FÖRSLAG TILL RESOLUTION om klimatförändringar: en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

11.3.2019 - (2019/2582(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Jadwiga Wiśniewska, Zdzisław Krasnodębskiför ECR-gruppen

B8‑0201/2019

Europaparlamentets resolution om klimatförändringar: en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

(2019/2582(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11) som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av den tjugofjärde partskonferensen (COP 24) inom ramen för UNFCCC, av den fjortonde sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 14), samt av den tredje delen av den första sessionen av den första sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA 1.3) som hölls i Katowice, Polen den 2–14 december 2018,

–  med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice, Polen (COP 24)[1],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 mars 2018,

–  med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5°C, dess femte utvärderingsrapport (AR 5) och dess sammanfattande rapport,

–  med beaktande av den nionde utgåvan av rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, som antogs den 27 november 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  COP24 i Katowice ledde till antagandet av Katowiceregelboken, som ger rättslig klarhet för genomförandet av Parisavtalet.

B.  Tre år efter den historiska framgången med Parisavtalet bevittnade den franska huvudstaden allvarliga sociala oroligheter med koppling till klimatpolitiken. Det bevisar att sociala bestämmelser är viktiga för att begränsa negativa ekonomiska följder av klimatlagstiftningen. Katowiceregelboken är ett försök att bygga en klimatpolitik som inte låter någon hamna på efterkälken.

C.  EU är ansvarigt för mindre än 10 % av de globala växhusgasutsläppen och kan inte ensamt uppnå målen i Parisavtalet. Endast globala åtgärder som omfattar de största ekonomierna i världen kan leda till att de målen uppnås.

D.  Parisavtalet blev endast möjligt då parterna släppte konceptet med en total minskning av koldioxidutsläppen och i stället främjade en balans mellan utsläpp och sänkor (nettonollutsläpp).

E.  EU:s långsiktiga strategi för minskning av växthusgaser bör alltid åtföljas av en strategi för att stödja hårt drabbade regioner, i synnerhet kolbrytningsregioner, att genomgå en rättvis omställning som skulle hjälpa dessa regioner att behålla arbetstillfällen och vinna allmänhetens stöd för klimatpolitiken.

F.  EU:s långsiktiga politik för minskningen av växthusgasutsläpp bör ta hänsyn till medlemsstaternas olika infrastrukturkapacitet.

1.  Europaparlamentet framhåller att de europeiska medborgarna redan upplever direkta konsekvenser av klimatförändringarna. Parlamentet understryker att de genomsnittliga årliga förlusterna, enligt Europeiska miljöbyrån, som orsakas av väder och klimatrelaterade ytterligheter i unionen uppgick till cirka 12,8 miljarder euro mellan 2010 och 2016.

2.  Europaparlamentet noterar att enligt IPCC:s särskilda rapport om 1,5°C kräver en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C – utan eller med begränsat överskridande – snabba och långtgående omställningar i energi, mark, stad och infrastruktur (inklusive transport och byggnader) samt industrisystem i aldrig tidigare skådad skala och medför omfattande utsläppsminskningar i alla sektorer, en bred portfölj av begränsningsalternativ och en betydande ökning av investeringar i dessa alternativ.

3.  Europaparlamentet noterar rapporten från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, ”The Emissions Gap Report”, enligt vilken de nuvarande ovillkorliga nationellt fastställda bidragen betydligt överstiger Parisavtalets temperaturökningsgräns på långt under 2 °C, vilket i stället leder till en uppskattad uppvärmning på 3,2°C[2] fram till 2100. Parlamentet betonar vikten av att alla parter i UNFCCC vid lämplig tidpunkt ökar sina klimatåtaganden.

4.  Europarlamentet uppmärksammar kommissionens meddelande om den långsiktiga strategin En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi som understryker de möjligheter och utmaningar som övergången till en växthusgasneutral ekonomi innebär för europeiska medborgare och EU:s ekonomi och lägger grunden för en bred debatt som inbegriper EU-institutioner, nationella parlament, företagssektorn, icke-statliga organisationer, städer och samhällen, samt medborgarna. Parlamentet ber rådet samtycka till en kostnadseffektiv väg mot att uppnå en balans mellan utsläpp och sänkor i enlighet med Parisavtalet, där hänsyn tas till medlemsstaternas olika kapacitet.

Vägar för EU-strategin för nollutsläpp till mitten av århundradet

5.  Europaparlamentet noterar att den långsiktiga strategin presenterar åtta vägar för den ekonomiska, tekniska och sociala omvandling som krävs för att unionen ska kunna uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Parlamentet understryker att två av dessa skulle innebära att unionen kunde uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet framhåller att detta kräver ett snabbt agerande och betydande insatser på alla nivåer, alltifrån lokala och regionala till nationella och europeiska, och att även icke-offentliga aktörer engageras. Parlamentet erkänner att regionalt och lokalt fastställda bidrag kan vara viktiga verktyg för att överbrygga utsläppsklyftan. Parlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att anta nationella långsiktiga strategier så som de fastställs i förordningen om styrningen[3] som bör vägleda EU‑åtgärder. Parlamentet understryker rollen av en teknikneutral metod för att få minskningar av växthusgasutsläppen till stånd i enlighet med Parisavtalet.

6.  Europaparlamentet påminner om att EU:s BNP, enligt kommissionens beräkningar, förväntas öka mer vid scenarier med nollutsläpp än vid scenarier med lägre utsläppsminskningar, i båda fallen med en ojämn spridning av effekterna i EU till följd av skillnader mellan medlemsstaterna, bland annat vad gäller BNP per invånare och koldioxidintensiteten i olika nationella energimixar.

7.  Europaparlamentet noterar med oro att EU:s beroende av energiimport idag är omkring 55 %. Parlamentet framhåller att detta i ett scenario med nettonollutsläpp skulle minska till 20 % senast 2050, vilket skulle påverka EU:s handelsbalans och geopolitiska ställning i positiv riktning.

8.  Europaparlamentet noterar att vägar för att uppnå nettonollutsläpp inbegriper användningen av ett antal tekniker för koldioxidavskiljning, inklusive genom avskiljning och lagring av koldioxid, och direkt luftavskiljning som återstår att använda i stor skala. Parlamentet anser dock att EU:s nettonollstrategi bör prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder som bevarar och stärker EU:s naturliga sänkor och reservoarer och endast eftersträva användningen av tekniker för koldioxidavskiljning där inga alternativ för direkta utsläppsminskningar är tillgängliga.

9.  Europaparlamentet betonar att innan genomförbarheten av dessa tekniker har bevisats bör alla vägar fram till 2050 eller in i århundradets andra hälft bygga på en kommersiell tillgång till centrala omställningstekniker samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika utgångspunkter genom att stödja en rättvis omställning i de mest koldioxidintensiva regionerna och minska utsläppen i alla utsläppssektorer.

Sociala aspekter av klimatförändringarna och en rättvis omställning

10.  Europaparlamentet ser positivt på kommissionens slutsats att nettonollutsläpp är möjliga utan förlust av arbetstillfällen och välkomnar den detaljerade bedömningen av omställningen i de energiintensiva industrierna. Parlamentet framhåller att en rättvis omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser, som hanteras väl med lämpligt stöd till de mest utsatta regionerna, sektorerna och medborgarna, har förutsättningar att skapa en nettovinst av arbetstillfällen i unionen. Parlamentet anser därför att kommissionen bör utveckla en revision av förnyad kompetens inom ramen för EU:s kompetenskarta med regionala uppgifter om kompetensbehoven för ett klimatneutralt Europa för att stödja de mest sårbara regionerna, sektorerna och människorna under omskolningen till framtidssäkra, högkvalitativa arbetstillfällen i just dessa regioner.

11.  Europaparlamentet framhåller att omställningen måste vara rättvis för alla delar av samhället. Parlamentet noterar att detta kräver en förståelse av en rättvis omställning som inbegriper negativa och positiva effekter i samband med snabbare klimatåtgärder, så som förlust av jobb och nya arbetstillfällen.

12.  Europaparlamentet anser att klimatomställningen i Europa måste vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Parlamentet framhåller att för att säkerställa att alla medborgare godtar politiken är det viktigt att ta hänsyn till den klimatrelaterade politikens fördelningseffekter, i synnerhet för låginkomsttagare. Parlamentet anser därför att de sociala konsekvenserna bör beaktas fullt ut i all klimatpolitik på EU-nivå och nationell nivå i syfte att säkerställa en social och ekologisk omställning i Europa.

13.  Europaparlamentet upprepar att en viss nivå av flexibilitet för att uppnå en klimatneutral ekonomi skulle dämpa de sociala kostnaderna, särskilt i de kolberoende regionerna och det skulle bidra till deras övergång.

14.  Europaparlamentet påminner om att ungefär 50–125 miljoner EU-medborgare för närvarande riskerar energifattigdom[4]. Parlamentet framhåller att energiomställningen kan påverka personer med låg inkomst på ett oproportionerligt sätt och ytterligare öka energifattigdomen. Parlamentet erkänner att energipolitiken måste inbegripa den sociala dimensionen och se till att ingen lämnas på efterkälken, Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till ett framåtblickande agerande för att säkerställa en rättvis energiomställning och energitillgång för samtliga EU-medborgare.

15.  Europaparlamentet betonar att europeiska medborgares inkludering och deltagande är av största betydelse för att Europa ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter på alla nivåer att införa konkreta åtgärder för att stimulera och underlätta medborgarnas deltagande i omställningen till ett koldioxidfritt samhälle.

Sektoriella bidrag

16.  Europaparlamentet betonar att nettoutsläppen slutligen måste minskas till nära noll i alla ekonomiska sektorer, som alla bör bidra till de gemensamma ansträngningarna för att minska utsläppen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta vägar till klimatneutralitet för alla sektorer.

17.  Europaparlamentet påpekar dock att en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser kommer att kräva betydande ytterligare investeringar i EU:s energisystem och tillhörande infrastruktur jämfört med dagens referensscenario, i storleksordningen 175 till 290 miljarder euro per år.

18.  Europaparlamentet betonar att det finns olika sätt att nå en klimatneutral ekonomi och anser att medlemsstaterna bör kunna välja sina egna vägar för en omställning mot en minskning av växthusgasutsläppen som grundar sig på deras energi- och klimatplaner.

19.  Europaparlamentet framhåller de energiintensiva industriernas roll i att uppnå långsiktiga minskningar av växthusgasutsläppen i EU. Parlamentet anser att det krävs intelligenta och målinriktade politiska ramar för att bibehålla EU:s industriella ledarskap för låga koldioxidutsläpp och industriell produktion i EU, bevara konkurrenskraften i europeisk industri och förebygga risken för koldioxidläckage. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny och integrerad klimatstrategi för EU för energiintensiva industrier till stöd för en konkurrenskraftig omställning till nettonollutsläpp för den tunga industrin.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en industriell strategi med åtgärder som låter den europeiska industrin konkurrera globalt på lika villkor. Parlamentet anser att kommissionen som en del av denna strategi bör undersöka effektiviteten hos ytterligare åtgärder för att skydda industrier som riskerar koldioxidläckage sett till importen av produkter, och dessa åtgärders överensstämmelse med Världshandelsorganisationens regler, som skulle ersätta, anpassa eller komplettera alla befintliga åtgärder mot koldioxidläckage.

21.  Europaparlamentet betonar med tanke på de olika utgångspunkterna för energiomställningen att insatserna för att minska växthusgasutsläppen i syfte att uppnå klimatneutralitet på EU-nivå kan vara ojämnt fördelade i EU.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra paketet för ren energi. Parlamentet påminner om medlemsstaternas behörighet att besluta om sin energimix inom EU:s klimat- och energiram.

23.  Europaparlamentet noterar att det i kommissionens rapport från 2018 om energipriser och energikostnader i Europa[5] framhålls att EU för närvarande är utsatt för instabila och ökande priser för fossila bränslen, och att framtida elproduktionskostnader förväntas öka för el som genereras av fossila bränslen och minska för förnybar energi. Parlamentet betonar att EU:s kostnader för energiimport under 2017 ökade med 26 % till 266 miljarder euro, huvudsakligen på grund av ökade oljepriser. Parlamentet framhåller att man enligt rapporten uppskattar att oljeprisökningarna har haft en negativ effekt på EU:s tillväxt (–0,4 % av BNP under 2017) och på inflationen (+0,6).

24.  Europaparlamentet påminner om att 71 % av all energi används enbart för lokaluppvärmning. Parlamentet håller med kommissionen om att energieffektiva bostäder kommer att utgöra standard i ett klimatneutralt EU, och att de kommer att erbjuda bättre hälsa och komfort för alla européer;

25.  Europaparlamentet framhåller den avgörande rollen för förnybara energikällor och andra energikällor med låga koldioxidutsläpp i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, då energin för närvarande står för 75 % av Europas växthusgasutsläpp.

26.  Europaparlamentet efterfrågar ett högst energieffektivt energisystem som grundar sig på källor med låga utsläpp som inte äventyrar energisäkerheten. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder i det avseendet eftersom det indirekt kommer att påverka alla ekonomisektorer.

27.  Europaparlamentet är medvetet om vilken roll avskiljning och lagring av koldioxid spelar i de flesta scenarier för att nå målet om 1,5°C i IPCC:s särskilda rapport om 1,5°C. Parlamentet framhåller att EU måste sträva efter att öka sina ambitionsnivåer inom detta område Parlamentet betonar också att de mål som medlemsstaterna har fastställt i den strategiska EU-planen för energiteknik (SET-planen) för att tillämpa den kommersiella skalan CCS i den europeiska energi- och industrisektorn 2020. Parlamentet anser att det inom industriella processer är nödvändigt att öka användningen av miljösäker koldioxidavskiljning och koldioxidanvändning samt koldioxidlagring, vilka leder till en nettominskning av utsläpp genom motverkade utsläpp eller permanent lagring av koldioxid.

28.  Europaparlamentet påpekar att elektrifieringen av byggnads-, industri- och transportsektorn kommer att spela en avgörande roll för att minska utsläppen i dessa sektorer och att den kommer att kräva en pålitlig framtida försörjning av elektricitet och en bättre lagringskapacitet.

29.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa en trafikomställning från luft- till järnvägstransporter, och i riktning mot kollektivtrafik och delad rörlighet. Parlamentet noterar att vägtransporter bidrar till omkring en femtedel av EU:s totala utsläpp av koldioxid. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att ta avgörande steg mot att möjliggöra tillgången till utsläppssnåla och utsläppsfria fordon för konsumenter i alla medlemsstater, samtidigt som en ökad upptagning av gamla, kraftigt förorenande fordon i låginkomstländer bland medlemsstaterna undviks. Parlamentet understryker vidare vikten av smart teknik, såsom infrastruktur för smart laddning, för att skapa synergier mellan elektrifieringen av transporter och spridningen av förnybara energikällor.

30.  Europaparlamentet understryker att EU bör främja vikten av regioners, städers och småstäders insatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på arbetet inom ramen för EU:s borgmästaravtal, som representerar 200 miljoner EU-medborgare och gör det möjligt för dem att spela en avgörande roll för den fortsatta omställningen.

Att maximera skogarnas klimatpotential inom ramen för en hållbar bioekonomi

31.  Europaparlamentet stöder ett aktivt och hållbart skogsbruk på nationell nivå, förenat med konkreta åtgärder för att främja en effektiv och hållbar bioekonomi inom EU, med tanke på skogarnas avsevärda möjligheter att bidra till att stärka Europas klimatansträngningar (genom koldioxidbindning, lagring och ersättning) och uppnå målet med nollutsläpp senast 2050. Parlamentet erkänner behovet av klimatanpassning och behovet av hejda förlusten av biologiskt mångfald och försämringen av ekosystemstjänster i EU 2020. Parlamentet betonar behovet av att utveckla evidensbaserade strategier som bidrar till att tillämpa och finansiera EU:s åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.

32.  Europaparlamentet framhåller behovet av att göra hållbart skogsbruk mer kommersiellt konkurrenskraftigt och att stödja praktiska åtgärder med betydande lagrings- och bindningseffekter, såsom användning av timmer som byggmaterial både i städer och på landsbygden, ersättning av fossila bränslen och verktyg för bättre vattenhållning.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att en omfattande insats bör inriktas på skogsjordbruk och de mycket reella vinster som kan göras – ekologiskt sett och för den biologiska mångfalden – genom att inlemma träd och olika typer av vegetation i aktiv jordbruksmark.

34.  Europaparlamentet erkänner den positiva potentialen för beskogning i Europa. Parlamentet anser därför att beskogningsinitiativ måste kompletteras med konkreta initiativ och incitament som syftar till att förbättra potentialen för koldioxidbindning, samtidigt som den befintliga skogsmarkens tillstånd säkerställs och förbättras för att gynna klimatet, den hållbara bioekonomin och den biologiska mångfalden. Parlamentet stöder därför beskogningen av övergiven och marginellt produktiv jordbruksmark, trädjordbruket och minimeringen av omvandlingen av skogsområden till andra typer av markanvändning.

Finansiering och forskning

35.  Europaparlamentet uppmanar till en snabb tillämpning av innovationsfonden i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) och utfärdandet av den första inbjudan att lämna förslag år 2019 för att främja investeringar i visningen av ett industriellt genombrott med tekniker för låga koldioxidutsläpp i en rad olika sektorer, inte bara elektricitetsproduktion utan även fjärrvärme och industriella processer. Parlamentet uppmanar till att den fleråriga budgetramen 2021–2027 och dess program ska vara helt förenliga med Parisavtalet.

36.  Europaparlamentet anser att för att unionen ska kunna uppnå nettonollutsläpp måste betydande privata investeringar mobiliseras. Parlamentet menar att det kommer att kräva en långsiktig planering och ett stabilt regelverk och en förutsägbarhet för investerare, och i enlighet med det vederbörlig hänsyn till framtida EU-förordningar.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en fond för en rättvis omställning, särskilt för de regioner som är mest drabbade av utfasning av fossila bränslen, framför allt kolbrytningsområdena, i kombination med ett allmänt beaktande av de sociala aspekterna i den befintliga klimatfinansieringen. Parlamentet framhåller i det avseendet behovet av allmänhetens acceptans av den långsiktiga strategin, med tanke på de omvandlingar som krävs i vissa sektorer.

38.  Europaparlamentet betonar att den geografiska balansen i tilldelningen av stöd från forsknings- och innovationsprogram i medlemsstaterna är avgörande för deras effektiva bidrag till en klimatneutral ekonomi.

Konsumenternas och den cirkulära ekonomins roll

39.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU inte bara uppnår en ersättning av energi utan även av produkter/material dvs. en ersättning av produkter och material som grundar sig på fossila bränslen eller orsakar höga utsläpp under produktionen med produkter som grundar sig på förnybara källor.

40.  Europaparlamentet understryker att en betydande del av energianvändningen och därmed växthusgasutsläppen är direkt kopplade till förvärv, bearbetning, transport, konvertering, användning och bortskaffande av resurser. Parlamentet betonar att mycket avsevärda besparingar skulle kunna göras i varje skede i resurshanteringskedjan. Parlamentet framhåller därför att en ökning av resursproduktiviteten genom en större effektivitet och en minskning av resursavfallet genom åtgärder som återanvändning, återvinning och återtillverkning kraftigt kan minska både resursförbrukningen och växthusgasutsläppen, och samtidigt öka konkurrenskraften och skapa affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Parlamentet framhåller kostnadseffektiviteten i åtgärderna för den cirkulära ekonomin. Parlamentet understryker att en förbättrad resurseffektivitet och åtgärder inom den cirkulära ekonomin, liksom även en cirkulär produktbestämning, kommer att bidra till en förändring av produktion och konsumtionsmönster och minska mängden avfall.

41.  Europaparlamentet betonar vikten av en produktpolitik, såsom miljöanpassad offentlig upphandling och ekodesign, som kan bidra avsevärt till energibesparingar och till att minska produkternas koldioxidavtryck, samtidigt som den förbättrar deras råvaruavtryck och övergripande miljöeffekter. Parlamentet framhåller behovet av att fastställa kraven för en cirkulär ekonomi som en del av EU:s standarder för ekodesign och att utvidga den nuvarande metoden för ekodesign till andra produktkategorier utöver energirelaterade produkter.

42.  Europaparlamentet konstaterar att framgången med omställningen till ett klimatneutralt Europa kommer att vara beroende av medborgarnas medverkan och engagemang, vilka kan underlättas av energieffektivitet och förnybar energi på plats eller av förnybar teknik i närheten.

43.  Europaparlamentet anser att arbetet med en tillförlitlig modell för mätning av klimatpåverkan som grundar sig på konsumtion bör fortsätta. Parlamentet noterar det faktum att djupanalysen, på grundval av de befintliga modellerna, konstaterar att EU:s insatser för att minska utsläppen av sin produktion på något sätt planas ut av importen av varor med ett högre koldioxidavtryck.

EU och globala klimatåtgärder

44.  Europaparlamentet understryker vikten av fler initiativ och en upprätthåll dialog i relevanta internationella forum samt en effektiv klimatdiplomati i syfte att inspirera till liknande politiska beslut som höjer klimatambitionerna i andra regioner och tredjeländer, då endast ett globalt agerande kan göra skillnad genom att utsläppen av växthusgaser minskas över hela världen.

45.  Europaparlamentet beklagar att många andra större ekonomier ännu inte arbetar på långsiktiga strategier, och det förekommer nästan inga diskussioner i andra större ekonomier om att öka de nationellt fastställda bidragen så att de förs i linje med det globala målet enligt Parisavtalet. Parlamentet ber därför rådet och kommissionen att öka klimatdiplomatin och vidta andra lämpliga åtgärder för att uppmuntra andra större ekonomier, så att vi tillsammans kan uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet.

46.  Europaparlamentet framhåller fördelarna med att stärka interoperabiliteten mellan EU:s politiska instrument och tredjeländers motsvarigheter, särskilt när det gäller koldioxidprissättningsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta och intensifiera samarbete och stöd i utvecklingen av koldioxidprissättningsmekanismer utanför Europa för att få till stånd ökade utsläppsminskningar och bättre likvärdiga förutsättningar över hela världen. Parlamentet understryker vikten av att införa miljömässiga skyddsåtgärder för att säkerställa en faktisk och ytterligare minskning av växthusgaserna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förespråka strikta och kraftfulla internationella regler med avseende på artikel 6 i Parisavtalet för att förebygga luckor i bokföringen och dubbelräkning av utsläppsminskningar.

°

°  °

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

• [1] Antagna texter, P8_TA(2018)0430.
• [2] FN:s miljöprogram ”The Emissions Gap Report 2018”, s. 10.
• [3]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).
• [4] http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/563472/IPOL_STU(2015)563472_EN.pdf
• [5] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1548155579433&uri=CELEX:52019DC0001