Förfarande : 2019/2615(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0165/2019

Ingivna texter :

B8-0165/2019

Debatter :

PV 13/03/2019 - 27
CRE 13/03/2019 - 27

Omröstningar :

PV 14/03/2019 - 11.18
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0219

<Date>{11/03/2019}11.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0165/2019</NoDocSe>
PDF 137kWORD 54k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om situationen i Nicaragua</Titre>

<DocRef>(2019/2615(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, Gabriel Mato, Luis de Grandes Pascual, Cristian Dan Preda, Francisco José Millán Mon</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0165/2019

B8‑0165/2019

Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua

(2019/2615(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 31 maj 2018 om situationen i Nicaragua[1], den 18 december 2008 om attackerna mot människorättsförsvarare, de allmänna friheterna och demokratin i Nicaragua[2], den 26 november 2009 om Nicaragua[3] och den 16 februari 2017 om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Nicaragua[4],

 med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika från 2012,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004,

 med beaktande av Nicaraguas konstitution,

 med beaktande av utrikesrådets slutsatser av den 21 januari 2019 om Nicaragua,

 med beaktande av förklaringarna av den 2 oktober 2018, den 15 maj 2018, den 22 april 2018 och den 15 december 2018 från den höga representanten, på EU:s vägnar, om situationen i Nicaragua samt förklaringen av den 1 mars 2019 om återupptagandet av den nationella dialogen,

 med beaktande av rådets slutsatser som antogs den 18 februari 2019 om EU:s prioriteringar i FN:s människorättsforum 2019,

 med beaktande av den rapport om allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med sociala protester i Nicaragua som godkändes av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna den 21 juni 2018,

 med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättskränkningar och övergrepp i samband med protester i Nicaragua den 18 april–18 augusti 2018,

 med beaktande av rapporten av den 20 december 2018 från den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) om de våldsamma händelser som ägde rum i Nicaragua mellan den 18 april och 30 maj 2018,

 med beaktande av uttalandet av den 22 februari 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om kriminaliseringen av oliktänkande i Nicaragua,

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Europaparlamentet antog den 31 maj 2018 en resolution om krisen i Nicaragua och fördömde starkt situationen. Som en uppföljning av denna resolution besökte en delegation bestående av elva ledamöter landet den 23–26 januari 2019 för att bedöma situationen på plats.

B. Nicaraguas regering garanterade att den inte skulle utsätta dem som fördömde den nuvarande situationen för några repressalier. Delegationen bevittnade de trakasserier, smutskastningskampanjer och hot som riktades mot de människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället med vilka den hade fört en dialog. Förtrycket har ökat sedan parlamentets delegation besökte landet.

C. Delegationen avvisade offentligt den nicaraguanska regeringens officiella ståndpunkt att de hade fallit offer för en USA-ledd statskupp och desinformationskampanjer. Den främsta orsaken till demonstrationerna har varit den djupa demokratiska, institutionella och politiska kris som har påverkat rättsstatsprincipen och begränsat de grundläggande friheterna, såsom förenings-, demonstrations- och mötesfriheten i landet under det senaste årtiondet.

D. Yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten, inbegripet användningen av nationalsången, är allvarligt begränsad för många människor. Ett stort antal politiska fångar sitter fängslade bara för att ha utövat sina rättigheter. Det har kommit flera oroväckande rapporter om den förvärrade situationen för fångar, däribland omänsklig behandling.

E. De rättsliga förfarandena mot dessa fångar står i strid med internationella normer, särskilt när det gäller process- och straffrättsliga skyddsregler för rätten till en rättvis rättegång. Förhållandena i fängelserna uppfyller inte heller de internationella normerna på ett adekvat sätt. Det råder en tydlig brist på maktfördelning i Nicaragua.

F. Rätten till information är allvarligt hotad. Journalister hålls i förvar, tvingas i exil och hotas. De audiovisuella medierna stängs ned eller genomsöks utan förhandstillstånd från rättsliga myndigheter. Tidningar riskerar att inte kunna publiceras på grund av att den nicaraguanska regeringen beslagtagit papper och bläck.

G. Nicaraguas regering har utvisat internationella organisationer såsom GIEI och den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (MESENI) som försökte få till stånd en fredlig lösning på konflikten och nationell försoning. Förtrycket mot organisationer i det civila samhället har intensifierats genom att de fråntagits sin rättsliga ställning i ett land med en bristfällig institutionell ram, vilket innebär att förtryckets offer bestraffas två gånger.

H. Den akademiska friheten är också hotad. Nästan 200 universitetsstuderande har stängts av från universiteten för att de deltagit i demonstrationer för demokrati, större frihet och mänskliga rättigheter.

I. Utvecklingen och konsolideringen av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna måste utgöra en integrerad del av EU:s externa politik, däribland associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012. Detta avtal innehåller en demokratiklausul, som är en väsentlig del av avtalet.

J. Den nationella dialog som inleddes den 16 maj 2018 mellan president Daniel Ortega och den nicaraguanska oppositionen och olika medborgargrupper, med den katolska kyrkan som medlare, har inte lyckats lösa krisen. Den 27 februari återupptogs sonderande samtal om en nationell dialog mellan Nicaraguas regering och Alianza Civica. Den 7 mars gjordes ett nytt försök till dialog med deltagande från den katolska kyrkans sida. Alianza Civica har fastställt följande tre huvudmål som ska uppnås under förhandlingarna: frigivning av politiska fångar och respekt för individuella friheter, nödvändiga valreformer som ska leda till anordnandet av val, och ett rättvist samhälle.

1. Europaparlamentet understryker att det i Nicaragua sker allvarliga kränkningar av demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen som en följd av de händelser som ägde rum i april och maj 2018. Parlamentet upprepar betydelsen av den resolution som antogs den 31 maj 2018.

2. Europaparlamentet fördömer den nicaraguanska regeringens alla repressiva åtgärder. Parlamentet konstaterar att delegationens besök tjänade till att ge en sann bild av den nuvarande situationen. Parlamentet konstaterar vidare att det står helt klart att förtrycket av oppositionen och inskränkningarna av de grundläggande friheterna ökat under de senaste månaderna, och särskilt efter delegationens besök. Parlamentet fördömer i detta avseende det allmänna förtrycket och begränsningen av yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten, kriminaliseringen av icke-statliga organisationer och det civila samhället, utvisningen av internationella organisationer från landet, nedstängningen av och angreppen mot medier, begränsningarna av rätten till information och användningen av nationalsången, avstängningen av studenter från universiteten samt den förvärrade situationen i fängelserna och den omänskliga behandlingen.

3. Europaparlamentet anser att dessa åtgärder som regeringen, dess institutioner och dess parapolitiska organisationer vidtar är ett led i en planerad strategi för att förstöra den politiska opposition som ledde protesterna förra året. Parlamentet anser att denna strategi metodiskt, systematiskt och selektivt riktar sig mot alla ledare, icke-statliga organisationer, medier och sociala rörelser som försöker uttrycka sina legitima krav på frihet och demokrati.

4. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de stora demokratiska, politiska och ekonomiska risker som folket och landet utsätts för och som kommer att öka om inget görs omedelbart, med tanke på de pågående interna konfrontationerna, de sociala klyftorna och den ekonomiska nedgången. Parlamentet efterlyser med kraft en hållbar och fredlig lösning som skulle ge alla aktörer i samhället utrymme att arbeta och uttrycka sig fritt och som skulle återupprätta deras medborgerliga rättigheter, såsom friheten att delta i fredliga demonstrationer. Parlamentet påminner om att en lösning bör innebära att alla som är ansvariga för kränkningarna ställs till svars.

5. Europaparlamentet beklagar att verksamheten för den särskilda övervakningsmekanismen (MESENI) har avbrutits och att mandatet för den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) inom den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har avslutats. Parlamentet fördömer kraftfullt förföljelsen, gripandet och trakasserierna av de människor som samarbetar med FN och andra internationella organ.

6. Europaparlamentet uppmanar Nicaraguas regering att bland annat vidta följande, brådskande åtgärder för att visa sin välvilja i den pågående dialogen: ett omedelbart och villkorslöst frigivande av politiska fångar, att rättsliga förfaranden mot dem annulleras, och att deras fysiska och moraliska integritet och deras rättssäkerhet och rätt till privatliv garanteras; ett omedelbart stopp för alla former av förtryck av nicaraguanska medborgare, inbegripet trakasserier, hot, spionage och förföljelse av oppositionsledare samt avskaffande av alla inskränkningar av de nämnda friheterna; att de som befinner sig i exil, inklusive journalister och studenter, kan återvända; återställande av människorättsorganisationernas rättskapacitet och tillgångar och internationella organisationers återvändande till landet; demilitarisering av gator och avväpning av de paramilitära grupperna; samt upprättande av en tydlig färdplan för fria, rättvisa och öppna val som ska anordnas inom en snar framtid, med deltagande av internationella observatörer.

7. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att genomföra riktade och individuella sanktioner, såsom viseringsförbud och frysning av tillgångar, utan att skada den inhemska befolkningen, mot Nicaraguas regering och de personer som är ansvariga för brotten mot de mänskliga rättigheterna i enlighet med rådets slutsatser från den 21 januari 2019. Parlamentet yrkar på att demokratiklausulen ska utlösas, vilket skulle innebära att Nicaragua avstängs från associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika.

8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska samarbetsorganisationen, den parlamentariska församlingen EU‑Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen och Nicaraguas regering och parlament.

[1] Antagna texter, P8_TA(2018)0238.

[2] EUT C 45E, 23.2.2010, s. 89.

[3] EUT C 285E, 21.10.2010, s. 74.

[4] EUT C 252, 18.7.2018, s. 189.

Senaste uppdatering: 13 mars 2019Rättsligt meddelande