbalansen på den europeiska kontinenten.

8.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta initiativ till och övervaka användning av EU-medel och EU-resurser för att förbättra unionens kunskapsbas när det gäller mänskliga resurser för att analysera kärnvapenhot. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram välbetänkta planer för att förhindra oavsiktlig användning av kärnvapen.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att inleda en dialog med de båda signatärstaterna, och att samtidigt bidra med EU:s medlingsexpertis och medlingserfarenhet för att förhandla fram ett nytt vapenavtal mellan USA och Ryska federationen, vilket skulle kunna omfatta högsta tillåtna mängder eller geografiska begränsningar för användning av kärnvapen.

10.  Europaparlamentet uppmanar bägge parterna att förnya 2010 års nya Startavtal, som löper ut 2021, och som begränsar antalet utplacerade strategiska stridsspetsar för båda parterna till 1 550.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta staternas president och ledamöterna i Förenta staternas kongress, Ryska federationens president och ledamöterna av den ryska statsduman och Ryska federationens federala råd.

 

(1)

EUT C 172, 18.5.2018, s. 1.

Senaste uppdatering: 13 februari 2019Rättsligt meddelande