Förfarande : 2019/2574(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0133/2019

Ingivna texter :

B8-0133/2019

Debatter :

PV 13/02/2019 - 20
CRE 13/02/2019 - 20

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.16

Antagna texter :

P8_TA(2019)0130

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 145kWORD 48k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0128/2019
12.2.2019
PE635.358v01-00
 
B8-0133/2019

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen


om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU (2019/2574(RSP))


Klaus Buchner, Bodil Valero, Ska Keller, Philippe Lamberts, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Michèle Rivasi för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för EU (2019/2574(RSP))  
B8‑0133/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avtalet mellan Amerikas förenta stater och Socialistiska rådsrepublikernas union om medeldistanskärnvapen (nedan kallat INF-avtalet) av den 8 december 1987,

–  med beaktande av uttalandet från Vita huset av den 1 februari 2019 om att president Donald Trump förordnat att Förenta staterna, till följd av Rysslands förmenta överträdelse av INF-avtalet, skulle inställa sitt deltagande i INF-avtalet från och med den 2 februari och arbeta vidare med att ta fram ett system för markbaserade konventionella medeldistansrobotar,

–  med beaktande av de farhågor som yppats av Förenta staterna och Nato om att Ryssland inte följt INF-avtalet, särskilt i fråga om sin nya robot 9M729, och senast kommit till uttryck i uttalandet från Nordatlantiska rådet av den 1 februari 2019,

–  med beaktande av president Vladimir Putins uttalande av den 2 februari om att Ryska federationen också skulle inställa sitt deltagande i INF-avtalet, mot bakgrund av att Förenta staterna inställt sitt deltagande i det,

–  med beaktande av Rysslands farhågor för att de amerikanska robotarna ”Aegis Ashore” och robotställen MK41 som håller på att utplaceras inom vissa europeiska territorier i samband med olika antirobotsystem har förbjuden räckvidd och i framtiden skulle kunna anpassas så att de blir ett hot mot ryska städer, vilket strider mot skyldigheterna enligt INF-avtalet,

–  med beaktande av hur viktigt det är med fullständig efterlevnad av icke-spridningsfördraget från 1968, där alla stater åläggs att bedriva kärnvapennedrustning med ärligt uppsåt och att upphöra med kärnvapenkapprustningen,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 13 december 2011 om upprättande av en kärnvapenfri zon i Mellanösternregionen (A/RES/66/61),

–  med beaktande av fördraget om förbud mot kärnvapen, som antogs av FN:s generalförsamling den 7 juli 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om fördraget om icke-spridning av kärnvapen(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning(3),

–  med beaktande av EU-seminarier om icke-spridning och nedrustning samt av regelbundna möten i EU-konsortiet för icke-spridning,

–  med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–  med beaktande av rådets slutsatser om den 9:e översynskonferensen mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (8079/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2012/422/Gusp av den 23 juli 2012 till stöd för en process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen(4),

–  med beaktande av Baselappellen om nedrustning och varaktig säkerhet av den 29 januari 2019, undertecknad av borgmästare, parlamentsledamöter, företrädare för tankesmedjor och det civila samhället,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från sju franska fredsorganisationer av den 24 januari 2019 på 73-årsdagen för FN:s generalförsamlings första resolution, resolution 1 (1), som antogs den 24 januari 1946 och innehöll ett upprop om att kärnvapen skulle avskaffas,

–  med beaktande av att Nobels fredspris 2017 gick till den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican),

–  med beaktande av det tal som Icans verkställande direktör höll vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 7 februari 2018,

–  med beaktande av tillkännagivandet den 24 januari 2019 i publikationen Bulletin of Atomic Scientists om att domedagsklockan fortfarande visar två minuter före midnatt, till följd av de risker som kärnvapnen och klimatförändringarna innebär för mänskligheten och civilisationen,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  INF-avtalet, som undertecknades 1987 av Förenta staterna och Sovjetunionen, kräver att bägge parterna förstör sina lager av markbaserade kärnbestyckade och konventionella ballistiska robotar och kryssningsrobotar (distans 500–5 500 km) och förbjuder parterna att inneha, tillverka och flygtesta sådana robotar.

B.  INF-avtalet bidrog till att bygga upp och förstärka stabiliteten under det kalla kriget genom att antalet robotar i Europa minskade kraftigt. Avtalets största vinnare var alltså Europa. Som ett resultat av detta avtal skrotade Förenta staterna och Sovjetunionen sammanlagt 2 692 kort- och medeldistansrobotar fram till den 1 juni 1991, den dag då avtalet skulle ha genomförts.

C.  Den 1 februari 2019 förklarade Förenta staterna att landet inom sex månader skulle dra sig tillbaka från INF-avtalet, till följd av sin uppfattning om att Ryssland väsentligt bryter mot detta avtal.

D.  Ryska federationens president tillkännagav den 2 februari 2019 att Ryssland skulle inställa tillämpningen av INF-avtalet och utveckla nya typer av robotar. De ryska myndigheterna har upprepade gånger aktualiserat farhågor om Natos antirobotanläggningar.

E.  Ryssland har placerat ut kortdistansrobotar av typen Iskander i Kaliningradområdet och anordnar manövrer och överflygningar där system med kärnvapenkapacitet medverkar. Uttalanden från ryska politiska och militära ledare har förvärrat farhågorna om att Ryssland i allt högre grad sätter tillit till kärnvapen.

F.  Det finns redan ett antal fördrag om kärnvapenfria zoner i vissa regioner i världen, närmare bestämt Latinamerika och Västindien, södra Stilla havet, Sydostasien, Afrika och Centralasien.

G.  FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen öppnades den 20 september 2017 av FN:s generalsekreterare för undertecknande, och har hittills undertecknats av 70 stater av vilka 21 stater blivit parter i fördraget genom att ratificera det. En av dessa stater är en EU-medlemsstat, nämligen Österrike, och Irland kommer sannolikt inom de närmaste månaderna att lämna in sitt ratificeringsinstrument till FN:s generalsekreterare.

H.  Med ett stort antal utplacerade kärnvapen ökar risken för oavsiktliga kärnvapensprängningar, och framför allt för att vapen avfyras genom olyckshändelse.

1.  Europaparlamentet understryker att det innebär ett hot mot ett av Europas livsviktigaste säkerhetsintressen att det blivit slut på INF-avtalet. Parlamentet understryker att INF-avtalet i mer än 30 år gett ett livsviktigt bidrag till Europas säkerhet och att det skulle bli till allvarlig skada om det tilläts bryta samman, bland annat i form av en återgång till destabiliserande kärnvapenkapprustning och genom att både Europas säkerhet och institutioner som är livsviktiga för fred och stabilitet skulle undergrävas och den internationella regelbaserade ordningen med rättsliga institutioner och normer på detta område skulle urholkas. Om INF-avtalet bryter samman kan det leda till ökade kärnvapenhot jämte militära hot och risker, och eventuellt till att kärnvapen kommer till användning, antingen det sker genom felberäkning, olyckshändelse eller avsiktligen.

2.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över Förenta staternas och Rysslands tillkännagivanden om att de kommer att inställa sina skyldigheter enligt INF-avtalet, och anser att hoten om ett tillbakadragande från fördraget inom sex månader kommer att sätta i gång en ny kapprustning.

3.  Europaparlamentet uppmanar både Ryssland och Förenta staterna att som allra hastigast få till stånd en lösning i fråga om de respektive påståendena om att avtalet inte följts, under överinseende av FN:s säkerhetsråds särskilda verifieringskommission eller andra lämpliga forum, varvid målet ska bestå i att undersöka påståenden och fastställa vad som ska göras härnäst för att få parterna att fullständigt efterleva INF-avtalet och att stärka detta avtal genom att återställa fullständig efterlevnad av det med hjälp av bättre öppenhet, ömsesidig övervakning, verifiering och andra lämpliga åtgärder som har en lugnande verkan och skapar förtroende för att avtalet inte längre vare sig överträds eller undergrävs.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den höga representanten och medlemsstaterna att under de kommande sex månaderna använda alla diplomatiska medel de förfogar över för att övertyga Ryssland och Förenta staterna att fortsätta följa INF-avtalet och att förbättra efterlevnaden av dess bestämmelser. Parlamentet understryker att dessa EU-insatser på kort sikt framför allt bör inriktas på att göra det möjligt för Ryssland och Förenta staterna att lösa frågor med anknytning till fakta eller bevis och avgöra om det har förekommit avtalsbrott i tekniskt eller materiellt hänseende, bland annat genom inspektioner på platsen, både av de ryska 9M729 robotarna och de amerikanska antirobotsystemen ”Aegis Ashore”, så att dessa frågor kan lösas på ett sätt som stärker dels både INF-fördraget och icke-spridningssystemet, dels säkerheten på det europeiska och internationella planet.

5.  Europaparlamentet anser att Europas säkerhet bör förbli odelad. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater som också är Natomedlemmar att handla därefter.

6.  Europaparlamentet uppmanar alla kärnvapenstater till provisoriska åtgärder för att minska risken för kärnvapensprängningar, bland annat genom att minska kärnvapnens insatsberedskap och överföra dem från att vara utplacerade till att finnas i lager, samt genom att begränsa kärnvapnens roll i militära doktriner och snabbt skära ned på alla sorters kärnvapen.

7.  Europaparlamentet understryker att man absolut måste förhindra regionala kärnvapenkapprustningar och utstationering av nya kärnvapen mellan Atlanten och Uralbergen.

8.  Europaparlamentet ser det som positivt att FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen trätt i kraft, att icke-spridningsfördraget utbrett sig överallt och att det inrättats ytterligare kärnvapenfria zoner. Parlamentet anser att Europa måste föregå med gott exempel, av omsorg om sin trovärdighet och för att vi ska få den kärnvapenfria värld som alla Europas stater gått in för att vi ska få.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft unionen att agera som en proaktiv och trovärdig tillhandahållare av säkerhet genom att ta initiativ för att åter få i gång multilateral och regelbaserad kärnvapennedrustning och vapenkontroll. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna, också med tanke på att det nya Start-avtalet kommer att avvecklas under 2021 och mot bakgrund av den konferens om översyn av icke-spridningsavtalet som ska hållas 2020, att utveckla en trovärdig och ambitiös strategi för kärnvapennedrustning, som bygger på multilateralism och syftar till att vi ska få ett Europa där det inte finns några massförstörelsevapen. Parlamentet uppmanar här den höga representanten och medlemsstaterna att i brådskande ordning överväga följande:

i)  En genomgripande översyn och uppdatering av EU:s strategi från 2003 mot spridning av massförstörelsevapen, med tyngdpunkten kraftfullt förlagd till multilateral nedrustning.

ii)  Ett snabbt undertecknande och en snabb ratificering av FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen.

iii)  Åtgärder för att minska och få bort alla kortdistans- och slagfältskärnvapen, vilka betecknas som taktiska eller icke-strategiska, framför allt från europeisk mark, inberäknat från västra delen av Ryssland.

iv)  Ett EU-initiativ för att få med Kina i framtida multilaterala åtgärder för att minska och få bort medeldistanskärnvapen.

10.  Europaparlamentet upprepar, med tanke på de pågående interinstitutionella förhandlingarna med rådet och kommissionen, sin ståndpunkt av den 12 december 2018 om Europeiska försvarsfonden, nämligen att massförstörelsevapen med dithörande stridsspetsteknik och bärare inte ska få komma i fråga för anslag.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna, Nato, Förenta staternas kongress, Rysslands parlament och Förenta nationerna.

 

 

(1)

EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 77.

(2)

EUT C 440, 30.12.2015, s. 97.

(3)

EUT C 215, 19.6.2018, s. 202.

(4)

EUT L 196, 24.7.2012, s. 67.

Senaste uppdatering: 13 februari 2019Rättsligt meddelande