Förfarande : 2019/2575(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0154/2019

Ingivna texter :

B8-0154/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/03/2019 - 9.22

Antagna texter :

P8_TA(2019)0156

<Date>{06/03/2019}6.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0154/2019</NoDocSe>
PDF 137kWORD 54k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om säkerhetshot kopplade till Kinas ökande teknologiska närvaro i EU och möjliga åtgärder på EU-nivå för att minska dem</Titre>

<DocRef>(2019/2575(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Caroline Nagtegaal</Depute>

<Commission>{ALDE}för ALDE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0154/2019

B8‑0154/2019

Europaparlamentets resolution om säkerhetshot kopplade till Kinas ökande teknologiska närvaro i EU och möjliga åtgärder på EU-nivå för att minska dem

(2019/2575(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen[2],

 med beaktande av förslaget av den 13 september 2017 till Europaparlamentets och rådets förordning om Enisa, ”EU:s cybersäkerhetsbyrå”, och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik (”cybersäkerhetsakten”) (COM(2017)0477),

 med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 (COM(2018)0434),

 med beaktande av förslaget till förordning om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum (COM(2018)0630),

 med beaktande av rådets och kommissionens uttalanden av den 13 februari 2019 om säkerhetshot kopplade till Kinas ökande teknologiska närvaro i EU och möjliga åtgärder på EU-nivå för att minska dem,

 med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 14 februari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen[3],

 med beaktande av sina resolutioner om förbindelserna mellan EU och Kina, särskilt resolutionen av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina[4],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588),

 med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2017 om internetkonnektivitet för tillväxt, konkurrenskraft och sammanhållning: ett europeiskt gigabitsamhälle och 5G[5],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)[6],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010[7],

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. 5G-infrastruktur kommer att höja konnektiviteten i den digitala ekonomin till helt nya nivåer. Det är en viktig byggsten i gigabitsamhället, särskilt på områden som transport, energi och hälso- och sjukvård, och i försvars- och säkerhetssektorn, och utgör standarden för framtidens mobila kommunikationsteknik.

B. 5G-nätens svaga punkter skulle kunna utnyttjas till att inkräkta på it-system, vilket skulle kunna bli till oerhörd skada för ekonomierna på både EU-nivå och nationell nivå. Det behövs ett riskanalysbaserat tillvägagångssätt.

C. Teknikleverantörer från tredjeländer har fått en starkare ställning på EU:s 5G-marknad, vilket föranlett allvarliga diskussioner inom medlemsstaterna. Detta särskilt i samband med den kinesiska nationella underrättelselagen som trädde i kraft i juni 2017.

D. Tillämpningsområdet och parametrarna för vad de kinesiska myndigheterna kallar ”underrättelsearbete” definieras inte tydligt i den kinesiska nationella underrättelselagen. Denna lag ger myndigheterna nya rättsliga grunder för att övervaka och undersöka utländska och inhemska personer och institutioner, däribland EU‑medborgare och EU-institutioner, i syfte att skydda Kinas nationella säkerhet.

E. De kinesiska telekomföretagen får statligt stöd, vilket skulle kunna stärka deras förmåga att genomföra den nationella underrättelselagen ytterligare. Det leder till säkerhetsproblem men ger dem också en orättvis ekonomisk fördel.

F. Förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar, som bör träda i kraft i slutet av 2020, stöder medlemsstaternas möjlighet att granska utländska investeringar med utgångspunkt i kriterier som säkerhet och allmän ordning, och inrättar en samarbetsmekanism som gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta i sin bedömning av säkerhetsrisker, inbegripet risker för cybersäkerheten, till följd av utländska investeringar.

G. Direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem skulle införlivas senast den 9 maj 2018. Detta direktiv syftar till att stärka säkerheten i Europas grundläggande infrastruktur och säkerställa att betydande cyberincidenter rapporteras. I direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation fastställs krav om att telekommunikationsföretag ska vidta åtgärder för att hantera riskerna för nätens och tjänsternas säkerhet och meddela myndigheterna och, i särskilda fall, användarna, om betydande säkerhetsincidenter.

H. Den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation föreskriver tillgång till radiospektrum för 5G senast i slutet av 2020 i EU. Medlemsstaterna genomför oberoende auktioner av spektrumfrekvenser som en del av 5G-utbyggnaden, vilket potentiellt gör det möjligt för företag från tredjeländer att få en dominerande ställning på marknaden i flera medlemsstater, och därigenom i hela EU. Kina har en ambitiös strategi för artificiell intelligens, där data utgör en viktig resurs.

1. Europaparlamentet påminner om det brådskande behovet att bygga upp kapacitet och förmåga inom EU när det gäller digital infrastruktur, och samtidigt stärka EU:s strategiska oberoende. Parlamentet påminner om betydelsen av 5G-nät, och upprepar därför sitt engagemang för handlingsplanen för 5G.

2. Europaparlamentet påminner om att utbyggnaden av 5G-näten kommer att förbättras genom att man ser till att det finns tillgång till lämpligt radiospektrum i EU senast i slutet av 2020, i enlighet med den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation. Parlamentet understryker att den största utmaningen för operatörerna är bristande samordning och förutsägbarhet.

3. Europaparlamentet upprepar att det behövs gemensamma europeiska åtgärder för att ta itu med de aktuella problemen med telekomutrustningsleverantörer som stöds av den kinesiska regeringen, i syfte att stärka den digitala motståndskraften och vidta framtidssäkra åtgärder till skydd för den inre marknaden. I avvaktan på detta efterlyser parlamentet ett utökat informationsutbyte mellan EU:s medlemsstater.

4. Europaparlamentet efterlyser en utredning om eventuella säkerhetsrisker i samband med användning av teknik från tredjeländer, och att 5G ska betraktas som kritisk infrastruktur så att alla företag ska behöva uppfylla högre säkerhetsstandarder.

5. Europaparlamentet välkomnar och framhåller i detta sammanhang det utbyte av uppgifter mellan medlemsstaterna som ingår i samarbetsstrukturen i förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar.

6. Europaparlamentet framhåller att förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar skyddar kritisk infrastruktur. Parlamentet påminner om att företag som bedriver verksamhet i EU tar del av den inre marknadens fördelar, men måste följa EU:s standarder och rättsliga ramar.

7. Europaparlamentet noterar med intresse att antalet medlemsstater som har ett granskningssystem har ökat sedan kommissionen först lade fram sitt förslag till förordning om granskning av utländska direktinvesteringar 2017.

8. Europaparlamentet stöder kommissionen i de olika åtgärder som redan vidtagits för att öka antagandet av åtgärder som skulle hantera hot mot cybersäkerheten och säkerställa ett strikt genomförande av lämpliga riskhanteringsåtgärder, däribland sanktioner mot leverantörer som inte uppfyller sina skyldigheter.

9. Europaparlamentet välkomnar och understöder den överenskommelse som uppnåtts om cybersäkerhetsakten och förstärkningen av mandatet för Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå, som syftar till att bättre stödja medlemsstaterna i åtgärderna mot cybersäkerhetshot och it-angrepp.

10. Europaparlamentet välkomnar förslaget om kompetenscentrum för cybersäkerhet och ett nätverk av nationella samordningscentrum, som utformats för att EU ska kunna ha kvar och utveckla den tekniska och industriella kapacitet inom området cybersäkerhet som behövs för att trygga unionens digitala inre marknad.

11. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang programmet för ett digitalt Europa, där det införs säkerhetskrav och uppsikt från kommissionens sida över tredjelandskontrollerade enheter som är etablerade i EU, särskilt i fråga om åtgärder med koppling till cybersäkerhet.

12. Europaparlamentet påminner om att ändamålsenlig cybersäkerhet förutsätter höga säkerhetsstandarder, och efterlyser ett nätverk med automatisk och inbyggd säkerhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen undersöka alla tillgängliga medel för att säkerställa en hög säkerhetsnivå, om så är lämpligt genom att införa ett europeiskt cybersäkerhetscertifikat.

13. Europaparlamentet påminner om att konkurrens är avgörande i en så innovativ bransch som denna. Parlamentet påminner om att konkurrensen garanterar att företagen är seriösa konkurrenter med resurser som kan möta marknadens efterfrågan.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra direktivet om nät- och informationssäkerhet fullt ut, och uppmanar kommissionen att hålla noggrann uppsikt över detta, så att direktivets bestämmelser verkställs korrekt och unionsmedborgarna skyddas bättre mot externa säkerhetshot.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till ovannämnda önskemål i de kommande diskussionerna om en EU–Kina-strategi, för att säkerställa att EU förblir konkurrenskraftigt och trygga den digitala infrastrukturen.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Folkrepubliken Kinas regering samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] EUT L 321, 17.12.2018, s. 36.

[2] EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.

[3] Antagna texter, P8_TA(2019)0121.

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0343.

[5] EUT C 307, 30.8.2018, s. 144.

[6] EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

[7] EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

Senaste uppdatering: 8 mars 2019Rättsligt meddelande