Förfarande : 2019/2615(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0169/2019

Ingivna texter :

B8-0169/2019

Debatter :

PV 13/03/2019 - 27
CRE 13/03/2019 - 27

Omröstningar :

PV 14/03/2019 - 11.18
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0219

<Date>{11/03/2019}11.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0169/2019</NoDocSe>
PDF 144kWORD 55k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om situationen i Nicaragua</Titre>

<DocRef>(2019/2615(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Javier Nart, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Matthijs van Miltenburg, Hilde Vautmans</Depute>

<Commission>{ALDE}för ALDE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0165/2019

B8‑0169/2019

Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua

(2019/2615(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 18 december 2008[1], 26 november 2009[2], 16 februari 2017[3] och 31 maj 2018[4],

 med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika från 2012,

 med beaktande av EU:s landstrategidokument och fleråriga vägledande program 2014‑2020 för Nicaragua,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004,

 med beaktande av Nicaraguas konstitution,

 med beaktande av utrikesrådets slutsatser av den 21 januari 2019 om Nicaragua,

 med beaktande av förklaringarna från den höga representanten, på EU:s vägnar, av den 2 oktober 2018, 15 maj 2018, 22 april 2018 och 15 december 2018 om situationen i Nicaragua samt av den 1 mars 2019 om återupptagandet av den nationella dialogen,

 med beaktande av rådets slutsatser som antogs den 18 februari 2019 om EU:s prioriteringar i FN:s människorättsforum 2019,

 med beaktande av den rapport om grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med sociala protester i Nicaragua, vilken godkändes av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna den 21 juni 2018,

 med beaktande av rapporten av den 18 augusti 2018 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med protester i Nicaragua den 18 april 2018,

 med beaktande av rapporten av den 20 december 2018 från den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) om de våldsamma händelser som ägde rum i Nicaragua mellan den 18 april och 30 maj 2018,

 med beaktande av uttalandet av den 22 februari 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, om kriminaliseringen av oliktänkande i Nicaragua,

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Europaparlamentet antog den 31 maj 2018 en resolution om krisen i Nicaragua som starkt fördömde situationen. Som en uppföljning av denna resolution besökte en delegation bestående av 11 ledamöter landet den 23–26 januari 2019 för att bedöma situationen på plats.

B. Delegationen kunde lägga upp sitt eget program och den nicaraguanska regeringen beviljade tillträde till alla de anläggningar som ledamöterna hade begärt att få besöka, däribland två fängelser. Nicaraguas regering garanterade att det inte skulle bli några repressalier för dem som fördömde den nuvarande situationen. Delegationen bevittnade de trakasserier, smutskastkampanjer och hot som riktades mot de människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer med vilka den hade fört en dialog. Flera organisationer tackade nej till att träffa delegationen på grund av de regeringsledda trakasserierna och hoten. Förtrycket har ökat sedan parlamentets delegation besökte landet.

C. Delegationen avvisade offentligt den nicaraguanska regeringens officiella ståndpunkt att de hade fallit offer för en USA-ledd statskupp och desinformationskampanjer. Den främsta orsaken till demonstrationerna har varit den djupa demokratiska, institutionella och politiska kris som har påverkat rättsstatsprincipen och begränsat de grundläggande friheterna, såsom förenings-, demonstrations- och mötesfriheten i landet under det senaste årtiondet.

D. Yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten, inbegripet användningen av nationalsången, är allvarligt begränsad för många människor. Ett stort antal politiska fångar sitter fängslade bara för att ha utövat sina rättigheter. Det har kommit flera oroväckande rapporter om att situationen för fångar har försämrats – bland annat om omänsklig behandling.

E. De rättsliga förfarandena mot dessa fångar står i strid med internationella normer, särskilt när det gäller process- och straffrättsliga garantier för rätten till en rättvis rättegång. Förhållandena i fängelserna uppfyller inte heller de internationella standarderna på ett adekvat sätt. Det råder en tydlig brist på maktfördelning i Nicaragua.

F. Rätten till information är allvarligt hotad. Journalister fängslas, tvingas i exil och hotas. De audiovisuella medierna stängs ned eller genomsöks utan förhandstillstånd från rättsliga myndigheter. Tidningar riskerar att inte kunna publiceras på grund av att den nicaraguanska regeringen beslagtagit papper och bläck.

G. Nicaraguas regering har utvisat internationella organisationer som den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) och den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (MESENI) som försökte få till stånd en fredlig lösning på konflikten och nationell försoning. Förtrycket mot organisationer i det civila samhället har intensifierats genom att dessa fråntagits sin rättsliga ställning i ett land med en bristfällig institutionell ram, vilket innebär att förtryckets offer straffas två gånger.

H. Den akademiska friheten är också hotad. Nästan 200 universitetsstuderande har stängts av från universiteten för att de har deltagit i demonstrationer för demokrati, mer frihet och mänskliga rättigheter.

I. Utvecklingen och konsolideringen av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna måste utgöra en integrerad del av EU:s externa politik, däribland associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012. Detta avtal innehåller en demokratiklausul, som är en väsentlig del av avtalet.

J. Den nationella dialog som inleddes den 16 maj 2018 mellan president Ortega och den nicaraguanska oppositionen samt olika medborgargrupper, med den katolska kyrkan som medlare, har inte lyckats lösa krisen. Den 27 februari återupptogs sonderande samtal om en nationell dialog mellan Nicaraguas regering och Alianza Civica. Alianza Civica har fastställt följande tre huvudmål som ska uppnås under förhandlingarna: frigivning av politiska fångar och respekt för individuella friheter, nödvändiga valreformer som måste leda till att val hålls och att ett rättvist samhälle skapas. Nicaraguas regering släppte 100 politiska fångar och accepterade därmed att deras fängelsestraff omvandlades till husarrest. Många fångar är dock kvar i fängelse.

1. Europaparlamentet understryker att det sker allvarliga brott mot demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i Nicaragua som en följd av de händelser som ägde rum i april och maj 2018. Parlamentet upprepar betydelsen av den resolution som antogs den 31 maj 2018.

2. Europaparlamentet fördömer samtliga repressiva åtgärder som vidtagits av den nicaraguanska regeringen. Parlamentet konstaterar att syftet med delegationens besök var att ge en sann bild av den nuvarande situationen. Parlamentet konstaterar vidare att förtrycket av oppositionen och inskränkningen av de grundläggande friheterna tveklöst har ökat under de senaste månaderna, och särskilt efter delegationens besök. Parlamentet fördömer i detta avseende det allmänna förtrycket och inskränkningen av yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten, kriminaliseringen av icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer, utvisningen av internationella organisationer från landet, nedstängningen av och angreppen mot medier, begränsningen av rätten till information, avstängningen av studenter från universiteten samt den försämrade situationen i fängelserna och den omänskliga behandlingen.

3. Europaparlamentet anser att dessa åtgärder som regeringen, dess institutioner och parapolitiska organisationer vidtar ingår i en planerad strategi för att oskadliggöra den politiska opposition som ledde protesterna förra året. Parlamentet anser att denna strategi på ett metodiskt, systematiskt och selektivt sätt riktar sig mot alla ledare, icke‑statliga organisationer, medier och sociala rörelser som försöker uttrycka sina legitima krav på frihet och demokrati.

4. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de stora demokratiska, politiska och ekonomiska risker som folket och landet utsätts för och som kommer att öka om inget omedelbart görs, med tanke på de pågående interna sammandrabbningarna, de sociala klyftorna och den ekonomiska nedgången. Parlamentet efterlyser omgående och med kraft en meningsfull intern dialog för att nå en hållbar och fredlig lösning som skulle ge alla aktörer i samhället utrymme att arbeta och uttrycka sig fritt och som skulle återupprätta deras medborgerliga rättigheter, såsom rätten till fredliga demonstrationer. Parlamentet påminner om att en lösning bör innebära att alla som bär ansvaret för kränkningarna ställs till svars. Parlamentet uppmanar alla politiska partier, sociala rörelser, ledare, studenter och civilsamhällsorganisationer att upprätthålla och upprepa sitt orubbliga engagemang för en fredlig lösning av krisen. Parlamentet upprepar sitt fulla stöd för reformen av rättsväsendet och vallagen, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att agera i enlighet med detta.

5. Europaparlamentet beklagar att den särskilda övervakningsmekanismen (MESENI) har upphävts och att mandatet för den tvärvetenskapliga gruppen av oberoende experter (GIEI) inom den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har upphört. Parlamentet fördömer kraftfullt förföljelsen, gripandet och trakasserierna av de människor som samarbetar med FN och andra internationella organ.

6. Parlamentet uppmanar Nicaraguas regering att vidta tre brådskande åtgärder för att visa sin välvilja i den pågående dialogen: ett omedelbart och villkorslöst frigivande av politiska fångar, ett omedelbart stopp för alla former av förtryck av nicaraguanska medborgare, inbegripet trakasserier, hot, spionage och förföljelse av oppositionsledare samt avskaffande av alla inskränkningar av de tidigare nämnda friheterna och återställande av människorättsorganisationernas juridiska person och tillgångar samt de internationella organisationernas återvändande till landet.

7. Europaparlamentet påpekar att under dessa förhållanden måste processen leda till att rättsliga förfaranden mot politiska fångar ställs in, att deras fysiska och moraliska integritet garanteras, liksom att vederbörliga förfaranden och deras personliga integritet garanteras, att personer i exil, inbegripet journalister och studenter, får återvända, att paramilitära grupper avväpnas och att det upprättas en tydlig färdplan för fria, rättvisa och öppna val, som ska anordnas inom en snar framtid i närvaro av internationella observatörer.

8. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att successivt införa riktade och individuella sanktioner, utan att skada den inhemska befolkningen, såsom viseringsförbud och frysning av tillgångar, mot Nicaraguas regering och de personer som bär ansvaret för brott mot de mänskliga rättigheterna, i enlighet med rådets slutsatser av den 21 januari 2019, tills dess att respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras och återupprättas i landet, enligt kraven i dialogen. Parlamentet kräver därför, och under dessa omständigheter, att demokratiklausulen i associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, som Nicaragua har undertecknat, aktiveras genom att upphäva avtalet med Nicaragua.

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska samarbetsorganisationen, den parlamentariska församlingen EU‑Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen och Nicaraguas regering och parlament.

 

[1] EUT C 45E, 23.2.2010, s. 89.

[2] EUT C 285E, 21.10.2010, s. 74.

[3] EUT C 252, 18.7.2017, s. 189.

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0238.

Senaste uppdatering: 13 mars 2019Rättsligt meddelande